Buller - Sälen Trysil Airport

Transkript

1 PM Buller SÄLENFLYG AB Lars Ehnbom Hummelvik Konsult Buller - Sälen Trysil Airport

2 1 INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig flygplats på Mobergskölen vid Rörbäcksnäs planeras att byggas ut till en charterflygplats, Sälen Trysil Airport. I samband med prövning enligt miljöbalken av utbyggnad av flygplatsverksamheten ska bullersituationen runt flygplatsen belysas och en bedömning göras av eventuella konsekvenser för närboende till följd av bullerexponering för startande och landande flygplan. De kompletteringskrav som framförts har inneburit redovisning av lägre ljudnivåer och i vissa hänseenden större detaljeringsnivå än den ursprungliga MKB:n. Sedan den ursprungliga redovisningen gjordes har Transportstyrelsen och Försvarsmakten i samråd med Naturvårdsverket fastställt att flygbullerredovisningar skall göras i enlighet med en internationell standard, ECAC Doc 29 3rd edition. Flygbullerredovisningarna har därför gjorts med beräkningsverktyget Integrated Noise Model versioni 7, som uppfyller de aktuella kraven. Den sökta flygverksamheten har som grund för bullerredovisningarna fördelats enligt nedan: Flygrörelser per år Antal starter mot nordväst (Bana 33) Antal starter mot sydost (Bana 15) Antal landningar från nordväst (Bana 15) Antal landningar från nordväst (Bana 33) Totalt antal rörelser Boeing A Cessna citation 124,8 124,8 187,2 187,2 624 CRJ Beech Falcon 145,6 145,6 218,4 218,4 728 Cessna ,2 291,2 436,8 436, Helikopter 145,6 145,6 218,4 218,4 728 Fokker ,4 1034,4 1551,6 1551, Alla luftfartyg 2249,6 2249,6 3374,4 3374, Tabell 1. Trafikmängder Förutom redovisning av flygbuller på traditionellt sätt på karta, har flygbullret som tillskott till ljudmiljön i ett antal punkter kring flygplatsen beräknats. Ingångsdatan har varit maximalnivåer ner till 50 dba, vilket erfordrat extrapolering av tillgänglig bullerdata.

3 2 BEDÖMNINGSGRUNDER Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt följande riktvärden för buller från flygtrafik. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba FBN utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Naturvårdsverket har i allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser (NFS 2008:6) angett riktvärden för buller från flygtrafik. Enligt det allmänna rådet bör riktvärden enligt tillämpas vid bedömning av lämplig begränsning av buller från flygplatsverksamhet och flygtrafik till och från en flygplats. Figur 1. Riktvärden för flygbuller enligt NFS 2008:6. Med begreppet riktvärde avses en nivå till vägledning för beslutsmyndigheterna som i det enskilda fallet ska bedöma och fastställa lämpligt värde. Gränsvärden, d.v.s. värden som inte får överskridas, saknas för buller i Sverige. Naturvårdsverket redovisade 2001 i Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur Förslag till utveckling av definitioner följande förslag till långsiktiga riktvärden: Med långsiktiga riktvärdet FBN 55 db(a) avses ett bullervärde som tillämpas för såväl uteplats som bostadsområdet i övrigt. Riktvärdet gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård och undervisningslokaler. Med det långsiktiga riktvärdet 70 db(a) på uteplats avses ett beräknat bullervärde av den mest bullrande flygplanstypen under ett årsmedeldygn. I riktvärdet är markreflexionen inkluderad och instrumentinställning S (slow) avses. I avvaktan på resultat av fortsatt utredningsarbete får riktvärdet tillsvidare överskridas tre gånger under dag/kväll ( ). Riktvärdet gäller främst för planering av bostäder för permanent boende, fritidshus, vårdlokaler samt bebyggelsekoncentrationer.

