1 200 deltagare gör Vårmötet till det största svenska läkarmötet förutom Riksstämman!

Transkript

1 Torsdag 5 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulärt Vårmöte Örebro 4-6 maj, deltagare gör Vårmötet till det största svenska läkarmötet förutom Riksstämman! Inskrivningsdisken onsdag förmiddag Ett glatt montermanskap som inväntar sina besökare. Från vänster: Patrik Cervin, Pernilla Anerös, Ulrika Dolkow, Per Setterberg I väntan på en av dagens föreläsningar Fikapaus och informationsutbyte Charlotta Ekheim, projektledare, Malmö kongressbyrå, berättar att det har kommit ca deltagare till Vårmötet i Örebro. - Vi trivs mycket bra i Conventum som fungerar lika bra både för utställning som för föreläsning. Charlotta har har det övergripande ansvaret för att Kardiovaskulära Våmötet blir av. Nr 2, Torsdag 5 maj Dagens rubriker Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - vad är nytt 2011? Nya faktorer påverkar prognosbedömningen vid förmaksflimmer Fysiologisk diagnostik vid kranskärlssjukdom Kardiovaskulär primärprevention i kritisk belysning - vad håller vi på med egentligen? När ska patienter med aortainsufficiens opereras och väntar vi för länge? Olika aspekter rörande vården av patienter med bröstsmärta Urval föreläsningar Bengt Fridlund föreläsning Familjen i den palliativa vården av hjärt- kärlsjukdom

2 2 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Torsdag 5 maj 2011 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - vad är nytt 2011? Kongresshall Lars Grip, Göteborg, Bertil Lindahl, Uppsala. Allmänt om riktlinjeprocessen. Uppdateringar, hur och hur ofta? Kristina Eklund, Stockholm. Om den aktuella begränsade uppdateringen. Hur vi har arbetat. Anders Jakobsson, Stockholm. Om det aktuella faktaunderlaget och vilka rekommendationer som blev resultatet, Bertil Lindahl, Uppsala. Om de nya prioriteringarna i relation till tidigare prioriteringar Lars Grip, Göteborg Kristina Eklund Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård är att ge ett stöd för prioriteringar så att vårdens resurser används där de gör bäst nytta. Riktlinjerna ska stödja ett ordnat införande av nya metoder och utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder. Riktlinjerna bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och i riktlinjeprocessen deltar ett stort antal medicinska experter som representerar olika professioner och vårdnivåer i hela Sverige. Socialstyrelsen gör också nationella uppföljningar av processerna och resultaten utifrån de indikatorer som ingår i riktlinjerna. Myndigheten har tagit fram nationella riktlinjer inom olika sjukdomsområden i 10 år och det här är fjärde upplagan av riktlinjer för hjärtsjukvården. Anders Jakobsson Föredraget syftar till att ge en bild av processen för framtagandet av de nationella riktlinjerna. Särskilt fokus ligger på att belysa de nyheter i arbetsprocessen som introducerats i arbetet med de uppdaterade nationella riktlinjer för hjärtsjukvård i syfte att ge bättre stöd åt de medicinskt sakkunniga och samtidigt bidra till fortsatt hög kvalitet i det vetenskapliga faktaunderlaget och hög legitimitet i de rekommendationer som arbetet landar i. Bertil Lindahl Faktaunderlaget är framtaget för att belysa vilka evidens som finns för att använda ett antal nya behandlingar i olika vanliga kliniska situationer. De behandlingar som tas upp och de prioriteringar som föreslås i den aktuella uppdateringen är alla sådana som potentiellt kan få mycket stor betydelse i den dagliga vården av hjärtsjuka patienter. Det rör stora områden som trombocythämmande läkemedel efter hjärtinfarkt, förebyggande antitrombotisk behandling vid förmaksflimmer, antiarytmisk behandling vid förmaksflimmer samt ny kateterburen teknik för insättande av klaffprotes vid aortastenos. Lars Grip Resultatet av prioriteringsprocessen inom den aktuella kompletteringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård kommer översiktligt att presenteras liksom de rekommendationer de ger upphov till. Särskilt kommer att belysas hur dessa nya rekommendationer förhåller sig till tidigare riktlinjer med fokus på hur de nya behandlingsmetoder och läkemedel som tas upp skall prioriteras i förhållande till tidigare etablerade metoder och läkemedel. Lars Grip Bertil Lindahl Nya faktorer påverkar prognosbedömningen vid förmaksflimmer Ny tidning imorgon fredag Kristina Eklund Anders Jakobsson sal Hjalmar Bergman Lars Wallentin, Uppsala. CHADS-VASC score, Leif Friberg, Stockholm. Hjärtfunktionsmarkörer Ziad Hijazi, Uppsala. Koagulationsmarkörer Agneta Siegbahn, Uppsala Leif Friberg I framtiden kommer vi kanske inte längre att behöva svårmemorerade riskbedömningssystem för propp- och blödningsrisker för att avgöra om en patient skall ha blodförtunnande behandling eller inte. Grundprincipen kommer sannolikt bli att alla skall behandlas, eftersom med hög blödningsrisk följer som regel ännu högre risk för blodpropp i hjärnan. Det gäller att känna igen undantagen från regeln: patienter med Lone AF som inte har något att vinna på behandling, och det lilla fåtalet med så extrem blödningsrisk att den överstiger propprisken. Acetylsalicylsyra har inte längre någon plats i behandlingen. Blödningsrisken är jämförbar med waran, och skyddande effekt mot stroke pga proppar saknas vid ålder över 75 år. Alla flimmerpatienter måste få optimal blodtrycksbehandling eftersom högt blodtryck är den allra viktigaste riskfaktorn för både ischemiska stroke och hjärnblödning Leif Friberg Lars Wallentin Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist, Pressansvarig: Zvi Wirschubsky, Annonser: Tord Amré Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB och Nymedicin Sverige måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna

