KRAMFORS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I FRAMTIDEN
|
|
- Arne Magnusson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Anki Johnson, RAPPORT Dnr BKU 2014/253 1(10) KRAMFORS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I FRAMTIDEN
2 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Medborgardialoger Framtidsgruppens arbete Samtalsfrågor med kommentarer/svar Hållbart och framstående vad betyder det? I praktiken? Hur liten kan en grupp/klass/skolan vara? Kritiska punkter? Hur många arbetsplatser är det rimligt att ambulera till? Hur litet kan en arbetslag vara? Hur lång tid är det rimligt att åka skolskjuts? Samverkansmöjligheter lokalmässigt? Resursmässigt? Verksamheter som ökar/minskar just nu Behov av förändringar inom kort? Idéer? Hur bygger vi vidare på vi-känslan? Attraktiv arbetsgivare? Attraktiva arbetsplatser? Slutsatser nycklar till framtiden Hållbart och framstående Kritiska punkter Förskolan Grundskolan F Grundskolan Hur många arbetsplatser är det rimligt att ambulera till?... 9 Hur litet kan ett arbetslag vara?... 9 Hur lång tid är det rimligt att åka skolskjuts?... 9 Samverkansmöjligheter?... 9 Behov av förändringar Vi-känslan? Attraktiv arbetsgivare? Attraktiva arbetsplatser?... 10
3 3(10) 1 Inledning och bakgrund I maj 2016 fick barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen följande uppdrag: 1. att med stöd i medborgardialoger och tillsammans med en framtidsgrupp, bestående av ett tvärsnitt av personalgrupper, ta fram alternativa och hållbara lösningar på lokal- och verksamhetslösningar. På vilket sätt kan verksamheter samordnas och utvecklas mot maximal måluppfyllelse inom tilldelad ram? Utgångspunkten ska vara att skapa en verksamhet som klarar det stora aktuella behovet av förskola, fritidshem och skola, men på ett smidigt sätt kan anpassas till annan framtida verklighet. Uppdragets målbild ska vara en hållbar organisation och en framstående verksamhet för 2020-talet. 2. Lämna delrapporter vid nämndens sammanträden i september och december Lämna slutrapport vid nämndens andra sammanträde Bakgrunden var de förändrade förutsättningar i kommunen, bl.a. att: Behovet av förskoleplatser har ökat parallellt med att kommunen ansökt om och fått medel i Förskolesatsningen Färre barn i barngrupperna. Detta har inneburit att flera nya förskoleavdelningar redan har öppnat eller är på väg att öppna, bl.a. i Nordingrå och Bollsta. De flesta förskolor har fulla barngrupper, liksom skolorna har trångt om lokaler. Med anledning av den stora gruppen asylsökande används idag alla skollokaler och externa lösningar är nödvändiga på flera håll. Många asylsökande i Kramfors har nu varit så länge i Sverige att man närmar sig tidpunkten för att få uppehållstillstånd. När man får detta blir man också föremål för SFI, vilket innebär att man har rätt till barnomsorg, d.v.s. förskola och fritidshem. Skarpåkerskolan är i stort sett full. Vilket innebär att nyinflyttade i centrala Kramfors hänvisas till Grämestaskolan.
