Företags. Läkaren NIVA-kurs på Island! KBT eller Mindfullness vilket är bäst? Företagsläkaren tar adjö

Transkript

1 Företags Läkaren NIVA-kurs på Island! KBT eller Mindfullness vilket är bäst? Företagsläkaren tar adjö

2 I huvudet på före detta redaktören! Tack för en lärorik tid som redaktör och TACK till alla som bidragit med artiklar. Tack för ett gott samarbete med Företagssköterskan samt till Losita Design för layouten. Vi har i styrelsen under årens gång haft lite olika idéer kring vad tidningen ska innehålla. Grunden har varit både information till medlemmarna och artiklar om olika projekt samt rapporter från möten och konferenser samt etiska diskussioner. Att gå samman med Företagssköterskan var ett försök att starta ett professionsöverskridande samarbete för att utveckla en tidning för professionen i branchen. En idé vi haft var att eventuellt utvidga deltagandet med andra yrkeskompetenser för att öka sammanhållningen, men den idén har fallit. I teknikens tidevarv så blir det svårt att använda tidningen för att leverera aktuell information då ledtiderna är så långa att informationen hinner bli inaktuell. Aktuell information lämpar sig bättre i medlemsbladet, som ni också önskat! Det som jag uppskattat mest med de sista numren är att några nya kollegor refererat sina projektarbeten! Det har varit inspirerande läsning. Jag hoppas vi ska finna former för det även i fortsättningen, kanske som länkar till medlemsbladet eller via vår eller någon annan hemsida. Vem vet? Kanske vi återuppstår som samarbetspartner i någon annan tidning? Det har ju hänt förr! Själv gillar jag papperstidningar fortfarande så är det någon därute som har en idé så hör av er till styrelsen. Även om nu tidningen läggs ner så hoppas jag att vi företagsläkare fortsätter att vara aktiva i media på olika sätt för att visa att vi finns och att vi på olika sätt arbetar med att utveckla god hälsa på arbetsplatserna runt om i Sverige! På återhörande. Birgitta Gottfries Dahlberg f.d.redaktör Möt experterna på juridiken kring rehab! Maria Steinberg Jur. dr, Arbetsmiljörätt Annamaria Westregård Jur. dr, Civilrätt Cecilia Udin Nationell försäkringssamordnare Andreas Edenman Chefsjurist Arbio Bo Ericson Förbundsjurist LO- TCO Rättsskydd Rehabiliteringens lagar rättspraxis Välkommen till utbildningen som ger dig helhetsgrepp om de olika lagar som reglerar rehabilitering, till exempel LAS, AML, Socialförsäkringsbalken, MBL, PUL, ledighetslagen och olika sekretessregler. Hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning? Vilka arbetsrättsligt korrekta avslut finns? Hur har rehabkedjan påverkat rättspraxis? Vilka arbetsrättsliga skärningspunkter har uppstått? Allt du behöver veta i en utbildning! Välkommen till Westmanska palatset i centrala Stockholm mars! Se hela programmet på Anmäl dig till utbildning@metodicum.se eller ring

3 Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande Hagtornet AB Hagtornsvägen Enebyberg Tfn jan.rosen@sflf.net Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan 4, Göteborg Tfn matsberg@telia.com Ragnhild Ivarsson-Walther Vice ordförande, Fokusområde: Levnadsvanor, Kommunhälsan Eskilstuna, Tlf ragnhild.walther@telia.com Bengt Lindén Bankhälsan/Previa Regeringsgatan 25, Stockholm, Tfn bengt.linden@previa.se Stig Norberg Globenhälsan Box 10030, Sthlm stig.toften@gmail.com Tfn Karin Nord Ådalshälsan, Järnvägsgatan Kramfors Tfn karin.nord@adalshalsan.se Sofia Åström-Paulsson Sekreterare Globenhälsan, Box Stockholm Tfn sofiapaulsson@hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Redaktör, Adjungerad styrelseledamot i rehab.frågor Tfn birgittagd@hotmail.com Pia Diring SFLFs kansli, Sveriges läkarförbund Box 5610, Stockholm Tfn Pia.diring@slf.se ledare Detta är det sista numret av tidningen Företagsläkaren åtminstone