Livsmål utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv hos yngre män och kvinnor

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Diktatik & Psykologi Livsmål utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv hos yngre män och kvinnor Gia Uhlin September 2009 Uppsats, C-nivå, 20hp Psykologi Psykologiska metoder och examensarbete C Handledare: Igor Knez & Examinator: Staffan Hygge

2 Sammanfattning Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar). Nyckelord: Livsmål, autobiografiskt minne, hopp-skalan (förhoppningar)

3 Abstract Title: Life goals of young men and women from an autobiographical memory approach The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men s and women s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals. Keywords: Life goals, autobiographical memory, hope-scale (hopes)

4 Förord Jag vill med detta tillfälle tacka samtliga respondenter som ville medverka i min undersökning och verkligen ha tagit sig tid till att fylla i min enkät. Jag vill också ge min uppskattning och tack till min handledare professor Igor Knez för god kommunikation samt all vägledning jag har fått under arbetets gång. Sist, men inte minst vill jag ge ett stort tack till min underbara man Martin Uhlin för hans enorma stöd under denna långa, men mycket givande resa. TACK! Lidingö, september 2009 Gia Uhlin

5 Innehållsförteckning 1. I TRODUKTIO AUTOBIOGRAFISKT MINNE EN TEORETISK MODELL FÖR DET AUTOBIOGRAFISKA MINNET AUTOBIOGRAFISKT MINNE SOM EN TIDSRESA FENOMENOLOGI OCH DET AUTOBIOGRAFISKA MINNET HOPP OCH MÅL SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DESIGN OCH URVALSPROCESS FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN DATAINSAMLINGSMETOD DATAANALYS RESULTAT VIKTIGASTE MÅLEN FÖR FRAMTIDEN KONTROLL SAMT SANNOLIKHET ATT MÅLEN UPPFYLLS MÅLUPPFYLLELSE OCH MENTAL TIDSRESA PATHWAY OCH AGENCY VIKTIGASTE MÅLEN BAKÅT I TIDEN LYCKADE MÅL RESPEKTIVE MISSLYCKADE MÅL LIVSMÅLSMINNEN TIDSRESA OCH UPPLEVELSE DE TIO AUTOBIOGRAFISKA MINNESDIMENSIONERNA DISKUSSIO MÅL, KONTROLL OCH SANNOLIKHET UPPLEVELSE AV MÅL SAMT ATT ÅKA FRAMÅT I TIDEN HOPP-SKALA MÅL I FÖRFLUTEN TID LIVSMÅLSMINNE OCH DESS MENTALA TIDSRESA AUTOBIOGRAFISKT MÅLMINNE UTIFRÅN DE TIO MINNESDIMENSIONERNA SLUTSATS OCH EGNA REFLEKTIONER METODDISKUSSION REFERE SER... 28

6 1. Introduktion Hela livet står vi inför olika typer val. Var och en av oss har sina prioriteringar och det är upp till var och en att bestämma över sina mål i livet. För många är exempelvis jobb och utbildning det som står högst upp på prioritetslistan, medan för andra är exempelvis familj och barn det allra viktigaste. Jag har mina egna mål och prioriteringar i livet och just nu befinner jag mig i ett skede där jag är ett steg ifrån arbetslivet, men hur är det för alla andra i samma ålderskategori som jag och finns det några skillnader mellan kvinnor och män? För att försöka bena ut några av mina frågetecken kring livets val och prioriteringar för personer i min ålder (20-30 år) kommer jag att utgå från det autobiografiska minnesperspektivet. Minnet i sig är en viktig komponent för att kunna förstå vilka vi är och varför vi gör som vi gör (Cohen, 1996). Minnen utgör en viktig del i vårt vardagliga liv (Pillemer, 2003) och enligt Cohen (1996) kan vi med vårt autobiografiska minne guida oss genom exempelvis hur vi ska bete oss, lösa våra problem samt utveckla attityder och många psykologer (ex. Wilson & Ross, 2003) som är verksamma inom den kognitiva psykologin menar att: Vi är det vi minns (Cohen, 1996, s 148). Det finns olika typer av minnen, som exempelvis det prospektiva minnet, som hjälper oss att planera för våra framtida handlingar. En annan typ av minne är det autobiografiska retrospektiva minnet som hanterar våra personliga erfarenheter och episoder från vårt förflutna. Genom att studera det autobiografiska minnet kan vi närmare förstå de val och prioriteringar människan gör i livet. 1.1 Autobiografiskt minne Enligt Cohen (1996) innefattar det autobiografiska minnet individens olika erfarenheter, kunskaper, förmågor samt händelser som hon/han har upplevt under sitt liv. Det som främst karaktäriserar det autobiografiska minnet är dess förhållande till Självet, där de ihågkomna händelserna är av personlig betydelse och utgör grunden till skapandet av Självet. Traditionellt konceptualiseras Självet som en kunskapsstruktur, vilken innefattar både nuvarande och möjliga uppfattningar och värderingar om ens karakteristik, roller samt förmågor (Pasupathi & Mansour, 2006). I allmänhet ses sådana föreställningar av Självet som avskilda från det autobiografiska minnet, även om dessa bekräftar förhållandena mellan minnet och Självet. Dessa perspektiv tenderar att fokusera på hur människor kan integrera olika aspekter av sig själva, till exempel olika domäner (såsom arbete och familj), olika relationer (exempelvis partner och barn), eller det faktiska och möjliga Självet. Individer kan tillfälligt integrera uppenbara avvikelser, till exempel genom att identifiera högre 1