4 4(10) 2 Medborgardialoger Tre medborgardialoger genomfördes under 2016, där förvaltningen informerade om de stora aktuella frågorna och Kramfors kommuns Vision Tanken var att samtal skulle föras runt frågan: Vad kan visionens betyda för våra förskolor, skolor och övriga verksamhetsformer inom nämndens område? Tyvärr lockade medborgardialogerna mycket få personer, vilket innebär att förvaltningen behöver ta sig an denna typ av kommunikation på annat sätt. Den medborgardialog som ändå samlade ett antal personer lyfte fram bl.a. följande som viktiga aspekter som kan utvecklas/blir ännu bättre: Marknadsföring av kommunen och inte minst boendemiljö och turism Statusen på skola/lärare och en bra arbetsmiljö Kommunens hemsida och t.ex. sociala medier Sammanföra enavdelningsförskolor till större enheter Lyfta fram kvalitetet på de teoretiska programmen på gymnasiet mera. Säkra, ändamålsenliga och välskötta fastigheter och skolgårdar (inneoch utemiljöer) Teknisk utrustning och internet Närhet mellan hem och förskola
5 5(10) 3 Framtidsgruppens En arbetsgrupp bestående av ett tvärsnitt av personal från olika skolformer och geografiska områden bildades. Fem möten har genomförts, 25/8, 15/9, 19/10, 30/11, 19/1 samt 14/3. Gruppens deltagare: Förskola Anna-Lena Ullberg Älven Ulla-Karin Ringström Kramfors Monica Hällström Kramfors Susanna Tjärnberg Högakusten Fritidshem Örjan Sundqvist Älven Camilla Edlund Kramfors Christina Mellander Högakusten F-6 Marlene Yrjas Älven Ingela Vergara-Höglund Kramfors Linda Fahlén Kramfors Anna Sundqvist Högakusten 7-9 Malin Boström Älven Per Öhman Kramfors Lars-Åke Damber Högakusten Särskolan Ann-Louise Nordlöf Skolledare Sune Johansson Kulturskolan Stefan Karlstedt Grundskolan Erika Peterson Särskolan Ellinor Sundell Förskolan Arbetet har letts av Anki Johnson, biträdande förvaltningschef med stöd av Ellinor Sundell, förskolechef; Stefan Karlstedt, utvecklingschef; Erika Peterson, rektor; Sune Johansson, rektor Både gruppens medlemmar och alla skolledare har haft uppdrag att se till att all personal på alla enheter fått tillfälle att samtala om uppdraget och de samtalsfrågor som dryftats. De allra flesta har lämnat någon eller några synpunkter och tankar på de samtalsfrågor som prioriterats.
6 6(10) 3.1 Samtalsfrågor med kommentarer/svar Hållbart och framstående vad betyder det? I praktiken? Om en verksamhet ska ha en framtid är det nödvändigt med en stabilitet i barn-/elevunderlaget. Det vi bygger, behöver fungera både i upp- och nedgång, vara förändringståligt, inte personberoende. Det är angeläget att arbetet kan bedrivas så att teamarbete möjliggörs. Det är viktigt att man pratar positivt om verksamheten och jobbar som ambassadörer för kommunen, inte minst ut rekryteringsperspektiv. Kvalitetsfrågorna är grundläggande och bärande systematiskt kvalitetsarbete och systematiskt arbetsmiljöarbete En skolas eller förskolas vara eller inte vara är inte enbart en fråga för verksamheten, utan en övergripande kommunfråga. För att locka fler medborgare och företag till kommunen är det nödvändigt att det finns tillgång till barnomsorg och skola inom rimligt avstånd. Nämndens roll i förhållande till Fullmäktige kan behöva förtydligas. Hur kommer det sig att tillgången till förskola och äldreomsorg är nämndsfrågor medan en grundskolas vara eller inte vara är en Fullmäktigefråga? Hur liten kan en grupp/klass/skolan vara? Kritiska punkter? En grundskola F-6 ska inte vara mindre än ca elever, vilket betyder att det är ca 10 elever i varje årskurs. Då kan man slå ihop grupper till B-form. Dock är det inte säkert att man klarar behörighetskraven på en sådan liten enhet, utan att en eller flera pedagoger behöver ambulera. Vid A-form, d.v.s. att klasserna organiseras åldershomogent behövs minst 120 elever, men gärna fler. De bästa storlekarna på åldersgrupperna är ung. jämna 10-tal, som på ett enklare sätt kan renodla eller samordna grupper. Högstadiet kräver ytterligare fler ämneskompetenser t.ex. moderna språk. För att klara detta behövs uppåt 200 elever på skolan om inte pedagogerna ska behöva ambulera. En möjlig lösning kan vara att enheten kompletteras så att det blir en F-9-enhet Förskolan bör organiseras i mer än en avdelning per enhet, gärna tre fyra avdelningar. På mindre orter kan förskolan med fördel integreras i skolan så att t.ex. tjänster och resurser kan samordnas med fritidshemmet.