för den här gången. Det har varit berikande att koppla ihop vår och företagssköteskornas tidning och jag hoppas många haft utbyte av detta under dessa fyra år. Styrelsen vill ge ett varmt och hjärtligt tack för det goda samarbete vi haft med Riksföreningen för Företagssköterskor under denna tid. Fortsättningsvis får vi fokusera mer på att öka informationen i medlemsbrev och även lägga information på hemsidan. Jag vill också tacka vår redaktör Birgitta, som arbetat med stor entusiasm i uppdraget, men nu slipper arbetet med att infordra alla artiklar i tid och i vettig längd. ST-kurser. Vi har nu genomfört den första kursen för ST i Arbetsoch Miljömedicin som berörde delmål 10 och kallades Organisationens påverkan på individ och grupp. Denna kurs försöker behandla ett organisationsperspektiv vid sjukdom och rehabilitering, något som inte finns i den vanliga vårdens individ baserade behandling. Kursdeltagarna var ST-läkare och färdiga specialister från FHV och AMM-kliniker i en mycket bra blandning och kursen gavs genomgående mycket goda omdömen. Vi planerar att upprepa den hösten 2013 och den kan vara mycket matnyttig även som fortbildning i FHV eller AMM. Nästa ST-kurs handlar om rehabilitering och Return to Work (RTW) i januari februari Även den är öppen som fortbildning. Därefter följer ST-kursen i levnadsvanor, riskbruk och motiverande samtal i april samt Arbetsrätt i september. Alla dessa kurser är lämpliga som fort bildning. Har du inte anmält dig men är intresserad kan du ringa kansliet och höra om det finns några platser kvar. ST AM och AMM. Målbeskrivningar för Arbetsmedicin är nu under utarbetande och samtidigt görs en översyn av målen för Arbets- och Miljömedicin så att det mellan de båda specialiteterna fås en bra övergång. Vi hoppas kunna presentera detta runt årsskiftet, då främst på SAMFs hemsida. Fortsättningsvis får vi fokusera mer på att öka informationen i medlemsbreven och på hemsidan. Arbetsmiljöenkäten. Under december planerar vi att skicka ut en ny arbetsmiljöenkät till alla verksamma företagsläkare i föreningen. Den blir kortare än de tidigare enkäterna vi skickat ut och fokuserar mer på läkar rollen och möjligheterna till en bra arbetsmiljö på den FHV-enhet du arbetar. Det är viktigt att även DU svarar på denna! Jan Rosén ordförande framsida Gejsern Strokkur har ett utbrott Foto Birgitta Gottfries Dahlberg 03

4 Utvärdering av stresshan Skellefteå kommuns inbyggda företagshälsovård Kommunhälsan har 21 anställda och är placerat i Brinken, stadshuset mitt i centrum nära Skellefteå älv. Vår hälsa har stort förtroende bland kommunalt anställda och chefer remitterar vid hälsoproblem till oss, andra ansvarsområden är arbetsmiljöarbete och lagstadgade undersökningar. Det är allmänt känt att stressrelaterad ohälsa ökat lavinartat i landet de två senaste decennierna och runt milleniumskiftet så var ohälsotalet mycket högt i landet. Kommunens personalnämnd avsatte då medel för gruppinsatser inom kommunen till syfte att minska ohälsan och då speciellt stressrelaterad ohälsa hos kommunalt anställda. Sedan cirka 2004 har dessa gruppinsatser organiserats och erbjudits genom kommunens inbyggda företagshälsovård Kommunhälsan. Initialt var det olika terapeuter och insatserna har inte utvärderats. Sedan 2008 har det varit bara två terapeuter inblandade i verksamheten och dessa två använder olika terapimetoder och angreppssätt att föra ut sitt budskap. Den ena terapeuten är skolad inom klassisk KBT, är fil. mag. i psykologi och psykoterapihandledare. Den andra behandlaren använder Mental träning, är utbildad av Lars-Eric Uneståhl på den Skandinaviska ledarhögskolan i Örebro. Psykologen Lars-Eric Uneståhl introducerade framgångsrikt metoden på 70-talet till framför allt idrottare och företagsledare. Utvärdering. Som en del i min utbildning till företagsläkare i Uppsala gjorde jag en utvärdering av stresshanteringsgrupperna som hållits sedan 2009 och framåt totalt nio stycken grupper och totalt 110 individer. Min målsättning var att dels utvärdera effekten av given behandling, före efter, samt att jämför de två terapeuternas metoder, KBT kontra Mental träning. Handledare för mig var docent och överläkare Lisbeth Slunga Järvholm, vid Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. 