7 abstraktionsnivåer som kan förklara olikheter i Självet i olika sammanhang. Människor kan även sätta mål som, om de uppfylls, kan få deras verkliga Själv att bli mer i linje med deras önskade och möjliga Själv. Självet består av integrationen av autobiografiska upplevelser i en koherent livshistoria. Livshistorien definieras som ett antal utvalda autobiografiska upplevelser som, tillsammans med tolkningar av dessa händelser, förklarar hur en person kommer att bli den han/hon är och projicerar en känsla av syfte och mening in i framtiden. Inom deras livshistorier beskriver människor hur de har förändrats samt hur de förblivit desamma igenom centrala händelser i livet. Neisser (1988) påpekar att den kognitiva strukturen hos autobiografisk erinring bland annat ger Självet dess sociala position samt skapar kontinuitet mellan dåtid, nutid och framtid. Livshistorien skapar enhetlighet genom tiden och genom erfarenheter, och möjliggör därigenom en känsla av individuell kontinuitet över tiden (Pasupathi & Mansour, 2006). Den sortens kontinuitet har länge setts som en central faktor, både från ett filosofiskt perspektiv och från den moderna kognitiva forskarens perspektiv. Den skiljer sig dock tydligt från den sorts enhetlighet som betonas från traditionella utgångspunkter, däremot går det att dra paralleller mellan denna temporala kontinuitet och relationerna mellan Självet Återkallande av minne När vi återkallar ett autobiografiskt minne kan det kännas som om vi återupplever det igen och känner samma känslor som vi tidigare har känt (Cohen, 1996). Det är individuellt hur vi minns olika händelser, vissa minnen är mer levande, detaljerade och precisa medan andra kan vara mer eller mindre konstruerade. Detta kan vara relaterat till vilken typ av händelser som ska återkallas. Om händelsen är livlig och innehåller många detaljer, kan det var lättare att återkalla minnet som en kopia av ursprungshändelsen. Minnesvärda händelser, oavsett ålder eller grad av betydelse, är oftast inneslutna i händelsekluster och händelserna organiseras av dessa kluster, såsom olika delar ur en berättelse är oftast orsaksrelaterade, tillfälligt nära till hands samt innehållsmässigt lika (Brown & Schopflocher, 1998). Dessa typer av minnen kan vara levande och riktiga, speciellt när minnena bedöms som mycket viktiga (Wright & Nunn, 2000). Det autobiografiska minnet kan också vara av specifik eller allmän typ (Cohen, 1996). Vi kan antingen minnas i detaljer om en specifik händelse eller minnas väldigt allmänt om den. Cohen (1996) tar upp exemplet om att vi kan minnas många detaljer när vi äter en middag. Vi kan i det fallet minnas exempelvis vilken restaurang som vi åt på och vad vi åt, men det här minnet kan också vara av allmän typ och då skulle vi bara minnas att vi åt en 2

8 middag. Förutom att minnas specifikt eller allmänt, kan våra autobiografiska minnen innehålla olika personperspektiv. Vi kan minnas från första-person-perspektiv (jag ser i minnet med egna ögon vad som hände), eller ett utomstående tredje-person-perspektiv (jag ser händelsen i minnet som på en film). Autobiografiska minnen är inte sanna/rätta kopior av en händelse utan snarare (efter)konstruktioner av dessa. Det autobiografiska minnet har också en intra- och interpersonell funktion (Cohen, 1996). Det förstnämndas funktion är att bevara självkoncepten (självföreställningen, self image ) och självhistorien eftersom vi är det vi minns, som Cohen (1996, s 148) säger. När en individ inte kan återkalla viktiga personliga händelser, på grund av olika typer av trauman, kan hon/han förlora sin identitet. Den interpersonella funktionen handlar om att skapa relationer och kunna bevara dessa. Genom att dela personliga erfarenheter med andra skapas intimitet, förståelse och sympati. Förutom dessa två funktioner, kan det autobiografiska minnet hjälpa oss att lösa aktuella problem i våra vardagliga liv, genom att återkalla minnen från specifika händelser. När vi möter ett problem, kan vi återkalla minnen från våra autobiografiska minnen och återskapa specifika erfarenheter av liknade problem och kunna lösa problemet med samma process. Det autobiografiska minnet förser oss med en källa av recept för varje aktuell handling eller situation där vi möter problem. Med det autobiografiska minnet kan vi veta hur vi ska uppföra oss och hur vi kan hantera olika sociala samt professionella situationer. Det kan även handla om hur vi praktiskt kan lösa problem såsom att byta däck på en bil eller boka biljetter till en föreställning, utifrån att vi minns hur det fungerade förra gången vi utförde en liknande handling. Genom att komma ihåg vad som har hänt i våra tidigare liv hjälper det oss också att förutse vad som sannolikt kommer att hända i vår framtid. 1.2 En teoretisk modell för det autobiografiska minnet Conway och Pleydell-Pearce (2000) har föreslagit en modell för det autobiografiska minnet relaterat till Självet, ett s.k. själv-minnes-system (SMS). Systemet innehåller två huvudsakliga komponenter, det arbetande-självet och den autobiografiska kunskapsbasen. Själv-minnessystemet är inte ett system i sig självt utan uppstår när dessa två komponenter interagerar. Systemet inbegriper också två processer som på olika sätt sammanbinder den autobiografiska informationen, nämligen koherens och korrespondens. 3

9 1.2.1 Koherens och korrespondens Mänskligt minne är en viktig komponent av Självet (Conway, 2005). Det har länge varit känt att minnen kan ändras, förvrängas eller till och med fabriceras för att stödja aktuella sidor av Självet. Detta kallas koherens eller självkoherens. Detta görs för att göra minnet konsekvent med en individs aktuella mål, självbild och självövertygelse. Minnen och de centrala aspekter av Självet formar ett koherent system, där sunda individuella uppfattningar och kunskap om Självet bekräftas och stöds av minnen från specifika upplevelser. Conway (2005) ger exemplet, där supporters av ett fotbollslag återkallar händelser från en viktig fotbollsmatch som bekräftar deras tro på deras sportslighet och den höga tekniska förmågan hos spelarna, trots att deras lag uppenbart spelade en fysiskt osportslig match. Denna minnespartiskhet är kärnan av Självet och är tecken på koherens. Det förefaller som att ett antal olika processer syftar till att självreglera och förstärka effekterna för självdissonanta minnen hos friska individer (Conway, 2005). Dissonanta minnen kan besvaras genom olika strategier, såsom uppvägning, rättfärdigande eller avslut. En individ som återkallar minnet av en glad upplevelse från en tidsperiod som han/hon anser vara olycklig, skulle kanske kategorisera det dissonanta glada minnet som ett undantag i en period av i övriga olyckliga upplevelser. Alternativt kanske individen bedömer att händelsen som han/hon kommer ihåg är en rättfärdigat lycklig stund i övrig olycklig period, eller så kan han/hon uppnå någon form av avslut för det dissonanta minnet genom att acceptera att detta minne var ovanligt för perioden, utan att kräva någon vidare bearbetning. Alla dessa reaktioner utgör kognitiva reaktioner på dissonanta minnen. Det finns dock flera sätt att reagera på dissonanta minnen, till exempel att älta minnena eller låta sig överösas av tankar kring minnena av svåra och dissonanta upplevelser. Hos en frisk individ kan detta visa sig i en oro, medan det hos psykiskt sjuka kan ta en mer påträngande, repetitiv och svårartad form. Det förefaller alltså som att autobiografiskt minne domineras av målet att uppnå koherensens (Conway, 2005). Ett stabilt och integrerat Själv med ett förflutet som visar på en konsistent och rik livshistoria utgör ett Själv som också har förmågan att arbeta effektivt, uppnå mål samt relatera till andra på ett produktivt sätt. Ett koherent Själv innehar stort självförtroende och en stark positiv känsla av välmående, vilka är tydliga indikatorer för fysisk hälsa. Fördelarna av koherens kan därför vara avsevärda. Ställt mot koherens är kravet på korrespondens (Conway, 2005). Ur ett evolutionärt perspektiv skulle ett minnessystem som inte bibehåller ett korrekt arkiv av målbearbetningen samt effekterna av denna målbearbetning inte kunna överleva. Minnet måste därför också korrespondera med erfarenheten. Å andra sidan skulle ett system som bibehöll bokstavliga 4

