Remissvar från Kalix- & Töreälvens vattenråd på förslaget till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram & miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Remissvar från Kalix- & Töreälvens vattenråd på förslaget till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram & miljökonsekvensbeskrivning Uppdaterad Allmänt om vattenrådets arbete och detta remissvar Arbetet inom Kalix- och Töreälvens vattenråd har letts av en styrgrupp bestående av representanter från myndigheter, verksamhetsutövare och intresseorganisationer (se Bilaga 1). Information om vattenrådets arbete har skickats ut till de personer som anmält intresse för detta och registrerats som medlemmar i vattenrådets nätverk. Löpande information om vattenrådets arbete har även funnits tillgänglig via vattenrådets hemsida ( Styrgruppens medlemmar har samlat in kunskap och synpunkter från övriga intressenter inom vattenrådsområdet vid bland annat samrådsmöten/nätverksträffar till vilka allmänheten har varit inbjuden. Kalix- och Töreälvens vattenråd vill lämna nedanstående remissvar, som huvudsakligen följer upplägget i det samrådsmaterial som vattenmyndigheten har tagit fram. Dessutom lämnar vattenrådet även synpunkter på den framtida organisationen av sitt eget arbete. Då det under arbetets gång har framkommit att flera av styrgruppens och nätverkets medlemmar har för avsikt att lämna egna remissyttranden, har vattenrådet i detta remissvar valt att fokusera på allmänna frågeställningar som nedan förtecknade medlemmar i styrgruppen har enats kring. Skogsstyrelsen har deltagit i styrgruppens arbete, men har valt att enbart lämna egna remissvar. Till det övergripande remissvaret har fogats ett antal bilagor med kommentarer/synpunkter från enskilda individer/intressenter. Vattenrådet har inte haft möjlighet att granska dessa bidrag och tar heller inte ställning i specifika sakfrågor, men vill ändå att samtliga inlämnade bidrag på detta sätt skall komma vattenmyndigheten till del. Förvaltningsplanen Förvaltningsplanen bör omarbetas på följande punkter: 4 Områden till skydd för livsmiljöer och arter För varje vattenförekomst bör upprättas en lista över vilka djur- och växtarter som är skyddsvärda, samt vilken miljöpåverkan/vilka miljögifter från respektive verksamheter som skapar aktuell hotbild. VRO3 har tidigare föreslagit att dammusslan och nejonögat borde ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom deras förekomst i Kalixälven de senaste åren kraftigt reducerats (se bilaga 2). Nejonögat, som är en känslig art, ingår även som en parameter i bedömningen av ekologisk status i rinnande vatten (enligt VIX). Även om inte VIX tillämpas fullt ut föreslår VRO3 att arean av befintliga elfiskelokaler utökas så att den anpassas till VIX, samt att bäck- och flodnejonögat ägnas särskild uppmärksamhet. I detta arbete borde även Fiskeriverket kunna engageras, eftersom de överväger begränsningar i fisket efter nejonöga, men saknar vetenskapliga data om populationens storlek och föryngring. 1

2 5 Övervakning Antalet övervakningspunkter i Kalixälven är oroväckande få med tanke på att förvaltningsplanen gäller ett Natura 2000-område. För att kunna göra en säkrare bedömning behöver det också tas fler biologiska prover. Vissa verksamhetsutövare tar redan biologiska prover och resultatet från dessa bör tillvaratas i större utsträckning än idag. Vattenrådet rekommenderar vattenmyndigheten att se över planeringen och samordningen av recipientkontroll och miljöövervakning så att begränsade resurser används på bästa sätt. Även samordningen mellan Länsstyrelsens olika avdelningar behöver förbättras eftersom det är ett viktigt led i att skapa förtroende för Vattenmyndighetens arbete. Det tycks också djärvt att på ett så statistiskt begränsat underlag anse att alla grundvatten håller hög status. Det är bara i cirka 10 % av distriktets grundvattenförekomster som länsstyrelsen har tillgång till mätdata på grundvattnets kemiska status. Mätningarna kring grundvatten bör utökas, inte minst därför att Kalixälven på vintern försörjs nästan helt av grundvattenutströmningar. Om detta vatten är förorenat kan det ha förödande konsekvenser på fisken. Med det låga vattenflöde som råder vintertid, finns inga utspädningseffekter som man kan uppnå under sommarens varierande vattenstånd. 9 Riskanalys Vattenrådet ifrågasätter om rådande kunskapsläge är tillräckligt för att peka ut fysiska hinder som distriktets största vattenproblem, i synnerhet som vattenmyndigheten själv påpekar det bristande kunskapsläget rörande miljögifter. Miljökvalitetsnormer för Bottenvikens distrikt Miljökvalitetsnormernas konstruktion Undantag Detta stycke behöver utvecklas mer, t ex avseende för- och nackdelar. Därtill bör följande beaktas Torvtäkter bör tas med i underlaget för påverkansanalysen och riskbedömningen. Eftersom underlaget för MKN till stor del bygger på modeller och en del gissningar bör det kanske under en övergångstid fungera som mål i stället för normer. När vattenmyndigheten fått in ett säkrare underlag kan en norm fastställas för respektive vattenförekomst. Politikerna måste på ett tydligare sätt involveras i vattenförvaltningen, där så är möjligt. Åtgärdsprogram för Bottenvikens distrikt 1.1 Naturvårdsverket Det är viktigt att nya föreskrifter rörande egenkontroll, recipientövervakning och miljöövervakning blir hanterbara och skäliga för berörda verksamhetsutövare, vattenvårdsförbund och myndigheter. Då vissa föreslagna åtgärder, åtminstone inom detta vattendistrikt, inte ligger i närheten av verksamheter med egenkontroll är det också viktigt att tydliggöra vem som har ansvaret för att följa upp effekterna av dessa åtgärder. Med tanke på att provtagningen i ett vattendrag ofta är relativt begränsad bör all vattenprovtagning i ett vattendrag sammanställas av en instans för att få en gemensam helhetsbild till lägsta möjliga 2

