LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2011-

Transkript

1 LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2011-

2 1 Förord Förskoleundervisningen är en fortsättning på den småbarnsfostran som barnen inom dagvården i Korsholms kommun får. Kommunens småbarnsfostran och förskoleundervisning utgår från gemensamma principer, nämligen att alla är jämställda och ska behandlas med värdighet och respekt, att barnen ska erbjudas en trygg miljö med vuxna som de kan lita på och att kommunikationen mellan barnen, personalen och föräldrarna skall vara öppen och ärlig. Förskoleundervisningen är ettårig och ordnas för sexåringar, för femåringar med förlängd läroplikt (tidigarelagd förskola) och för sjuåringar som ansökt om skoluppskov. Förskoleundervisningen ordnas i samband med småbarnsfostran i daghemmen. Den ges fyra timmar per dag och är avgiftsfri för vårdnadshavarna. Förskolan följer skolans läsårsschema med undantag av att läsåret alltid avslutas Verksamheten baserar sig på kommunens läroplan för förskoleundervisningen som är uppgjord enligt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan som utbildningsstyrelsen fastställt. Personalen är kunnig, välutbildad och motiverad för sin uppgift. Varje barn har en individuell förskoleplan som görs i samråd med vårdnadshavarna. Varje förskola arbetar enligt en årsplan som de gjort upp för förskolegruppen. När förskolan avslutas får barnen ett intyg på att de deltagit i förskoleundervisning. Den här läroplanen är en reviderad version av läroplanen från En del kapitel är direkt kopierade från läroplanen från 2005 och en del kapitel och underrubriker är helt nya. Rubrikerna och kapitelindelningen följer helt grunderna för förskoleundervisningens läroplan från Ändringar har gjorts i följande kapitel och underkapitel: Kapitel 1, 1.1 Uppgift Kapitel 2, 2.1 Anordnandet av förskoleundervisning Kapitel 4 och 5 (helt nya kapitel) Kapitel 7 Den nya läroplanen tas i bruk och används tillsvidare. Läroplanen är sammanställd av Camilla Staffans.

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskoleundervisningens uppgift och allmänna mål Uppgift Allmänna mål för fostran, utveckling och lärande i förskolan Genomförandet av förskoleundervisningen Anordnandet av förskoleundervisningen Inlärningssyn Den pedagogiska miljön Arbetsmetoder 6 3. Förskoleundervisningens detaljerade mål och innehåll Helhetsperspektiv på undervisningen Centrala ämnesområden Språk och interaktion Matematik Etik och livsåskådning Natur och miljö Hälsa Fysisk och motorisk utveckling Konst och kultur Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Det allmänna stödet i förskolan Intensifierat stöd i förskolan Särskilt stöd i förskolan (Stöd för växande och lärande enligt den lokala läroplanen) Plan för barnets lärande i förskolan och individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas Plan för barnets lärande i förskolan Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen Specialundervisning Förlängd läroplikt Övrigt stöd i förskoleundervisningen Samarbetet med hemmet Ordnandet av tolknings- och assistenttjänster Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Främjandet av tryggheten och säkerheten Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnade uppgifter. 19

4 3 6. Förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella minoriteter, förskoleundervisning som bygger på en särskild princip samt förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Samisktalande barn Romanitalande barn Barn som använder teckenspråk Invandrarbarn Förskoleundervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller på en pedagogisk princip Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Utvärdering 23 Bilagor Bilaga 1 Individuell förskoleplan (blankett) Bilaga 2 Pedagogisk bedömning (blankett) Bilaga 3 Plan för lärande (blankett) Bilaga 4 Pedagogisk utredning (blankett) Bilaga 5 Individuell plan (blankett) Bilaga 6 Dokumentationsblankett för elevvårdsmöten Bilaga 7 Handlingsplan mot mobbning Bilaga 8 Tillstånd att behandla ett barns ärende i den övergripande elevvårdsgruppen Bilaga 9 Övergången mellan förskola och årskurs 1 i Korsholm

5 4 1 Förskoleundervisningens uppgift och allmänna mål 1.1 Uppgift Förskolans roll är att tillsammans med vårdnadshavarna stödja barnen i deras utveckling. Förskoleundervisningen består av helheter som hjälper barnen att vidga sin världsbild och att förstå och ta till sig de värderingar som vårt samhälle är uppbyggt av. Undervisningen utgår från att alla barn är unika individer med individuella egenskaper, talanger och inlärningsmönster. När ett barn börjar i förskolan görs en individuell förskoleplan upp i samråd med vårdnadshavarna och utgångspunkten för planen är de erfarenheter, kunskaper och intressen som barnet i fråga har. Inom förskoleundervisningen betonas även utvecklandet av samarbetsförmåga och barnens upplevelser av att de är en tillgång i en grupp. Barnens medfödda nyfikenhet och vilja att utforska och lära sig nya saker uppmuntras i undervisningen och målet är att alla barn skall få utvecklas utgående från sina egna förutsättningar samt att alla barn skall få känna glädje över att göra framsteg och övervinna svårigheter. Avsikten är att hjälpa barnen bygga upp en god självkänsla och en egen identitet samt att lägga grunden för en god skolstart. Varje förskola gör årligen upp en årsplan där målen för undervisningen och tyngdpunktsområden preciseras. 1.2 Allmänna mål för fostran, utveckling och lärande i förskolan Varje barns individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande beaktas Barnens positiva självuppfattning stärks Barnens förmåga att ta hänsyn samt att visa medkänsla för andra uppmuntras och barnen övas i att ansvar för sig själva och för andra Barnen lär sig tolerans och förståelse för andra människor samt att inta ett öppet förhållningssätt mot sådant som är annorlunda och okänt Barnen lär sig förstå gruppens betydelse i lärandeprocessen Barnen lär sig reflektera över rätt och fel Barnen lär sig goda seder och vanor Barnens språkliga och kulturella identitet förstärks och utvecklas Barnens förmåga att uttrycka sig mångsidigt stöds Barnens intresse för natur och miljö väcks och deras förståelse för hur de själva påverkar miljön ökar Barnen bekantar sig med närmiljön och Korsholms kommun