10 eller till och med mycket detaljerade arkiv av stund-för-stund -upplevelser konfronteras med svåra problem med lagring och erinring. Detta betyder att minnet ibland måste hantera motstridiga krav av processerna koherens och korrespondens. Ett krav är att representera verkligheten som den upplevs, men på kognitivt effektiva sätt. Ett annat krav är att bibehålla kunskap på ett sätt så att den stödjer ett koherent och effektivt Själv. Detta sägs kunna uppnås av något som kallas adaptiv koherens, vilket skulle innebära att det finns någon form av optimal nivå av bevarande för en given upplevelse som maximerar välmående och överlevnad. I autobiografiska minnen finns det en hel del som människor korrekt kan komma ihåg, till exempel att specifika händelser inträffade, utan att samtidigt kunna erinra sig särskilt många andra detaljer. Detta har inte att göra med att antyda vad som måste ha hänt eller skulle kunna ha hänt utan snarare har det att göra med hur upplevelser representeras konceptuellt. Conway (2005) påstår att människor kan komma ihåg så pass skilda upplevelser som arbetsperioder, en semester eller sjukdomsperioder, hus de har bott i, eller människor som de knappt har träffat, utan att kunna minnas några eller mer än bara några få specifika detaljer Det arbetande Självet Termen arbetande Självet syftar på den aktiva målhierarkin inom SMS (Conway, 2005). Syftet med målhierarkin är att reducera oförenligheter mellan önskade målstatus och nuvarande status, samt därigenom reglera beteende. Genom målhierarki kommer ny kunskap in i långtidsminnet och genom det arbetande självet kan tidigare kunskap tillträdas och minnen konstrueras. Det arbetande Självet fungerar som en uppsättning styrprocesser som bestämmer inkodning, kunskapstillgänglighet i långtidsminnet samt konstruktion av minnen Den autobiografiska kunskapsbasen Enligt SMS-modellen finns den autobiografiska kunskapsbasen i långtidsminnet och innehåller två distinkta typer av representation, vilka är autobiografiskt kunskap och episodiska minnen (Conway, 2005). Autobiografisk kunskap organiseras i partonomiskt hierarkiska kunskapsstrukturer, från abstrakt och konceptuell kunskap till konceptuell kunskap som är händelsespecifik och upplevelsenära. 1.3 Autobiografiskt minne som en tidsresa En av det episodiska minnets funktioner är att göra det möjligt för oss att mentalt färdas fram och tillbaka i våra liv (autobiografiskt minne) (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Författarna menar att vi mentalt kan föreställa oss den plats där vi upplevde en specifik 5

11 händelse, när vi mentalt reser tillbaka i tiden och vi kan även återfå samma känslor som vi upplevde då. Dessa detaljsensorer och kontextuell information är en essentiell aspekt av det episodiska minnet, eftersom det hjälper oss att minnas subjektivt från det förflutna och på så sätt låter det oss urskilja minnen från händelser som har varit personligt upplevda i det förflutna från andra typer av representationer såsom drömmar och påhittade händelser (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Författarna talar om autonoetisk medvetenhet, vilket innebär den typ av medvetenhet som förmedlar en individs existens och identitet inom den subjektiva tidsutsträckningen från det förflutna till framtiden. Autonoetisk medvetenhet innebär inte bara subjektiv återupplevelse av en händelse, utan även förmågan att för-erfara en framtida händelse. Minnen som är aktuella innehåller mer sensoriska och kontextuella detaljer än minnen som är mer avlägsna (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Att komma ihåg påverkas också av individernas syften, mål och avsikter (hopp, rädsla, behov, åtrå osv.) och dessa tenderar ofta att få minnen från positiva erfarenheter att innehålla fler sensoriska och kontextuella detaljer än minnen av negativa erfarenheter. Detta kan bero på att de flesta människorna vill bibehålla en positiv själv-föreställning. Om föreställningen av framtiden begränsas av de förflutna upplevelserna eller av en individs avsikter, mål och motiv, kan representationen av möjliga framtida händelser påverkas. Enligt vissa studier (MacLeod & Byrne, 1996; Weinstein, 1980; MacLeod, Tata, Kentish & Jacobsen, 1997) kan den positiva och negativa valensen av informationen påverka tänkandet om framtiden. Människor som konsekvent förutser att de förhoppningsvis kommer att uppleva positiva händelser i framtiden (exempelvis ha ett bra jobb, köpa ett eget hus) kommer mindre sannolikt att uppleva negativa händelser (exempelvis vara frånskild, bli av med sitt jobb). Tidigare forskning (Johnson et al, 1988) tyder på att minnen av färska upplevelser ofta innefattar fler sensoriska och kontextuella detaljer än minnen av avlägsna upplevelser. Enligt Suengas och Johnsson (1998) är detta inte överraskande, eftersom de fenomenala karaktärsdragen av minnen tenderar att glömmas över tid om de inte frekvent återaktiveras. Även om fenomenala karaktärsdrag av representationen av framtida händelser uppenbarligen inte kan glömmas bort, eftersom dessa händelser inte ännu har inträffat, skulle temporala avstånd från nuet ändå kunna påverka den subjektiva upplevelsen som är associerad med att föreställa sig framtida händelser. Ju större temporal distans från en framtida händelse, desto mer sannolikt är det att händelsen kan representera några få generella egenskaper som förmedlar den upplevda kärnan av händelser. Människor kan därför finna det lättare att 6