3 kostnad (länsstyrelsen medverkar i vattenvårdsförbunden, alternativt länsstyrelsen gör årsrapporter med sina och vattenvårdsförbundets data). 1.1 Länsstyrelserna En översyn av tillståndspliktiga verksamheter kan ha stor påverkan på dessas lönsamhet och överlevnad om det leder till omprövningar och kraftigt förändrade villkor för verksamheterna Miljögifter Definitionen på tungmetaller är märklig. I vatten är metaller ofta som mest rörliga när de förekommer som metalljoner. Metallpartiklar är en ganska olycklig term. Metallers rörlighet är starkt kopplad till förekomstform och omgivande miljö. Vissa metaller är inte alls särskilt rörliga som det antyds i detta stycke. Vilken är risken att man med den använda metoden för att hitta hot-spots missar påverkan från luftburna föroreningar som riskerar att anrikas i specifika miljöer (jämför påverkan från Hg)? Karta kan den visas utan Hg? 5 Fördelningseffekter Det är viktigt att betänka att statliga och kommunala utgifter finansieras av skatter eller avgifter, vilket innebär att det indirekt är medborgarna och verksamhetsutövarna som betalar åtgärder mm. Detta leder antingen till ökade skatter och/eller avgifter, eller till att resurser måste tas från andra sektorer i samhället. Ökade kostnader för verksamhetsutövare kan leda till ökade priser på olika varor medan kraftigt ökade kostnader kan leda till att olika verksamheter får läggas ned. Kommunerna behöver få någon form av stöd för att internt i kommunen kunna samordna genomförandet av dessa nya aktiviteter. 6 Åtgärdsprogram för vattenrådsområden - sammanfattning av distriktsåtgärder för särskilda miljöproblem Utredning av sulfidleror Peter Erixons utredning om sulfidoxidationer i Norra Sverige visar att de är klimatstyrda (naturliga) och Vattenmyndighetens förslag att satsa 2 milj. kr på en utredning/kartläggning kan tyckas onödigt hög. Om Vattenmyndigheten tvingas prioritera insatser p g a finansieringsproblem, bör insatsen i första han inriktas på att finna en mätmetod som i sulfidjordsland kan särskilja antropogena metall- och/eller försurande utsläpp från de som naturliga sulfidoxidationer kan åstadkomma. Atmosfärisk kvicksilverdeposition Vattenrådet stöder initiativet att studera det atmosfäriska nedfallet av kvicksilver och förordar att undersökningen utvidgas till en mer omfattande provtagning på fisk i älvarna och de viktiga fiskesjöarna. Inte minst för att söka särskilja utsläpp från punktkällor från det atmosfäriska nedfallet. Det är viktigt att kartlägga vattenförekomster med särskilt höga kvicksilverhalter i fisk. 3

4 Övergödning från enskilda avlopp (inkl från skogsbruket) Styrgruppen föreslår att Vattenmyndigheten väljer ut en medelstor by längs varje större älv i en serie fallstudier för att utröna huruvida övergödning från enskilda avlopp är ett problem eller inte. Studien bör även innehålla förslag till förbättringar och hur dessa skall finansieras. Anläggning av nya skogsdiken är idag tillståndspliktigt. Ansökan sker hos Länsstyrelsen. Vid skyddsdikning i samband med hyggesupptagning för att få upp föryngring räcker det med avverkningsanmälan och att man ritar in dikena på en skiss och vid rensning av gamla diken krävs anmälan med efterföljande samråd till Skogsstyrelsen (12 kap. 6 miljöbalken). Styrgruppen förordar ett nära samarbete med Skogsstyrelsen, där man inte minst väl kvantifierar de organiska partiklar som slutligen sköljs ut i sjöar och älvar. Det finns anledning att befara att dessa organiska utsläpp effektivt slammar igen fiskens lekplatser. Idag har redan många vattendrag återställts efter flottning, i så måtto att lekplatser har återskapats för vandringsfisk, främst laxöring. Den här verksamheten fortsätter också, och exempelvis i Kalix älv pågår ett EU-projekt omfattande 4 milj. kronors kostnad fram till Föreslagen studie i samarbete med Skogsstyrelsen bör alltså klarlägga vilka skyddsåtgärder som måste vidtas för att förhindra denna igenslamning. Vattenmyndigheten bör även undersöka möjligheten att utöka Fiskeriverkets deltagande i såväl finansiering som forskning i dessa frågor. Styrgruppen tycker att farhågorna för övergödning från såväl jord- som skogsbruk är något överdrivna. De urlakningseffekter som dagens kalhyggen uppvisar torde vara mindre belastande på vattensystemet än vad forna tiders brandområden åstadkom. Vi vet av många studier att det fordom härjade skogsbränder ungefär i samma arealomfattning som dagens hyggesbruk. Åtgärdsprogram, Kalix- & Töreälvens vattenrådsområde - VRO 3 6 Åtgärdsprogram för vattenrådsområden Utredning av sulfidleror Inom vattendistriktet finns inte enbart sulfidleror utan även sulfidmineraliseringar, vilket kan påverka naturliga bakgrundshalter, metalltransport mm. Utredningen bör utökas för att även ta med denna aspekt. (Se även p 6 ovan för distriktsåtgärder.) Vattenuttag Det är angeläget att man på allvar börjar diskutera den framtida kostnaden för vattenanvändning, både för privatpersoner och för verksamhetsutövare. Administration, utredningar och åtgärder är kostsamma och fördelningen av dessa kostnader inom samhället är en viktig fråga för att kunna bedöma de samlade effekterna av vattenförvaltningen. Distriktsvis verifiering av vissa miljöproblem Även om ett ökat kunskapsunderlag kan vara en förutsättning för vissa åtgärder har vi svårt att se verifiering som en åtgärd på det sätt som det beskrivs i detta stycke. 4