6 5 2 Genomförandet av förskoleundervisningen 2.1 Anordnandet av förskoleundervisningen Förskoleundervisningen sker i samarbete med hemmen. Miljön i förskolan ska vara stimulerande och trygg för barnen så att de mår bra, utvecklas på alla delområden och kan lära sig nya saker. Alla barn har rätt till den elevvård de behöver för att kunna utvecklas till nyfikna och levnadsglad barn. Atmosfären i förskolan ska vara vänlig, både personal och barn behandlar varandra med respekt. Barnen får vara delaktiga i planeringen av verksamheten. Dagen består av gemensamma aktiviteter, utevistelse, lek och även lugn och ro. Om barnen också deltar i småbarnsfostran utöver förskoleundervisningen ska detta bilda en helhet. Med tanke på barnens helhetsmässiga utveckling ska förskolan samarbeta med småbarnsfostran, skolan, social- och hälsovården och övriga instanser. I bilaga 9 beskrivs samarbetet och övergången mellan förskolan och årskurs Inlärningssyn Lärandet är en process i vilken barnens tänkande, experimenterande och aktivitet är centrala delar. För att lära sig nytt måste barnen kunna länka ihop den nya informationen med tidigare inlärd kunskap. För lärandet är det viktigt att barnens logiska tänkande och förmåga till att fatta beslut övas, samt att barnens kroppsuppfattning, tidsuppfattning och koordination stärks. Lärandet är en helhet som består av både upplevelser och känslor. Sexåringen pendlar känslomässigt mellan att vara stor och att vara liten. Barnens känsloliv utvecklas genom samspelet mellan barnen i gruppen samt i samspelet mellan barnen och de vuxna. Det är viktigt att barnen lär sig att känna igen och bejaka sina känslor. Viktigt för lärandet är också att barnen får positiv respons av de vuxna samt av de andra barnen så att de utvecklar en god självuppfattning och en tro på sin egen förmåga att klara av olika utmaningar. I förskoleundervisningen betonas de enskilda barnens aktiva deltagande samt deras växelverkan i gruppen. Vid val av inlärningsmetoder beaktas barnens personligheter och intressen så att lärandet sker både genom lek, utforskning och genom att fråga. En stor del av lärandet sker genom de dagliga aktiviteterna. Genom små arbetsuppgifter utvecklas barnens ansvarskänsla, samarbetsförmåga och kreativitet. Barnen övar samtidigt upp sin förmåga att påbörja, genomföra och avsluta uppgifter. 2.3 Den pedagogiska miljön En god inlärningsmiljö är både fysiskt och psykiskt trygg för barnen. Den fysiska inlärningsmiljön består av byggnader, gårdsplan, redskap och närmiljö. Vid planeringen av inlärningsmiljön beaktas barnens behov av så väl aktivitet som vila. En del barn har ett stort behov av aktivitet medan andra har ett behov av enskildhet och lugn lek.

7 6 Inlärningsmiljö i förskolan ska vara mångsidig och den ska väcka barnens nyfikenhet, intresse och lust att leka samtidigt som den är trygg. En god inlärningsmiljö möjliggör olika former av lärande så att alla de sätt barn lär sig på kan tas till vara. Alla daghem i Korsholm ligger nära naturen, vilket ger barnen möjligheter att praktiskt bekanta sig med naturen genom utflykter i närmiljön. Den naturnära miljön uppmuntrar även barnen till en mångfald av aktiviteter samt till att undersöka och utforska omgivningen. Den psykiska inlärningsmiljön skapas av de människor som ingår i förskolegruppen, såväl barn som vuxna. Ett väl fungerande samspel inom gruppen och goda sociala kontakter mellan barnen samt mellan barnen och de vuxna är ytterst viktigt för inlärningsmiljön. Alla i gruppen behandlar varandra med respekt. Målet är att skapa en inlärningsmiljö i vilken barnen lär sig tänka självständigt och där de vågar pröva sig fram. Klimatet i barngruppen skall vara öppet och accepterande så att alla barn vågar vara sig själva. I gruppen lär sig barnen även att ta hänsyn till andra, att hjälpa andra och att ta ansvar. 2.4 Arbetsmetoder Att leka är barns naturliga sätt att vara och umgås och genom leken formas även barnens personligheter. Genom leken lär sig barnen förstå olika situationer och känslor samtidigt som de lär sig lösa problem. Leken bygger på de upplevelser barnen har i sin vardag och i leken kan barnen föra fram sina idéer och utveckla dem tillsammans med lekkamraterna. Leken är ett av de viktigaste inlärningssätten i förskolan. En god miljö att leka i är utvecklande för barnen. I förskolan ges barnen möjligheter till att leka både inne och ute, barnen får leka ensamma eller i grupp. I förskoleundervisningen försöker personalen få med så många olika former av lek som möjligt t.ex. rollekar, regellekar och fantasilekar. Det sexåriga barnet är nyfiket och aktivt och tycker om att undersöka och upptäcka. I den här åldern tycker barnen om att leka och verka i grupp på så sätt utvecklas deras förmåga att samarbeta och ta hänsyn till andra. Barnens förståelse för regler och hur man beter sig tillsammans med andra ökar också. Sexåringen tycker om att fundera över olika saker och att fråga. Språket har i den här åldern utvecklats så mycket att barnen kan klä sina tankar och upplevelser i ord, vilket medför att de kan delta i planeringen av verksamheten mera än tidigare. T.ex. kan barnen vara med och planera projekt gällande olika teman som intresserar dem.

