BASUN-projektet i Botkyrka Målgrupp, struktur och arbetssätt Uppsökande arbete för att nå ungdomar och arbetsgivare

Transkript

1 BASUN-projektet i Botkyrka Mina vänner tror att BASUN är som Arbetsförmedlingen där man inte får den hjälp man behöver ; Jag säger till dem att BASUN är till mycket hjälp. Inte bara för att få jobb utan också för samhällsgrejer. Om du väl vill ha jobb kommer de att inrikta sig på det. Jonas, 21, deltar i BASUN i Stockholmskommunen Botkyrka. Målgrupp, struktur och arbetssätt Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem samverkar sedan hösten 2016 gemensamt i ESF-projektet BASUN. Projektet ska medverka till att sänka ungdomsarbetslösheten i Botkyrka till regiongenomsnittet och bidra till en jämställd och tillgänglig arbetsmarknad. I sin projektansökan till ESF från 2015 redovisade Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen nära 12 procents ungdomsarbetslöshet i åldern hade den vuxit till 14 procent, medan länets motsvarande siffra då var strax över sju procent. Målgruppen är Botkyrkabor mellan år som står långt från arbetsmarknaden och/eller saknar gymnasieutbildning. Medarbetarna i projektet sköter administration och planering på Jobbcenter i Alfa Laval-området i Tumba. För att minska resvägarna för deltagarna flyttade projektet nyligen gruppaktiviteterna till Albys hjärta, ett aktivitetshus för unga vuxna i norra Botkyrka. Förutom arbetslösa unga riktar sig projektet också till unga som tidigare varit inskrivna på Arbetsförmedlingen men inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och kvarstår i Arbetsförmedlingens system. Projektet välkomnar även unga som inte kan tillgodogöra sig insatser i ordinarie verksamhet, unga med funktionsvariation som medför en nedsatt arbetsförmåga och unga som får försörjningsstöd. Minskad ungdomsarbetslöshet ska åstadkommas genom att skapa en sammanhållen kedja av insatser för att underlätta vägen till arbete eller studier. Ambitionen är att myndigheter, kommunen och civilsamhället ska samarbeta bättre, och 60 procent av deltagarna ska vara tjejer. I vår målgrupp finns många unga vuxna med psykisk ohälsa eller språksvårigheter, säger projektkoordinatorn Hande Alpalaba, tidigare bland annat projektledare och marknadsförare inom civilsamhället. Vi möter också projektledaren Anette Tredal, Ewa Hedman med ansvar för socialt ansvarsfulla upphandlingar och Levent Bozkir som har hand om arbetsgivarkontakterna. Dessutom intervjuas fem deltagare som alla är 21 år gamla. Uppsökande arbete för att nå ungdomar och arbetsgivare BASUN har, som nämnts, flera övergripande mål som bland annat handlar om ungdomsarbetslösheten och jämställdhet mellan könen. BASUN jobbar på olika sätt aktivt med att nå ungdomar och arbetsgivare. Vi satte upp målet att nå omkring 1000 unga varav 450 via Arbetsförmedlingen, säger projektledaren Anette Tredal som tidigare bland annat varit verksamhetsutvecklare på Botkyrkas Jobbcenter. Ungdomar är skeptiska till stöd från myndigheter så vårt uppsökande arbete i samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningen till exempel på Ungdomens Hus i Fittja är viktigt. Många kommer också via Socialtjänsten eller via någon kompis som berättat 1