5 6.3 Åtgärdsprogram för Kalix- och Töreälvens vattenrådsområde Beskrivning av avrinningsområdet Vattenmyndigheten bör även ta i beaktande av att Kalixälven har en relativt låg sjöandel i sin vattenförsörjning. Detta innebär att förändringar i tillflödet (snösmältning-nederbörd) snabbt ger effekter på vattenstånd i älven. Övergödning Det anges att området är naturligt näringsrikt - stämmer det? I övrigt se kommentar till distriktsåtgärder ovan. Miljögifter Tjugotusen kronor är lågt räknat för provtagning och analyser av särskilt förorenande och prioriterade ämnen. Vattenmyndigheten bör börja med att sammanställa det material som verksamhetsutövare redan har rapporterat in till Länsstyrelsen, en verifiering av expertbedömningen att miljögifter kan förekomma nedströms MIFO-klassade områden som egentligen borde ha gjorts redan innan de föreslagna miljökvalitetsnormerna skickades ut på remiss. Undersökningarna kan därefter med fördel utföras i samarbete med berörda verksamhetsutövare. Generellt bör problemområdet prioriteras högre och insatserna för screening och utredningar bör utökas betydligt. Modern forskning visar att summaeffekterna av flera miljögifter i låga koncentrationer kan ge mycket stora negativa effekter. Här bör vattenmyndigheten ta initiativ till studier/analyser. I övrigt: se ovanstående förslag till distriktsåtgärder. Fysisk påverkan Hela problemområdet bör hanteras i mycket nära samråd med fiskeintressenter, Länsstyrelse och Fiskeriverket för att uppnå högsta möjliga effekt, och inte minst för att erhålla nödvändiga ekonomiska resurser för fortsatta återställningsarbeten. Eftersom dessa är mycket kostnadskrävande borde Fiskeriverket få till uppgift att kartlägga fiskpopulationernas variationer och orsaker därtill. Dessa data kan hjälpa till att prioritera vatten/fiskevårdande åtgärder. Det förslag till restaurering av vägtrummor som Vattenmyndigheten presenterar bör i händelse av medelsbrist, prioriteras till de vattendrag där effekterna ger största effekt i ett första skede. Vattenmyndigheten bör även för att få en historisk bra bild av Kalix- och Töre älvars ursprungliga vattenföring, studera Strömrensningskommittens arkiv på Riksarkivet där de första strömrensningarna i älvarna skedde åren Inom skogsbilsvägnätet finns ett antal vandringshinder i form av fellagda trummor. I vissa områden kan nya inventeringar behöva göras. rs 1 september 2009 Dessutom bör följande beaktas: Det skulle fylla en pedagogisk uppgift om de delar i åtgärdsprogrammet som framkommit eller förändrats under hela samrådstiden redovisas på något sätt. Vattenmyndigheten bör även så långt det är möjligt klarlägga ansvarsförhållande, finansiering och tidsplaner för nödvändiga återställningsåtgärder. Det är av största vikt att de snabbt utser ansvariga för de objekt som prioriteras. Den ansvarige skall sedan se till att åtgärder som är behövliga för finansiering, upphandling och genomförande kommer till stånd. 5

6 Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Det förefaller sannolikt att effekterna av föreslagna åtgärder, i synnerhet i ett långtidsperspektiv, kommer att ha mer genomgripande påverkan på samhället än enbart påverkan på kulturmiljöer och markanvändning. Tabell 6 bör förses med kommentarer motsvarande de i Tabell 7 för att underlätta bedömningen av nollalternativet. Det känns som att man har ganska liten tilltro till pågående arbete, medan planerade åtgärder, som i många fall enbart berör utredningar, kommer att ha stora effekter. Vattenrådets arbete Sedan bildandet av Kalix- och Töre älvars vattenråd har det varit svårt att hitta någon inom nätverket som har velat åta sig vare sig rollen som ordförande, administratör eller ekonomiansvarig. Ordförande- och sekreterarrollen har alternerat mellan styrgruppens medlemmar. Administrationen har i allt väsentligt genomförts av Johanna Alm från Vattensamverkan Norr och Kalix kommun har administrerat vattenrådets ekonomi. I slutet av remissperioden har vattenrådet också valt en ordförande, Lars-Erik Holmberg. För att vattenrådets arbete ska fungera även i framtiden gör vi bedömningen att det är väsentligt att det även i framtiden kommer att finnas en centralt placerad resurs som kan utnyttjas av de vattenråd som så önskar. Vattenrådet är berett att satsa en del av sina medel på att hyra in en sådan resurs, men bedömer att det är svårt att själva anställa en administratör på deltid. I övrigt anser styrgruppen att en av de största fördelarna med vattenrådets arbete har varit kontaktskapande samt erfarenhets- och kunskapsutbyte. Övrigt Hela vattenarbetet har blivit en mycket komplicerad process som det är mycket svårt att tränga in i. Bara ett fåtal personer förstår t ex modeller och principer för de olika bedömningsgrunderna. Detta står i stor kontrast till den grundläggande ambitionen att få ett folkligt deltagande och transparens i vattenarbetet. Till nästa förvaltningscykel föreslår vattenrådet att Vattenmyndigheten ser över hur informationen kan göras mer överskådlig. Kontaktuppgift Vattenrådet kan kontaktas via ordförande Lars-Erik Holmberg: larserik.holmberg@telia.com,