8 7 3 Förskoleundervisningens detaljerade mål och innehåll 3.1 Helhetsperspektiv på undervisningen Verksamheten i förskolan ska bilda en helhet. Undervisningen planeras så att olika ämnesområden integreras. Inlärningsprocessen är viktigare än de enskilda innehållsdelarna. Undervisningen, som ska vara varierande, planeras så att den bygger på erfarenheter och kunskap som barnen har. Målet och syftet med undervisningen styr valet av arbetssätt. Många olika arbetsmetoder och material används. Det hjälper barnen att hitta sitt personliga sätt att lära sig på. 3.2 Centrala ämnesområden Språk och interaktion Barns förmåga att använda sitt språk är grunden för en god inlärning. Språket är även en viktig del av det dagliga samspelet med andra människor. Att behärska sitt modersmål och att lära sig hur samspelet människor emellan fungerar stärker barnens självkänsla och deras kulturella identitet. I förskoleåldern börjar barnens språkliga medvetenhet vakna. Avsikten är att väcka och öka barnens intresse för att iaktta och undersöka talat och skrivet språk. Genom att lyssna, själva hitta på och framföra sagor, berättelser, dikter, ramsor och pjäser utvecklas bl.a. barnens tänkande, kreativitet, språkliga medvetenhet, känsloliv, samt deras empatiska och sociala förmåga. Förskoleundervisningen lägger grunden för läs- och skrivinlärningen. Förutsättningen för att barn skall utveckla läs- och skrivfärdigheter är att barnen har hört talat språk, att någon har lyssnat och diskuterat med dem och att de har fått ställa frågor och fått dem besvarade. Målet för förskoleundervisningen är att utveckla barnens språkliga färdigheter så att barnen har vilja, mod och förmåga att uttrycka sig, sina känslor och sina tankar. Som gruppmedlemmar vänjer barnen sig vid att lyssna både på barns och vuxnas tal, att delta i diskussioner och att vänta på sin tur att tala. Att de vuxna använder ett korrekt och varierat språk är av stor betydelse för barnens språkutveckling. I en tvåspråkig kommun som Korsholm skall både svenska och finska finnas med som en naturlig del av barnens vardag Matematik Matematik består av begrepp och symboler som ligger till grund för hela det matematiska tänkandet (t.ex. antal, former, tidsbegrepp och motsatser). För att förstå de matematiska begreppen och utveckla det matematiska tänkandet måste begreppen kläs i ord och personalens uppgift är att tillsammans med barnen diskutera och fundera över begreppen. Matematik ingår som en del av den dagliga verksamheten vid daghemmet och barnen uppmärksammas på matematiska symboler runt omkring dem. Målet är att

9 8 barnen lär sig förstå matematiska begrepp och symboler och hur de används i vardagen. Barnen ska få en positiv bild av matematiken och intresset för att använda matematiska begrepp och symboler ska väckas i förskolan. Inlärningen sker genom lek, berättelser, rörelser, sånger och spel och genom ett aktivt experimenterande med matematiska symboler och begrepp. Avsikten är att barnen ska förstå meningen och nyttan med matematiken så att ämnet upplevs som meningsfullt och intressant Etik och livsåskådning I förskolans undervisning i etik och livsåskådning ingår etisk fostran och kulturell åskådningsfostran. Utgående från vårdnadshavarnas önskemål deltar barnen i religionsfostran, livsåskådningsfostran eller i annan motsvarande verksamhet. Personalen diskuterar formerna för undervisningen tillsammans med vårdnadshavararna i samband med att den individuella förskoleplanen görs upp. Etisk fostran är viktig för barns emotionella och sociala utveckling. Utgångspunkten för undervisningen är att barnen lär sig acceptera sig själva och andra. Barnen lär sig också förstå konsekvenserna av sitt eget handlande både i förhållande till andra människor och i förhållande till miljön och omgivningen. Barnen utvecklar en känsla för etik och moral genom olika situationer som dagligen uppstår i förskolan. Vid t.ex. lek och spel fäster man uppmärksamheten vid regler och rättvis bedömning. Målet är att barnen lär sig att uppskatta sig själva samt att uppskatta och respektera andra. Barnen lär sig att skilja rätt från fel och att lösa konfliktsituationer på ett konstruktivt sätt. Deras förmåga att kunna sätta sig in i en annan människas situation och känna empati övas. Inom kulturell åskådningsfostran är målet att stödja utvecklingen av barnens syn på livet och att de formar en världsbild. En viktig del av undervisningen är att bekanta sig med den finländska och finlandssvenska kulturen. Barnen lär sig på så sätt förstå hur traditioner och seder påverkar samhället och dess värderingar. De vuxna diskuterar med barnen varför olika högtider firas och på vilket sätt. Man besöker t.ex. kyrkor och andra historiskt betydelsefulla platser i kommunen. För att barnen ska lära sig att förstå och acceptera olikheter är det viktigt att de vuxna har en öppen och fördomsfri attityd gentemot olika livsåskådningar, kulturer och religioner Natur och miljö I Korsholm är daghemmen belägna nära naturen, vilket ger barnen goda förutsättningar för att undersöka, utforska och uppleva naturen. Både genom att vistas i närmiljön samt genom utflykter skapas ett positivt förhållande till natur och miljö. Barnen lär sig se skönheten i naturen och respektera den och de lär sig att respektera och värdesätta både djur- och växtliv. Målet för förskoleundervisningen i natur- och miljökunskap är att barnen lär sig ett helhetstänkande. Att de är en del av naturen och att deras handlingar påverkar miljön samt att hänsyn och respekt för naturen utgör grunden för en hållbar utveckling. Barnen lär sig handla på sådana sätt som skonar och vårdar miljön.