2 om BASUN-projektet. Vår bild är att unga har en stark motivation och vill jobba men att de också har höga krav på vilket jobb de vill ha. Samtidigt har de ofta gett upp på något sätt. BASUN satsar under sin pågående genomförandefas på uppsökande och rustande arbete för att nå och stötta unga deltagare långt ifrån arbetsmarknaden. Dessutom fokuserar projektet på att fördjupa bryggan till arbete samt på att utveckla kommunens sociala klausuler vid upphandling. Sammantaget betyder det att projektets olika medarbetare regelbundet träffar branschorganisationer, företag och aktörer i den sociala ekonomin och utvecklar möjligheterna att ta med jobbmöjligheter vid kommunens upphandlingar. Allt för att hitta jobbmöjligheter för målgruppen. Några grundläggande moment i projektet. BASUN skriver in deltagare löpande i projektet och har gruppstarter varannan månad. Den som kommer senare kan oftast hoppa in i gruppen. Parallellt med en gruppaktivitet får deltagaren individuell coachning. Tre dagar per vecka mellan klockan pågår våra fasta aktiviteter, berättar Hande. Då arbetar vi i grupp där deltagarna bland annat får arbetsmarknadskunskap, omvärldsbevakning, och tränas i att intervjuas och i att skriva CV. Vår grund är den så kallade 7:20-metoden som handlar om självstärkande övningar, egenmakt, egen försörjning och personlig utveckling. Målet är att deltagarna ska hitta den egna drivkraften att ta nästa steg mot jobb eller studier. Det är vårt fokus. Nu i veckan arbetade vi till exempel i en workshop med nätverkande. Varför man ska nätverka, varför arbeta ideellt? var några frågor vi tog upp. Deltagarna i projektet har tillgång till coachande pedagoger, arbetsförmedlare, jobbmatchare och studie- och yrkesvägledare som arbetar både i grupp och individuellt för att rusta dem för jobb eller studier. Perioden hos oss kan pågå upp till sex månader och kan förlängas vid behov. Den som matchas mot jobb eller börjar plugga lämnar oss tidigare. Vi vill att tiden hos BASUN ska vara så kort som möjligt, säger Hande. Deltagarna Kübra, Fatma och Elif deltar i de schemalagda gruppaktiviteterna i projektet, där de bland annat övar jobbsök tillsammans och bestämmer vilka företag som ska få deras cv:n. Vi kommer till BASUN tre dagar i veckan, säger Kübra. Vi lär oss hur man beter sig på jobbet och hemma och hur man söker riktiga jobb. Det är inte bara att lämna sitt cv utan det handlar om att gå till Arbetsförmedlingen och att till exempel använda Linkedin. Vi har besökt jobbmässor och där har vi också lämnat våra cv:n Arbetet med att matcha ungas önskemål mot branscher och yrken kan vara komplext Utmaningen för oss är att bryta mönster. Deltagarna har ibland en tydlig idé om hur en viss bransch ser ut, säger Levent som har sin bakgrund på Arbetsförmedlingen och inom privat näringsliv. Killarna vill jobba på lager och tjejerna i butik. Vi ser också att stigman är knutna till vissa jobb, som de inom snabbmatsrestauranger eller lokalvård. Ofta vill ungdomarna ha ett jobb direkt efter sin första kontakt med oss men de är inte alltid spontant intresserade av att 2