7 För styrgruppen för Kalix- och Töre älvars vattenråd Kenneth Asplund, SCA Johny Lantto, Pajala kommun Roland Stenman, Kalix kommun Gunnar Nilsson, Överkalix kommun Rolf Hjärtberg, LRF Tommy Nilsson, Gällivare kommun Lars-Erik Holmberg, Fiskegruppen Kalix älv Åsa Sjöblom och Peter Richardson, Boliden Mineral AB Göran Jakobsson, Norra skogsägarna Göran Sjödin, Törböle-Töre samfällighetsförening Natasha Lycholm och Harry Winbjörk, LKAB Lennart Wester, Törböle intresseförening Tore Johanson, Kalix & Tärnedö älvars ek. för. Bilageförteckning Bilagor från vattenrådet gemensamt 1. Styrgruppens sammansättning 2. Skrivelse om signalarter, VISS, Vattenkartan (tidigare inskickad) Bilagor från enskilda 3. Kommentarer om enskilda vattenförekomster, Excelbilaga 1 4. Kommentarer om enskilda vattenförekomster, Excelbilaga 2 5. Stenbroar i Tärendöälven 6. Båtmotorer 7. Kompletterande inventering av Kutsasjoki uppströms väg E Vandringshinder m.m. i Kalixälvs vattensystem, Välioja, Purnuvaara i Gällivare kommun. 9. Vägtrumma i Syväjoki, Skrövån Ängesån - Kalixälvs vattensystem. 10. Vattenförekomster i Aitikgruvans närområde 7

8 Bilaga 1 VR3 Styrgrupp Kalix-Töre, 17/8-09 Kommuner: Gällivare: Tommy Nilsson Pajala: Johny Lantto Överkalix: Gunnar Nilsson Kalix: Roland Stenman (tj.led. Glenn Douglas) Gruva LKAB: Natasha Lyckholm/Harry Winbjörk Boliden Mineral: Åsa Sjöblom/Iiris Takala Skog/lantbruk/jordbruk: LRF: Rolf Hjärtberg Skogsstyrelsen: Mariana Jussila SCA: Kenneth Asplund Norra skogsägarna: Göran Jacobsson Intresseföreningar Fiskegruppen Kalix älv: Lars-Erik Holmberg Törböle intresseförening: Lennart Wester Törböle Töre samf.hetsför: Göran Sjödin Kalix & Tärendö älvars FVOF: Tore Johanson Adjungerad: Töre byautvecklingsgrupp: Reine Sundkvist

9 Bilaga 2, VR Styrgruppen för Vattenrådet inom Kalix- och Töreälvens vattenvårdsområde föreslår: Bearbetning av VISS och Vattenkartan VISS måste kompletteras så att alla vattenförekomster-övriga vatten namnges. Nu används i flera fall endast koordinater som identifikation. Dessutom föreslå styrgruppen att legenderna i kartan visar samma färgsymboler som på kartan. Vattenkartan är också seg i datorn. Systemet bör ses över. Signalarter för vattenkvalitén Fiskförekomsten i Kalix älv har under årens lopp försämrats och orsakerna är i flera fall kända. Exempelvis har flottrensningar och exploaterande fiske i havet av vandringsfisk kraftigt minskat vissa fiskpopulationer. Här har främst lax och laxöring drabbats. Under senare år kan också konstateras att dammusslans och flodnejonögats populationer minskat kraftigt. I dessa fall är det föga troligt att vare sig flottrensningar eller överfiske orsakat nedgången, utan här måste andra faktorer ha spelat in. Under 1900-talet har enorma mängder flodnejonöga fångats i älven, men sedan sent 1960-tal är nedgången markant. Idag är förekomsten så sparsam att Fiskeriverket diskuterat fredning av arten under vissa av veckans dagar under det traditionella fisket på höstarna. Det ligger nära till hands att anta att vattenkvalitén i älven förändrats under de senaste decennierna så att dessa arter missgynnats. Antingen genom sedimentering av lek- och yngelplatser, eller att vattenkvalitén drastiskt försämrats. Dammusslan är ju en stationär art och påverkas under hela året av älvens vatten, emedan flodnejonögat under sin livscykel befinner sig både i havet och uppe i älven. Den vuxna fisken leker i älven och dess yngel lever lång tid i älvens sandbankar innan den går ner i havet för att växa till lekmogen fisk. Flodnejonögat är dessutom intressant eftersom dess huvudsakliga utbredningsområde i Kalix älv är i älvmynningen/skärgården och upp till Morjärv. Samma område som VISS anger som ett riskområde för miljögifter. Styrgruppen föreslår därför att Vattenmyndigheten startar ett projekt där man undersöker om man likt skogsbruket skulle kunna utnyttja speciellt hänsynskrävande kräftdjur, insekter, fiskar, m.m. som signalarter, och på så sätt både kunna verifiera kartanalysernas resultat samt att på ett enkelt sätt i fält kunna identifiera skyddsvärda miljöer med god ekologisk vattenstatus. I ett sådant signalartsystem kanske flodnejonögat, som är en mycket speciell art som levt oförändrad under många miljoner år, kan vara intressant att utnyttja som signalart för vandringsfisk och indikator på Kalixälvens vattenkvalitet i mynningen. Samt att dammusslan skulle kunna fungera på motsvarande sätt för älvens vatten i det belastade mynningsområdet. På uppdrag av styrgruppen Lars-Erik Holmberg Medlem i styrgruppen och representant för Fiskegruppen i Kalix älv