10 Hälsa För att ett positivt förhållande till miljön ska uppstå, är det viktigt att barnen upplever sin livsmiljö som en trygg och intressant plats för lek och utforskning och att de förknippar naturen med glädje. I naturen får även barnens kreativitet utrymme. De får bekanta sig med naturmaterial och hur de kan användas. De får själva samla material till olika pyssel. Avsikten med hälsofostran inom förskolan är att stödja barnens fysiska, psykiska och sociala utveckling. Gruppen och den atmosfär som finns i gruppen spelar en avgörande roll för barnens psykiska välmående och för deras sociala utveckling. Därför är de grundläggande principerna för hur man skall agera i grupp en viktig del av hälsofostran. Hälsofostran ingår i den dagliga verksamheten i förskolan eftersom den är en del av de dagliga rutinerna, såsom mat, vila, hygien och fysisk aktivitet. Barnen får lära sig att de kan påverka sitt eget välbefinnande genom att äta rätt och röra på sig. Vikten av att tvätta händerna regelbundet betonas också. De vuxna ansvarar för barnens säkerhet i förskolan. Barnen får i olika situationer lära sig ta ansvar för sin egen och andras säkerhet. De får lära sig att se eventuella risksituationer i sin omgivning och hur de ska agera vid eventuell fara Fysisk och motorisk hälsa I förskolan ges barnen möjlighet till både egen fri fysisk aktivitet och ledd fysisk aktivitet. Genom olika former av lekar övar barnen upp både fin- och grovmotoriken. Genom att få pröva på olika former av idrott och motion väcks barnens intresse för fysisk aktivitet. Barnen lär sig att behärska sin kropp genom att springa, hoppa, klättra och balansera och de lär sig t.ex. att hoppa rep, att bolla och leka regellekar samt att använda olika gymnastikredskap. Vid planeringen av de fysiska aktiviteterna utgår man från årstidsväxlingarna och använder sig av de möjligheter som de olika årstiderna och naturen erbjuder, t.ex. friidrott, skidning och skridskoåkning. Personalen använder sig av rytm, rörelsesånger och klapplekar för att öva upp finmotoriken och med hjälp av olika övningar tränas även koordinationen mellan öga och hand. Betydelsen av rätt arbetsställning och penngrepp poängteras. Den fysiska aktiviteten fungerar som ett stöd för inlärningen när barnen får öva sig i att kontrollera sina känslor, att behärska sina kroppar, att samarbeta med andra samt att bli av med överloppsenergi. Målet är att lära ut basfärdigheter som motsvarar barnens ålder.

11 Konst och kultur Målet med undervisning i konst och kultur är att stärka barnens kulturella identitet och att öka deras förståelse för sitt kulturarv. Barnen introduceras till konst, musik, litteratur och media. Barnen uppmuntras att uttrycka tankar, känslor och fantasi i olika uttrycksformer som t.ex. lek, rörelse, drama, musik, dans, bild och skapande. Utgångspunkten är barnens egen inneboende kreativitet och undervisningen syftar till att stärka barnens tilltro till sin egen förmåga att skapa konst. Att lyckas och att hitta sina egna starka sidor stimulerar barnens självkänsla och bygger upp deras självförtroende. Konst och kultur spelar en betydande roll vid utvecklingen av ett barns personlighet. Olika tema- och konstprojekt hjälper barnen att bli medvetna om sin egen förmåga att lära sig och att skapa konst. Musik ingår som en del av förskoleundervisningen. Den musiktradition som förknippas med vår kultur lyfts fram samtidigt som barnen även får bekanta sig med musik från andra länder och kulturer. Barnen tränas i att lyssna till olika ljud och att särskilja ljud från varandra. De får lyssna både till ljud i inomhusmiljöer samt till ljud i naturen. Barnen övas även i att lyssna till tystnaden. Genom sånger, musiklekar och genom att spela på enkla instrument får barnen uttrycka sig musikaliskt och målet är att barnen skall finna glädjen i musiken och lära sig uppskatta olika musikstilar.

12 11 4 Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Varje barn ska ha möjligheter att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande och för att utveckla sina förutsättningar för lärande. För att trygga barnets växande och lärande är det av avgörande betydelse att sätta in rätt nivå och rätt form av stöd vid rätt tidpunkt. Stödet i förskolan är indelat i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD SÄRSKILT STÖD Beslut om särskilt stöd Samarbete mellan hemmet och förskolan Undervisning enligt normal läroplan, Start, StegVis, R-skola, Språkskatten, KTI Samarbete mellan hemmet och förskolan Specialundervisning på deltid Specialbarnträdgårdslärare eller barnträdgårdslärare Samarbete mellan hemmet och förskolan Anpassad undervisning enligt individuell läroplan, specialundervisning, barnet är integrerat i förskolegrupp Differentiering av barnträdgårdslärare Konsultation av sakkunniga t.ex spec.btl, rådgivning, psykolog, fam.rådg. Differentiering Tillgång till assistent Tecken som stöd Dagsschema Stöd av elevvården Övergripande elevvårdsgruppp Handledning av sakkunniga Tillgång till assistent Förlängd läroplikt / tidigarelagd förskola Specialförskola Pedagogisk bedömning Pedagogisk utredning

13 12 Ansvarfördelning vid allmänt, intensifierat och särskilt stöd i förskolan Allmänt stöd Gör upp barnets individuella förskoleplan Samtal med vårdnadshavarna Differentiering av uppgifterna Konsultation av specialbarnträdgårdsl. Pedagogisk bedömning (görs före inledandet av intensifierat stöd) Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare, eventuellt i samråd med specialbarnträdgårdslärare Intensifierat stöd Yrkesövergripande diskussion om ped. bedömning och överenskommelse av stödåtgärder Uppgörande av plan för lärande Utvärdering av planen Samtal med vårdnadshavarna Intensifierat stöd ger Dokumentation av stödåtgärder Utvärdering av barnets framsteg i förskolan Utredning av elevvården som barnet fått Pedagogisk utredning (görs före beslut om särskilt stöd) Beslut om ökade resurser inom intensifierat stöd Barnträdgårdsläraren, daghemsföreståndaren och specialbarnträdgårdsläraren Barnträdgårdslärare i samråd med specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare, vid behov medverkar specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare, övrig personal under handledning av specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare, eventuellt i samråd med specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdsläraren, daghemsföreståndaren och specialbarnträdgårdsläraren, eventuellt den övergripande elevvårdsgruppen Barnträdgårdsläraren, daghemsföreståndaren och specialbarnträdgårdsläraren, eventuellt andra sakkunniga Avdelningschefen Särskilt stöd Beslut om särskilt stöd Samarbete med vårdnadshavarna Uppgörande av individuell plan Särskilt stöd ger Utvärdering av individuell plan, minst en gång per år Beslut om ökade resurser för barn i behov av särskilt stöd Avdelningschefen Barnträdgårdslärare och spec.barnträdgårdsl. Specialbarnträdgårdslärare i samråd med barnträdgårdslärare Förskolepersonalen med handledning av specialbarnträdgårdslärare / speciallärare Specialbarnträdgårdslärare, barnträdgårdslärare i samarbete med vårdnadshavarna Avdelningschefen