04 Initialt förstod jag att de båda metoderna har flera likheter då båda har som målsättning att påverka och förändra människors sätt att tänka och agera, alltså båda har inslag av KBT. Behandlingarna pågick i 20 veckor där deltagarna träffades i grupp om tio stycken, två timmar varje vecka. Deltagarna erhöll då hemuppgifter att utföra praktiskt till nästa veckoträff. Vid fem tillfällen erhöll deltagarna också individuell terapi. Före behandlingens start och efter genomgången behandling fick deltagarna fylla i självskattningsformulär i form av SMBQ Global (utbrändhetsskala), BDI-II (depressionsskala) och BAI (ångestskala). Resultaten i tabell 1 och 2 visar att både Mental träning och KBT har signifikant förbättrande effekt på anställda med stressrelaterad psykisk ohälsa, det vill säga inom gruppen. Initialt låg båda grupperna högt i SMBQ Global med värden över 4,4 dvs talade för utbrändhet. Efter genomgången behandling så sjönk deltagarnas värden i Mental träningsgruppen betydligt kraftigare till värden som bedöms vara normala, lika stor var inte effekten i KBT-gruppen. Graden av depression på gruppnivå var innan startad behandling på nivåer som vid måttlig depression, effekten av given behandling var även här större i Mental träningsgruppen. Ångestnivån var på gruppnivå initialt måttlig hög i bägge grupperna men den ångestreducerande effekten var påtagligare i Mental träningsgruppen. Se tabell 1. Jämförelse. När sedan Mental träning jämfördes med KBT dvs mellan grupperna, så visade undersökningen att Mental träning var signifikant bättre jämfört med KBT. Resultaten är något förvånande då tidigare gjorda meta-analyser visar att klassisk KBT är överlägsen andra terapier men att här också Mental träning bedömts ha ett icke ringa inslag av, just KBT. Det är sedan tidigare känt att den terapeutiska alliansen som byggs upp mellan terapeut och patient är av största betydelse för resultatet, större än val av terapimetod. Se tabell 2. Syfte. Undersökningens syfte var att undersöka om individerna förbättrades efter genomgången kurs med avseende på självskattade stressymtom, resultaten visar på att så var fallet. På gruppnivå förbättrades alla med avseende på de tre parametrarna SMBQ Global, BDI-II och BAI, av de två olika behandlingarna Mental träning och KBT. Förbättringarna var alla statistiskt signifikanta, det vill säga att sannolikheten att det var slumpen som orsakade skillnaden är mindre än 1:20 (p<0.05). Syftet med undersökningen var vidare också att utvärdera vilken av metoderna Mental träning och KBT som var effektivast. Resultaten visar att Mental träning var signifikant bättre. Resultaten förvånar då tidigare gjorda meta-analyser indikerat att kognitiva beteendetekniker har haft bäst effekt över tid. Andra stressreducerande tekniker såsom multimodal terapi (utan KBT) och avslappningstekniker har också haft positiv effekt på stress men inte i samma omfattning som KBT. En svaghet i studien är att det inte finns någon kontrollgrupp, vi vet alltså inte om deltagarna skulle ha förbättrats spontant utan behandling. Det finns många både etiska och metodologiska problem med att försöka inrätta kontrollgrupper. Något egentlig och tydlig