3 Torsdag 5 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Fysiologisk diagnostik vid kranskärlssjukdom sal Club700 Eva Swahn, Linköping, Reidar Winter, Stockholm. Scintigrafi- Varför ändra på ett vinnande koncept I? Marcus Carlsson, Lund. Stressekokardiografi - varför ändra på ett vinnade koncept II? Anders Sahlén, Stockholm. Invasiv tryckmätning FFR Mattias Törnerud, Stockholm också invasiv mätning av den hemodynamiska betydelsen av kranskärlsförträngningar göras med s.k. fractional flow reserve (FFR) genom tryckmätning över varje enskild kranskärlsstenos Symposiet syftar till att belysa dessa metoders styrkor och svagheter, diskutera indikationer och kostnadseffektivitet, samt belysa dessa i ett kliniskt sammanhang Eva Swahn Marcus Carlsson Efter FAME studien har åter fysiologiska undersökningar fått en mera framträdande roll för diagnostik och riskstratifiering av misstänkt eller verifierad kranskärlssjukdom. Myokardscintigrafi och stressekokoradiografi är väletablerade icke-invasiva metoder som används i detta sammanhang. I samband med kranskärlssröntgen kan Ger ut din tidning varje kongressdag Reidar Winter Mattias Törnerud Vi är patientnära! Rehabilitering, livsstilsförändringar och utveckling av förebyggande insatser är våra viktigaste områden. Därför erbjuder vi aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv och ger stöd till patientnära forskning. För oss är rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder en självklarhet. info@hjart-lung.se Efficacy Biodegradable First choice for complex lesions Ultra low entry profile 0.40 mm Nobori stent concept increases patient benefit over time especially in vulnerable patients. Tazuna is a high performance PTCA dilatation catheter designed with ultra low entry profile for improved crossability. This provides the highest level of performance for the most challenging lesions. NOBORI 2 Diabetes - Primary Endpoint - 1 year TLF Nobori stent shows excellent outcomes in the Diabetic population. Diabetes n=888 No diabetes n=2179 p=0,004 p=0,008 6,3 % p=0,03 p=ns 5,3 4,0 3, 0 1,6 0,9 2,6 2,0 1,4 1,4 0,7 0,3 Death MI CABG TLR TLF MACE Primary endpoint TLF: Target Lesion Failure (Cardiac death, MI Target vessel related, clinically driven TLR) IS287GB0111MDI RX PTCA dilatation catheter IS293GB0311MDI

4 4 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Torsdag 5 maj 2011 Omfattande kardiovaskulär riskanalys på 3 minuter! Kom och träffa våra sakkunniga och diskutera våra aktuella SBU Alert-rapporter i monter 36 GENOMBROTT FÖR TIDIG DIAGNOSTIK AV ATHEROSKLEROS Ett stort problem idag är att ca 50% av de som drabbas av hjärtinfarkt och stroke har normala analysvärden. De har oftast normala värden på blodtryck, blodfetter, vilo-ekg m.m. Med hjälp av Tensiomed Arteriograf kan du nu för första gången snabbt, enkelt och bekvämt - utan specialistkompetens - ha en god chans att hitta dessa patienter innan de drabbas. Perfekt för läkare att använda i det dagliga arbetet med sina patienter Arteriografen ger dig följande parametrar! Pulsvågshastighet i aorta (artärstelhet) Pulsvågsförstärkning (Augmentation) (perifera resistansen, endotelfunktionen) Kontakta oss idag för en demonstration! Telefon: Fax: E-post: info@sangrale.se Webb: Perifert och centralt blodtryck Hjärtfrekvens, pulstryck, koronarreserv Klassisk riskbedömning enligt SCORE EN EVIDENSBASERAD ANVÄNDAROBEROENDE SCREENING Kunskapen att artärstelhet är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom sprids nu snabbt. Pulsvågshastighet rankas högt som prediktor för hjärtoch kärlsjukdom enligt 2007 års guidelines från Europeiska Blodtryckssällskapet (ESH) samt Europeiska Kardiologsällskapet (ESC). HUR FUNGERAR DIN BEHANDLING? Förutom screening lämpar sig Arteriografen för utvärdering av behandlingsmetoder/läkemedel. Minskar artärstelheten efter en viss tid med det nya läkemedlet? Duger den gamla medicinen lika bra? Se hur din dosförändring förbättrar (eller försämrar) patientens blodkärl. Vi finns i monter E (Medicinsk Access) /alert Datortomografi vid misstänkt kranskärlssjukdom Anders Persson, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, Universitetssjukhuset i Linköping Torsdag 5 maj Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala Torsdag 5 maj Ta även del av våra nya SBU Alert-rapporter Hemblodtrycksmätning, 2010 och Nya antikoagulantia vid förmaksflimmer, 2011 och mycket annat. SBU är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för alla som avgör hur vården ska utformas. SBU Alert är utvärderingar av nya medicinska metoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärderingarna görs i samarbete med experter inom respektive område och rapportmanus granskas av Alertrådet. Nämndens arbetsutskott godkänner rapporterna för publicering. PROMUS Element Everolimus-Eluting Coronary Stent System TAXUS Element Paclitaxel-Eluting Coronary Stent System OMEGA Platinum Chromium Coronary Stent System Pure Platinum Chromium Performance All cited trademarks are the property of their respective owners. CAUTION: The law restricts these devices to sales by or on the order of a physician. Indications, contraindications, warnings and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Information for the use only in countries with applicable health authority product registrations by Boston Scientific Corporation or its affiliates. All rights reserved.