14 Det allmänna stödet i förskolan Alla barn har rätt till förskoleundervisning enligt sina förutsättningar och behov. Personalen stöder barnen till samarbete och gemensamt lärande. Barnträdgårdsläraren har helhetsansvaret för gruppens verksamhet. Personalen bemöter barnens olikheter så bra som möjligt. I gruppen råder en positiv atmosfär och både personal och barn visar varandra hänsyn. Förskolan samarbetar med vårdnadshavarna och med personalen inom småbarnsfostran. Även samarbete med den grundläggande utbildningen och övriga instanser är viktigt. Personalen stöder barnen att hitta sina starka sidor och ta till vara sina resurser. Barnen får känna arbetsglädje och deras jaguppfattning stärks på ett positivt sätt. Barnträdgårdsläraren bedömer barnens behov av stöd i olika situationer. Stödet som ges i förskolan är differentiering, flexibla grupparrangemang och samarbete mellan barnträdgårdslärarna och övrig personal. En gruppassistent kan behövas som stöd i gruppen. För varje barn görs en individuell förskoleplan (bilaga 1) i samråd med vårdnadshavarna när förskolan inleds. I den skriftliga planen beskrivs målen för förskoleundervisningen för det enskilda barnet. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren besöker alla förskolor. Hon handleder personalen och träffar en del av barnen för att utreda deras behov av stöd. Personalen informerar alltid vårdnadshavarna om hennes besök. 4.2 Intensifierat stöd i förskolan Intensifierat stöd ges när det allmänna stödet inte mera räcker till. En pedagogisk bedömning görs av en eller flera barnträdgårdslärare i gruppen. Pedagogisk bedömning görs skriftligen på blanketten Pedagogisk bedömning, bilaga 2. Sakkunniga så som ambulerande specialbarnträdgårdsläraren kan vid behov konsulteras. Barnets individuella förskoleplan inom det allmänna stödet och eventuella habiliteringsplaner används som grund. Vårdnadshavarna ska hela tiden underrättas om vad som är på gång och deras kunskap om barnet beaktas när behovet av stöd planeras. Daghemsföreståndaren, barnträdgårdsläraren och specialbarnträdgårdsläraren, vid behov även andra sakkunniga diskuterar den pedagogiska bedömningen och tar ställning till om barnet ska få allmänt eller intensifierat stöd. Överenskommelsen skrivs in på blanketten. En pedagogisk bedömning innebär inte att barnet alltid får intensifierat stöd. Intensifierat stöd är mera omfattande och långsiktigt planerat än det som ges inom allmänt stöd. Formerna av stöd skrivs in i Plan för lärande, (bilaga 3). Stödet kan bestå av alla former av stödåtgärder som används i förskoleundervisningen så som handledning och stöd av specialbarnträdgårdslärare, individuell handledning åt barnet, flexibla grupparrangemang och ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Barnets utvecklingsnivå och individuella behov beaktas när stödåtgärderna planeras. Barnet ska få uppleva att det lyckas och framsteg ska uppmuntras på ett positivt sätt. Plan för lärande utvärderas regelbundet under året.

15 Särskilt stöd i förskolan Särskilt stöd ges barn som inte kan tillgodogöra sig den allmänna förskoleundervisningen pga. handikapp, sjukdom, funktionsstörning eller riskfaktorer i uppväxtmiljön. Barnet ges ett systematiskt och övergripande stöd som främjar barnets lärande, självkänsla och motivation att lära sig. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller som förlängd läroplikt. Det särskilda stödet består av specialundervisning och andra stödformer som ingår i förskoleundervisningen. Ett skriftligt beslut skall fattas innan särskilt stöd ges. I Korsholm är det avdelningschefen som fattar beslutet. Beslutet fattas på basen av den pedagogiska utredning som gjorts. I beslutet bestäms barnets huvudsakliga undervisningsgrupp, behov av eventuell assistent och undantagsarrangemang samt andra tjänster som barnet behöver. Beslutet fattas innan förskoleundervisningen inleds eller om behovet av särskilt stöd konstaterats under förskoleåret görs beslutet då. En pedagogisk utredning står till grund för beslutet. Pedagogisk utredning görs av barnträdgårdsläraren i gruppen och specialbarnträdgårdsläraren. Vårdnadshavarna och eventuellt barnet ska vara involverade i processen. En utredning om barnets framsteg i förskoleundervisningen och en utredning av elevvårdsarbetet som barnet fått inom det intensifierade stödet görs före pedagogisk utredning. Blanketten Pedagogisk utredning (bilaga 4) fylls i. Tidigare dokumentation som finns om barnet och utredningarna som gjorts på förhand används som grund när den pedagogiska utredningen görs. Med tidigare dokumentation avses pedagogisk bedömning, plan för lärande, eventuell habiliteringsplan och utlåtande från sakkunniga. Stödåtgärderna kan vara handledning åt undervisningspersonalen, elevvårdstjänster, assistent eller gruppassistent, anpassade undervisningsmetoder, arbetssätt, material eller redskap. Ändras barnets behov av stöd görs en ny pedagogisk bedömning och barnet kan eventuellt övergå till intensifierat stöd. 4.4 (Stöd för växande och lärande i den lokala läroplanen) Stöd för växande och lärande i förskolan beskrivs i denna läroplan.