5 teringsgrupper randomisering utfördes inte heller när deltagarna erhöll sina platser i grupperna, men ett visst slumpmoment har ändå funnits då deltagarna konsekutivt placerades i den grupp som var aktuell/ ledig för tillfället. Viss risk kan ändå ha funnits här för systematisk bias. I denna studie var behandlingseffekterna påtagligt stora i båda undersökningsgrupperna. Drygt 80 procent av individerna hade utbildning från gymnasium eller universitet, vilket kan vara en av orsakerna till att, i stort sett, samtliga förbättrades. Tidigare studier har visat att effekten av stressintervention förbättras med hög utbildning. Tabell 1. Förändring av medelvärden av självskattade psykiska besvär före efter behandling. Tabell 2. Förändring av SMBQ Global, BDI-II och BAI (efter-före behandling för Mental träning (MT) och KBT. Effekten av Mental träning var, i denna undersök- Mental träning. Effekten av Mental träning var, i denna undersökning, signifikant bättre än för KBT. Teoribildningen för Mental träning är, enligt min uppfattning, inte lika tydlig som för KBT. Mental träning, kan möjligen beskrivas som en sorts beteendeterapi med kognitiva och emotionella inslag, vidare anses avslappning vara av central betydelse i behandlingen. Deltagarna coachas under behandlingen och ansvaret för behandlingen läggs aldrig på grupp ledaren utan bollas hela tiden tillbaka till individen. Enligt min kännedom finns inte några randomiserade kontrollerade studier på Mental träning. Orsaker till påvisade skillnader mellan metoderna kan också ha varit personliga faktorer hos terapeuterna och i interaktionen mellan individerna. En förklaring till KBT-gruppens sämre resultat kan ha varit att anta- ning, signifikant bättre än för KBT. let sjukskrivna var betydligt större i KBT-gruppen med (33%) jämfört med Mental tränings-gruppen (18%). De två undersökningsgrupperna hade visserligen rätt jämförbara utgångsvärden i självskattad psykisk ohälsa, men det är ändå möjligt att KBT-gruppen hade ett sämre utgångsvärde jämfört med Mental träningsgruppen. Denna undersökning var ganska liten ( patienter), den var inte heller kontrollerad eller randomiserad, vilket innebär att det är svårt att dra några långtgående slutsatser. Resultaten är samtidigt mycket intressanta, särskilt den goda effekten av Mental träning, varför det finns anledning att gå vidare med större och randomiserade studier. Det är också angeläget att få kunskap om långtidseffekter av dessa metoder. Slutsatsen av att anställda i Skellefteå kommun, som remitterats till Kommunhälsan på grund av stressrelaterade psykiska besvär, uppvisade tydliga och signifikanta förbättringar av psykisk hälsa efter deltagande i stresshantering genom Mental träning eller KBT Min personliga åsikt är att det är av stort värde för företagshälsor att utvärdera sina verksamheter och aktiviteter kontinuerligt. Det bli en mycket bra kvalitetssäkring för enheten ifråga samt en möjlighet att återkoppla till nuvarande och framtida samarbetspartners. Ingemar Markström företagsläkare skellefteå 05

6 Workplaceinterventions How can employees Return To Work be facilitaded? Här refereras och recenseras några av föreläsningarna från NIVA-kursen RTW (Return To Work). Patrick Loicel, MD, Director, som arbetar på Work Disability Prevention, Toronto Universitet och forskat kring RTW-frågor sedan många år föreläste på temat Setting the scene.han redogjorde för begreppet Work Disability. Han påminde om att konsekvenserna av sjukdom gällande arbetsförmåga beror på väldigt många faktorer. Hans första budskap var Tänk annorlunda och hitta lösningar! Loicel sammanfattade de faktorer som påverkar Work disability som biologiska faktorer, psykologiska, sociala faktorer samt den kulturella contexten det vill säga det land och den kultur som personen finns i. Prediktorer för problematisk arbetsåtergång: 1. Höga fysiska krav i arbetet 2. kontakt med läkarspecialister (! ) 