12 projicera sig själva in i framtida händelser som framträder närmare i tiden, eftersom de redan kan ha tydliga representationer av den sortens händelser som troligtvis kommer att hända dem (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Kontrasten till detta är att den distanta framtiden tycks kännas mer undanskymd och osäker, vilket gör att återgivningen blir svårare att representera i detalj. Konstruktionen av specifika autobiografiska minnen kräver ofta erinringsledtrådar som används för att söka efter autobiografisk kunskap. Dessa kan kontrolleras av individen i syfte att konstruera minnen som är relevanta för nuvarande mål. 1.4 Fenomenologi och det autobiografiska minnet Inom en fenomenologisk ansats vill man beskriva de psykologiska fenomenen genom människors erfarenheter, upplevelser och tolkningar av dessa (Patton, 1990). Samtida minnesforskning har under de senaste åren visat ett förnyat intresse för upplevelsedata, framförallt inom området autobiografiskt minne (Sutin & Robins, 2007). Våra personliga, meningsfulla minnen är i någon mening definierade av det inträffades fenomenologi Fenomenologiska dimensioner Sutin och Robins (2007) har i sitt arbete definierat tio fenomenologiska/upplevelse dimensioner i det autobiografiska minnet. Dessa är livfullhet, koherens, tillgänglighet, tidsperspektiv, sensoriska detaljer, emotionellt intensitet, visuell perspektiv, minnesdelning, distansering och valens Livfullhet (Vividness) syftar på den visuella klarheten och den visuella intensiteten av återkallade minnen. Livfullhet beskrivs som den mest viktiga karaktären av autobiografiska minnet. Viktiga minnen tenderar att bibehålla livfullhet, även efter en lång tid såsom 50 år och det är en av de definierade karaktärerna av påträngande minnen inom post-traumatisk stress. Bedömningsskalor av livfullhet har använts för att skilja upplevda händelse från påhittade händelser. (Sutin & Robins, 2007) Koherens (Coherence) syftar på när minnen involverar en logisk berättelse med ett specifikt tillfälle och plats, inte ett fragment av originalupplevelser eller en sammanfogning av många liknande upplevelser. När vi återkallar autobiografiska minnen kommer dessa vanligtvis från en generell livstidsperiod till en mer återkommande period och slutligen till en mer specifik och detaljerad information. (Sutin & Robins, 2007) Tillgänglighet (Accessibility) syftar på hur lätt det är att återkalla minnen (Sutin & Robins, 2007). Det autobiografiska minnets tillgänglighet studeras mestadels i kliniska forskningsområden som exempelvis depression. Joormann och Siemerr (2004) har visat att 7

13 dysforiska, nedstämda individer, har en försvagad tillgänglighet till negativa och positiva minnen Tidsperspektiv (Time Perspective) syftar på tidsnoggrannheten i det återupplevda minnet. Detta inkluderar dag, månad och år för själva upplevelsen och den subjektiva känslan av hur mycket tid som har passerat sedan händelsen uppstod. Minnen som har manipulerats till att kännas subjektivt långt borta har mindre påverkan på självuppfattningar och löper större sannolikhet att bli undantryckta om de inte är samstämmiga med det nuvarande Självet. (Sutin & Robins, 2007) Sensoriska detaljer (Sensory detail) syftar på varje sinnesrelaterad information förutom visuell. Sinnesdimensionen är starkare med minnen som är av verkliga händelser än med händelser som är påhittade. (Sutin & Robins, 2007) Emotionell intensitet (Emotional intensity) syftar på intensiteten av de känslor som upplevs både under tiden för kodningen och vid tiden för återkallandet av dessa Emotionell intensitet är oberoende av valens i den återhämtade känslan (Sutin & Robins, 2007). Tidigare studier (Thompson, Skowronski, Larsen & Betz, 1996) har bland annat visat att individer som kan rapportera känslor från en viss händelse, visar mindre intensitet av dessa vid återgivningen än vid kodningen. Trots detta har den emotionella intensiteten använts som mått för att differentiera verkliga och falska minnen (Sutin & Robins, 2007) Visuellt perspektiv (Visual perspective) syftar på perspektivet från vilket individen ser på minnet i hans/hennes huvud. I förstapersonsperspektivet ser vi det återupplevda minnet genom våra ögon, som om vi återupplevde det igen, medan i tredjepersonperspektivet observerar vi oss utifrån. Ett tredjepersonsperspektiv kan indikera antingen en distansiell funktion och/eller en emotionell reglering. (Sutin & Robins, 2007) Minnesdelning (Sharing) syftar på i vilken utsträckning minnen delas med andra människor. Även om relativt få tidigare skalor har innefattat delande av minnen med andra, har narrativa analyser av autobiografiska minnen indikerat vikten av denna dimension. Till exempel tenderar individer i sena ungdomsår att dela sina minnen med nära andra antingen för att förklara sig själva eller för att underhålla sina vänner. Sådan användning av minnen ökar närheten mellan människor och erbjuder en möjlighet för individen att finna mening i hans/hennes tidigare erfarenheter. (Sutin & Robins, 2007) Distansering (Distancing) refererar till den grad som individ försöker distansera sig från de upplevelserna i minnet. Minnen som är särskilt negativa eller skiljer sig från individens aktuella själv-föreställning ökar sannolikheten för distansering. Att det finns en 8

