Moving On i Halmstad Målgrupp, struktur och arbetssätt Målgruppen förändras

Transkript

1 Moving On i Halmstad I dag har jag avslutat min andra dag på ett prova-på-jobb i ett storkök. Det var meningen att jag skulle gå bredvid någon men jag slängdes direkt in i att laga mat till förskolor och äldreboenden. Det känns bra! Beatrice, 24, deltar i Moving On i Halmstad. Målgrupp, struktur och arbetssätt Moving On är ett ESF projekt som drivs av Halmstad kommun och Arbetsförmedlingen. Projektet har ett tydligt uppdrag att nå unga från utanförskapsområden i Halmstad. Det mest kända är Andersberg som, liksom Fyllinge, Linehed, Vallås och Oskarström, ligger i kommunens östra delar. Staden är segregerad, enligt Pia Agmyr, projektledare och Marina Zivojinovic, utvecklingsledare för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun, men där finns en positiv tradition av samarbete inom kommunen och med ortens företag. Målgruppen är arbetslösa åringar, men det är åringar som är den stora gruppen. Arbetslösa unga över 18 år får möjlighet att skriva in sig i projektet via Arbetsförmedlingen. Målet med projektet Moving ON är att få deltagarna in i jobb eller studier, eller att närma sig sysselsättning. Projektet är en vidareutveckling av verksamheten Ungdomskraft som Halmstads kommun sedan 2011 driver för unga i kommunen. Projektet har sina lokaler i centrala Halmstad nära Arbetsmarknadsenhetens ordinarie verksamheter. De medarbetare vi möter brinner för verksamheten och för att minska ungas utanförskap; det är förutom Pia och Marina även Kristoffer Kastén, Patrik Pook och Helena Stensson. Senare möter vi också ett par personer från styrgruppen; David Ling som är projektledare för boendeinflytande från Halmstads Fastighets AB och Jeanette Vinberg som är chef för den unga kulturen i Halmstad. Målgruppen förändras Projektpersonalen som vi talade med beskriver målgruppen unga som de möter, de utmaningar som de har, men också hur de tycker att målgruppen har förändrats. Många deltagare som kommer har avbrutna gymnasiestudier och psykiatriska diagnoser, säger Pia. Att fler kan få jobb nu i en högkonjunktur, och när ungdomsarbetslösheten sjunker, påverkar det hur målgruppen ser ut. I dag står deltagarna längre från arbetsmarknaden än de som kom tidigare. Vi måste jobba mer individuellt nu och i mindre grupp än vi hade planerat från start. Ganska många deltagare hittar vi genom kommunens aktivitetsansvariga, KAA, för de yngre åldrarna, säger Marina. Där är vårt fokus självklart fortsatta studier. En utmaning är att hitta de sysslolösa ungdomar som projektet ska nå och som de vet finns i kommunen men som inte syns i någon statistik. Statistik från kommunen, Region Halland och Arbetsförmedlingen visar att unga i de aktuella stadsdelarna har högre arbetslöshet, högre andel med psykisk ohälsa och fler unga utan behörighet till gymnasiet än övriga områden i Halmstad. I mars 2017 hade Moving On nått ett nittiotal unga. Bostadsföretagen hjälper till att hitta potentiella deltagare och projektet är ute och besöker olika mötesplatser för att berätta om sin verksamhet. Det kan handla om fritidsgårdar, Unga KRIS eller om kyrkans 1