5 Torsdag 5 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 PFIZER Modern statinbehandling vid akuta koronara syndrom vad säger evidensen och vad är behandlingsmålet? sal Club700 Mats Börjesson, Göteborg, Lena Jonasson, Linköping. Statin som akutbehandling Stefan Jovinge, Lund. Kan vi rädda fler liv med bättre lipidbehandling? Annika Rosengren, Göteborg. Vad är det som gör att vi inte gör det vi borde göra? Stefan Thorsén, Helsingborg De senaste 25 åren har dödligheten i hjärtinfarkt mer än halverats i Sverige. Större delen av nedgången förklaras av förändringar i riskfaktornivåer som t ex lägre kolesterolnivåer till följd av ändrade kostvanor och färre som röker. En tredjedel av nedgången förklaras dock av medicinska interventioner och här skulle vi kunna bli mycket bättre, skriver Annika Rosengren. Om nyare behandlingsmetoder hade implementerats mer systematiskt, som t ex ökad statinbehandling, skulle nedgången i Olika aspekter rörande vården av patienter med bröstsmärta Sal Forum Moderator: Lotta Jansson, Linköping. Förmaksflimmer och bröstsmärta Dan Malm, Jönköping Varför gör det ont i bröstet?. Bedömning av bröstsmärta vid hjärtsvikt Inger Ekman, Göteborg. Patienters erfarenhet av ospecifik bröstsmärta Karin Kjellgren Linköping Karin Kjellgren De senaste tjugo åren har antalet patienter med oförklarad bröstsmärta mer än fördubblats. Drygt patienter vårdades på sjukhus 2006 för oförklarad bröstsmärta. Patienterna är oftast i medelåldern och mer än en tredjedel är födda utanför Sverige. stillasittande livsstil Dessa patienter har lika ont som de som har kärlkramp eller hjärtinfarkt. Stress, nedstämdhet och en stillasittande livsstil är vanligt. Smärtan orsakar oro, ångest, osäkerhet och kraftlöshet. Två avhandlingar från Sahlgrenska dödlighet kunnat bli ännu mer betydande och många dödsfall ha undvikits. Lena Jonasson Annika Rosengren akademin vid Göteborgs universitet har studerat oförklarad bröstsmärta, främst ur patientens synvinkel. Inger Ekman Smärta är ett vanligt symtom som kan leda till stor stress hos patienter med hjärtsvikt. I föredraget beskrivs två typer av smärta hos patienter med kronisk hjärtsvikt, bröstsmärtor och kroppslig (annan) smärta. Kroppslig smärta verkar leda till mer stress och behöver mer utredning. Vid bedöming och evaluering av smärta bör ingå intensitet, egenskaper, frekvens, lokalisering och börda. Forskning och kliniska implikationer om smärta vid hjärtsvikt bör optimalt även inkludera andliga och sociala domäner. Karin Kjellgren Kardiovaskulär primärprevention i kritisk belysning - vad håller vi på med egentligen? Sal Forum Lena Jonasson, Linköping, Peter Nilsson, Malmö. Preventionens svåra etik - problemets omfattning och riktlinjernas budskap. Peter Nilsson, Malmö. Vården skapar ohälsa - Kritiska perspektiv på screening och prevention. Birgitta Hovelius, Lund. Nej, vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer, Malmö Enligt Hälso och sjukvårdslagen (HSL) så sjukvården såväl sträva efter att bota och behandla sjukdomar som att förebygga där så är möjligt. Olika enkätundersökningar har påvisat att det även bland allmänheten finns en önskan om att få ta del av förebyggande åtgärder för att förhindra sjukdom eller mildra dess konsekvenser. Inom hjärt- och kärlsjukdomarnas område framstår det för många som mer självklart att arbeta sekundärpreventivt än primärpreventivt, bl.a. eftersom evidens är starkare för sekundärprevention (fler studier) och kostnadseffektivitet och NNT mera gynnsamma. Trots detta är det vissa delar av primärprevention som också kan te sig som självklara, t.ex. rekommendationer om en förbättrad livsstil (tobaksstopp, motion, bättre kost), medan andra väcker debatt fr.a. inställningen till farmakologisk behandling av riskfaktorer, t.ex. hypertoni, hyperlipidemi och hyperglykemi. Kritikerna menar att en vidgad primärprevention med farmakologiska förtecken ökar risken för medikalisering, riskfokusering och s.k. hälsoism. Det är även känt att inte minst allmänläkare har problem att hantera den s.k. riskepidemin med en rad nya diagnoser och syndrom. Av detta skäl behövs, enligt Birgitta Hovelius kritiska perspektiv på screening och förebyggande åtgärder. Hon ställer även frågan om vilka nya medikaliseringsprojekt som är på gång. Ronnie Willenheimer företräder en helt annan syn. Han menar att den stora utbredningen av hjärtkärlsjukdomar i befolkningen motiverar såväl screeningverksamhet som tidig behandling av åtgärdbara riskfaktorer, fr.a. hos högriskindivider. Detta är etiskt rätt och kan även skydda liv och hälsa. En svårighet kan vara att selektera fram de rätta individerna som bör erbjudas behandling. En metod är att kartlägga inte bara traditionella riskfaktorer via anamnes, status och labprover utan att också inkludera tecken på tidig organskada, t.ex. vänsterkammarhypertrofi via ekokardiografisk undersökning eller (mikro)albuminuri. Sammanfattningsvis menar Peter