4 Naturvårdsverket har i skrivelse till regeringen 2003 även föreslagit riktvärden för andra miljöer än för boende, vård och undervisning Riktvärden för buller föreslås för Arbetslokaler, Friluftsområden och Parker och andra rekreationsytor i tätorter enligt följande: Figur 2. Riktvärden för buller för Arbetslokaler, Friluftsområden och Parker och andra rekreationsytor i tätorter. Föreslagna riktvärden bör tillämpas vid nybyggnation av arbetslokaler, nyetablering eller ändrad användning av områden samt vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena avser vägtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik. Riktvärdena utomhus avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. I rapport 5439 Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod redovisar Naturvårdsverket ett förslag till mätetal för buller i tysta områden. Rapporten togs ursprungligen fram i december Mätetal för bedömning av ljudkvalitet föreslås för: -Områden helt utan samhällsbuller: Värdet 40 dba mätt som ekvivalentnivån för den enskilda bullerhändelsen bör inte få överskridas mer än 10 min per vecka. -Områden med mycket begränsat samhällsbuller: Värdet 40 dba mätt som ekvivalentnivån för den enskilda bullerhändelsen bör inte få överskridas mer än 5 min per dag. Mätetalen kan, till skillnad från riktvärdena, användas för alla typer av buller. De ska kunna användas i kartläggning och inventering av befintliga miljöer och vara vägledande för bedömning av områdets kvalitet. Värdena avser god miljökvalitet och ska kunna användas för att definiera försumbart buller i miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och i vissa särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden i delmålet inom Hav i balans samt levande kust och skärgård. I rapport 5709 från maj 2007 Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer God ljudmiljö. Mer än bara frihet från buller redovisas förslag till mått och mätetal som skall användas i arbetet för att uppnå god ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer.

5 De krav på bullerklass som bör ställas på specifika områden får bedömas genom att man jämför området med de typområden som anges nedan. Som rimlig nivå för god ljudkvalitet bör man utgå från att minst 80 procent av dem som besöker ett område ska uppleva ljudkvaliteten som god. Bullerklass A Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 25 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss långt från de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 2 3 minuter. Överskridandetiden bör begränsas till högst 5 min per vecka (1 2 bullerhändelser). Bullerklass B Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 35 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss långt från de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 1 2 minuter. Överskridandetiden bör därför begränsas till högst 5 min per dygn (3 4 bullerhändelser). Bullerklass C Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna nivå befinner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir sekunder. Överskridandetiden bör begränsas till högst 1 tim per dag (06 22; bullerhändelser). Bullerklass D Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna nivå befinner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir sekunder. Överskridandetiden bör därför begränsas till högst 2 tim per dag (06 22; bullerhändelser). Bullerklass E I bullerklass E närmar vi oss en bullernivå där bullerhändelserna är så frekventa att det inte längre är meningsfullt att separera ut enskilda bullerhändelser. För bullerklass E föreslår vi därför att man använder den ekvivalenta ljudnivån. En ekvivalent ljudnivå på dba, alternativt 20 dba lägre än omgivningen, innebär att bullerklass E uppfylls, förutsatt att de maximala ljudnivåerna inte är alltför höga eller förekommer alltför ofta. I fråga om friluftsområden utvecklar Naturvårdsverket kraven på bullerfrihet: Bullerfria friluftsområden kan vara områden med höga natur- och kulturvärden på rimligt avstånd från större städer, som utnyttjas för rekreation och friluftsliv. Områdena utnyttjas mest för dagsutflykter på helgerna. Ambitionsnivån för bullerfrihet bör vara, att minst 80 procent av dem som besöker området efter sitt besök ska ha upplevt att de inte varit störda av buller. I friluftsområden där bullerfrihet är en viktig kvalitet bör därför störande samhällsbuller förekomma högst några gånger per timme. Det innebär att avståndet till större vägar och järnvägar bör vara minst 1 km. Under stilla dagar betyder dock detta avstånd, att man kan höra bruset från större vägar under större delen av tiden. Vår bedömning är, att bullerklass C ger en tillräcklig bullerfrihet för att god ljudkvalitet ska uppnås i dessa områden.