2 ungdomsverksamhet. Dessutom arrangeras Öppet hus varje måndag för att möta deltagare och potentiella deltagare. Projektupplägg med tre spår Projektet delas in i tre så kallade spår: hälsa, näringsliv och samhällsetablering. Var och ett av spåren leds av en egen processledare. En rad andra kompetenser har också knutits till Moving On, bland annat arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, kurator, ekonom och handläggare. Styrkan i projektet är att många kompetenser sitter tillsammans, det gör det lätt att remittera och det har deltagarna nytta av, enligt mig. Jag vet inte hur många gånger jag har gått med någon till Sanna Nygård som är studie- och yrkesvägledare, säger spåransvariga Helena Stensson. Deltagarna får ett ansikte på befattningen och det skapar trygghet. De tre spåren i projektet motsvarar olika faser eller specifika behov som deltagarna har då de kommer till projektet. Vi har skapat de tre spåren för att vi har sett att många av deltagarna har svårigheter med att hitta rätt i samhället, att de drabbats av psykisk och/eller fysisk ohälsa och att de har bristande kontakt med näringslivet, säger Marina. En ung person har ibland stått utanför arbetsmarknad och studier i åratal när hen kommer till oss. Det behövs ofta en inledningsfas för att individen ska klara av att närma sig arbetsmarknaden. Unga deltagare anvisas kontinuerligt till Moving On, via Arbetsförmedlingen och kommunens förvaltningar eller kommer på eget bevåg. Var och en bedöms individuellt för att få rätt spår eller insats. Några kan gå direkt ut i praktik men de flesta behöver, enligt projektet, det stöd som erbjuds under åtta veckor i Hälso- och Samhällsetableringsspåren. Det händer att deltagare hoppar in efter att programmet startat. De som är klara, och inte har jobb eller praktik som redan väntar, går därefter till Näringslivsspåret med sikte på praktik eller jobb. Det tar i snitt en till två veckor i Näringslivsspåret innan deltagarna kommer ut i praktik, enligt spåransvarige Patrik Pook. Deltagarna kommer på förmiddagen för att delta i programmet. Tempot är högt med många schemalagda aktiviteter tillsammans och dessutom individuell rådgivning, säger Pia. Det handlar om heltidssysselsättning. Eftermiddagen ägnas åt hemuppgifter, studiebesök och åt att söka jobb. I Hälsospåret informerar vi om kost, motion och sömn, berättar Kristoffer. Det är lättare för den som fungerar fysiskt och psykiskt att få jobb. Deltagarna, som ofta varit länge i utanförskap och lite grann gett upp, behöver rustas i en inledande fas för att må bättre och bli stärkta att söka praktik eller jobb. Vi lagar mat och tränar tillsammans. Jag samarbetar mycket med kuratorn på Moving On i den här fasen. Näringslivsspåret riktar in sig på kontakten med arbetsgivare och Patrik ser till att planera in studiebesök eller praktik. Den som gör praktik gör alltid ett studiebesök i förväg på arbetsplatsen för att den kommande praktikperioden ska avlöpa på ett så bra sätt som möjligt. Praktiktiden därefter omfattar cirka tre månader. I sina kontakter med arbetsgivare ställs förstås inga krav på att praktik ska leda till anställning, även om det förstås är välkommet om så sker. 2