7 7(10) Hur många arbetsplatser är det rimligt att ambulera till? Max två enheter och helst inom samma skolområde Utmaningar vid ambulerande tjänster: Logistik och schemaläggning Behörigheter Var har man sin bas/tillhörighet Övriga aktiviteter t.ex. uppdrag som rastvakt; mentor, kontakter med föräldrar?? Undervisning på distans? Kan det möjliggöra att ha tillgång till behöriga lärare och ha lärarassistent på plats? Hur litet kan en arbetslag vara? Ett arbetslag kan vara 3-5 personer, men för att klara kompetens och ämnesbehörigheter kan det behövas mellan 5-10 personal beroende på typ av verksamhet. Ju längre upp i skolsystemet desto fler ämnesbehörigheter behövs. Ur ett arbetsmiljö- och utvecklingsperspektiv är det positivt att åtminstone vara 8-10 personer på en arbetsplats Hur lång tid är det rimligt att åka skolskjuts? Det beror på barnets ålder, ju yngre desto kortare. Viktigt att beakta ev. väntetid före och efter skolan, som är resurskrävande för verksamheten. Det finns en riktlinje för skolskjutsar, som om man följer den är relativt rimlig. Det upplevs onödigt att åka skolskjuts i nästan en timme även om man bara har ett par km till skolan. Handlar om turens färdväg Samverkansmöjligheter lokalmässigt? Resursmässigt? Samverkan sker redan idag mellan t.ex. ämnen. De nya skolområdena har skapat bättre förutsättningar att skapa sammanhållande länkar på olika sätt t.ex. lärartjänster. Samma sak gäller förskolan, större enheter skapar bättre förutsättningar för att samordna olika uppdrag. Samverka med Kostenheten Där det är möjligt, bygga bort mottagningskök och skapa tillagningskök. Det kan ge både ekonomiska och miljömässiga vinster. Dessutom kan fler få möjlighet till heltidstjänster Framför allt vid mindre enheter är det fördel att finnas under samma tak och samverka fritidshem och förskola, t.ex. vid öppning och stängning.
8 8(10) Verksamheter som ökar/minskar just nu Behov av förändringar inom kort? Idéer? Det är ett stort tryck på förskolan idag framför allt i centrala Kramfors och antalet platser behöver byggas ut. Ur verksamhetsperspektiv skulle det vara mycket positivt att skapa/bygga en ny förskola med flera avdelningar. Om behovet av platser skulle minska finns det flera förskolor i centrala Kramfors som med fördel skulle kunna avyttras då lokalerna är mycket slitna och opraktiska Förskolebarn blir så småningom skolbarn. Alltså är det nödvändigt att ta höjd för detta i skolan. Några enheter, som t.ex. Skarpåkerskolan och Nylandsskolan kan behöva beakta detta alldeles särskilt Hur bygger vi vidare på vi-känslan? Attraktiv arbetsgivare? Attraktiva arbetsplatser? God arbetsmiljö, både fysisk och psykisk, är grundläggande. Lokalerna är en viktig del av den pedagogiska miljön, men många förskolor och skolor är i stort behov av renovering och uppfräschning. Allt kan inte åtgärdas samtidigt, men om en tydlig handlingsplan upprättas, kan känslan av att utbildning i Kramfors är viktig, skapa ännu mer hopp och framtidstro. Samma förhållande gäller förutsättningarna för kompetensutveckling. En tydlig och medveten fortbildningsplan skapar attraktionskraft och arbetsglädje. En sådan kan också öka intresset av att söka arbete eller stanna kvar i Kramfors. Då det idag är brist på flera kompetensområden är det också angeläget att skapa så goda förutsättningar som möjligt till vidareutbildning för den/de som kan tänka sig detta. Andra viktiga perspektiv är att det finns fungerande stödfunktioner, t.ex. IKT, vaktmästeri, ekonomi och administration. Plattformsarbetet som pågår skapar sammanhållning och en gemensam grund att stå på. Det skapar i sin tur framtidstro och väcker nyfikenhet från andra. Det är viktigt att arbetet fortsätter och inte tappar fart.