Nilsson att hjärt- och kärlsjukdomarna ut- Lena Jonasson 5 gör ett stort och viktigt inslag bland folksjukdomarna och påverkar många människor och deras anhöriga negativt. Av detta följer att det kan finnas skäl att tidigt behandla vissa högriskindivider, från t.ex. vissa drabbade familjer med mycket kardiovaskulär sjuklighet. På befolkningsnivå krävs emellertid också samhällsinsatser för att minska kardiovaskulära händelser, bl.a. genom restriktioner mot tobak samt stödjande åtgärder tidigt i livet (mödrahälsovård, barnhälsovård) för att minska effekterna av en negativ programmering från fosterliv och tidig barndom. Eftersom dödligheten alltid är hundra procent så bör man betänka att det finns konkurrerande mortalitet. Det är sannolikt bättre att avlida i en snabbt förlöpande hjärtkärlsjukdom, efter ett lång och rikt liv, än att tyna bort i cancer, KOL eller demens. Av detta följer att hjärtkärlsjukdomar snarare bör uppskjutas än helt förebyggas vilket kanske förblir en illusion. Peter Nilsson Birgitta Hovelius

6 6 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Torsdag 5 maj 2011 När ska patienter med aortainsufficiens opereras och väntar vi för länge? Sal Handskmakaren Dan Lindblom, Stockholm, Agneta Månsson Broberg, Stockholm. När och varför presenterar kardiologen patienten med aortainsufficiens för kirurgen. Per Kvidal, Uppsala, Diagnostiska aspekter Odd Bech-Hanssen, Göteborg. Kirurgiska aspekter Éva Tamás, Linköping Föreläsarna i detta symposim, Éva Tamás, Per Kvidal, och Odd Bech- Hansen, har ett dokumenterat kunnande och bred klinisk och forskningsmässig erfarenhet av patienter med aortainsufficiens (AI). Patienter med stor AI har oftast en lång period utan symptom. Trots att läckaget ger upphov till ett blåsljud ställs ofta diagnosen sent. Hos patienter som genomgår kontroller har nedsatt EF i vila har visat sig vara ett dåligt mått på lämplig tidpunkt för operation samt även ett dåligt prediktivt mått på prestationsförmåga efter operationen. Internationella riktlinjer har propagerat för allt tidigare kirurgi. AI-patienter är dock en heterogen grupp av patienter inkluderat allvarlig extra kardiell morbiditet/ mortalitet, och den postoperativa mortaliteten är högre oavsett funktionsklass vid operationstillfället jämfört med rena aortastenoser och kombinerade stenoser/ insufficienser. kardiell morbiditet/ mortalitet Det finns således anledning att noggrannare följa upp och preoperativt evaluera pat med AI mer med fokus på funktion vid fysisk ansträngning, då VK-funktionen vid belastning kan vara påverkad redan i ett presymtomatiskt skede. Sen diagnostik hos patienter med AI talar också för att blåsljud hos asymptomatisk patient utreds i för liten utsträckning. Vad innebär individualiserade behandlingsmål vid typ 2-diabetes? sal Forum Peter Vasko, Växjö, Mona Schlyter, Malmö. Lägre blodtryck desto bättre är det så? Karin Manhem, Göteborg. Vilken evidens finns för att blodtrycksmålet 130/80 mm Hg leder till färre komplikationer än systoliskt blodtryck < 140 mm Hg vid typ 2-diabetes? Peter Nilsson, Malmö. Vad betyder individualiserade behandlingsmål för glykemisk kontroll?. Carl Johan Östgren, Linköping Vad betyder individualiserade behandlingsmål för glykemisk kontroll? Carl Johan Östgren Den glykemiska kontrollen har stor betydelse för risken att utveckla både mikro- och makrovaskulära komplikationer vid typ 2 diabetes. Att intensiv blodsockersänkande behandling gör nytta har visats fram för allt för risken att utveckla mikrovaskulära komplikationer. När det gäller värdet av intensiv blodsockersänkande behandling för risken är utveckla makrovaskulära komplikationer är det vetenskapliga underlaget under en ständig debatt. I dagsläget anses en intensiv blodsockersänkande behandling i början av diabetessjukdomen vara gynnsam för den långsiktiga risken att utveckla makrovaskulära komplikationer. Vid längre diabetesduration och förekomst av kardiovaskulär sjukdom måste nyttan av ambitiöst satta behandlingsmål för glykemisk kontroll vägas mot riskerna med hypoglykemier vilket även kan påverka valet av läkemedelsbehandling. Carl Johan Östergren Mona Schlyter Dan Lindblom Per Kvidal Agneta Månsson Broberg Först ut på marknaden! Centralt BT i hemmet och på kliniken Centralt blodtryck Pulsvågsanalys Augmentation Index 24-tim BT utan manschett med centralt BT 24-tim BT utan att använda BT manschett Registrerar var 15:e min dygnet runt Stör ej nattsömnen Centralt BT kan beräknas på alla mätningar Meditech Sverige AB Box Norrtälje info@meditech.nu Éva Tamás Odd Bech-Hanssen