6 3 RESULTAT AV BULLERBERÄKNING Tre olika redovisningar görs - Flygbullernivåberäkning - Maximalnivåredovisning - Ljudmiljöredovisning i 15 punkter 3.1 Flygbullernivåredovisning Flygbullerberäkningen har utförts av Swedavia flygakustik med beräkningsverktyget INM 7.0 (som uppfyller kraven i ECACdoc 29v3). Inledande beräkningar visar att Lden 40 db(a) håller sig inom området för rak ut- och inflygning till rullbanan, varför endast sådana raka ut- och inflygningar har modellerats i verktyget. En kompletterande beräkning av FBN 30 db(a) har också gjorts, då med flygvägar modellerade längre ut med hänsyn till tänkt destination. Beräkningarna av maximal ljudnivå baseras på rak ut- och inflygning. Hänsyn till varierande markhöjd i omgivningen har ej tagits. Bullerdata saknas i vissa fall för en del flygplanstyper. Då har en rimlig ersättningstyp valts för beräkningarna, se tabell på nästa sida. Flygplanstyp i trafikfall A320 B738 Beech 200 Bell 212 C172 Citation CRJ700 Dash 8 Falcon 2000 PA28 SAAB2000 Tabell 2. Substitutionslista för flygbullerberäkning. Flygplanstyp i INM A320 med CFM-motorer B738 DHC6 GASEPF CNA172 CIT3 CRJ9-ER DHC830 CL600 PA28 SF340 Samtliga tänkta destinationer motsvarar Stage-length (startprofil) 1, med undantag av B738 som kan tänkas flyga till London/Amsterdam och A320 som kan tänkas flyga till Frankfurt. Dessa två flygplanstyper har därför modellerats med Stage-length 2 (mindre brant startprofil).

7 Figur 3. Flygbullerredovisning. 3.2 Maximalnivåredovisning Maximalnivåerna 70 och 80 dba redovisas för flygplantypen Boeing Flygplanet representerar de medeldistansjetflygplan som kan komma förekomma på flygplatsen med totalt knappt 1000 rörelser per år. En beräkning av tredje högsta ljudnivån skulle dock innebära att mindre bullrande flygplan än Boeing skulle bli dimensionerande.

8 Det har därför bedömts att flygrörelser från medeldistansjetflygplan, som är mer bullrande än det tredje mest bullrande flygplanet med marginal illustrerar den maximala ljudnivån kring flygplatsen. Figur 4. Bullerfigur Maximalnivåerna 70, 75 och 80 dba vid start med Boeing

9 Figur 5. Bullerfigur Maximalnivåerna 70, 75 och 80 dba vid landning med Boeing Boende, berörda av nivåer över åtgärdsnivåer och riktvärden Flygverksamheten förutses att bedrivas huvudsakligen under dagtid och i någon mån under kvällstid. Nattrafik bedöms endast bli sporadisk. Det innebär att riktvärdet för maximal bullernivå inomhus 45 dba inte blir tillämpligt för flygplatsverksamheten eftersom det endast gäller nattetid. Riktvärdet för uteplats vid bostadshus, maximal bullernivå 70 dba berörs dock. De hus som kan komma att exponeras för bullernivåer upp till dba finns huvudsakligen nordväst om flygplatsen vid Brunntjärnåsen och för vissa flygplanstyper även i Norge. Se tabell 2 nedan.

10 Flygplanstyp Flygrörelse Hus med LAmax >90 dba Boeing SAAB 340 /Fokker 50 Cessna 172 Start bana 15 Landning bana 15 Start bana 33 Landning bana 33 Start bana 33 Start bana 33 Tabell 3. Hus exponerade för flygbuller Hus med LAmax dba Hus med LAmax dba fritidshus (Mobergskölen) fritidshus (Mobergskölen) 16 hus i Brunntjärnåsen fritidshus (Mobergskölen) För boende i Brunntjärnåsen kan konstateras att fastigheterna här kommer att exponeras för maxbullernivåer mellan 70 och 80 dba vid starter med större charterflyg bana 33. Det är idagsläget osäkert vilken fördelning starter kommer att ha mellan de olika startbanorna. Detta är också något som kan variera mellan olika år. Förhärskande vindriktningar är från nordväst och från sydöst. Medvindstarter undviks av säkerhetsskäl vilket innebär att en stor del av starterna kommer att ske åt nordväst, bana 33. Vid sidvind, vind från sydost och vid vindstilla kan bana 15 förordas och kommer sannolikt att väljas med hänsyn till närmaste flygväg till och från destination. Flygplanen klarar också en start i lätt medvind. En grov uppskattning är att 40 % av starterna måste ske mot nordväst och kommer därmed att ske nära Brunntjärnåsen.