3 Halmstad är framför allt en lagerstad och det är ganska lätt att få företagare att ta emot praktikanter framför allt om man går högt upp i deras hierarki för att få ett besked, säger Patrik. Att ta emot praktikanter är också ett sätt att visa upp sin företagskultur. Patrik beskriver en het arbetsmarknad där många arbetslösa unga nu får jobb. De som trots allt inte får jobb behöver mycket stöd. Patrik sätter mål tillsammans med deltagaren, som handlar om att de få erfarenhet, kompetens och därmed ett mer välfyllt CV. Deltagaren stöttas att bygga ett nätverk inom företag och verksamheter i Halmstad som är värdefullt för dem i framtiden. I mars hade Moving On knutit till sig omkring 15 företag, som erbjuder praktik inom bland annat handel, lager, bygg, hotell och service. Deltagarna ska närma sig arbetsmarknaden, säger Patrik. Jag är med på jobbsökarpassen i det löpande programmet på måndagar dit jag tar med listor över aktuella jobb till exempel från Platsbanken. Jag försöker få deltagarna att också se bortom Platsbanken, att försöka hitta jobb innan de utannonseras. De lär sig att hitta intressanta företag i Halmstad på webben för att kunna göra spontanansökningar. Vi jobbar också mycket med ansökningshandlingar, något som gör skillnad för deltagarnas möjlighet att komma till intervju. Samhällsetableringsspåret hjälper till med ekonomi och rättigheter. Man tar upp frågor som att jobba svart eller vitt, fackliga frågor och den enskildes skyldigheter och rättigheter. Deltagarna arbetar bland annat med värderingsövningar och med att förbereda jobb eller praktik. Helena Stensson betonar att deltagarna måste förberedas inför de viktiga praktikperioderna: Vi vill inte ha praktik för praktikens skull utan vi behöver jobba med alla funderingar inför en praktik. Att en deltagare tvekar handlar ofta snarare om oro än om ovilja. Det är en process som tar tid. Visst är vissa deltagare skeptiska mot att praktisera, säger Pia, men vi måste också kräva en motprestation för att de ska få ekonomisk ersättning via Arbetsförmedlingen eller kommunen. Kontakt med arbetsgivare Genom sina samarbetspartner har Moving On nära kontakt med Halmstads arbetsgivare inom både kommunal och privat sektor. Flera av dessa sitter också i projektets styrgrupp, bland andra kommunens näringslivsbolag, Halmstad Näring AB, handelsföreningen och de två allmännyttiga bostadsföretagen. Bostadsföretagen HFAB och Willhem AB Halmstad hjälper oss att hitta potentiella deltagare, säger Pia. De har ju nästan alla lägenheter i bostadsområdena vi riktar in oss emot. Att få dem att ta emot praktikanter kanske blir nästa steg. För att locka och utbilda arbetsgivare att ta emot praktikanter med neuropsykiatriska (NPF) diagnoser, genomförde Moving On nyligen sin första handledarutbildning. Företagare inom lager, detaljhandel, maskiner, verkstad och vård träffade under en dag föreläsare som kom både från projektet och utifrån. Kommunikation, kroppsspråk och NPF-diagnoser berördes och deltagarnas betyg på kursen gick i positiv riktning. Tankar om arbetslivskontakter och om att hitta jobb 3

4 Efter att ha sökt jobb under lång tid fick jag jobb på lager innan jag kom till Moving On 2016, berättar Anton, 22 år, som bor med sin sambo i Andersberg. Lagerjobbet lärde mig mycket men det är ingenting jag vill fortsätta med, särskilt inte inom bemanningsbranschen. Anton beskriver projektets metod som att få deltagarna att tro på sig själva. Det bästa med Moving On är deras vänliga attityd. Alla mina givande gig har jag fått via dem och dessutom mina framtidsplaner. Anton har följt både hälso- och samhällsspåren och fann själv, via en jobbmässa tillsammans med Moving On, ett timvikariat som bildlärare innan det var dags för praktik. Det jobbet hade jag inte hittat på egen hand. Jag gick runt på mässan och slängde fram mitt CV till arbetsgivare som sökte folk, säger Anton. Nu har jag jobbat på ett par grundskolor, båda två var riktiga kaosskolor och jag tycker om det. Det viktigaste när man arbetar med barn är att vara engagerad och att ha respekt för dem. Eleverna måste förstå att de också kan komma vidare. Jag tänker utbilda mig till bildlärare och söker nu i mars Beatrice, 24 år, som varit hemma med barn sedan hon gick ut gymnasiet har via projektet hittat en praktikplats hon är nöjd med. Hon har följt både hälso- och samhällsetableringsspåren och funnit en yrkesinriktning hon vill satsa på: I dag har jag avslutat min andra dag i ett storkök efter att ha deltagit bland annat i Hälsospåret där jag fick hjälp med personlig kostplan och träning. Prova-på-jobbet i storköket var handläggarens förslag som jag tackade ja till, säger hon. Jag har sommarjobbat tidigare men efter gymnasiet har jag varit hemma med mina barn. Praktiken ser jag som ett sätt att komma igång med arbetslivet jag vill ju bli målare så småningom. Det var meningen att jag bara skulle gå bredvid någon i köket men jag slängdes direkt in i arbetet med att laga mat till förskolor och äldreboenden. Det känns bra! Förväntade resultat Moving Ons mål är att nå 450 unga inom målgruppen under de tre år projektet pågår. Det övergripande målet är att dessa ska komma närmare arbete eller studier. Projektet ska minska den psykiska ohälsan och skolavhoppen för både killar och tjejer. Man föresatte sig också att bryta målgruppens utanförskap genom att stärka deras självförtroende, empowerment, för att påvisa att det går att göra klassresor. Att deltagarna inte är dömda till långvarigt utanförskap även om deras föräldrar saknar utbildning eller jobb, är projektets budskap. Projektet har nått 90 deltagare Till och med februari 2017 hade Moving On skrivit in 90 deltagare. De kom via eget initiativ och via Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen eller kommunens avdelning för ekonomiskt bistånd. 28 deltagare har avslutat sin period hos Moving On; omkring hälften har börjat studera, åtta har börjat arbeta och fyra har startat i något program via Arbetsförmedlingen. Några deltagare har aktualiserats hos andra myndigheter och några har slutat av andra skäl. 4