3 förbättra sina färdigheter. Vi förklarar att det tar tid att hitta rätt jobb och ber dem specificera sina önskningar i stället för det vi ofta hör; jag kan arbeta med vilket jobb som helst. BASUN arbetar därför särskilt med långsiktiga relationer till branschorganisationer och till enskilda arbetsgivare för att hitta jobb. Man går inte huvudsakligen via HR-avdelningarna utan kontaktar företagsledningarna direkt för att besluten inte ska fastna i hierarkin. Processen får ta tid eftersom företagen behöver den för att besluta att ta in våra deltagare, säger flera av projektmedarbetarna. Vi behöver också tiden för att arbeta med ungdomarnas attityder, ja till och med fördomar, till branscher och yrken. BASUN-medarbetarna betonar att arbetsgivarna efterfrågar sociala färdigheter. Till exempel att ungdomar passar tider, håller det de lovar och är bra på att ta instruktioner. I gemensamma aktiviteter i projektet får r därför deltagarna öva sina sociala färdigheter i grupp. Vi arbetar strategiskt, fortsätter Levent. Just nu har jag intensiv kontakt både med Europark, Sveriges Golfförbund, Manpower och ett sedeltryckeri här i kommunen. Det är bra av olika skäl att ta kontakt med branschorganisationer och deras tidningar. Det får en medial effekt när vi blir omskrivna och det ger en positiv effekt på deltagarnas bild av att vara med i projektet. När projektet bygger bra relationer sprider det sig i branscher där alla ofta känner varandra. Relationerna kan användas för att skapa nya praktikplatser och/eller jobb. Anette beskriver vissa arbetsgivare som lite försiktiga inför att rekrytera. Där kan praktik vara en bra start som kanske kan omvandlas till en anställning. Deltagarna är tveksamma till att praktisera bara för att, säger Anette. Det måste finnas syfte, delmål och långsiktiga mål. Deltagarna kan också arbetsträna här i Botkyrka Jobbcenter där vi kan erbjuda arbetsträning inom café, kök, restaurang, lokalvård eller inom svets. Vi arbetar,ännu, inte systematiskt med handledare ute på arbetsplatser förutom för dem som arbetstränar här på Jobbcenter. Tankar om arbetslivskontakter och om att hitta jobb Tjejerna i projektet som vi intervjuar berättar om intervjuövningar som har hjälpt dem och om individuella möten med BASUNs medarbetare: Vi pratar med coacherna om vilka jobb vi har sökt och hur det går. De ger bra råd och peppar oss, säger Kübra. De har väckt ett intresse. Nu vill jag både jobba och studera vidare. Jag har till exempel lärt mig att jag inte bara ska säga negativa saker om mig själv på intervjuer och att inte fråga arbetsgivaren direkt om vilken lön företaget är berett att ge. Det är bättre att fråga i slutet av intervjun! Tjejerna berömmer BASUNs flexibla inställning som gör att de kan ringa sina handläggare nästan när som helst. De berättar också om sina yrkes- och studieplaner som innefattar jobb som förskollärare och under- och sjuksköterska. Förut visste vi inte hur man söker jobb, säger Fatma. Jag brukade dygna, jag var vaken utan att sova alls och kunde sova till klockan sex på kvällen. Arbetsförmedlaren berättade för Kübra om BASUN och sedan pushade Kübra mig att vara med. Efter ett tag åkte vi till Bazaren, jobbmässan på Kulturhuset i Stockholm. Vi skrev in oss och lämnade våra cv:n. Vi trodde inte att någon skulle ringa men det gjorde dom vi fick jobb som telefonförsäljare. 3

4 Jonas och Essi beskriver hur de efter en tid i arbetslöshet och alltför snabb övergång till högre studier efter gymnasiet blev intresserade av BASUN. Där har de bland annat lärt sig bli bättre på att söka jobb genom förintervjuer med jobbmatchare. De får feedback och hjälp att skräddarsy sina CV:n för de branscher de är mest intresserade av: BASUN bokar in en på en förintervju när de har ett jobb som de tror skulle passa, berättar Essi. Någon av jobbmatcharna intervjuar och BASUN avgör sedan om man går vidare för att träffa arbetsgivaren för en riktig intervju. Det är jättebra att få feedback för att få reda på vad man måste träna på inför nästa intervju och på vad som gick bra! Nu har jag fått jobb som däckskiftare via ett bemanningsföretag eftersom mitt viktigaste fokus är att arbeta, säger Jonas. Mitt drömjobb är att arbeta med psykologi och BASUN har hjälpt mig att lägga upp en långsiktig plan. Det är bra att jag fick det där egna mötet där de frågar vad man vill göra sådana möten är bra för ungdomar. Matchningsarbetet inom projektet är centralt Matchningen mellan deltagares kompetenser, önskningar, branscher och arbetsplatser är en återkommande och central del i projektmedarbetarnas dagliga verksamhet. Flera olika kritiska moment måste alla vara på plats för att matchningen ska fungera. Det handlar om kartläggning, samtal mellan ungdomar och projektpersonal som till exempel en studie- och yrkesvägledare, möjligheter till att få hjälp att skriva sitt CV, förintervjuer inför en anställningsintervju. En av projektmedarbetarna illustrerar hur utmaningarna i matchningsarbetet dessutom kan se ut: Vi som matchar i sådana här projekt måste vara säljare och bygga relationer. Våra ungdomar har inte fått så mycket stöd tidigare. Do the math, Arbetsförmedlingens 100 handläggare ska ta hand om 8000 sökande! Men vi kan ge ungdomarna uppmärksamhet på ett annat sätt. Och sen skickar vi deltagarna till arbeten de faktiskt vill ha. Matchningen är A och O, det slutar inte lyckligt om du matchas, går på en intervju och arbetsgivaren då möter en ointresserad person, säger Levent som jobbar i projektet. Flexibilitet i projektets genomförande är viktigt Inom projektet försöker man utveckla och förändra sina arbetssätt med utgångspunkt i de lärdomar som man löpande får i genomförandet av verksamheten. Projektet har skruvat på upplägget till exempel genom att mjuka upp inskrivningsrutinerna så att ingen hindras att ansluta sig för att gruppstarten ligger längre fram. Hande som jobbar i projektet förklarar också att de måste vara tydliga och konkreta i dialogen med ungdomarna Det handlar om att utgå från var deltagaren är i sitt liv, att faktiskt i detalj förklara vilka moment som ingår till exempel i att förbereda sig för en jobbintervju. Levent och de andra projektmedarbetarna i BASUN beskriver också förtroende som grundläggande för att bygga de relationer som krävs för att projektet ska lyckas nå och hålla kvar sina unga deltagare. Arbetsförmedlingen med många sökande per handläggare har till exempel stora utmaningar att ge ett individanpassat och flexibelt stöd. BASUN kan, enligt projektmedarbetarna och deltagarna, erbjuda tid utifrån frågan Hur kan vi hjälpa dig? 4