14 kontrast mellan det förflutna jaget och det nuvarande jaget, kan få individen att distansera sig själv från sitt gamla jag i det gamla minnet. (Sutin & Robins, 2007) Valens (Valens) syftar på i vilken utsträckning som erfarenheten som beskrivs i minnet upplevs som positiv eller negativ. Den här dimensionen inkluderar händelsevalens, valensen för den emotionella upplevelsen vid tiden för händelsen samt valensen för den emotionella upplevelsen vid tiden för återgivningen. Återkallande av främst negativa minnen har sammankopplats med depression och målsträvanden som mer handlar om att undvika än att närma sig. (Sutin & Robins, 2007) 1.5 Hopp och mål Snyder et al (2003) har introducerat en kognitiv motivationsmodell som kallas för hopp-teorin (hope theory). Enligt hopp-teorin speglar hoppet dels individens förmåga att begreppsliggöra sina mål samt att utveckla de specifika strategierna som krävs för att uppnå dessa ( pathways thinking ), och dels individens förmåga att skapa och bevara motivationen för att tillämpa målstrategierna ( agency thinking ). Både pathway och agency är nödvändiga komponenter samt beroende av varandra för att bevara en framgångsrik målsträvan. Som sådana är dessa komponenter additiva, reciproka och positivt relaterade, men de är inte synonyma. Enligt hopp-skalan kan mål vara allt som en individ önskar sig att vilja erfara, skapa, vilja ha, bli och så vidare (Snyder et al, 2003). Ett mål kan därför bli ett livslångt strävande. Mål kan också variera när det gäller att ha vad som helst från mycket låg till mycket hög upplevd sannolikhet för uppfyllelse. Individer med höga målsättningar, till skillnad från individer med låga målsättningar, utvecklar troligen alternativa strategier (pathways) för att uppnå dessa mål, särskilt när målet är så pass viktigt för individen och vid eventuella hinder för att uppnå det. Individer med hög måluppsättning som initierar samt upprätthåller motivationen för att kunna uppnå sina mål (agency thinking), reflekteras i positiv självuppmuntran som gör att de antar eventuella utmaningar. Individer med lägre måluppsättning, tänker i andra banor, exempelvis att gå vidare istället. Individer med högre målsättning är alltså mer optimistiska. 1.6 Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i livsmål och autobiografiskt minne mellan män och kvinnor i åldrarna genom att undersöka: 9

15 1. Om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor gällande deras måluppsättningar (målkategorier) för framtiden (1 och 5-10 år framåt) samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor gällande upplevd kontroll av dessa mål. 2. Om det finns någon skillnad mellan könen gällande upplevd måluppfyllelse samt om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor gällande att kunna göra en mental tidsresa. 3. Om det föreligger någon skillnad mellan kvinnor och män gällande hur målinriktade de är; kategorierna agency och pathway. 4. Om det finns någon skillnad mellan könen gällandet antal tänkta mål för tiden, 1 och 5-10 år tillbaka i tiden. 5. Om vilka av dessa tidigare mål som männen respektive kvinnorna har lyckats respektive misslyckats med. 6. Om det föreligger någon skillnad mellan könen gällande om de kan göra en mental tidsresa i deras självdefinierande (autobiografiskt minne) målminne. 7. Om det finns någon skillnad mellan könen gällande de tio fenomenologiska minnesdimensionerna för deras självdefinierande målminne. 2. Metod I detta avsnitt presenteras studiens design, urvalsprocess, datainsamlingsmetod, dataanalys samt de fyra huvudkraven för de etiska övervägandena att presenteras. 2.1 Design och urvalsprocess En tvärsnittsdesign med enkät som mätinstrument har använts, vilken inbegriper både kvantitativ och kvalitativ data. En enkät har delats ut till 3500 slumpmässigt utvalda studenter vid Linköpings Universitet via e-post. 105 svarade på enkäten, 11 stycken räknades bort som bortfall på grund av ofullständiga svar. Jag valde bort ytterligare 6 personer som var utanför ålderskategorin och det kvarstod 88 personer. Eftersom det blev en väldigt stor snedfördelning mellan könen valde jag slumpvis bort 24 kvinnor. Slutligen blev det totalt 26 män respektive 44 kvinnor som fick delta i undersökningen med 23 år som medelålder (SD = 2,700). 2.2 Forskningsetiska överväganden För att kunna genomföra en enkätstudie måste ett antal etiska överväganden tas i beaktande. (HSFR, 1999) Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns ett antal etiska överväganden som forskaren bör ta ställning till, för att kunna upprätthålla det grundläggande individskyddskravet Det finns fyra allmänna huvudkrav som måste uppfyllas, vilka är 10

16 informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan presenteras dessa etiska överväganden som berör min enkätstudie. Vid utdelning av enkäten har jag på ett mycket noggrant sätt informerat respondenterna om forskningsuppgiftens syfte samt upplyst om att det är frivilligt att svara på enkätundersökningen och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan utan några konsekvenser. (HSFR, 1999) Försökspersonerna är även informerade om att de kommer vara anonyma i studien, alltså inga personuppgifter behöver anges. Alla försökspersoner i den här studien är över 18 år och på sätt är samtyckeskravet uppfyllt. (HSFR, 1999) Jag har även nog informerat försökspersonerna att denna enkätstudie och all dess data kommer behandlas och förvaras konfidentiellt, det vill säga att ingen utomstående kommer att kunna ta del av materialet som har samlats in. All datainsamling får endast användas för forskningsändamål och får inte utlånas för kommersiellt syfte eller andra icke-vetenskapliga ändamål. Datamaterialet får alltså endast användas i det syftet av andra forskare under förutsägelse att alla kommer ha samma förpliktelser och tystnadsplikt. 2.3 Datainsamlingsmetod Mätinstrumentet har varit en enkät bestående av 10 frågor (se bilaga) hämtade/utvecklade från tidigare forskning (se nedan för varje fråga) vilket torde uppfylla kraven för god reliabilitet och validitet. Varje fråga är relaterad till ett specifikt syfte, mer precist gäller följande för respektive fråga: Fråga 1 a-b: Respondenterna får beskriva sina viktigaste framtida mål för 1 år framåt respektive för 5-10 år framåt, inom olika områden, exempelvis inom privatliv, ekonomi och hälsa (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Fråga 2: Följdfråga till fråga 1, där respondenten får skatta hur mycket kontroll de har över sina mål. Likertskala 1-7, där 1 är minst sannolikt och 7 är mest sannolik (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Fråga 3: Även denna fråga är en följdfråga till fråga 1, där respondenten får skatta hur sannolikhet det är att målen kommer att uppfyllas. Likertskala 1-7, där 1 är minst sannolikt och 7 är mest sannolikt (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Fråga 4: Respondenten får föreställa sig i tanken det mål från fråga 1 som respondenten tror är minst respektive mest sannolikt att det inträffar. Frågan har en likertskala på 1-7 om huruvida påståenden nedan överensstämmer med respondentens målföreställningar, där 1 är stämmer inte alls och 7 är stämmer helt och hållet. (D Argembeau & Van der Liden, 2004) 11