10 Bilaga 3 VR3, Kommentarer om enskilda vattenförekomster, del 1 till remissvar 2009 från Kalix- och Töreälvens vattenråd Uppdaterad Kalix- och Töreälvens vattenrådsområde Namn på vattenförekomsten EU-ID Vattenkategori Huvudavrinningsområde/ (sjö/vattendrag/kust/ Vattendrag grundvatten) Synpunkt/ kommentar Vad kommentaren baseras på Uppgiftslämnare Kontaktuppgifter Datum Innerträsket SE Sjö Kalix älvs avrinninsområde Påverkat av torvbrytning Fältbesök Gunnar Nilsson Sandsjärv SE Sjö Kalix älvs avrinninsområde Påverkat av torvbrytning Fältbesök Gunnar Nilsson Kvarnbäcken SE Vattendrag Kalix älvs avrinningsområde Vandringshinder, damm, omlöp bör göras Fältbesök Gunnar Nilsson Lillån SE Vattendrag Kalix älvs avrinningsområde Damm som bör rivas Fältbesök Gunnar Nilsson Från Törefjärden till Tjäruträsket (SE SE ?) SE till SE Vattendrag, sjö (och kust?) Töre älvs avrinningsområde Vandringshinder och kulturlämningar från Flottningstiden. Lekplatser. Vill starta förundersökningar, göra en inventering och planera för åtgärder. Göran Sjödin goran.sjodin@telia. com Jukkasjoki SE Vattendrag Kalix älvs avrinningsområde Torvbrytning av myren Isoahonvuoma har påverkat bäcken Jukkasjoki som rinner ut i Tärendö. Pajala kommun, Plan- och miljöenheten Vuostojoki (Rautajoki) SE Vattendrag Tärendö älv inom Kalix älvs avrinningsområde När det regnar mycket blir vattnet vitt nedaför kalkbrottet. Kan man dela upp området i två vattenförekomster? En del är i skyddat område (kanjon). Vattnet Rautajoki har inte rätt namn på kartan. Fältbesök Bengt Henriksson, Masungsbyn (via Rolf Hjärtberg Inom skogsbilsvägnätet finns ett antal vandringshinder - trummor Allmänt Allmänt Kalix- och Töreälvens VRO som bör kollas upp. Vattenrådet Torvtäkter bör tas med i underlaget för påverkansanalysen och Allmänt Allmänt Kalix- och Töreälvens VRO riskbedömningen. Vattenrådet Kordinater: ; Se även bifogad bild på trummorna. SE Finnvikgraven SE Finnvikgraven Mycket nära mynningen av Finnvikgraven korsar vattendraget vägen mot Bondeborg. Där ligger två stora trummor, vilka ligger mycket högt och inte medger fiskvandring i vattendraget. Det finns ytterligare en stor trumma uppströms vattendraget vid överfarten för en skogsväg. Även den trumman kan ge viss barriäreffekt. Fältbesök Hela vattendraget är articifiellt. Grävdes åren Fältbesök Lars-Erik Holmberg, Fiskegruppen Kalix älv Lars-Erik Holmberg, Fiskegruppen Kalix älv larserik.holmberg@ telia.com larserik.holmberg@ telia.com

11 Fylls i av Beredningssekreteriaten Synpunkt berör grundstruktur (ja/nej) Synpunkt berör ekologisk/kemisk status (ja/nej) Berörd kvalitetsfaktor Synpunkt berör miljöproblem Synpunkt berör MKN(ja/nej) Synpunkt berör åtgärdsförslag(ja/nej) Övrigt Åtgärd Länsstyrelsens kommentar Handläggare Datum för ändring i VISS

