Tankar och idéer kring en global rättsordning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar och idéer kring en global rättsordning"

Transkript

1 Tankar och idéer kring en global rättsordning En kort litteraturöversikt, november 2013 Av Magnus Jiborn Jiborn text & tanke

2 Innehåll' Innehåll'...'1' 1.'Inledning'...'2' 2.'Historik'...'3' 2.1'Tidiga'kosmopoliter'...'3' 2.2' Fördömelsens'goda'nyheter '...'4' 2.3'Det'kalla'kriget'...'7' 2.4'Efter'murens'fall'...'7' 3.'Argument'...'8' 3.1'Behövs'en'global'rättsordning?'...'8' 3.2'Är'en'global'rättsordning'önskvärd?'...'8' 3.3'Är'en'global'rättsordning'möjlig?'...'9' 3.4'Är'en'global'demokrati'möjlig?'...'11' 4.'Förslag'...'12' 4.1'Chicagouniversitetets'utkast'till'världskonstitution'...'13' 4.2'Världsfred'genom'världslag'...'14' 4.3'En'konstitution'för'Federationen'Jorden'...'17' 4.4'Cabreras'förslag'till'demokratisk'världsstat'...'18' 4.5'Tännsjö'och'den'globala'demokratin'...'19' 4.6'Yunkers'begränsade'världsfederation'...'20' 4.7'Demokratiernas'union'...'22' 4.8'Ett'folkvalt'FNVparlament'...'23' 4.9'Världsparlament'utanför'FN'...'24' 4.10'Kosmopolitisk'demokrati'...'26' 5.'Diskussion'...'29' 5.1'Krav'på'en'global'rättsordning'...'29' 5.2'Befogenhet'...'29' 5.3'Legitimitet'...'30' 5.4'Beslutsmässighet'...'31' 5.5'Skydd'mot'maktmissbruk'...'31' 5.6'Genomförbarhet'...'32' 6.'Slutsatser'...'33' Litteratur'...'35'

3 1.'Inledning' I'augusti'1990'publicerade'FN:s'klimatpanel,'IPCC,'sin'första'så'kallade' bedömningsrapport'om'globala'klimatförändringar.'i'denna'konstaterades'att' mänskliga'utsläpp'av'växthusgaser' 'främst'koldioxid' 'med'stor'säkerhet'bidrar'till'att' höja'jordens'medeltemperatur.'om'utsläppen'inte'begränsas,'slog'rapporten'fast,'finns' stor'risk'för'kraftigt'höjda'temperaturer'och'stigande'havsnivåer'under'det'kommande' seklet,'med'förödande'konsekvenser'för'jordbruk,'vattenförsörjning,'ekosystem'och' människors'hälsa.' Drygt'två'decennier'senare' 'och'efter'ytterligare'fyra'ipccvrapporter'och'nitton' internationella'toppmöten'inom'ramen'för'fn:s'klimatkonvention' 'har'bevisen'för'en' mänskligt'orsakad'global'uppvärmning'stärkts,'kunskaperna'om'vad'som'måste'göras' för'att'bromsa'klimatförändringarna'ökat,'och'prognoserna'för'vad'som'kan'ske'om' inget'görs'blivit'än'mörkare.'' Men'några'politiska'beslut'som'på'allvar'bidrar'till'att'minska'hotet'har'världens'ledare' ännu'inte'lyckats'samla'sig'till.'' En'orsak'till'bristen'på'politisk'handlingskraft'är'sannolikt'att'det'saknas'institutioner' för'att'fatta'och'genomdriva'beslut'på'global'nivå.'den'politiska'makten'ligger'hos' suveräna'stater,'men'ingen'stat'kan'på'egen'hand'hejda'den'globala'uppvärmningen,' eller'hantera'de'väldiga'risker'som'den'innebär'för'deras'medborgare.'och' förhandlingar'och'frivilliga'överenskommelser'mellan'staterna'har'hittills'visat'sig'mer' eller'mindre'fruktlösa.' Klimatet'är'inte'den'enda'globala'ödesfråga'som'dagens'internationella'system'tycks'illa' rustat'att'hantera.'i'boken'vår,tids,största,utmaningar'(szombatfalvy'2009)'pekar'lászló' Szombatfalvy,'grundare'av'Global'Challenges'Foundation,'ut'fyra'globala'megaproblem' ' politiskt'våld,'fattigdom,'klimatförändringar'och'annan'gränsöverskridande' miljöförstöring' 'där'riskerna'för'mänskligheten'är'enorma,'samtidigt'som' verkningsfulla'politiska'åtgärder'för'att'möta'dem'i'stort'sett'lyser'med'sin'frånvaro.' För'att'kunna'hantera'dessa'globala'problem'på'ett'rationellt'sätt' 'och'minimera'risken' för'framtida'katastrofer' 'krävs'institutioner'med'mandat'att'fatta'bindande'beslut'på' global'nivå,'och'system'för'att'säkerställa'att'besluten'också'genomförs.'det'krävs'kort' sagt'en'fungerande'global'rättsordning.' Genom'historien'har'en'rad'filosofer,'forskare,'författare,'politiker'och'aktivister' presenterat'förslag'på'hur'en'sådan'rättsordning'skulle'kunna'se'ut'och'fungera,'och'hur' en'övergång'från'dagens'system'av'suveräna'stater'skulle'kunna'genomföras.'' I'denna'översikt'granskas'och'diskuteras'några'av'dessa'förslag.'Skulle'de,'om'de' genomfördes,'skapa'bättre'förutsättningar'att'bemästra'de'enorma'problem'och'risker' som'mänskligheten'står'inför?'är'de'genomförbara?'hur'kan'legitimiteten'säkras'och' maktmissbruk'förhindras'i'globala'maktinstitutioner?'och'hur'ska'dagens'maktcentra,' staterna,'förmås'att'frivilligt'avstå'från'delar'av'sin'suveränitet?' Översiktens'syfte'är'att'ge'en'översiktlig'bild'av'de'förslag'som'redan'finns'och'belysa'de' utmaningar'som'det'innebär'att'konstruera'en'modell'till'en'bättre'fungerande'global' rättsordning.'' Förhoppningsvis'kan'den'också'inspirera'några'läsare'att'tänka'vidare'kring'hur'dessa' utmaningar'ska'kunna'lösas.' ' 2'