17 Fråga 5: Frågan är baserad på Snyder et al (2003) hopp-skalan. En uppsättning av påståenden ska besvaras med en skala mellan 1 till 8 som mäter dimensionerna pathway thinking och agency thinking. Fråga 6 a-b: Respondenterna får ange sina mål (målkategorier från Fråga 1) för 1 år respektive 5-10 år tillbaka i tiden. Denna fråga kommer att mäta respondenternas förhållande till det upplevda förflutna. (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Fråga 7: Frågan är en följdfråga till fråga 6 a och b, där respondenterna får besvara om vilka av dessa mål som de har misslyckats respektive lyckats att uppfylla (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Fråga 8: Respondenten får beskriva det mest betydelsefulla minnet (ett självdefinierande minne) i detalj som knyter an till något av respondentens livsmål från fråga 6. Respondenten får fritt välja att tänka på vilken erfarenhet eller händelse, positiv eller negativ, men det måste vara ett livsmålsminne som ökar förståelsen för vem han/hon är och hur respondenten har blivit den han/hon är (Sutin, 2007). Fråga 9: Denna fråga är en följdfråga till fråga 8, där respondenten får svara på huruvida respondenten kan återuppleva minnet eller händelsen samt om det känns att respondenten kan åkta tillbaka till den tid det inträffade. 1 (stämmer inte alls) och 7 (stämmer helt och hållet) om påståenden nedan överensstämmer med livsmålsminnet från fråga 8 (D Argembeau & Van der Liden, 2004). Fråga 10: Frågan är baserad på Sutin och Robins (2008) tio autobiografiska minnesdimensioner. Respondenterna får svara på en uppsättning av olika påståenden och gradera dem med en skala mellan 1 till 5, där 1 är stämmer inte alls och 5 är stämmer helt och hållet. 2.4 Dataanalys Både deskriptiv och inferentiell statistik har använts för svaren på de 10 frågorna. Till den inferentiella statistiken har jag använt SPSS som arbetsverktyg. Varje fråga analyseras var för sig och här nedan följer en beskrivning över hur jag har valt att analysera min insamlade data: Fråga 1: För att undersöka om det finns någon skillnad mellan könen i antal mål har ett MANOVA-test använts med de 7 målkategorierna (se bilaga) som beroende variabel. Därefter presenteras exempel på de mest frekventa målen för varje målkategori. De mest frekventa målen kommer delas in i tre grupper relaterade till det individuella självet, relationella självet samt kollektiva självet (Sedikides & Brewer, 2001) för att belysa relationen mellan typ av mål och typ av själv. 12

18 Fråga 2: Med hjälp av ett MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i upplevd kontroll i två tidsperspektiv (två beroende variabler). Fråga 3: Med hjälp av ett MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i upplevd måluppfyllelse i två tidsperspektiv (två beroende variabler). Fråga 4: Med hjälp av två MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i hur mycket de kan göra en mental tidsresa, det vill säga hur mycket de mentalt kan föreställa sig de minst och mest sannolika målen (de angivna målen från fråga 1) samt hur mycket de kan "åka framåt i tiden" för dessa mål (se bilaga). Fråga 5: Med hjälp av ett MANOVA-test räkna ut om det föreligger någon skillnad mellan könen i hur målinriktade de är vad det gäller hoppskalan "agency" och "pathway". Fråga 6: Ett MANOVA-test har använts för att se om det finns någon skillnad mellan könen gällande antalet givna mål för respektive målkategori, inom tidsramarna 1 år bakåt i tiden samt 5-10 år framåt i tiden. Sedan presenteras en tabell för de mest frekventa målen som har angetts för respektive kön. Även här är de mest frekventa målen indelade i tre grupper (se fråga 1) som är kopplade till dessa mål. Fråga 7: De lyckade samt misslyckade målen kommer att presenteras för respektive kön och exempel på dessa mål kommer att anges. Fråga 8: Resultatet av denna fråga kommer att redovisa i en tabell över de mest frekventa livsmålsminnen för respektive kön. Dessa livsmålsminnen kommer att kategoriseras i tre grupper det individuella självet, relationella självet samt kollektiva självet och exempel kommer att anges för varje typ av Själv. Fråga 9: Med hjälp av ett MANOVA-test undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i hur mycket de kan göra en mental tidsresa, det vill säga hur mycket de kan mentalt föreställa sig de livsmålsminnen som de har angett samt om de kan "åka framåt i tiden" för dessa livsmålsminnen. Fråga 10: Göra ett index över de tio dimensionerna och göra ett MANOVA-test för att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan könen i autobiografiskt minne för de tio dimensionerna. 13

19 3 Resultat Varje fråga kommer att redovisas separat. Kvantitativa analyser redovisas i form av genomförda MANOVA-tester och kvalitativa analyser i form av tabeller med beskrivande resultat. Samtliga tester har en signifikansnivå på 5 % använts. 3.1 Viktigaste målen för framtiden Fråga 1 behandlar de viktigaste målen för 1 år framåt i tiden respektive 5-10 år framåt i tiden. För tidsramen 1 år framåt visade MANOVA-analysen en icke signifikant generell effekt, Wilks Lamda =.846, F(7,62) = 1.610, p =.149, mellan könen. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorierna ekonomi och nära relationer; för ekonomi F(1,68) = 6.159, p =.016 och för nära relationer F(1,68) = 5.425, p =.023. Som Tabell 1 nedan redovisar är det kvinnorna som har genererat signifikant flera mål än männen inom dessa två målkategorier. Tabell 1: Medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för antal angivna mål i varje målkategori för respektive kön 1 år framåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M = 1.23 M= 1.31 M= 1.12 M=.31 M= 1.12 M= 1.62 M= 1.27 (SD=.951) (SD=.549) (SD=.588) (SD=.739) (SD=.516) (SD=.941) (SD=.827) Kvinna M= 1.43 M= 1.50 M= 1.48 M= 1.55 M= 1.45 M= 1.77 M= 1.45 (SD=.661) (SD=.629) (SD=.590) (SD=.663) (SD=.627) (SD=.831) (SD=.820) De mest frekventa målen är indelade i tre grupper, det intrapersonella självet, det interpersonella självet samt det kollektiva självet (Sedikides & Brewer, 2001) och varje mål som har angetts kan kopplas ihop med en av dessa. I Tabell 2 är en redovisning på de mest frekventa målen inom varje målkategori inom dessa tre grupper. Tabellen gäller för båda könen inom tidsramen 1 år framåt i tiden. 14