9 9(10) 4 Slutsatser nycklar till framtiden Hållbart och framstående Stabilitet i barn-/elevunderlag inte personberoende Ambassadörskap tala väl om verksamheten Systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete Förskola/skola hela kommunens angelägenhet Teamarbete Kritiska punkter Förskolan Bör organiseras med mer än en avdelning per enhet Grundskolan F-6 Bör inte vara mindre än elever och innebär då att man behöver organisera i B-form. Så få elever kan dock innebära svårigheter att tillgodose behörighetskraven i de olika ämnena Grundskolan 7-9 Om inte pedagogerna ska behöva ambulera behövs uppemot 200 elever. En enhet kan dock se ut på många olika sätt, t.ex. F-9, vilket underlättar tjänstefördelning och möjliggör schemaläggning på samma enhet. 4.3 Hur många arbetsplatser är det rimligt att ambulera till? Max två enheter och helst inom samma område 4.4 Hur litet kan ett arbetslag vara? Tre till fem (3-5) personer inom samma uppdrag För att klara ämnesbehörighet på en skola behövs minst fem (5), gärna 10 pedagoger Ur ett arbetsmiljö- och utvecklingsperspektiv gärna åtta (8) till 10 personer på en arbetsplats Hur lång tid är det rimligt att åka skolskjuts? Ju yngre desto kortare Viktigt att beakta väntetid, före och efter skolan, som är resurskrävande Samverkansmöjligheter? De nya skolområdena har skapat bättre förutsättningar för kombinationstjänster Samverka mer med kosten Förskolan i skolan samverka med fritidshemmet
10 10(10) Behov av förändringar Större förskolor med flera avdelningar, framför allt i centrala Kramfors. Behovet av skolplatser i centrala Kramfors kommer att öka. Vi-känslan? Attraktiv arbetsgivare? Attraktiva arbetsplatser? Utveckla arbetsmiljön Handlingsplan för uppfräschning och uppdatering av ute- och innemiljö Kompetensutveckling Fortbildningsplan Likvärdighet och delaktighet i alla led Fungerande stödfunktioner: IKT, vaktmästeri, ekonomi, administration Fortsatt plattformsarbete skapar sammanhållning, gemensam grund och framtidstro! Anki Johnson Biträdande förvaltningschef
Medborgardialog i Bollstabruk 25 september 2018
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Ulrika Hurdén, 0612-80400 ulrika.hurden@kramfors.se RAPPORT 1(8) Medborgardialog i Bollstabruk 25 september 2018 2(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2
Medborgardialog i Ullånger 27 september 2018
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Ulrika Hurdén, 0612-80400 ulrika.hurden@kramfors.se RAPPORT 1(8) Medborgardialog i Ullånger 27 september 2018 2(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Medborgardialogen
Medborgardialoger i Lunde och Kramfors maj 2018
å Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Ulrika Hurdén, 0612-80400 ulrika.hurden@kramfors.se RAPPORT 1(8) Medborgardialoger i Lunde och Kramfors maj 2018 2(8) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
Beslut för fritidshem
Dnr 43-2016:10513 Ljungby kommun för fritidshem efter tillsyn i Ljungby kommun Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 Dnr 43-2016:10513 2(4) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26
e-strategi i utbildningen
19 februari 2013 1 (6) e-strategi i utbildningen 2013-2016 Huddinge ska vara en av de tre bästa skol-it-kommunerna i länet. En verksamhet i takt med tiden Vision E-strategi i utbildningen i Huddinge ger
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar och arbetssätt ska alla verksamheter inom kommunen arbeta
Verksamhetsplan 2013
BARN & UNGDOM Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplanen innehåller barn- och ungdomsnämndens strategiska mål och mål för vår verksamhet 2013. Målen är uppdelade utifrån delarna i kommunens
Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING 2013-2021
Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING 2013-2021 Varberg 2012 Hur uppfyller vi kraven i den nya skollagen? Hur möter vi behoven i ett växande Varberg? Hur realiserar vi mål och vision för
Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING 2013-2021
Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING 2013-2021 Vision Varberg 2025 Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor
Barn- och utbildningsplan
Barn- och utbildningsplan 2017-2020 Så gör vi Karlskoga till en framstående utbildningsort. Politiska prioriteringar. www.karlskoga.se Förord Denna barn- och utbildningsplan är en politisk viljeyttring
Verksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2019-2021 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 s uppdrag till verksamheten under planperioden... 4 Organisation... 5 Verksamhet 2019-2021...
Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.
I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor 21 st Under perioden
Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken
Minnesanteckningar 2012-01-24 Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken 24 januari 2012 Medverkande: Stefan Bäckström, ordförande Lärande- och kulturnämnden Lennart Backlund, utredare Ingela Rauhala,
Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER
MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Frödinge, Storebro, Tuna skolor och fritidshem Innehållsförteckning INLEDNING... 3 EKONOMI I BALANS... 4 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 5 VERKSAMHETENS
Systematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 4240 totalt Antal förskolor 74 st Antal kommunalt anställda 850 st Fristående förskolor 23
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden Förskolan Grundskolan Fritidshem Grundsärskolan Integrationscentrum Moravägens HVB-hem Planeringsförutsättningar
Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola.
Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Exempel på alternativ för västra området Efter förändringar i modell för attraktiv skola/förskola påverkas
Rapport - Utvärdering av den nya organisationen
Barn- och utbildningsnämnden Datum Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Olofsson Carstedt 1 (8) Barn- och utbildningsnämnden Rapport - Utvärdering av den nya organisationen Förslag
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...
Verksamhetsplan förskola 18/19
Verksamhetsplan förskola 18/19 IGELBÄCKEN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Strategi för ökad kvalitet i förskolan... 4 i syfte att uppnå
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet
Framtidens förskola och skola i område väster
Framtidens förskola och skola i område väster Framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och leva i med målet att ha 80 000 invånare 2030. Ett konkret sätt att nå den visionen är att vidareutveckla utbildning
Verksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2018-2020 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 Organisation... 4 Verksamhet 2018-2020... 5 Ekonomi... 5 Mål och indikatorer... 6 Perspektiv
Thomas Näsholm (S) ordf. Jon Björkman (V) Inga-Britt Andersson (C) Deltar ej 70 Anna Strandh Proos (M) Göran Molin (S) Tjänstgörande ersättare
1(16) Plats och tid Förvaltningsbiblioteket, våning 3 kl.08.30 11.30.. Beslutande ledamöter Thomas Näsholm (S) ordf. Jon Björkman (V) Inga-Britt Andersson (C) Deltar ej 70 Anna Strandh Proos (M) Göran
Hjälpredan. Hörselnedsättning
Hjälpredan 2015 Hörselnedsättning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015
KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING
SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
1. Inledning Förutsättningar... 3
Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Verksamhetsområdesplan 2017
Verksamhetsområdesplan 2017 PUMPAN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Uppdrag... 4 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 4 2 Sammanfattning
Vision och målbild förskola och grundskola
Vision och målbild förskola och grundskola Varje individ är stolt över sig själv, har tilltro till sin förmåga, fungerar väl tillsammans med andra och har drömmar om framtiden. Helhet Varje individ är
Fler kamrater på fritidshem och skola ger ökad stimulans och medverkar till positiv social. utveckling. Ökad integration med större upptagningsområde
1 Elevunderlag för två parallellklasser: Förskoleklass åk 6 Lågt barn/elevunderlag, avståndet hinder: Förskola, förskoleklass åk 3. Åk 4-6 skolgång på närmsta större skola Förutsättningar för samarbete
Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö
BUN. BUN gav vid sitt sammanträde under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag
Barn- och utbildningsförvaltningen Bisse Carlsson Datum 1(6) Dnr 090610 Reviderat BUN BUN gav vid sitt sammanträde 2008-11-26 under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag Utreda
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser
Anteckningar från möte #3 om skolans organisation i Svenljunga kommun 23 februari 2017
Anteckningar från möte #3 om skolans organisation i Svenljunga kommun 23 februari 2017 Mötets syfte Syftet med det tredje möte var att komma fram till ett eller fler förslag om hur skolan bör organiseras
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se
P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning
Samverkan för hållbar arbetsmiljö för personal och barn
Samverkan för hållbar arbetsmiljö för personal och barn Vi ska berätta om vår vingliga resa. Monica Dackander, Kommunal Susanne Lyckevall, Ronnie Ripgården, Lärarförbundet Annika Hellström, Verksamhetschef
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 2015-09-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor UN.2013.30 Dokumentinformation Riktlinje för förskola, pedagogisk
Dnr 2019/000076/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Djursdala och Södra Vi
Dnr 2019/000076/600 Id 25567 Barn- och utbildningsförvaltningen Djursdala och Södra Vi Dnr 2019/000076/600 Id 25567 Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun
Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse
Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14
Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Lackarebäcks förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Med
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras?
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten. (utgår från gemensamma riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete i Lycksele kommun, antaget av Kommunfullmäktige 2005-03-14 10) Efter genomförd riskbedömning
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14
2013-09-11 2013-09-11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 Ledningsdeklaration. BRUKSSKOLANS LEDSTJÄRNA Vi visar ömsesidigt förtroende och vi alla gör vårt bästa. Vi tror på oss själva och
Hjälpredan. Dövblindhet
Hjälpredan 2015 Dövblindhet Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Verksamhetsområdesplan 2017
Verksamhetsområdesplan 2017 KULLEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Uppdrag... 4 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 4 2 Sammanfattning
INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5
SKOLPLAN 2018 2023 INNEHÅLL SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5 NATIONELLA MÅL OCH STYRDOKUMENT... sid. 5 UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL... sid. 6 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE...
BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Kvalitetsrapport - Östra Frölunda förskola. Tiina Aavik förskolechef
Kvalitetsrapport - Tiina Aavik förskolechef Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola... 4 2. Sammanfattning
Sekreterare:... Madelene Johansson. Anslagsbevis: Sammanträdesdatum: Justeringsdatum:
1/10 Utbildningsnämnden Sammanträdestid: 2019-02-06, kl. 14.00 15.45 Lokal: Ledamöter: Monica Andersson (C) ordförande Jeanette Janson (LP) vice ordförande Stefan Jansson (S) Margareta Carlsson (S) Leif
Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige
Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan
Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN
Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN2018.0892 Innehåll 1 Syfte och principer för resursfördelning... 3 2 Generell resurstilldelning... 3 2.1
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan
BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN Grundskolan och grundsärskolan LÄSÅRET 2015-2016 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1
Beslut för fritidshem
Dnr 43-2014:7992 Kils kommun kommun@kil.se Beslut för fritidshem efter tillsyn av skolformen fritidshem i Kils kommun 2(11) Tillsyn av skolformen fritidshem i Kils kommun har genomfört tillsyn av Kils
Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad
Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers
Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING
Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING 2013-2021 Vision Varberg 2025 Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet
Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område
Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring I Fjärås Gällinge pedagogiska område Uppdragets syfte utifrån förskola i förändring: Driva och utveckla de
Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Budget 2018 samt plan för ekonomin åren 2019-2020 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning VERKSAMHETERNA... 3 Driftbudget... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Framtid...
Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola
Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,
Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Alingsås kommun. Beslut Dnr :7577.
Dnr 43-2014:7577 Alingsås kommun ungdom@alingsas.se Beslut för förskola efter tillsyn i Alingsås kommun Box 2320, 40315 Göteborg 2(8) Til syn av skolformen förskola i Alingsås kommun har genomfört tillsyn
Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby
Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011 Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Bakgrund Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
PROTOKOLL Sammanträdesdatum
PROTOKOLL Plats och tid: Kommunhuset, Boken kl. 15:00-17:55 Beslutande Marie Gärdby (C), ordförande Kim Svitzer (PF), 1:e vice ordförande Mikael Malm (S), 2:e vice ordförande kl. 15.20-17.55 Övriga deltagande
Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.
Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska resurser fördelas till enheterna inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utöver dessa verksamheter finns det ett antal anslagsfinansierade
Beslut för fritidshem
Beslut Skd insdf, donen Letebo Utbildning AB Org.nr. 556917-5663 info@leteboskolan.se Beslut för fritidshem efter tillsyn av Letebo Utbildning AB Besiut 2 (7) Tillsyn av Laitabo Utbikinbg, AB har genomfört
Susanne Aronsson DeKinnaird (M), ordförande Jeanette Loy (M) Annica Erlandsson (S)
Plats och tid Kommunhuset, lokal Tryggö Kungshamn, kl. 08.00-09.00 Beslutande Närvarande ersättare Övriga deltagare Justerare Susanne Aronsson DeKinnaird (M), ordförande Jeanette Loy (M) Annica Erlandsson
Omorganisation av Skallbergsskolan, Apalbyskolan och Önstaskolan
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-11-13 Sida 1 (1) Diarienr GSN 2018/02536-1.3.4 Barn- och utbildningsförvaltningen Stefan Zangelin Epost: stefan.zangelin@vasteras.se Kopia till Verksamhetschef Grundskolenämnden
VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...
plan för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning
Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Förskolan Backsippan; Blackstad Förskola 3 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Riktlinjer för digitalisering
Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompentens hos barn och elever föra att främja kunskapsutvecklingen och
Barn- och utbildningskontoret, Heby, måndag 7 september, kl 8.00. Sekreterare Paragrafer 65-76 ANSLAG/BEVIS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Barn- och utbildningskontoret, Heby, kl 08.15 13.00 Beslutande Tomas Bergström (FP), ordförande Rickert Olzon (M) Rose-Marie Isaksson (S) Göran Hillbom (C) Linda
Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN
Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.