3. Mycket fysiska symtom 4. Depressiva symtom 5. Hög ålder I rehabiliteringsarbetet påpekade han vikten av att förstå olika aktörers uppfattning och uppdrag samt hur viktigt det är att lyssna in de olika infallsvinklarna och hitta lösningar. Leave Your Office. Hans andra budskap var Leave Your office! Work disability är ingen sjukdom! Att vara på jobbet eller ej beror på hur arbetsgivarens krav och den anställde passar ihop, Fit. Vilka steg ska man då ta? Viktigt är att både undersöka arbetsplatsen, de försäkringsmässiga omständigheterna, vilka behandlare som är involverade och de sociala/kulturella omständigheterna. Tänk igenom arbetsplatsens intressen för och emot arbetsåtergång. Inventera hinder och möjligheter. Loicel talade om 06 the Sherbrooke Model som använts länge vid ländryggssmärtor. Tidig medicinsk genomgång för att utesluta allvarlig sjukdom och därmed minska oro ( Reassurance ). Undvika onödig intervention! Snabba arbetsplatsrelaterade interventioner när så behövs! Loicel har skrivit en bok tillsammans med Han Anema som släpps i dagarna: Handbook of Work Disability: Prevention and Management. Livsstilsfaktorernas betydelse för RTW. Kari-Pekka Martimo, från Helsingfors Development of Servicees for Occupational Health and Disability Prevention, berättade om en studie av Vahtera och co från 1999 som redan då visade längre sjukfrånvaro för dem med sämre levnadsvanor. Särskilt uttalat var detta för män. Vad anses specifikt viktigt vid smärt rehabilitering? Det som bedöms mest betydelsefullt för arbetsåtergång är: Tidig regelbunden uppföljning, enkla utbildningsprogram, KBT, fysikalisk terapi som adresserar rörelserädsla och rädsla för träning. Övriga faktorers betydelse. Övriga faktorer som Martimo ansåg viktiga för RTW var Arbetsplatsens policy för hälsa och säkerhet, anpassning av arbetsplatsen och att RTW-planen är utformad och förankrad så att den inte får negativa konsekvenser för chef och arbetskamrater. En nära och tät dialog mellan chef, anställd och hälsovård är en förutsättning för detta och att cheferna tränas att ta ansvar i detta arbete. VIRK en ny organisation på Island. På Island bor det totalt personer varav finns på arbetsmarknaden. Även Island kämpar med höga sjukskrivningstal trots 6 12 månaders arbetsgivarperiod. Fackförbunden drev på att bilda VIRK år 2008 för att hjälpa människor att få tidigt stöd i sin rehabilitering. VIRK betyder AKTIV på isländska. Verksamheten samfinansieras av arbetsgivare, löntagare och staten. Man har utbildat 32 konsulter som koordinerar insatser och som i sin tur har stöd av specialistteam. Mer går att läsa på Rehabilitering måste adressera alla faktorer. Stein Knardahl från Norges nationella institut för arbetsmedicin höll en mycket initierad föreläsning om hur kronisk smärta uppkommer och vidmakthålls. Han påtalade vikten av att vi alltid själva tänker igenom vad vi vill uppnå med en konsultation. Han betonade hur viktigt det är vad vi säger men också varför det är viktigt vad vi INTE säger och betydelsen av vad vi GÖR. Andra viktiga faktorer som måste genomlysas vid RTW är: Arbetsrelaterade faktorer i form av Kontroll, Rollkonflikt krav, Stöd, Ledarens beteende, Organisatorisk rättvisa och kultur. Psykologiska faktorer: Tankemönster, attityder, beteende, värderingar och prioriteringar. Hälsoaspekter: Träning, rökvanor och sömn. Familjeförhållanden: Relation med levnadspartner, barn och andra. En spännande dansk studie om RTW. Mia Latta från NIVA refererade en mycket spännande dansk studie där man utvärderar ett nytt nationellt program för RTW. Programmet är detsamma oavsett orsak till sjukskrivning. Man mäter både arbetsåtergång, hälsa, smärta och sömn. En artikel finns redan publicerad i Scand J Work Environ Health 2012;38. Denna kommer vi säkert att få höra mer om.