12 Bild: Vandringshinder, höga trummor, Finnvikgraven

13 Bilaga 4 Bilaga 4 VR3, Kommentarer om enskilda vattenförekomster, del 2 till remissvar 2009 från Kalix- och Töreälvens vattenråd Kalix- och Töreälvens vattenrådsområde Uppdaterad Kalix-Töreälvens Länsstyrelsens förslag Synpunkter och förslag på ändring Länsstyrelsens svar EU-ID Namn på vattenförekomsten i VISS (SMHI) Ekologisk status Datum för uttag i VISS Annat namn på vattenförekomsten SE Bönträsket Måttlig ? Förslag ny Klassificering / Status Kommentar/motivering till statusändring eller annan information om vattenförekomsten Partiellt v-hinder vid gamla utloppsdammen Uppgiftslämnare samt kontaktuppgift Tommy Nilsson SE Jortajaure Jierttajavri Tommy Nilsson SE Nitsajärvi Hög Otillfredst. Påverkad av torvtäkt Tommy Nilsson SE Saiva Saiva-Läffa Tommy Nilsson SE Akkajoki God (risk) Tjautjasjoki Ej flottledsrensad. Elfisken finns. Tommy Nilsson Marginellt rensat. Ger mycket lite biologiskt att restaurera. Kostar för mycket att ta dit en maskin bara för detta. Inventering gjord i slutet på SE Akkajoki God (risk) Dammen borttagen på 70-talet. Tommy Nilsson SE Akkajoki Akkaljoki Tommy Nilsson Länsstyrelsens kommentar till ändringsförslag SE Aksujoki SE Ala-Leipojoki Förmodligen inte rensad. Har däremot kvar en flottningsdamm som vi haft diskussioner med Gällivare Allmänning om att det kanske skulle ta bort den. Tommy Nilsson Inventering och dokumentering av flottledsrensningarna finns nedströms Keskijärvi och ned till Lina älv. Tommy Nilsson SE Arrojoki Måttlig (Risk) Huktijoki God Ej flottledsrensad. Tommy Nilsson SE Bönälven Saivisbäcken SE Bönälven Saivisbäcken SE Jypikänoja Otillfredst God Ej flottledsrensad. Har damm i utloppet. Ej flottledsrensad. Damm från Lillsaivissjön borttagen. Vägtrumman bytt av Allmänningen. Däremot finns ett naturligt vandringshinder ca 1 km uppströms (Hälla med fall på ca 1,5 m) Tommy Nilsson Tommy Nilsson Tommy Nilsson SE Kalixälven God (Risk) Kaitumälven God Ej flottledsrensad Tommy Nilsson SE Kalixälven God (Risk) God Ej flottledsrensad. Har det gjorts måste det vara ytterst marginell och skulle vid en restaurering ge allt för lite biologiskt för livsmiljön för fisk och näringsdjur. Tommy Nilsson

14 Bilaga 4 SE Kalixälven God (risk) God SE Kalixälven God (Risk) God SE Kalixälven God (risk) God SE Kattån Otillfredst God SE Moskojoki God (risk) God SE Kivijoki Måttlig God? Ej flottledsrensad. Har det gjorts måste det vara ytterst marginell och skulle vid en restaurering ge allt för lite biologiskt för livsmiljön för fisk och näringsdjur för att vara ekonomiskt försvarbart. Tommy Nilsson Ej flottledsrensad. Har det gjorts måste det vara ytterst marginell och skulle vid en restaurering ge allt för lite biologiskt för livsmiljön för fisk och näringsdjur för att vara ekonomiskt försvarbart. Tommy Nilsson Ej flottledsrensad. Har det gjorts måste det vara ytterst marginell och skulle vid en restaurering ge allt för lite biologiskt för livsmiljön för fisk och näringsdjur för att vara ekonomiskt försvarbart. Tommy Nilsson Kattåfallet är ett naturligt partiellt vandringshinder. Har bilder och har diskuterat det med Fiskeriverket. Tommy Nilsson Ej flottledsrensad. Har det gjorts måste det vara ytterst marginell och skulle vid en restaurering ge allt för lite biologiskt för livsmiljön för fisk och näringsdjur. Tommy Nilsson Finns ingen damm kvar. Kivijärvi är sänkt med ca 30 cm. Orsak är att väg E10 översvämmades på vårarna. Tommy Nilsson SE Kivijoki Otillfredst God? Mycket marginellt rensad. Skulle biologiskt ge mycket lite ffekt på livsmiljön, som i dag är fullt acceptabel. Elfisken är utförda och det finns abborre, gädda, harr och elritsa i vattendraget. Dessutom finns ej något stenmaterial att lägga ut i vattendraget. Tommy Nilsson SE Knöösinoja Måttlig (Risk) Ej flottledsrensad. Tommy Nilsson Ej flottledsrensad. Ala-Harrilompolo har två utlopp varav den ena är ett grävt SE Kutsasjoki dike. Se bilaga 1. Tommy Nilsson SE Kutsasjoki Måttlig (Risk) Ej flottledsrensad. Förmodligen bara damm för hållande av vatten. Tommy Nilsson SE Lainisjoki Måttlig (Risk) Skrövån God SE Lainisjoki Måttlig (Risk) Skrövån Ej flottledsrensad sträcka. Damm har funnits mitt i Purnu, men är borttagen. Ej flottledsrensad sträcka däremot kan det finnas någon enstaka damm från tiden. Tommy Nilsson Tommy Nilsson