20 Tabell 2: De mest frekventa målen för respektive kön, 1 år framåt i tiden, indelade i tre olika Själv Man Kvinna Privatliv Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Att leva, stabilitet Utlandsstudier, självutveckling Arbete/Utbildning Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Fortsatta studier, examen Extrajobb, fortsatta studier Ekonomi Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Fortsatt studiemedel, buffert Bättre inkomst, spara Socialt Liv Kollektiva självet Intrapersonella självet Exempel: Hitta nya vänner, nätverka Vara mer social, ha roligt Nära relationer Interpersonella självet Interpersonella självet Exempel: Behålla kontakten m. befintliga relationer Har mer tid till befintliga nära relationer Hälsa/Välbefinnande Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Träna mera, fasta rutiner Träna regelbundet, vara frisk Emotioner/Känslor Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Vara glad, vara lycklig Bättre självkänsla, vara lycklig För tidsramen 5-10 år framåt visade MANOVA-analysen en signifikant generell effekt, Wilks Lambda =.796 F(7,62) = p =.04, mellan könen och de efterföljande univariata analyserna visade signifikanta skillnader mellan könen i målkategorierna nära relationer och hälsa/välbefinnande; för nära relationer F(1,68) = 9.967, p =.002 och för nära relationer F(1,68) = 4.689, p =.034. Som Tabell 3 nedan redovisar är det kvinnorna som har genererat signifikant flera mål än männen inom dessa två målkategorier. Tabell 3: Medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för antal angivna mål i varje målkategori för respektive kön 1 år framåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M = 1.19 M= 1.38 M= 1.35 M=.42 M= 1.12 M= 1.42 M= 1.61 (SD=.749) (SD=.637) (SD=.562) (SD=.857) (SD= 5.88) (SD=.703) (SD=.941) Kvinna M= 1,61 M= 1,57 M= 1,55 M= 1.61 M= 1.75 M= 1.91 M= 1.80 (SD=.661) (SD=.625) (SD=.791) (SD=.754) (SD=.918) (SD= 1.007) (SD= 1.250) De mest frekventa målen är indelade i tre grupper, det intrapersonella självet, det interpersonella självet samt det kollektiva självet (Sedikides & Brewer, 2001) och varje mål som har angetts kan kopplas ihop med en av dessa. I Tabell 4 är en redovisning för de mest 15

21 frekventa målen inom varje målkategori inom dessa tre grupper. Tabellen gäller för båda könen inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Tabell 4: De mest frekventa målen för respektive kön, 5-10 år framåt i tiden, indelade i tre olika Själv Man Kvinna Privatliv Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Vara generös, resa Balans, utveckling Arbete/Utbildning Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Examen, fast anställning Examen, fast anställning Ekonomi Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Stabilt ökat sparande, stabil Ha sparkapital, kunna ha råd ekonomi Socialt Liv Kollektiva självet Kollektiva självet Exempel: Umgås med samma vänner, aktivt socialt liv Umgås med samma vänner, ha många vänner Nära relationer Kollektiva självet Interpersonella självet Exempel: Utveckla socialt nätverk, Lycklig i ett förhållande, gift aktivt socialt liv Hälsa/Välbefinnande Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Vara i form, vara frisk Vara frisk, må psykisk bra Emotioner/Känslor Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Bättre lyssnare, stabilitet Trygghet, mindre stress 3.2 Kontroll samt sannolikhet att målen uppfylls Ingen signifikant skillnad visades för upplevd kontroll (fråga 2) över målen för något av tidsperspektiven, varken som generell effekt.991 F(2,67) =.296, p =.745) eller som efterföljande univariata analyser för respektive tidsperspektiv (p =.980 och p =.547). Både könen skattade dock en högre kontroll för målen 5-10 år än för 1 år framåt i tiden (män, M = 5.54, SD = och kvinnor, M = 5.55, SD =.999 respektive män, M = 4.73, SD = och kvinnor, M = 4.55, SD = 1.229). Ett t-test har använts för att undersöka om dessa skillnader är signifikanta. T-testet visade att testerna är signifikanta för 1 år framåt i tiden t(69) = 7.371, p =.000. Ingen signifikant skillnad visade för hur sannolikt målen från fråga 1 kommer att uppfyllas, varken som generell effekt Wilks Lambda.968, F(2,67) =1.095, p =.341) eller som efterföljande univariata analyser för respektive tidsperspektiv (p =.642 och p =.150). Däremot skattade männen att de mål som är 1 år framåt i tiden har större sannolikhet att uppfyllas än målen för 5-10 år framåt (män, M = 5.62, SD = och kvinnor, M = 5.48, SD = respektive män, M = 5.15, SD = och kvinnor, M = 5.48,. SD = 1.144). Ett t-test visade att skillnaderna mellan dessa två tidsperspektiv (oberoende kön) är signifikanta, t(69) = 16