5 Formaterat: Teckensnitt:Fet, Komplext skriftteckensnitt: Fet Faktarutor Förväntade resultat BASUNS mål är att nå omkring 1000 unga inom målgruppen under de tre år projektet pågår. Det övergripande målet är att deltagarna ska komma närmare arbete eller studier. Projektet ska bidra till sänkt ungdomsarbetslöshet under tre år så att siffran närmar sig länets: 2016 hade Botkyrka 14 procents arbetslöshet bland unga år medan länet/regionens var strax under nio procent. 132 deltagare inskrivna sedan starten Sedan starten i oktober 2016 och fram till mars 2017 hade BASUN skrivit in 132 deltagare varav 56 avslutat sin tid hos BASUN. Den stora majoriteten kom till projektet via Arbetsförmedlingen och nära 40 procent av de inskrivna var tjejer. Av dem som avslutats gick 22 till arbete utan subvention, nio till studier, åtta till subventionerade arbeten och 11 avbröt av olika skäl. 5

6 Arbetslösa och unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) i Botkyrka och Sverige 2014: 2014: Siffror från Temagruppen Unga i arbetslivet/myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Skolverket, (MUCF) och Arbetsförmedlingen: 2014: Unga i åldern år som varken arbetade eller studerade (UVAS) Botkyrka: Nära 10 procent Sverige: 7,5 procent Unga i åldern år som varken arbetade eller studerade (UVAS) Botkyrka: 16, 5 procent Sverige: 12,6 procent Den så kallade öppna arbetslösheten i Botkyrka var med Arbetsförmedlingens siffror för ,1 procent jämfört med 7,6 procent för hela Sverige: Enligt siffror från (MUCF) så var ,3 procent av samtliga i arbetskraften i åldern år i Botkyrka arbetslösa i mer än 90 dagar. Siffran för riket var 4,3 procent. (2011 var siffran för Botkyrka 6,4 procent och 7,1 procent för riket). Fler killar än tjejer ingick i kategorin precis som i hela landet. Siffror från Temagruppen Unga i arbetslivet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), I databasen finns uppgifter hämtade från Skolverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsförmedlingen och Skolverket. Formaterad tabell Vi arbetar i BASUN-projektet: Projektledare Projektkoordinator Jobbmatchare (tre) Coachande pedagoger (tre) Studie- och yrkesvägledare Ekonomiadministratör Ansvarig sociala klausuler Arbetsförmedlare (fem) I ESF ansökan som Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen lämnade in för projektet sammanfattas projektet så här: BASUN-projektet riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan år och sker i samverkan mellan Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem. Målet är att fler ungdomar ska komma till arbete eller utbildning. Det sker med hjälp av uppsökande och rustande insatser. 6

7 7