15 Bilaga 4 SE Leipojoki God (risk) God Ej flottledsrensad. Tommy Nilsson SE Leipojoki Måttlig (Risk) God? Ej flottledsrensad. Tommy Nilsson SE Mailijoki Mailiojoki Tommy Nilsson SE Nietsasjoki Ej flottledsrensad sträcka. Tommy Nilsson SE Nietsasjoki Ej flottledsrensad sträcka. Tommy Nilsson SE Nitsån Hög Otillfredst. Vattensystemet har torvtäkt Tommy Nilsson SE Pierujoki God (risk) God? Vattendraget är restaurerat Tommy Nilsson SE Ropukkajoki Rapukkajoki Tommy Nilsson SE Sadjemjoki Ej flottledsrensad sträcka. Tommy Nilsson SE Råtjijåkka Tommy Nilsson SE Syväjoki SE Tammukkaoja Otillfredst. (Risk) God? Trumma justerad 2004 och fungerar. Se bilaga 3. Dammen borttagen. Ej flottledsrensad sträcka Tommy Nilsson Tommy Nilsson SE Tapmujåkka Tapmukjåkka Tommy Nilsson SE Tvärån Skrövån Inventeringsprotokoll finns Tommy Nilsson SE Tvärån Skrövån Inventeringsprotokoll finns Tommy Nilsson SE Tvärån Skrövån Inventeringsprotokoll finns Tommy Nilsson SE Vassaraälven Torisjoki Tommy Nilsson SE Vassaraälven Torisjoki Tommy Nilsson SE Ängesån Lina älv Tommy Nilsson SE Ängesån Lina älv Tommy Nilsson SE Ängesån God (risk) Vettasjoki God? Ej flottledsrensad sträcka. Tommy Nilsson SE Kalixälven Trollbäcken Planerat trumbyte till halvtrumma hösten -09. H. Gütlein SE Kalixälven Trumman skall bytas men närmare tid för bytet är inte fastställt. H. Gütlein SE Kalixälven Planerad åtgärd H. Gütlein SE Kalixälven Planerad åtgärd H. Gütlein

16 Bilaga 4 SE Nietsakjaure Kommunen planerar att utreda frågan. A. Björnfot SE Nuolajärvi byggs en uppehållsdamm för dagvatten. A. Björnfot

17 Bilaga 5 VR3 Stenbroar i Tärendöälven Under påsken har jag skidrat förbi en av stenbroarna nedanför Saarikurkio (ca 10 km söder om Tärendö). Jag hade med mig en sådan där manick, som man kan bestämma koordinaterna för punkten i fråga. Så här blev dessa: O N Det här säger mig ingenting. Kan det vara rätt? Stenbron är ca 40 m lång och 3 till 4 m bred. Den är ansluten till en holme. Det torrlagda området nedanför stenbron är ca 250 m långt Frågor att fundera över: 1 Ta bort hela bron eller bara en del 2 Spränga eller använda grävskopa 3 Återställa området nedanför 4 Kostnaden och vem betalar Det finns ytterligare två stenbroarna i närheten.

18 Tore Perttu, Pajala/Tärendö

19 Bilaga 6 VR3 Båtmotorer Älvarna med stränderna är rekreationsområden för byarnas befolkning. Främst är det fiske men även skoter- och skidturer. På sommaren användes s.k.forsbåtar med en aktersnurra på 5 till 15 hk. Dessa båtmotorer är antingen tvåtaktare eller fyrtaktare. Undersökningar visar att tvåtaktaren spyr ut bensin genom avgasröret. En bra sak för miljön skulle vara att få bort tvåtaktarna, framförallt de äldre. Frågor att fundera över: 1 Äldre än 1995 bort? 2 Informationskampanj längs älvdalen? 3 Bidrag vid byte till fyrtaktare? Tore Perttu, Pajala/Tärendö

20 Bilaga 7, VR3 Kompletterande inventering av Kutsasjoki uppströms väg E 10 Efter påtalande från jägare i området väster om väg E 10 om att Kutsasjoki har gamla flottningsdammar samt att stenmaterial finns i utloppet från Yli- Harrilompolo gjordes en inventering. Den visade att man hade grävt ett extra utlopp (X: Y: ), förutom den naturliga sträckningen, som löper från Yli-Harrilompolo och nedströms, en sträcka på ca 630 meter, till myrområdet, där bäcken rinner ihop med ursprungsvattendraget. Myrområdet såg ut att vara en gammal myrslåtteräng och där fanns också en gammal lada. 1,2 km nedströms Yli-Harrilompolo syntes rester av en gammal damm (X: Y: ). I sjön Ala-Harrilompolo var sjöytan avsänkt med ca cm. Ca 400 meter nedströms Ala-Harrilompolo syntes också rester av en raserad damm (Raserades under vårflödet 1995). Vattendraget är mycket mångformigt med fina lek- och uppväxtområden samt bra med ståndplatser. Se karta 4 samt bilder från inventeringen. Efter lite efterforskning bland äldre människor som varit verksam i trakterna fick vi reda på att det troligtvis under 1930-talet hade gjorts omfattande arbeten med att bygga en damm (den som är 630 m nedströms övre sjön) och grävt detta extra utlopp för att kunna dämma upp myrområdet för att snabbt gödsla upp och sedan kunna slå myrhöt till djuren. Allt arbete var utfört med häst och mankraft. Avsänkningen av nedre sjön har förmodligen gjort att Ala- Harrilompolo i dag har nått sin normala vattennivå. Att utföra några biotopvårdsåtgärder i vattendraget skulle få mycket marginella positiva effekter. Ur kulturhistorisk synpunkt är det förmodligen bra att lämna området som det är. Livsmiljön för fisk och näringsdjur är mycket fina och inga vandringshinder finns. Karta 4. Inventering av Kutsasjoki. Grävd kanal Slåttermyr med lada F.d. damm Raserad flottningsdamm

21 Bilaga 7, VR3 Bilder från inventeringen, Kutsasjoki uppströms E 10. Foto 2. Utlopp från Yli-Harrilompolo. Foto 3. Uppgrävt stenmaterial (extra utlopp) Foto 4. Nya vattendraget. Foto 5. Strax innan nedströms liggande slåttermyra. Foto 6. F.d. utloppsdamm nedströms Foto 7. Inlopp i Alalomoplo. Avsänkt med ca cm, slåttermyr efter sammanflödet. genom utloppsdammens rasering i sjön. Är troligtvis den gamla naturliga vattennivån.