7 Torsdag 5 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 ELI LILLY Nya och gamla P2Y12 hämmare vid akuta koronara syndrom och PCI sal Hjalmar Bergman Stefan James, Uppsala, David Erlinge, Lund. Trombocyternas roll vid akuta koronara syndrom. Angelo Modica, Östersund. Vilken P2Y12 hämmare till vilka patienter? Peter Eriksson, Umeå. Hur gör vi nu? Från teori till praktik Lene Holmvang, Köpenhamn Stefan James De nya orala trombocythämmarna ger snabbare och mer pålitlig effekt vilket innebär att risken för stent trombos och hjärtinfarkt minskar hos patienter med hjärtinfarkt jämfört med clopidogrel. Eftersom effekten är större ökar också risken för blödningar. Med noggrann selektion av patienter och noggrann kontroll av blödningsrisk bör denna behandling rekommenderas patienter med hög risk för återkommande ischemiska händelser. Lene Holmvang De två nya P2Y12 hämmarna, prasugrel och ticagrelor har visat sig vara mer effektiva än clopidogrel för att förhindra kardiovaskulära händelser hos patienter med akut koronart syndrom. Symposiet kommer att diskutera det praktiska genomförandet av behandling beroende på hur patientens presenterar sig (STEMI vs NSTE-ACS) och "första medicinska kontakt (prehospital/icke-invasiv medicinsk/invasiv sjukhus), delvis på grundval av praktisk erfarenhet av prehospital administration av prasugrel till STEMIpatienter i Köpenhamnsområdet. Stefan James Ulf Lockowandt, ny ordförande för Svenska Hjärtförbundet "Hjärtsjukvården går igenom stora förändringar. Inom hjärtklaffterapin driver kardiologer tillsammans med kirurger, stödda av avancerad imaging och anestesi en snabb utveckling mot kateteringrepp. Utgången av hjärtkirurgiska ingrepp avgörs alltmer av anestesins och intensivisternas insatser. Fler och fler kardiologipatienter behandlas på thoraxintensiven, för att bli thoraxkirurgiska patienter och därefter åter kardiologipatienter. Klinisk fysiologis och thoraxradiologins beröringsytor blir allt intrikatare. EKO är en del av terapin hos thoraxanestesiologer och kardiologer. Skiljelinjerna Annonsering? Ring mellan diagnostiska och terapeutiska specialiteter suddas ut. 7 Hjärtsvikt, ischemi och arrytmi är föremål för alla specialiteters intresse. God kvalitet på kardiovaskulär forskning kräver patienter och samarbete från alla berörda specialiteter. Ett gott samarbete inom Hjärtförbundet och ett Hjärtförbund som förmår se patienten bortom specialitetsgränserna kommer att vara av stor betydelse för svensk hjärtsjukvård. Svenska Hjärtförbundets behövs mer än någonsin" Tillbaka till funktionsklass II. Tillbaka till en aktiv vardag. 1,2 Välkommen till monter 46 för att lära mer om PAH-utredning och behandling! Tracleer (bosentan) Rx, endotelinreceptorantagonist (ERA) med affinitet till både ETA och ETB receptorer. Finns som tabletter 62,5 mg och 125 mg. Indikationer: Behandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH) hos patienter i funktionklass II och III. Även indicerat för att minska antalet nya digitala sår hos patienter med systemisk skleros och pågående sjukdom med digitala sår (april 11). För fullständig information; S-2011-Tra Rubin LJ et al. N Engl J Med 2002:21;346 (12): Galie N et al. Ciculation 2006;114:48-54

8 8 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Torsdag 5 maj 2011 Bedömning, risker och handläggning av den hjärtsjuke patienten vid icke-hjärtkirurgi Sal Forum Sven-Erik Ricksten, Göteborg, Eva Mattsson, Stockholm. Kardiell risk och riskevaluering vid ickehjärtkirurgi Anna Oscarsson Tibblin, Linköping. Preoperativ bedömning, utredning och optimering av den hjärtsjuke patienten inför. icke-hjärtkirurgi Ole Hansen, Malmö. Perioperativ monitorering och handläggning av den hjärtsjuke patienten vid icke hjärtkirurgi Anil Gupta, Örebro Anna Oscarsson Tibblin Globalt genomgår ca 200 miljoner vuxna årligen icke-hjärtkirurgi, varav 25 % har känd eller riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom. Trots alltmer avancerad övervakning och behandling av patienter som genomgår operativa ingrepp, så fortsätter hjärt-kärlkomplikationer att vara den primära dödsorsaken efter kirurgi. Fler äldre med känd hjärtsjukdom genomgår alltmer avancerad kirurgi, varför hjärtkärlkomplikationer i samband med operativa ingrepp kommer att fortsätta utgöra ett kliniskt problem. högriskpatienter majoriteten Tidigare studier har visat att en liten grupp av högriskpatienter står för majoriteten av postoperativa komplikationer och död. För sjukvården gäller det att hitta denna subgrupp innan kirurgi. Föreläsningen kommer att fokusera på riskvärdering av patienter som ska genomgå icke-hjärtkirurgi samt hur man ska identifiera patienter som löper ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer efter kirurgi. Nightingale Bayer AB. Box Solna. Tel Alere Heart Check System Världens första BNP-test för kapillärprover En snabb hjälp vid diagnostisering och handläggning av patienter med hjärtsvikt 1 Riskstratifiering av patienter med hjärtsvikt eller akuta koronara syndrom Svar inom 15 minuter Integrerade kvalitetskontroller Alere is a trademark of the Alere group of companies Alere TM HeartCheck System in not available in the USA Referenser: 1. ESC Guidelines for Diagnosis & Treatment of Acute & Chronic Heart Failure; European Journal of Heart Failure; 2008.