7 Metal Age. En finsk kollega vid namn Ove Näsman presenterade ett mycket intressant instrument som han tagit fram för att arbeta förebyggande med arbetsmiljön på enskilda arbetsplatser som heter Metal Age. Han har ett förflutet som vanlig företagsläkare men arbetar numer enkom med detta interventionsinstrument. Man medverkar som så kallad facilitator vid arbetsplatsers förbättringsarbete. Han har ett mycket enkelt utvärderingsverktyg som belyser olika faktorer på arbetsplatsen och ett KIVA-questionnaire som visar hur medarbetarna mår före och efter interventionen! Superenkelt och uppenbarligen verkningsfullt! Kanske ett framtida uppdrag i hälsopromotiv anda! RTW-kurs i SFLF:s regi. Som du kanske redan uppmärksammat så har vi själva i Sveriges Företagsläkarförening premiär på en femdagars kurs i RTW 9 11 januari med fortsättning 7 8 februari. I skrivande stund fanns det platser kvar. Där kan vi fortsätta diskussionen om vad som är effektivt RTW-arbete! Kursen är utformad både för STläkare och som fortbildning för färdiga specialister. Vår önskan är att få dialog om teori och praktik i ämnet. Vi berör både etiska och juridiska dilemman som kan uppkomma utifrån vårt uppdrag som företagsläkare. Tag kontakt med mej eller Pia Diring på kansliet. Birgitta Gottfries Dahlberg företagsläkare birgittagd@hotmail.com Ett obligatoriskt dopp i Blue Lagoon ingick i kursen. Jag passade också på att ta några dagars semester i anslutning till kursen tillsammans med maken då vi aldrig varit på Island förut. Vi hann med både Musikcafé i Reykjavik och fiske i vulkansjöar uppe bland de gröna bergen. Det gav helt klart mersmak av vårt femte nordiska grannland. Spännande NIVA-kurs på Island september 2012 NIVA, Nordic Institute for advanced training in Occupational Health grundades av de nordiska länderna gemensamt för att bilda nätverk för forskare, institutioner och aktörer inom olika områden. NIVA ordnar kurser för cirka 300 deltagare per år runt om i de nordiska länderna. För att få bra diskussioner är deltagarantalet i allmänhet begränsat till cirka 30 personer. Vi var sammanlagt 33 deltagare från tio länder, både forskare och praktiker, varav åtta svenskar. Generellt höll föreläsningarna en mycket hög klass och frågor och inlägg visade på att alla deltagare hade RTWfrågor som sitt specialintresse. Jag kan varmt rekommendera er att delta i dessa nordiska nätverk! Det ger en bra inblick i vilka problem som är nationella, nordiska, europeiska eller rent av världsomspännande. Man får distans till det som vi arbetar med här hemma. Tack till VD Maria Latta, Annika Bärlund som fixade allt praktiskt i egenskap av kurskoordinator och Ásta Snorradottir som var kursledare! Birgitta Gottfries Dahlberg Kursedare Ásta Snorradottir tillsammans med gästföreläsare Patrick Loisel från Kanada. 07

8 Information från Sveriges Företagshälsor Här följer ett axplock av vad som för närvarande är på branschorganisationens agenda. Hälsokonvent. Den augusti 2013 anordnar Sveriges Företagshälsor Hälsokonventet för tredje året i rad. Återigen möts branschen, näringsliv och forskning i Södertälje Stadshus för att ta del av intressanta seminarier, föredrag och debatter. Här ges det möjlighet att diskutera såväl aktuella arbetslivsfrågor som frågor kring framtidens arbetsliv med fokus på hur företagshälsovården kan vara med och skapa hållbara, effektiva och attraktiva organisationer för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Tidigare år har flera av våra medlemmar också valt att ha egen företags- kick off i anslutning till konventet som inleds torsdag morgon och avslutas vid lunchtid på fredagen. På torsdagskvällen anordnas även en gemensam middag med underhållning som varit ett mycket uppskattat inslag tidigare år. Läs mer och boka plats redan nu på