22 7.371, p =.000 (kontroll över målen) och t(69) = 4.596, p =.000 (sannolikhet att målen uppfylls). 3.3 Måluppfyllelse och mental tidsresa På fråga 3 skulle respondenterna föreställa sig det mål som är minst respektive mest sannolikt att det inträffar varefter de sedan skulle skatta hur mycket de kan återuppleva dessa två minnen (fråga 4). Wilks Lambda.921 F(4,65) = 1.402, p = 243) och de efterföljande univariata testerna (p =.165 och p =.907 för minst sannolikt mål; p =.615 och p =.135 för mest sannolikt mål) visade ingen skillnad mellan könen. I Tabell 5 går det dock se att det finns en skillnad i medelvärde i hur målen upplevs mellan de minst och mest sannolika målen. Ett t-test har använts för att undersöka om dessa skillnader mellan måltyper är signifikanta. För hur sannolikt respondenternas (oberoende kön) mål kommer att inträffa eller inte visade resultatet vara signifikanta t(69) = , p =.000 och det var även signifikanta gällande hur respondenterna (oberoende av kön) kunde återuppleva sina minnen t(69) = , p =.001 Tabell 5: Medelvärden (M) samt standardavvikelse (SD) för hur sannolikt respektive kön tror att mål uppfylls samt hur väl det går att uppleva dessa Mål som minst sannolikt uppfylls (kan uppleva det) Mål som mest sannolikt uppfylls (kan uppleva det) Mål som minst sannolikt uppfylls (kan åka framåt i tiden till målet) Mål som mest sannolikt uppfylls (kan åka framåt i tiden till målet) Man M = 4.23 M = 5.54 M = 3.92 M = 4.31 (SD= 1.751) (SD= 2.058) (SD= 1.606) (SD= 2.223) Kvinna M = 3.61 M = 5.34 M = 3.86 M = 5.07 (SD= 1.794) (SD= 2.030) (SD= 1.569) (SD = 1.910) 3.4 Pathway och agency Fråga 5 mäter hur målinriktade män och kvinnor är. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan könen, Wilk s Lambda =.987 F(2,67) =.424, p =.656 och inte heller på den totala hopp-skalan, F(1,68) =.861, p =.357. I Tabell 6 nedan presenteras medelvärden samt standaravvikelse för hoppskalorna pathway och agency samt för den totala hopp-skalan. Det skiljer sig knappt på medelvärdena för båda könen och både könen har ett högt medelvärde för båda skalorna samt på den totala hopp-skalan. 17

23 Tabell 6: Medelvärden (M) samt standardavvikelser (SD) för pathway, agency och totala hoppskalan Pathway Agency Total hope-scale Man M = 5.88 M = 5.88 M = (SD = 1.353) (SD = 1.247) (SD = ) Kvinna M = 5.65 M = 5.66 M = (SD =.930) (SD =.0896) (SD =.93994) 3.5 Viktigaste målen bakåt i tiden Fråga 6 behandlar de viktigaste målen för 1 år bakåt i tiden respektive 5-10 år bakåt i tiden. För tidsramen 1 år bakåt visade MANOVA-analysen en icke signifikant generell effekt, Wilks Lambda = F(5,64) = 1.526, p =.175, mellan könen. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorin hälsa/välbefinnande; F(1,68) = 5.822, p =.019. Som i Tabell 7 redovisar är det kvinnorna som har genererat signifikant flera mål än männen inom denna målkategori. Tabell 7: Medelvärden (M) samt standardavvikelser (SD) för totalt angivna mål för både könen med tidsperspektiv 1 år bakåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M= 0.92 M= 1.12 M= 1.12 M= 1.08 M= 0.92 M= 1.08 M= 0.96 (SD=.482) (SD=.431) (SD=.588) (SD=.628) (SD=.569) (SD=.392) (SD=.662) Kvinna M=1.14 M= 1.16 M= 1.16 M= 1.32 M= 1.16 M= 1.39 M= 1.11 (SD=.632) (SD=.370) (SD=.526) (SD=.518) (SD=.479) (SD=.579) (SD=.579) De mest frekventa målen är indelade i tre grupper, det intrapersonella självet, det interpersonella självet samt det kollektiva självet (Sedikides & Brewer, 2001) och varje mål som har angetts kan kopplas ihop med en av dessa. I Tabell 8 är en redovisning för de mest frekventa målen inom varje målkategori inom dessa tre grupper. Tabellen gäller för båda könen inom tidsramen 1 år bakåt i tiden. 18

24 Tabell 8: De mest frekventa målen för respektive kön, 1 år bakåt i tiden, indelade i tre olika Själv Man Kvinna Privatliv Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Balans, satsa på sig själv Leva i nuet, trivas med sig själv Arbete/Utbildning Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Klara av kurser, examen Fortsatta studier, god studieresultat Ekonomi Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Ha koll på ekonomin, få Få fortsatt studielån, spara studiemedel Socialt Liv Kollektiva självet Kollektiva självet Exempel: Skaffa fler vänner, ta sig tid Lära känna nya människor till befintliga vänner Nära relationer Interpersonella självet Interpersonella självet Exempel: Förhållande, hålla hårt i befintliga relationer Stärka de nära relationer som finns, förhållande Hälsa/Välbefinnande Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Börja träna, bra fysisk hälsa Börja träna, hålla vikten Emotioner/Känslor Intrapersonella självet Intrapersonella självet Exempel: Mindre stress, må bra Vara positiv, bättre självkänsla För tidsramen 5-10 år bakåt visade MANOVA-analysen en icke signifikant generell effekt, Wilks Lambda,.840 F(7,62) = 1.692, p =.128, mellan könen. Däremot visade de efterföljande univariata analyserna signifikanta skillnader mellan könen i målkategorin socialt liv; F(1,68) = 8.175, p =.006. Som Tabell 9 nedan redovisar är det även här kvinnorna som har genererat signifikant flera mål än männen inom denna målkategori. Tabell 9: Medelvärden (M) samt standardavvikelser (SD) för totalt angivna mål för både könen med tidsperspektiv 5-10 år bakåt i tiden Privatliv Arbete/ Utbildning Ekonomi Socialt Liv Nära Relationer Hälsa/ Fys.Väl. Emotioner/ Känslor Man M= 0.92 M= 1.15 M= 0.96 M= 0.92 M= 0.92 M= 1.04 M= 0.96 (SD=.796) (SD=.675) (SD=.720) (SD=.628) (SD=.484) (SD=.774) (SD=.679) Kvinna M= 1.20 M= 1.25 M= 0.95 M= 1.34 M= 0.98 M= 1.18 M= 0.98 (SD=.851) (SD=.576) (SD=.645) (SD=.568) (SD=.590) (SD=.691) (SD=.664) De mest frekventa målen är indelade i tre grupper, det intrapersonella självet, det interpersonella självet samt det kollektiva självet (Sedikides & Brewer, 2001) och varje mål som har angetts kan kopplas ihop med en av dessa. I Tabell 10 är en redovisning för de mest 19