9 Torsdag 5 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 SANOFI-AVENTIS Hur kan vi höja ambitionsnivån vid behandling av förmaksflimmer? Nya behandlingsmål enligt de senaste Europeiska riktlinjerna. 9 Hur kan vi höja ambitionsnivån vid behandling av förmaksflimmer? Välkommen på seminarium med diskussion av nya behandlingsmål enligt de senaste europeiska riktlinjerna Lars Rydén, Stockholm & Anders Ahlsson, Örebro Föreläsare: Carina Blomström Lundqvist, Uppsala, Jonas Schwieler, Stockholm, Mårten Rosenqvist, Stockholm Tid: Torsdag 5 maj, kl Plats: Kongresshallen Kongesshall Lars Rydén och Anders Ahlsson. Antiarytmika vid förmaksflimmer - ett gammalt problem med nya möjligheter. Carina Blomström-Lundqvist. Vem mår väl av att få sina problem bortbrända nutida indikationer för ablationsbehandling. Jonas Schwieler. När förmaksflimret är en del av en helhet hur hantera patienter med multipla problem? Mårten Rosenqvist Hösten 2010 utkom nya av den Europeiska kardiologföreningen (ESC) utgivna riktlinjer för hantering av patienter med förmaksflimmer. En viktig sak, hittills inte praktiserad i full omfattning, är att skydda den aktuella patientkategorin från risken för trombo-emboliska komplikationer. Denna del av riktlinjerna har uppmärksammats och diskuteras ganska ofta. Information om riktlinjerna bör inte bara komma hjärtläkare till del, säger Lars Rydén. Förmaksflimmer är vanligt och inom sjukvården kommer inte minst inom primärvården verksam personal i regelbunden kontakt med patienter med förmaksflimmer. Målsättning med denna session är att diskutera den vardagliga patientens behov t.ex. i form av att slippa arytmisymptom, sjukhusinläggning och att få ha en så bra livskvalitet som möjligt. Att förmaksflimmer inte bara är en symptomgivande sjukdom utan dessutom medför ökad risk för förtida död och andra hjärtkärlhändelser uppmärksammas. Det är viktigt att detta uppmärksammas av läkare/sköterskor med ansvar för den aktuella patientkategorin och inbegrips i behandlingsmålen, som inte bara består av att hantera symtom utan också patientens hela situation. För den intresserade finns de av ESC utgivna riktlinjerna att hämta från webben på följande adress: Lars Rydén Anders Ahlsson Carina Blomström-Lundqvist Mårten Rosenqvist Box 14142, Bromma Telefon: Vid frågor om våra läkemedel, kontakta: infoavd@sanofi-aventis.com SE.DRO Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt på vår hemsida:

10 10 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Torsdag 5 maj 2011 Vad kan modern pedagogik ge kardiologin Sal Handsmakaren Kongresshall Peter Henriksson, Karin Manhem, Göteborg. Behandling av aortastenos hos patienter äldre än 80 år Helena Rexius, Göteborg Göran Matejka, Göteborg. E-learning: Webbaserad EKG-utbildning, Mikael Nilsson, Stockholm. Simulatorträning: Simulatorstödd koronarangiografiutbildning, Ulf Jensen, Stockholm. Aktiverande pedagogik: Vetenskap i praktisk verklighet Anna Kiessling, Stockholm Peter Henriksson Aortastenos är underbehandlat hos patienter äldre än 80 år Stella Cizinsky, Örebro. När är den kirugiska risken för hög för operation? Jacob Gäbel, Göteborg. Kateterimplantation av aortaklaffsprotes TAVI - i Sverige 2011 Andreas Ruck, Stockholm Stella Cizinsky Mikael Nilsson resonerar om vad webbaserad utbildning är och hur evidensläget ser ut samt vad vi kan förvänta oss av webbaserad utbildning. Ulf Jensen ger sina erfarenheter av simulatorstödd koronarangiografiutbildning ur ett nationellt och europeiskt perspektiv. Anna Kiessling diskuterar skillnaden mellan att veta och att kunna göra. Den pedagogiska teoribildningen om lärandet och dess neurobiologiska faktagrund. Föreläsarna kommer också att belysa aktuell forskning. Lyft in utbildning och pedagogisk forskning även på den kardiologiska dagordningen!, uppmanar Peter Henriksson. Anna Kiessling Prognosen för patienter med en symtomgivande tät aortastenos är mycket dålig utan behandling. Kirurgisk behandling med implantation av en klaffprotes har mycket goda resultat även hos patienter som är äldre än 80 år. Patienter över 80 år har ofta andra komorbiditeter som kan bidra till en ökad risk vid kirurgi. I sin presentation kommer Jacob Gäbbel att diskutera hur hög kirurgisk risk man kan acceptera i åldersgruppen över 80 år. Vilka riskfaktorer, ensamt eller tillsammans med andra, kontraindicerar kirurgisk behandling och hur skall vi välja ut patienter för kirurgisk behandling? Jacob Gäbel Kylbehandling efter hjärtstopp sal Hjalmar Bergman Eva Ahlgren, Linköping, Lars Lund, Stockholm. Vilka indikationer gäller i Sverige? Hans Friberg, Lund. Resultat internationellt och i Sverige? Sune Forsberg, Stockholm. Komplikationer, och problem med kylbehandling Anders Gabrielsen, Stockholm Överlevnaden har ökat efter hjärtstopp utanför sjukhus och en sannolik förklaring är utökad användning av kylbehandling. Idag kylbehandlas patienter med hävt hjärtstopp på relativt vida indikationer i syfte att förbättra neurologisk funktion och överlevnad. Dagens riktlinjer bygger på två kliniska prövningar (1, 2) som visade på goda resultat med hypotermibehandling efter hjärtstopp och behandlingen införlivades snabbt i internationella riktlinjer (3). Men det finns flera frågetecken; om man skärskådar underlaget finner man dock att det inte är tillräckligt för en entydig och stark rekommendation (4). Deltagarna i detta symposium menar att det behövs nya kliniska prövningar för att klargöra effekten av hypotermi efter hjärtstopp. Hans Friberg och kollegors bedömning är att den mest intressanta