11 3.3 Ljudmiljöredovisning i 15 punkter Allmänt Den komplettering av bullerredovisningen som nu skall göras skall påvisa konsekvensen av flygverksamhet för främst det rörliga friluftslivet, med dess krav på störningsfrihet. Det bedöms att kartläggning av omfattningen av störningsfriheten är mera rättvisande som bedömningsunderlag än kartläggning av vilka låga ljudnivåer som förekommer när tystnaden bryts. Det bör påpekas att kartläggning av mycket låga ljudnivåer innebär stora osäkerheter, dels p g a att ljudnivåer över långa avstånd fluktuerar kraftigt och för att aktuella avstånd mellan bullerkälla och mark är längre än vad aktuell bullerdata är redovisad för. Redovisning av bakgrundsbuller och bullertillskott av flygplatsen grundas därför i viss utsträckning på bedömningar. Tillskottet grundas på beräkning av maximalnivåer och uppskattning av varaktighet över tröskelvärdet enligt Naturvårdsverkets modell. Generella mätetal för god ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer och rekreationsområden finns inte framtagna. Däremot anges nedan fem bullerklasser som bedöms ge sådan bullerfrihet att god ljudkvalitet skall kunna uppnås i olika slag av områden. Mätetalen för bullerfrihet för de fem bullerklasserna anges i form av dels en ljudnivå vid vilken ljudet kan anses börja bli störande, dels ett mått för under hur lång tid störande ljudnivåer kan godtas. Dessa mätetal för bullerfrihet är anpassade till olika områdens speciella förutsättningar och de förväntningar på bullerfrihet som besökarna kan antas ha. Måttet är en kombination av momentan ljudnivå och den tid under vilken den momentana ljudnivån överskrider tröskelvärdet för respektive bullerklass. I de tystaste klasserna bedöms allt hörbart samhällsbuller störande och tröskelvärdet är därför lågt. I de mindre tysta klasserna är förväntningarna på total bullerfrihet inte så höga och tröskelvärdet har därför satts högre. Nedanstående figur visar hur de perioder då den momentana ljudnivån överskrider tröskelvärdet (i detta fall 45 dba) kan identifieras. Måttet påverkas inte av hur mycket högre än tröskelvärdet ljudnivån är under överskridandetiden, bara av den tid ljudnivån överskrider tröskelvärdet.

12 Figur 6. Exempel på ljudnivåförlopp. Analys Metoden enligt Naturvårdsverkets rapport 5709 har applicerats på Sälen Trysil flygplats genom analys av bullersituationen i följande 15 punkter: 1. Rörbäcksnäs 2. Flermoen 3. Hanssaetra 4. Bjönnbäkkmora 5. Stoheim 6. Stoa 7. Björnbäcksdalen 8. Vägkors Fjällvägen mot Stöten 9. Hundfjället topp punkt Ö Kalven topp 11. Hundfjällets naturreservat vändplan söder 12. Storfjällsgraven 13. Hemfjällstangen, Ljungvägen Kinnvallssjösättra 15. Jällvallkojan

13 Figur 7. De 15 punkterna kring Sälen-Trysil Airport. Rörbäcksnäs Rörbäcksnäspunkten är belägen vid den fastighet som ligger närmast flygplatsen. Rörbäcksnäspunkten ligger tvärs flygplatsens södra tröskel på avståndet 2600 meter. I dagsläget exponeras området av buller från sådana mänskliga aktiviteter som förekommer i mindre samhällen. Eftersom vägtrafiken genom Rörbäcksnäs är begränsad, så klarar området sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Tillkomsten av flygplatsen kommer inte att resultera i ljudnivåer överstigande riktvärdet 70 dba vid uteplats. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a 6000 eller knappt 20 per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Flermoen Flermoenpunkten är belägen vid några norska fastigheter c:a 220 meter söder om vägen mellan Rörbäcksnäs och Trysil, Fv 569, och c:a 500 meter väster om nationsgränsen. I dagsläget exponeras området något av buller från vägen och flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven.