22 Bilaga 7, VR3 Foto 8. F.d. dammplats, utloppet från Alalompolo.

23 Bilaga 8, VR3 Vandringshinder m.m. i Kalixälvs vattensystem, Välioja, Purnuvaara i Gällivare kommun Anlagd fiskdamm Utdrag från blå kartan.

24 Bilaga 8, VR3 Anlagd fiskdamm Bäckinlopp Riksväg 865 Bäckutlopp Flygfoto från Eniro.se på den anlagda fiskdammen som är ett definitivt vandringshinder. Bakgrund På 60-, 70-talet har en person boende i Purnuvaara by börjat bygga en fiskdamm i nämnda vattendrag. Den har med åren byggts på och förstärkts. Fisk som vandrar uppströms från Jerttajoki (öring och harr) plockas från en fälla nedan dammen och flyttas upp till dammen för tillväxt. Detta är ett definitivt vandringshinder i ett sidovattendrag till Jerttajoki. På kartor (ex. blå kartan) syns inte bäckloppet från dammen och ned till huvudvattendraget. I byn har dammbygget varit föremål för diskussioner om lagligheten och avstängning av tillflödet till Jertabäcken. Risk kan föreligga om dammen brister. Vattenmängden i dammen kan orsaka skada på riksväg 865. Finns det något tillstånd för verksamheten? Eftersom dammen hindrar fisk- och näringsdjursvandringar borde objektet kunna tas bort, om det nu inte skulle finnas tillstånd eller andra värderingar hos bl.a. Vattenmyndigheten vilket gör att dammen får vara kvar. Jag har varit på besök på platsen med en tidigare anställd hos er på Länsstyrelsen, Christer Andersson, och han har vetat om detta i flera år. För vidare upplysningar kontakta undertecknad. Gällivare kommun Service- och teknikförvaltningen

25 Bilaga 8, VR3 Tommy Nilsson Fiskekonsulent Foto Foton från fiskdammen i Välioja norr om Purnuvaara by.

26 Bilaga 9, VR3 Vägtrumma i Syväjoki, Skrövån Ängesån - Kalixälvs vattensystem Före åtgärd 2001 Efter åtgärd 2004 Vägtrumman är i Vattenmyndighetens dataregister utpekad som vandringshinder för fisk. Vägtrumman utgör inget vandringshinder längre. Arbetet har utförts av Vägverket Region Norr under arbetsledning av Fiskekonsulenten i Gällivare kommun. Efterföljande elfiskeuppföljning visar på förekommande öringungar i dag även uppströms vägtrumman.

27 Bilaga 10 VR3 Ekologisk status Distrikt VRO Vattenförekomst Status 2008 Kvalitetskrav Undantag Bottenviken Kalixälven HUHTALANTTA SE7Övrigt vatten Övrigt vatten Bottenviken Kalixälven SAKAJÄRVI SE74537Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven SE Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven Leipojoki SE God (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven Leipojoki SE Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven Vassaraälven SE-7456 Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven Sakajoki SE God God Bottenviken Kalixälven Sakajoki SE Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven Ängesån SE Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven Ängesån SE Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021 Bottenviken Kalixälven SE God God

28 Precisering av undantag Grund Motiv Anmärkn ing Andra eller ytterligare krav för skyddade områden Kemisk status Status 2008 Kvalitetskrav Övrigt vatteövrigt vatten Miljögifter Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8) God God Miljögifter Tekn., Ekon. 1.1) 2.1) God (risk) God Morf. föränd. Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8VattenförekArt&Hab.dir. God (risk) God Morf. föränd. Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8) Art&Hab.dir. God (risk) God Morf. föränd.; MiljTekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8) Art&Hab.dir. God (risk) God Art&Hab.dir. God (risk) God Morf. förändr. Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8Vattenförekomsten kraftigt påverkad av n God (risk) God Morf. föränd.; MiljTekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8VattenförekArt&Hab.dir. God (risk) God Morf. föränd.; MiljTekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8VattenförekArt&Hab.dir., Fiskdir. God (risk) God God God

29 Undantag Precisering av undantag Grund Motiv Synpunkt Tillgängliga data: Vattenanalyser u Tillgängliga data: Djupkarta finns fr Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Tillgängliga data: Vattenanalyser u Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Tillgängliga data: Vattendraget ovan Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Synpunkter: Bör klassas som vatten Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Synpunkter: Resultaten från befintli Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Kallas även M Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Vattenföreko Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Kallas även L Tidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Kallas även L Den kemiska statusen bör verifieras

30 Motivering Uppgiftslämnare Konstgjord sjö (KMV) skapadboliden Mineral AB framtagen för sjön. NaturvärdeBoliden Mineral AB Ett dikessystem (flera diken) Boliden Mineral AB anför Harrträskbäcken torde in Boliden Mineral AB Flödet i nedströmsdelen under delar av året kraftigt påverkat av bräddat vatten från Aitikgruvans klarningsmagas lig mätpunkt bör användas för Boliden Mineral AB Myllyjoki. Delar av bäcken omboliden Mineral AB Sannolikt den vattenförekomsboliden Mineral AB Lina älv. Synpunkter: ResultateBoliden Mineral AB Lina älv. De mätpunkter som liboliden Mineral AB as med faktiska analyser innan Boliden Mineral AB

31 asin. Ibland höga halter av bl a ammonium. Åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten kan visa sig vara tekniskt omöjlig

32 ga och/eller ekonomiskt orimliga.