frågeställningen är huruvida hypotermi el- ler temperaturkontroll nära kroppens normalnivå är den mest gynnsamma behandlingsformen. Gruppens pågående studie kommer diskuteras: Target Temperature Management after Cardiac Arrest (TTM-trial) randomiserar till behandling med kontrollerad temperatur vid 33 C respektive 36 C. Flera frågor kring behandlingsstrategier för att optimera omhändertagandet och att bedöma prognos återstår att klargöra. Sune Forsberg kommer i sitt föredrag att diskutera handläggande vid och efter kylning. Kylbehandling medför risk Kylbehandling medför risk för en rad komplikationer och det är oklart hur dessa risker ska minimeras. Anders Gabrielsen diskuterar koagulationsstörningar, infektion shivering och dess komplikationer samt hur kylbehandling skall kombineras med andra interventioner, såsom revaskularisering, dialys och mekaniskt cirukulationsstöd. 1. Mild therapeutic hypothermia to improve the neurologic outcome after cardiac arrest. N Engl J Med. 2002;346(8): Bernard SA, Gray TW, Buist MD, Jones BM, Silvester W, Gutteridge G, et al. Treatment of comatose survivors of out-of-hospital cardiac arrest with induced hypothermia. N Engl J Med. 2002;346(8): Nolan JP, Morley PT, Hoek TL, Hickey RW. Therapeutic hypothermia after cardiac arrest. An advisory statement by the Advancement Life support Task Force of the International Liaison committee on Resuscitation. Resuscitation. 2003;57(3): Nielsen N, Friberg H, Gluud C, Wetterslev J. Therapeutic hypothermia for out-of-hospital cardiac arrest. A systematic review with meta analyses and trial sequential analysis. Int J Cardiol Jun 29. [Epub ahead of print] Sune Forsberg Anders Gabrielsen Annonsera? Ring Tord Amré

11 Torsdag 5 maj 2011 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Skall arytmiproblem hos GUCH patienter handläggas på särskilt sätt? Sal Club700 Mikael Dellborg, Göteborg, Viveka Frykman, Stockholm. Prevalens och konsekvens Eva Mattsson, Stockholm. Läkemedel och Device Thomas Gilljam, Göteborg. Ablationsterapi Ole Kongstad, Lund Skall arytmiproblem hos GUCH patienter handläggas på särskilt sätt? Arytmier hos patienter med medfödda hjärtfel ökar explosionsartat och innebär för patienten ofta plötsligt isättande allvarliga symtom och behov av att söka vård akut vilket då ofta innebär ett första omhändertagande utanför GUCH centra. förödande effekt och provocera Orsakerna till arytmier kan var komplexa och även till synes mindre alarmerande förmakstakykardier kan hos denna patientgrupp ha förödande ef- ELECTRA-BOX DIAGNOSTICA AB fekt och provocera akut hjärtsvikt och plötslig död. Vid dagens symposium kommer vi att ge en översikt över denna problematik och diskutera kring behandlingsmöjligheter. Det är viktigt att belysa frågan då stora studier saknas varför enhetliga riktlinjer och behandlings-rekommendationer idag saknas, skriver Eva Mattsson. Vilka av mina patienter har förhöjd risk för hjärtinfarkt eller stroke? Stabil plack Bristningsbenägen plack Avslöja risken med kardiovaskulära biomarkörer! Diadexus PLACtest - Lp-PLA2 TIA Athera CVDeÞneª - Anti-PC IgM ELISA Virogates - suparnostic ELISA Immundiagnostik - hscrp ELISA Quantimetrix - Lipoprint LDL/HDL subfraktioner BESÖK OSS I MONTER 22! Thomas Gilljam Brusten plack Hur minskar vi antalet patienter som blodtransfunderas på HIA och vid hjärtkirurgiska ingrepp? sal Handskmakaren Per Tornvall, Stockholm, Inger Hagerman, Stockholm. Genomgång av internationella riktlinjer vilka kriterier gäller? Gabriella Lindvall, Stockholm. När måste den akuta kardiologiska patienter tranfunderas Mattias Törnerud, Stockholm. Thoraxkirurgens perspektiv Lisa Ternström, Göteborg Gabriella Lindvall Studier indikerar ökad morbiditet och mortalitet vid transfusion i samband med hjärtkirurgi. Därför vore det önskvärt med klara riktlinjer för transfusion i denna situation, men idag saknas höggradig evidens för detta. Det finns inga randomiserade studier som jämför transfusion mot icke-transfusion, och befintliga rekommendationer är därför ej av högsta evidensgrad. ASTRA ZENECA Per Tornvall Mattias Törnerud Trombocythämning vid akuta koronara syndrom: betydelsen av genetik och behandlingstid Sal Hjalmar Bergman Lena Jonasson, Linköping, Christoph Varenhorst, Uppsala. Genetisk variabilitet och svaret på trombocythämning hur ska vi implementera resultatet från kliniska prövningar i den kliniska verkligheten? Christoph Varenhorst, Uppsala Trombocythämning och behandlingstid: insättning och utsättning av behandling? Carl-Magnus Pripp, Karlskrona Olika strategier vid P2Y12-hämning hur hantera evidens vid valet av behandling? - David Erlinge, Lund Symposiet tar upp viktiga aktuella ämnen kring trombocythämmande behandling som har betydelse i den kliniska vardagen vid behandling av akut kranskärlssjukdom. Christoph Varenhorst Den genetiska variationen av CYPenzymer som är involverade i aktiveringen av clopidogrel har bidragit till utvecklingen av trombocyttester, vilka används i varierande omfattning i den kliniska vardagen. Den första föreläsningen diskuterar hur nuvarande evi- Lena Jonasson 11 Under föredraget kommer dessa rekommendationer att belysas. dens används i den kliniska vardagen. Carl-Magnus Pripp diskuterar i sin föreläsning när trombocythämmande behandling gör mest nytta med avseende på behandlingstid och vilken evidens som ligger till grund för behandlingsval. David Erlinge kommer i sin föreläsning att ta upp olika strategier kring trombocythämmande behandling och sammanfattar vilket stöd kliniska studier ger vid val av behandling.