5 Faktarutor 5

6 Arbetslösa och unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) i Halmstad och Sverige 2014: 2014: Unga i åldern år som varken arbetade eller studerade (UVAS) Halmstad: 7 procent Sverige: 7,5 procent Unga i åldern år som varken arbetade eller studerade (UVAS) Halmstad: 13,5 procent Sverige: 12,6 procent Den så kallade öppna arbetslösheten i Halmstad var med Arbetsförmedlingens siffror för ,8 procent jämfört med 7,6 procent för hela Sverige: Enligt siffror från (MUCF) så var ,4 procent av samtliga i arbetskraften i åldern år i Halmstad arbetslösa i mer än 90 dagar. Siffran för riket var 4,3 procent. (2011 var siffran för Halmstad 7 procent och 7,1 procent för riket). Fler killar än tjejer ingick i kategorin precis som i hela landet. Siffror från Temagruppen Unga i arbetslivet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), I databasen finns uppgifter hämtade från Skolverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsförmedlingen och Skolverket. I ESF ansökan som Halmstad kommun och Arbetsförmedlingen lämnade in för projektet sammanfattas projektet så här: Projekt Moving On syftar till att ungdomar i åldern år som står långt ifrån arbetsmarknaden och som bor i socialt utsatta områden i Halmstad ska komma vidare till studier, arbete eller närmare arbetsmarknaden. Forskning och empiriskt arbete visar att många av dessa unga lever i ett utanförskap i det svenska samhället, de har ingen gymnasieutbildning, mår psykiskt dåligt och lever i fattigdom. Många unga upplever en hopplöshet och har förlorat sin framtidstro. Risk finns även för många att fastna i missbruk och/eller kriminalitet. Projekt Moving On kommer därför att göra en kraftsamling kring dessa unga och samverkan kommer att ske med både med offentliga och privata aktörer. Arbetsmetoden kommer att präglas av ett holistiskt synsätt där ett multikompetent team bestående av många olika kompetenser kommer att arbeta med ungdomarna. Till detta team kopplas även tre spår/insatsområden: Hälsospår, samhällsetableringsspår och näringslivsspår. Dessa ska i huvudsak möta identifierade problem hos målgruppen utifrån aspekterna dåligt psykiskt mående, risk för utanförskap och i vissa fall kriminalitet, ökad demokratisk delaktighet samt verka för att öka ungas nätverk och kontakter med näringslivet. Förutom att ungdomarna ska komma vidare till studier, arbete eller på annat sätt öka sina chanser på arbetsmarknaden är även målet att de genom deltagande i projektet ska förbättra sin hälsa, få större förståelse för samhället och sina möjligheter att påverka sin framtid och göra positiva livsval. 6