UNDERVISNING (S)OM DEMOKRATI? SKOLANS FUNKTION OCH LÄRARES UPPDRAG.

Transkript

1 UNDERVISNING (S)OM DEMOKRATI? SKOLANS FUNKTION OCH LÄRARES UPPDRAG. ERIK ANDERSSON, FILOSOFIE DOKTOR I PEDAGOGIK erik.andersson@his.se Fortbildningsdag för lärare, Demokratins utmaningar, HÖGSKOLAN I SKÖVDE Bild 1

2 TIO MILJONER BARN: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING I TREDJE RIKET Jag vill att det skall bli en människa av detta barn, var god och förstå mig, en riktig, hygglig människa, en som kan skilja på sanning och lögn, en som vet vad frihet är och värdighet och verkligt förnuft, inte ett förnuft som anpassar sig efter omständigheterna, ett taktiskt förnuft som kan göra svart till vitt emedan det är livsfrämjande. Jag vill att det skall bli en människa av pojken, en människa och inte en nazist Bild 2 Mann 1939, s.15

3 INNEHÅLL Vad blir skolans och undervisningens funktion i ett demokratiskt samhälle? 1. Skolans uppdrag 2. Delaktighet som pedagogiskt förhållningssätt 3. Kontrovershantering i undervisningen 4. Undervisningsstrategier Bild 3

4 1. SKOLANS UPPDRAG Är skolans uppgift att: överföra ett givet kunskaps- och värdesystem, förmedla och bevara ett kulturarv, fostra och utbilda sociala individer som är i harmoni med samhällets utveckling (anpassa sig efter samhället) eller skapa förutsättningar för individer att tolka samhällsutvecklingen och förändra samhället i enlighet med demokratiska värderingar (förändra samhället)? Bild 4

5 1. SKOLANS UPPDRAG Skolans tre övergripande funktioner: Socialisation: Kvalifikation: inlemma individen i en social, kulturell och politisk ordning förse med kunskap och utveckla förmågor Subjektifikation: utveckla självständighet, bli en person Vilken funktion dominerar och med vilka konsekvenser för skolans uppdrag att stärka demokratin, utveckla personlighet och relevanta kunskaper? Bild 5 Biesta 2011

6 2. DELAKTIGHET SOM PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Är det viktigt att demokratiska rättigheter följs, utveckla god hälsa, stärka den demokratiska samhällsutvecklingen, fritt kunna uttrycka sina åsikter, bli lyssnad på, bli tagen på allvar, utveckla en stark identitet, ett självvärde och egenmakt, nå goda utbildningsresultat, stärka det sociala kapitalet och minska det sociala utanförskapet och dess kostnader? då bör delaktighet prioriteras. Bild 6 Andersson & Sandgren 2015

7 2. DELAKTIGHET SOM PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Mottagare Deltagare Human becoming Ännu icke fullvärdig Bristfällig Erfarenhetsfattig Ungdomsperspektiv Normöverföring Inlärning/Instruerad Human being Fullvärdig Kunnig Erfarenhetsrelevant Ungas perspektiv Normkommunikation Lärande/Bildad Bild 7 Andersson 2015a

8 3. KONTROVERSHANTERING I UNDERVISNINGEN ABORT DÖDSHJÄLP DÖDSSTRAFF GRAFFITTI POLITISK EXTREMISM INVANDRING KÖTTÄTANDE HOMOSEXUALITET GLOBAL UPPVÄRMNING EVOLUTIONSTEORI ORGANTRANSPLANTATION Bild 8 DJURFÖRSÖK

9 3. KONTROVERSHANTERING I UNDERVISNINGEN Lärare har svårt för att: få alla elever att komma till tals, hantera åsikter som ligger på gränsen och som strider mot värdegrunden, skilja på person och åsikt samt tillåta alla att ge uttryck för sina åsikter (inte bara åsikter som är PK). Vilka strategier använder sig lärare av för att hantera detta? Bild 9

10 3. KONTROVERSHANTERING I UNDERVISNINGEN Läraren bör vara en Hitler och Führer i miniatyr inom sina egna klasser. Han bör icke tåla någon opposition och måste fordra blind lydnad Ungdomen missbrukar alltför ofta friheten, därför bör det finnas mindre av den varan. Finns det fler handlingsstrategier? Bild 10 Ziemer 1943, s.27

11 3. KONTROVERSHANTERING I UNDERVISNINGEN Bild 11 Ljunggren & Unemar Öst 2010, s.35

12 4. UNDERVISNINGSSTRATEGIER Balansera skolans tre funktioner Agera strategiskt kommunikativt, inte reaktivt Skapa tillsammans tydliga ramar för det offentliga samtalet Skilj på åsikt och person Normalisera konflikt och använd klassens ideologiska diversitet Balansera personens rätt att uttrycka sig utan att någon kränks Var öppen för det oväntade, ge utrymme för handling och skilda erfarenheter Var påläst, icke dömande och perspektivinriktad Bild 12 Andersson 2015b

13 SLUTSATS? Undervisning om demokrati Undervisning som demokrati Bild 13

14 REFERENSER Andersson, E (2015a). Situational political socialization: a normative approach to young people s adoption and acquisition of political preferences and skills. Journal of Youth Studies, 18(8), Andersson, E (2015b). Sociala medier och politiskt kontroversiella samtal. I: Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. Kontroversiella frågor om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Malmö: Gleerups, s Andersson, E & Sandgren, S (2015). Delaktighet som pedagogik och demokratiskt värde för fullföljandet av studier kunskapsbidrag från ett utvecklingsprojekt. Utbildning & Lärande, 9(1), Biesta, G (2011a). Learning Democracy in School and Society. Education, Lifelong Learning, and the Politics of Citizenship. Rotterdam: Sense Publishers. Ljunggren, C & Unemar Öst, I (2010). Skolors och lärares kontrovershantering. I: Skolverket. Skolor som politiska arenor. Medborgarkompetens och kontrovershantering. Stockholm: Skolverket, Mann, E (1939). Tio miljoner barn. Uppfostran och undervisning i tredje riket. Stockholm: Natur och Kultur. Ziemer, G (1943). Fostran för döden. Hur en nazist skapas. Stockholm: Natur och Kultur. Bild 14