12 12 XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2011 Torsdag 5 maj 2011 Vilka patienter bör 2011 erbjudas ablationsbehandling av sina arytmier? Kongresshall Göran Kennebäck, Stockholm, Carina Blomström Lundqvist, Uppsala. Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation! Per Insulander, Stockholm. Vilka patienter med förmaksflimmer bör behandlas med ablation? Birgitta Johansson, Uppsala. När är ablationsbehandling aktuell hos patienter med kammartakykardi? Mats Jensen-Urstad, Stockholm Symposiet uppdaterar behandlingsrekommendationer avseende klinisk indikation för kateterburen ablations behandling vid supraventrikulära takykardier, för vilka ablation under många år varit en rutin behandling.fokus blir på arytmityper som kan medföra en ökad risk för komplikationer och vad man ska tänka på som inremitterande och uppföljande läkare. Förmaksflimmer är en svårbehandlad arytmi. Ablationsbehandling för denna arytmi krä- Bengt Fridlund föreläsning sal Forum Moderator: Jan Mårtensson, Jönköping. Familjen i den palliativa vården av hjärt- kärlsjukdom En av hörnstenarna inom palliativ vård är att stödja närstående så att de klarar av den komplicerade livssituation detta innebär samt om möjligt förbereda dem på den förestående döden. Att bli erbjuden palliativ vård som svårt Perkutan mitralisintervention och mitralisklaffsplastik-komplement eller konkurrent? Sal Handskmakaren Reidar Winter, Stockholm, Helena Rexius, Göteborg. Mitralisklaffsplastik-Gold Standard? Göran Källner, Stockholm Sinus coronarius tekniken-var står vi idag? Jan Harnek, Lund. Mitral-clipkonkurrent eller komplement? Magnus Settergren, Stockholm ver mångårig kateteriserings erfarenhet och elektrofysiologiskt kunnande. För patienter som har uttalade symtom och som inte har eller kan behandlas effektivt med antiarytmiska läkemedel är ablation med lungvensisolering ett behandlingsalternativ. Dock finns risk för allvarliga komplikationer med en annorlunda riskprofil än fortsatt läkemedelsbehandling. Enligt senaste SBU rapporten anses det vetenskapliga underlaget vara otillräckligt för slutsatser om metodens kostnadseffektivitet, på grund av osäkerhet om effekterna på lång sikt. Vilka patienter skall då behandlas? Gruppen kammartackykardier och kammarflimmer är som regel en grupp svårt sjuka patienter med stor risk för återfall, vilket ställt krav på defibrillator som skyddande terapi. Med tillgång till avancerade bild återgivnings metodik, med bl.a. nuklear magnetisk resonansteknik, kan även patienter med mycket snabba kammarrytmrubbningar behandlas. Behovet bedöms öka till samma nivå som vid ablationer för förmaksflimmer. Vilka patienter kan idag bli aktuella för ablations behandling?" frågar Carina Blomström Lundqvist. hjärtsjuk har beskrivits som att få ett säkerhetsbälte i den berg- och dalbana det innebär, både för den sjuke och för de närstående. Att identifiera den palliativa brytpunkten och kommunicera denna med patient och närstående är av stor vikt för en god palliativ vård, men svårigheten att identifiera brytpunkten vid svår hjärtsjukdom är den huvudsakliga orsaken till att palliativ vård uteblir. Föreläsningen kommer vidare fokusera på vad som skiljer palliativ vård av patienter med hjärt- kärl- Mitralisklaffsplastik är idag en förstanhandsmetod ffa vid degenerativ sjukdom och kan uppvisa mycket goda resultat. I de fall som plastik inte kan utföras och vid funktionell mitralisinsufficiens är öppen kirurgi inte lika framgångsrik. På senare år har två alternativa kateterburna mitralisklaffsinterventioner tagits fram. MitraClip som är en perkutan variant av den kirurgiska metoden Alfieri Stich och sinus coronarius implantat som försöker efterlikna kirurgisk ringplastik. Detta ger oss nu ökade möjligheter att behandla patienter som tidigare inte var tillgängliga för intervention men det samtidigt ökar komplexiteten vid val av interventionsmetod. Carina Blomström- Lundqvist Göran Kennebäck sjukdomar (ffa hjärtsvikt) från den traditionella palliativa vården, närståendes roll, samt stödåtgärder och modeller lämpliga att använda för att underlätta livssituationen för de närstående. Jan Mårtensson Reidar Winter Stressekokardiografi vid klaffsjukdom och utflödesobstruktion sal Club700 Inger Hagerman, Lars-Åke Brodin, Stockholm Vilken plats har stressekokardiografi vid aortastenos? Kambiz Shahgaldi, Stockholm. Kan vi ha någon nytta av stressekokardiografi för att värdera mitralisvitier? Aristomenis Manouras, Stockholm. Stresseko vid hypertrof obstruktiv kardiomyopati Odd Bech-Hanssen, Göteborg Aristomenis Manouras Klaffvitier debuterar vanligen med symtom vid fysisk ansträngning, medan diagnostisk ekokardiografi i regel görs i vila. Även om ekokadiografi kan göra vid fysisk ansträngning, tillämpas detta sällan i klinisk praxis idag. Syftet med symposiet är att belysa indikationer och ekokardiografiska metoder för hemodynamisk provokation vid klaffvitier och hypertrof obstruktiv kardiomyopati. Vi jobbar med möten i hela Sverige Ny Det övergripande syftet med symposiet är att belysa den ökande komplexiteten kring val av mitralisklaffsinterventioner. kongresstidning i morgon fredag