16 Plan för barnets lärande i förskolan och individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas ALLMÄNT STÖD Individuell förskoleplan för alla barn INTENSIFIERAT STÖD Plan för lärande SÄRSKILT STÖD Individuell plan (beslut om särskilt stöd) Pedagogisk bedömning Pedagogisk utredning Plan för barnets lärande i förskolan För varje barn görs en individuell förskoleplan (Bilaga 1) i samråd med vårdnadshavarna när förskolan inleds. Det är barnträdgårdsläraren i gruppen som ansvarar för uppgörandet och för att ett samtal med vårdnadshavarna hålls där planen gås igenom. Barnens planer används som utgångspunkt när verksamheten i förskolan planeras. Planerna utvärderas regelbundet. Tillsammans med vårdnadshavarna utvärderas planerna under vårterminen. För barn i behov av intensifierat stöd görs en plan för lärande upp. Planen görs upp skriftligen på blanketten Plan för lärande (bilaga 3) av barnträdgårdsläraren i gruppen. Sakkunniga så som specialbarnträdgårdsläraren kan medverka vid uppgörandet. Plan för lärande görs inom ramen för det intensifierade stödet. Planen ökar lärarens kunskap om barnets situation och underlättar planeringen. Verksamheten planeras utgående från varje enskilt barns behov av stöd. Plan för lärande görs upp utgående från den pedagogiska bedömning som finns. Tidigare dokumentation om barnet används som grund för planen. Det är inte möjligt att genom besvär söka ändring till planen. Planen utvärderas regelbundet, åtminstone en gång per år Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas För ett barn som får särskilt stöd ska en individuell plan göras upp. Planen görs upp skriftligen på blanketten Individuell plan (bilaga 5) av specialbarnträdgårdsläraren, barnträdgårdsläraren i gruppen och övriga sakkunniga. Vårdnadshavarna informeras hela tiden om vad som skrivs in i planen och deras åsikter och kunskap om barnet tas i beaktande. I planen beskrivs hur undervisningen ordnas och vilket stöd barnet ska få. När planen görs upp används plan för lärande, habiliteringsplaner och eventuella utlåtanden av sakkunniga som grund. Information från den pedagogiska utredningen beaktas. Det är inte möjligt att genom besvär ansöka om ändring i planen. Planen ska utvärderas regelbundet, åtminstone en gång per år.

17 16 5 Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 5.1 Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen Specialundervisning Särskilt stöd omfattar specialundervisning och annat stöd som barnet behöver och har rätt till. Formerna av specialundervisning och barnets behov av stöd skrivs in i barnets individuella plan. De centrala målen för undervisningen, undervisningsmetoder och hur den pedagogiska miljön anpassas för barnet skrivs in i planen. Specialundervisningen sker i barnets egen grupp eller delvis eller helt i specialgrupp. Varierande arbetsmetoder och olika pedagogiska metoder används. Barnträdgårdsläraren samarbetar med specialbarnträdgårdsläraren. Vårdnadshavarna informeras regelbundet har undervisningen framskrider. Specialundervisning på deltid kan ges barnet inom det intensifierade stödet. Barnträdgårdsläraren samarbetar med specialbarnträdgårdsläraren. Barnet är integrerat i förskolegruppen. I plan för lärande beskrivs hur specialundervisningen ordnas och vad som ingår i specialundervisningen Förlängd läroplikt Gravt handikappade barn omfattas av förlängd läroplikt. Ett beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan barnet blir läropliktigt. Beslutet om förlängd läroplikt fattas av skoldirektören medan avdelningschefen för dagvården fattar beslut om tidigarelagd förskola och särskilt stöd. Barnet har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten inleds, så kallad tidigarelagd förskola. Vårdnadshavarna besluter om barnet deltar i förskoleundervisning och när förskoleundervisningen inleds. Hur länge barnet går i förskola och när barnet inleder den grundläggande utbildningen bedöms utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Specialundervisningen vid tidigarelagd förskola ges av specialbarnträdgårdsläraren medan specialläraren ger specialundervisning åt barnet vid förlängd läroplikt. Förlängd läroplikt kan ordnas alternativt på följande sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning, tidigarelagd förskola, det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut (beslut om rätt att börja skolan ett år senare än vad som bestäms i lag) ska fattas om inledandet av den grundläggande utbildningen sker ett år senare än vad som bestämts.

18 17 Om barnet gör stora framsteg och förlängd läroplikt inte längre behövs görs ett beslut om att den förlängda läroplikten upphör och barnet överförs till allmän läroplikt. 5.2 Övrigt stöd i förskoleundervisningen Samarbetet med hemmet Vårdnadshavarna har ansvaret för sina barns utveckling och fostran. Förskolans uppgift är att komplettera och stödja hemmet i fostringsarbetet genom att informera vårdnadshavarna om hur deras barn har det i förskolan och om vad som händer i den dagliga verksamheten. För barnens inlärning och trivsel är det viktigt att förhållandet mellan vårdnadshavarna och förskolepersonalen är respektfullt och förtroligt. Alla familjer ska få ett likvärdigt bemötande och både barn och vuxna ska känna att deras åsikt blir hörd och att de är delaktiga. De nationella målen för förskolan ger ramarna för innehållet i stort, men även föräldrarna och barnen ges möjlighet att delta i planeringen av förskoleverksamheten. Vid föräldrakvällar och gemensamma samlingar som ordnas under verksamhetsåret har vårdnadshavarna möjlighet att utbyta erfarenheter och samtala med varandra och förskolepersonalen om verksamheten samt om de önskemål föräldrarna har angående förskolan. Vid de föräldrasamtal som vanligen äger rum i början av både höstterminen och vårterminen diskuteras de enskilda barnen med vårdnadshavarna. På hösten görs de individuella förskoleplanerna upp och på våren utvärderas och kompletteras planerna. Problem som uppstår ska redas ut så fort som möjligt. När ett enskilt barns ärende behandlas informeras vårdnadshavarna på förhand om vad som kommer att behandlas och på vilket sätt Ordnandet av tolknings- och assistenttjänster Handikappade barn eller andra barn i behov av stöd har rätt att få tillgång till assistent eller tolkningstjänster. I Korsholm integreras så gott som alla barn i förskolegrupper. En del barn i behov av särskilt stöd kan få handledning från en specialskola eller undervisning i intervaller i specialskolan. En liten del går helt och hållet i specialskola. Ett hörselskadat barn eller ett barn med språkliga svårigheter kan dra nytta av olika symbolsystem eller tecken som stöd. Ett barn med kommunikationssvårigheter kan ha behov av kommunikationsmedel som ersätter och stöder talet. Då de andra barnen