14 Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a 3000 eller knappt 10 per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Hanssaetra Hanssaetra punkten är belägen vid några norska fastigheter c:a 700 meter norr om vägen mellan Rörbäcksnäs och Trysil, Fv 569, och c:a 3600 meter väster om nationsgränsen. I dagsläget exponeras området något av buller från flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a eller knappt 5 per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Bjönnbäkkmora Bjönnbäkkmora är ett fritidshusområde längs väg 25 från Trysil till Fulunäs c:a 7 km före inpassering i Sverige. Den aktuella beräkningspunkten ligger vid den nordligaste fastigheten i Bjönnbäkkmora. Den ligger 800 meter från den raka in- och utflygningens projektion på marken och c:a meter från flygplatsen. I dagsläget exponeras området av buller från sådana mänskliga aktiviteter som förekommer i mindre samhällen. Den huvudsakliga bullerkällan är väg 25. Fastigheterna ligger på meters avstånd från vägen. Exponeringen är beroende av topografiska förhållanden. Det förekommer och vissa exponeringar av buller från flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Den framtida ljudnivån bedöms till FBN dba. Den typ av flygplan som kan förväntas flyga reguljärt vid såväl start som landning att ge upphov till maximala ljudnivåer understigande 60 dba. Medeldistansjetflygplan, som kan förekomma i chartertrafik beräknas ge upphov till ljudnivåer kring 68 dba vid start och 65 dba vid landning. Antalet bullerhändelser överstigande 45 dba bedöms bli c:a 2500 per år eller 7 per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Stoheim Stoheimpunkten är belägen vid några norska fastigheter c:a 100 meter norr om väg 25 och c:a 6000 meter väster om nationsgränsen. I dagsläget exponeras området något av buller från vägtrafik på väg 25 och flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. De bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C är i princip samma som de som påverkar punkt 4 Bjönnbäkkmora, men bullernivåerna är c:a 3 db lägre. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Den framtida flygbullernivån är kring 30 dba.

15 Stöa Stöa ligger också vid väg 25 fast bara c:a m från nationsgränsen. I dagsläget exponeras området av samma bullerkällor som Stoheim, d v s buller från vägtrafik på väg 25 och flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a 600 eller knappt 2 per dag i genomsnitt. Maximalnivåerna kommer knappt över tröskelvärdet. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Björnbäcksdalen Björnbäcksdalen ligger c:a m öster om Stöa, fast på svenskt område vid väg 71. Området exponeras av buller från vägtrafik och flygplan på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a 500 eller drygt en per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Vägkorset Fjällvägen mot Stöten Punkten är belägen c:a meter tvärs om den utbyggda flygplatsens sydöstra bantröskel. I dagsläget exponeras området något av vägtrafik på Fjällväögen, buller från flygtrafik på hög höjd samt från skoterleden mellan Tandådalen och Rörbäcksnäs. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a eller knappt 15 per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Hundfjällets topp Hundfjällets topp ligger c:a 8, 5 km från flygplatsen men 6,5km från in- och utflygningsvägarna till den nya flygplatsen I dagsläget exponeras området något av buller från flygtrafik på hög höjd, men det är huvudsakligen lifstystemet och snökanoner som alstrar buller. Under vissa perioder upfyller sannolikt inte området klass C kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms blir få. Normala inoch utflygningar skapar inte ljudnivåer överstigande 50 dba. Området kommer från bullerklassynpunkt inte att påverkas av flygverksamheten vid den nya flygplatsen. Ö Kalvens topp Ö Kalvens topp är belägen c:a 12 km från flygplatsen och c:a 1400 meter från Fjällvägen..