Namnbyte. Från FSF till Sveriges Företagshälsor. Allt fler företag och organisationer inser vikten av att skapa hälsosamma och långsiktigt hållbara arbetsförhållanden. Att fokusera på hälsa är en viktig anledning till att föreningen har bytt namn. Dessutom har många av våra medlemsföretag döpt om sina företagshälsovårdsverksamheter till Företagshälsor, det vill säga med betoning på ordet hälsa. Då är det en naturlig utveckling att även deras bransch organisation har tagit steget och gjort detsamma. Huvudfokus de närmaste åren kommer att ligga på att visa på företagshälsornas roll att skapa hållbara, effektiva och hälsosamma arbetsmiljö. Namnbytet till Sveriges Företagshälsor, är ett led i detta. 08 Auktoriserat medlemskap. Ett annat led i att stärka företagshälsovården i Sverige är att Sveriges Företagshälsor också inför ett auktoriserat medlemskap. Syftet är att skapa en tydligare bild av den kvalitet som en komplett företagshälsa kan erbjuda. För att bli auktoriserad medlem kommer det att vara krav på bred kompetens inom olika professioner och krav på kompetens att stödja och erbjuda ett mer strategiskt och systematiskt arbetsmiljöarbete. Systemet kommer att implementeras under Kompetensförsörjning. Företagshälsovården står och faller med spetskompetensen inom olika professioner. Medelåldern är hög inom många yrkesgrupper och det är viktigt med återväxten. Den nya tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin som ersätter det tidigare begreppet Företagsläkare är här en bra förutsättning. Men det finns också anledning att se över övriga professioners utbildningar. Sveriges Företagshälsor kommer att genomföra utvärderingar dels inom branschen men också i samarbete med de universitet och lärosäten som bedriver företagshälsovårdsutbildningar för att säkra en god tillgång på fortsatt kompetenta medarbetare. Förordningen. Förordningen om stöd till tidiga insatser (2009:1423) kommer i huvudsak att vara oförändrad Vi för dock en diskussion med Försäkringskassan och socialdepartementet för att modifiera förordningen och dess tillämningsföreskrifter för att den bättre ska kunna utnyttjas och anpassas till företagshälsovårdens förutsättningar. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket kommer gemensamt under 2013 att genomföra en informationssatsning till arbetsgivarna rörande de koordinerade insatserna. EU-Projekt. EU-projektet Företagshälsovård - Hållbart Arbetsliv som Sveriges Företagshälsor drivit tillsammans med tio medlemsföretag under två år avslutades med seminarie- och workshopdagar under hösten. Branschen fick ta del av intressanta resultat från de olika delprojekten samt fick höra om goda exempel från andra hälsor och deras kunder samt hur de ser på den strategiska dialogen för ett framgångsrikt samarbete. Syftet med projektet var att öka företagshälsovårdens förmåga och möjligheter att bedriva ett mer strategiskt och hållbart arbete för att främja hälsa och hållbarhet i arbetslivet. alkoholproblem i arbetslivet. Sveriges Företagshälsor genomför i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/Centrum för psykia triforskning ett projekt finansierat av regeringen med syfte att öka användningen av tidiga insatser mot alkoholproblem i arbetslivet. Under hösten har cirka 150 personer från branschen utbildat sig i 15-metoden. Det har också genomförts workshops och frukostseminarier riktade till arbetsgivare kring dessa metoder. Vi räknar med att arbetet med Tidiga insatser för alkoholberoende ska fortgå även under 2013 och Ytterligare utbildningar för företagshälsovården och aktiviteter riktade till arbetslivet planeras för kommande vår. Om du ännu inte besökt branschens nya hemsida så är det hög tid. På hittar du mycket information kring det som händer inom svensk företagshälsovård. Lars Hjalmarsson vd