19 18 och personalen känner till barnets sätt att kommunicera blir interaktionen med andra betydelsefull och jämbördig. Personalen planerar i samråd med sakkunniga barnets kommunikationsstöd i olika inlärningssituationer. Även andra stödåtgärder så som barnets placering i förskolan, individuella läromedel och eventuella andra hjälpmedel som barnet behöver planeras. Assistenten stöder barnet till att ta allt mera ansvar för sitt arbete och sina saker. Barnet uppmuntras till självständighet och framsteg belönas på ett positivt sätt. Barnträdgårdsläraren planerar verksamheten och undervisar barnet, assistenten stöder och hjälper barnet att utföra sina uppgifter. Assistent- och tolkningsstjänster, i de flesta fall en gruppassistent, kan ges barnet/ barnen inom det allmänna stödet, inom det intensifierade stödet och inom det särskilda stödet. Behovet av assistent eller tolkningstjänster bedöms utgående från barnets/barnens behov och skrivs in i den individuella förskoleplanen som görs för alla barn, plan för lärande eller i den individuella planen som görs vid särskilt stöd. 5.3 Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Elevvårdsarbetet sker med respekt för individen och med tillit. Att tystnadsplikten och sekretessen beaktas är ytterst viktigt. Vårdnadshavarna involveras och informeras om elevvården och personalen tar vårdnadshavarnas synpunkter i beaktande. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings- och uppväxtmiljö för barnen, att värna om den fysiska och psykiska hälsan samt att förebygga utslagning och främja gemenskapen och välbefinnandet i förskolegrupperna. Varje barns helhetsmässiga välbefinnande följs upp och om behov finns ges barnet, i samarbete med vårdnadshavarna, stöd och handledning. Elevvården i förskolan strävar till att i ett tidigt skede förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter och andra problem. Elevvården sker i samarbete med förskolan, vårdnadshavarna, hälsovården, socialvården och andra instanser. Den övergripande elevvårdsgruppen för förskolan består av avdelningschefen, specialbarnträdgårdslärarna och familjerådgivningens psykolog. Övriga sakkunniga så som barnträdgårdslärare, socialarbetare och terapeuter kallas in vid behov när enskilda barns ärenden behandlas. Elevvårdsgruppen sammanträder tre gånger per år. Specialbarnträdgårdsläraren förbereder de ärenden som ska behandlas. Hon är också sekreterare för gruppen. Gruppen behandlar både övergripande ärenden och ärenden som berör enskilda barn. När ett enskilt barns ärende behandlas ska alltid vårdnadshavarna ha gett sitt tillstånd på blanketten Tillstånd att behandla ett barns ärende i den övergripande elevvårdsgruppen (bilaga 8). Bara de som direkt berörs av ärendet får vara närvarande på mötet. Diskussionen i den övergripande elevvårdsgruppen ska dokumenteras och följande skrivs ner; vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motivering, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter om barnet som lämnats och till vem de lämnats.

20 19 Specialbarnträdgårdsläraren är ansvarig för registret där dokumentationen samlas. Dokumentationen görs på blanketten som utformats för dokumentation av elevvårdsmöten, bilaga 6. Bespisning inom förskoleundervisningen Måltiden är en del av förskoleundervisningen. Ett gott samarbete med kosthållspersonalen är viktigt. Måltiden ska vara fullvärdig. Matsituationen har en social och hälsofrämjande funktion. Matsituationen präglas av lugn och ro. Barnens individuella behov av kost t.ex. vid allergier eller sjukdom beaktas Främjandet av trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet ska beaktas i alla situationer i förskolan. Miljön ska vara trygg såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Vid problem-, olycksfalls- och krissituationer ges barnen stöd. Efterbehandlingen är ytterst viktig. Alla som arbetar i förskolan förebygger och ingriper i våld, mobbning och trakasserier. Mobbning eller trakasserier kan vara direkta eller indirekta, verbala, fysiska eller social manipulering. Det är handlingar som kränker barnens fysiska, psykiska och sociala integritet. Alla förskolor i Korsholm gör årligen upp en säkerhetsplan. I den ingår en riskkartläggning och handlingsplaner för hur personalen ska handla i olika krissituationer. I förskolans säkerhetsmapp finns dokument och handlingsplaner som ger information och direktiv åt personalen vid olika krissituationer. Några exempel på dokument som finns i mappen är Säkerhetsplanering inom dagvården, utgiven av Stakes och Social- och hälsovårdsministeriet (Olli Saarsalmi red.), Husets säkerhetsguide, utgiven av Spek, Arbetarskyddslagen /738 och Våld på arbetsplatsen, uppgjord av Europeiska Arbetsmiljöbyrån. Mobbning sker ofta i grupp och utmärkande för mobbning är att mobbaren har övertaget över den mobbade. Mobbning är en systematisk, avsiktlig och upprepad verbal eller fysisk handling som alltid riktas mot samma person eller grupp. I barngruppen kan också icke-önskvärt, aggressivt eller våldsamt beteende förekomma. Personalen ska omedelbart ingripa i sådana situationer. Vårdnadshavarna informeras om hur personalen jobbar förebyggande och om förfaringssätten vid mobbning eller trakasserier. En handlingsplan mot mobbning på förskolorna finns bifogat till denna läroplan, bilaga Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter När uppgifter om enskilda barn eller elevvårdsärenden behandlas ska det alltid ske i samarbete med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna har alltid rätt att veta vilka uppgifter gällande deras barn som behandlas. I elevvårdsarbetet deltar endast den personal som anordnar elevvården och de som ger förskoleundervisning åt barnet i fråga. Personal från småbarnsfostran och övriga sakkunniga deltar om behov föreligger. Beslut om vem som deltar vid behandlingen av ett ärende fattas alltid skilt för varje enskilt ärende och beroende på vad saken