16 I dagsläget exponeras området något av buller från flygtrafik på hög höjd. Vid sydliga vindar bör det kunna vara relativt tyst, men det är tveksamt om området klarar bullerklass B kraven. Inga flygbullerhändelser från den nya flygplatsen överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass B eller C. Hundfjällets naturreservat Hanssaetra punkten är belägen vid några norska fastigheter c:a 700 meter norr om vägen mellan Rörbäcksnäs och Trysil, Fv 569, och c:a 3600 meter väster om nationsgränsen. I dagsläget exponeras området något av buller från flygtrafik på hög höjd. Det går en skoterled c:a 1 km söder om naturreservatet. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli försumbara Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Storfjällsgraven Storfjällsgraven är beläget c:a 18 km öster om flygplatsen. I dagsläget exponeras området av buller från skoterleder och något av buller från flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Inga bullerhändelser förväntas överskrida tröskelvärdet för bullerklass C från den nya flygplatsen. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Hemfjällstangen Hemfjällstangen är ett fritidshusområde på 23 km öster om den nya flygplatsen. I dagsläget exponeras området enbart av biltrafik och andra egna aktiviter inom området, samt. något av buller från flygtrafik på hög höjd. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Inga bullerhändelser förväntas överskrida tröskelvärdet för bullerklass C. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Kinnvallssjösättra Kinnvallssjösättra är en hussamling beläget 16 km från den nya flygplatsen. Den berörs något av inoch utflygningar sydost om flygplatsen I dagsläget exponeras området något av buller från flygtrafik på hög höjd, men mest av buller från vägen mellan Rörbäcksnäs och Hammarsbyn. Området klarar sannolikt bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven.

17 Antalet bullerhändelser som marginellt överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a eller knappt 3 per dag i genomsnitt. Området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Jällvallkojan Jällvallkojan är ett enstaka hus på c:a 17 km avstånd från flygplatsen. Några mindra småvägar strålar samman vid punkten. I dagsläget exponeras området något av buller från flygtrafik på hög höjd och enstaka fordon på småvägarna. Området klarar bullerklass C kraven, men inte bullerklass B kraven. Antalet bullerhändelser som överskrider tröskelvärdet för bullerklass C bedöms bli c:a 6000 eller knappt 20 per dag i genomsnitt. Maximalnivåerna kommer inte att överskrida 60 dba. Den aktuella punkten kommer att påverkas av flygplatsen, men området kommer även efter tillkomsten av flygplatsen att tillhöra bullerklass C. Slutsats Den slutsats som kan dras ifråga om metodens användbarhet är att bullerklass B-kraven är svåra att uppnå inte bara i tätbebyggelse utan i alla turistområden. Bullerklass C innebär att ljudnivån överstiger tröskeln under 60 minuter. I aktuella områden är det bara markbundna aktiviteter, som pistmaskiner, snökanoner och vägtrafik och i någon mån överlfygande flygplan på hög höjd som i praktiken får bullerklass C-kraven att överskridas. De aktiviteter som skapar mest buller är sådana som den markbundna turismen alstrar.

18 4 STÖRANDE BULLERS KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORS HÄLSA Buller avser ljud som inte är önskvärt. Buller kan vara störande men också ge hörselskador. Hur bullret påverkar människan beror bland annat på dess ljudnivå, exponeringstid och frekvensinnehåll. Den upplevda störningen av buller är individuell. Flertalet undersökningar har visat att väckningseffekter ofta inträffar vid ca 45 db(a) momentannivå inomhus. Taluppfattbarheten av normalt samtal på en meters avstånd försämras när det momentana bullret överstiger ljudnivåer på ca 60 db(a). En sammanställning av kunskapsläget i dag avseende flygbullers påverkan på människors hälsa har på uppdrag av LFV och Naturvårdsverket tagits fram år 2009 av Staffan Hygge vid Laboratoriet för tillämpad psykologi, Institutionen för teknik och byggd miljö vid Högskolan i Gävle. De senaste åren har påvisats att flygbuller har i vissa situationer blodtryckspåverkan. Det är en studie kring Arlanda, det s k HYENA projektet, som gjort att frågan uppmärksammats. Resultatet av den aktuella studien har resulterat i fortsatt internationellt arbete med studier i Amsterdam och Okinawa i Japan. Staffan Hygge kommenterar resultatet av de aktuella studierna på följande sätt: Figur 8. Blodtryckspåverkan av flygbuller enligt HYENA studien. I studien runt Arlanda (Rosenlund et al., 2001, i figur 2 betecknad Stockholm) är de högexponerade grupperna små och ganska få personer ligger därför bakom den förhöjda risken för högt blodtryck i dessa grupper. Fem personer färre med (rapporterat) förhöjt blodtryck i högdosgruppen skulle ha sänkt andelen med förhöjt blodtryck från rapporterade ca 20 % till ungefär 14 % vilket var den andel som rapporterade förhöjt blodtryck i lågdosgruppen. De 95 % konfidensintervall som redovisas ger inte heller ett entydigt stöd för att den relativa risken för förhöjt blodtryck är säkerställt högre än 1.0.

19 Hygges slutsater avseende hjärta-kärlsjukdomar är: För kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt menade Babisch (2006a; b) att det finns rimligt styrkta samband med vägtrafikbuller (se figur 1), men att antalet studier för flygbuller är för få för att dra någon särskild slutsats om just flygbuller. Babisch menade vidare att risken för hjärtinfarkt från trafikbuller icke är empiriskt belagd vid och under 50 Lnight och 60 Lday (06-22), men att för ljudnivåer högre än 60 Lday ökar den relativa risken för hjärtinfarkt kontinuerligt (Babisch, 2006a, p. 1). I senare analyser av studier om vägtrafikbuller och kardiovaskulär risk drar Babisch (2008, 2009) liknande slutsatser, vilka jag delar. Kunskapsmängden om risken för förhöjt blodtryck från flygbullerexponering har något ökat under de senaste två åren. De sammantagna resultaten från de tillkommande studierna ger enligt min mening stöd för slutsatsen att flygbullerexponering ökar risken för förhöjt blodtryck, men också att den förhöjningen inte är säkerställd förrän de uppmätta ljudnivåerna kommit upp till omkring 60 Lden, vilket är en något lägre ljudnivå än när ökad risk för hjärtinfarkt börjar visa sig. Med ovanstående redovisning av flygbullerexponeringar och kunskapsläget om dess hälsoeffekter konstateras: För att hälsoeffekter p.g.a. flygbullerexponeringar skall uppstå, krävs dels att exponeringen överstiger en viss ljudnivå (FBN 60 dba enligt Hygge), dels att de personer som påverkas exponeras för flygbullret över längre tid. Det kan med säkerhet fastställas att det inte finns några bofasta personer som stadigvarande exponeras för ljudnivåer som kommer i närheten av sådana som har betydelse för blodtrycket, hörselskador eller andra hälsoeffekter. Beroende av den enskilda individens känslighet och inställning kan dock bullerexponeringen uppfattas som irriterande, särskilt när en del av syftet med vistelsen i området kan vara den lugna och tysta miljön. Miljökonsekvenser Det finns få undersökningar av bullers påverkan på fåglar och andra djur. Bullerstörningar från flygplan som startar och landar är den bullerstörning som bedöms kunna ha någon påverkan på djurlivet. Det finns inte några utpekade lokaler eller habitat för fåglar eller andra djur i närområdet. Närliggande fjällområde kommer att få momentana bullernivåer under 70 dba. Kalfjället och de höga skogsklädda bergen utgör hinder för flyget vilket innebär att dessa områden undviks. Start och landning varken åt sydost eller nordväst bedöms innebära någon överflygning eller bullerexponering av fjällmiljön. Det finns ett älghägn som fungerar som turistattraktion strax utanför Rörbäcksnäs. Detta område kan komma att exponeras för bullernivåer strax under 70 db(a) i samband med starter bana 15. Det finns dock inga studier på hur älg påverkas av bullerexponering. Sannolikt kommer älgarna att vänja sig vid ljudet.