21 gäller. Inom elevvårdsarbetet behandlas många ärenden som enligt lag är sekretessbelagda. I stort sett allt som gäller barnen och deras familjer är sekretessbelagt. All personal är skyldig att iaktta sekretess dvs. de har tystnadsplikt. Information som är viktig för barnets bästa får utbytas mellan personal och sakkunniga som deltar i elevvårdarbetet. Elevvårdspersonalen informerar vårdnadshavarna och begär deras samtycke till att sekretessbelagd information om barnet ges. I fall vårdnadshavarna inte ger samtycke så har anordnaren av förskoleundervisningen utan hinder av sekretessbestämmelser rätt att få nödvändiga sekretessbelagda uppgifter av andra myndigheter t.ex. socialmyndigheter för att kunna ordna undervisningen för barnet. Om barnet flyttar till en annan kommun ska sådana uppgifter om barnet som är nödvändiga för att den nya hemkommunen ska kunna ordna förskoleundervisningen ges. 20

22 21 6 Förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella minoriteter, förskoleundervisning som bygger på en särskild princip samt förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken 6.1 Samisk talande barn Vid behov ordnas i kommunen förskoleundervisning på samiska. Barnen integreras i vanliga förskolegrupper och de kan vid behov ges undervisning i samiska. Förskoleundervisningen kan eventuellt också ordnas i samarbete med grannkommunerna. Förskoleundervisningen ska följa grunderna för förskoleundervisningens läroplan. 6.2 Romanitalande barn Vid behov ordnas i kommunen förskoleundervisning för rominitalande barn. Barnen integreras i vanliga förskolegrupper och de kan vid behov ges undervisning i romani. Förskoleundervisningen kan eventuellt också ordnas i samarbete med grannkommunerna. Förskoleundervisningen ska följa grunderna för förskoleundervisningens läroplan. 6.3 Barn som använder teckenspråk Barn med tecken som stöd för kommunikationen integreras i normala förskolegrupper. Förskoleundervisningen har samma allmänna mål som den övriga förskoleundervisningen. De språkliga målen för undervisningen och de pedagogiska lösningar som används hänger ihop med barnets språkliga bakgrund och utvecklingsnivå. Barnets språkliga bakgrund och utvecklingsnivå beaktas när plan för lärande eller den individuella planen görs upp. Kommunikationen sker i huvudsak visuellt och tolkning av undervisningen är viktig för att barnet ska kunna tillgodogöra sig den. 6.4 Invandrarbarn Barn med invandrarbakgrund integreras i normala förskolegrupper. Förskoleundervisningen följer den allmänna läroplanen. Förskolorna fastställer i sin arbetsplan hur de i undervisningen tar hänsyn till invandrarbarn. För barnens identitetsutveckling är det viktigt att särdrag som hör till deras kultur värdesätts och tas in i undervisningen på ett naturligt sätt. Vårdnadshavarna ska ges information om det finländska utbildningssystemet, om inlärnings- och fostringssynen i Finland. Barn med invandrarbakgrund har rätt att få undervisning i sitt modersmål förutsatt att det finns minst fyra barn inom samma språkgrupp. Kommunen samarbetar med Vasa stad kring anordnandet av undervisning i hemspråk. 6.5 Förskoleundervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller på en pedagogisk princip I kommunen ordnas ingen förskoleundervisning som baserar sig på en världsåskådning eller på en pedagogisk princip. En registrerad sammanslutning kan av statsrådet ansöka om tillstånd till att ordna sådan förskoleundervisning. Den som ordnar

23 22 förskoleundervisningen ska innan undervisningen inleds presentera en läroplan. Läroplanen ska följa grunderna i förskoleundervisningens läroplan. 6.6 Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Kommunen ordnar ingen förskoleundervisning på andra språk än svenska och finska. Några förskoleplatser kan köpas av olika privata aktörer på marknaden. Det är på vårdnadshavarnas initiativ som platserna köps.

24 23 7 Utvärdering Avsikten med att utvärdera tillsammans med barnen i förskolan är att stödja dem i deras utveckling och hjälpa till att bygga upp en positiv jagbild hos barnen. Genom utvärdering lär sig barnen förstå att inlärning sker i alla situationer och de kan själva se hur de har utvecklats och fått nya färdigheter. Detta hjälper barnen att uppleva delaktighet och inflytande i den egna läroprocessen. Utvärderingen med barnen görs kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas åsikter om förskolan fås dels genom diskussioner t.ex. vid uppföljningen av de individuella förskoleplanerna, men även genom enkäter riktade till föräldrarna. Personalen utvärderar även sitt arbete och hur väl förskoleundervisningens läroplan och undervisningsmetoder har motsvarat varandra. I utvärderingen granskas hur de allmänna målen och barnens individuella mål har uppnåtts. Utgående från utvärderingarna planeras och utvecklas verksamheten. I kommunen används Edufins bedömningssystem TAK 5.0 dagvård vid utvärdering. Utvärderingen sker enligt den utvärderingsplan som uppgjorts och godkänts av förskolesektionen. Planen gäller för tiden