4 2.'Historik' 2.1'Tidiga'kosmopoliter' Tanken'att'världen'är'en'och'därför'också,'i'någon'form,'borde'ha'ett'gemensamt'styre,' har'djupa'historiska'rötter.'' Den'förste'i'den'västerländska'idéhistorien'som'gav'uttryck'för'en'uttalat'kosmopolitisk' världsåskådning'lär'ha'varit'den'grekiske'filosofen'diogenes'(ca'412'f.kr' '332'f.Kr).' Tillfrågad'om'varifrån'han'kom'ska'han'ha'svarat:'' Jag'är'världsmedborgare.'' Från'såväl'det'antika'Grekland'och'Rom'som'Kina'och'Indien'finns'exempel'på' inflytelserika'tänkare'som'hävdat'att'mänskligheten'utgör'en'enda'gemenskap'och'att' vårt'moraliska'ansvar'inte'gör'halt'vid'statsgränserna'(heater'1996).'' På'1300Vtalet'argumenterade'Dante'Alighieri!(1265' '1321),'författaren'till'Divina, Comedia'och'Inferno,!för'en'världsomspännande'monarki'som'ett'sätt'att'förhindra'krig.'' En'världsregering,'skrev'han'i'De,Monarchia,, måste'uppfattas'i'den'meningen'att'den' styr'mänskligheten'på'grundval'av'vad'alla'har'gemensamt'och'att'den'med'en' gemensam'lag'leder'alla'mot'fred. 'Han'menade'också'att' det'är'uppenbart'att'jordens' välbefinnande'kräver'ett'enda'världsstyre'eller'imperium (Alighieri'2009).' Ett'av'de'tidigaste'försöken'att'konstruera'en'modell'för'en'överstatlig'organisation'är' den'franske'författaren'émeric'crucés'le,noveau,cyneas'( Den'nye'Cyneas )'som' publicerades'1623.'crucés'föreslog'ett'permanent'fredsråd'bestående'av'ambassadörer' för'alla'länders'härskare'som'skulle'avgöra'alla'konflikter'mellan'dess'medlemmar,'och' där'medlemmarna'var'skyldiga'att'åtlyda'rådets'beslut.'rådet'skulle'även'förfoga'över' en'universell'polisstyrka'och'ha'rätt'att'använda'våld'för'att'genomdriva'sina'beslut' (Crucé'1909).''' Crucés'landsman'Abbé'de'SaintVPierres'publicerade'1713'skriften'Projet,pour,rendre,la, paix,perpetuell,en,europe'( Projekt'för'att'göra'freden'evig'i'Europa ).'Denna'beskriver' en'plan'för'att'skapa'fred'i'europa'genom'ett'överstatligt'samhällsfördrag.'på'samma' sätt'som'thomas'hobbes'i'leviathan'argumenterat'för'att'människor'i'ett'ursprungligt' naturtillstånd,'präglat'av'allas'krig'mot'alla,'skulle'ingå'en'överenskommelse'om'att' underordna'sig'en'gemensam'härskare'för'att'skapa'fred,'skulle'europas'furstar,'enligt' SaintVPierre,'sluta'en'överenskommelse'om'att'upprätta'en'federation,'där'var'och'en' lovade'att'ta'till'vapen'för'att'genomdriva'federationens'gemensamma'beslut.' En'av'de'främsta'inspirationskällorna'för'många'av'dagens'kosmopolitiskt'sinnade' tänkare'är'immanuel'kants'zum,ewigen,frieden,som'kom'ut'1795,(på'svenska:'den, eviga,freden,(kant'1795/1995)).''boken'har'också'inspirerat'tesen'om'den' demokratiska'freden' 'tanken'att'demokratier'inte'för'krig'mot'varandra' 'som'av' moderna'statsvetare'betecknats'som' det'närmaste'en'naturlag'man'kan'komma 'inom' samhällsvetenskapen.'' Kant'förespråkade'inte'någon'världsregering'men'däremot'en'konfederation'av'fria,' stater 1 'underställda'en'gemensam'lag.'en'central'tanke'för'kant'är'att'världsfred'bara' '''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 1'Kant'använder'termen' federation 'men'inte'i'den'betydelse'den'i'allmänhet'har'i'dag.'en'konfederation' ' 3'

5 kan'uppnås'om'alla'stater'internt'är'välordnade'och'har'ett' republikanskt 2 'styre,'samt' respekterar'internationella'lagar'och'avstår'från'aggression'och'inblandning'i'andra' staters'styre.' Idén'om'en'världsregering'avvisade'Kant,'dels'för'att'han'ansåg'den'orealistisk,'dels'på' grund'av'risken'för'att'en'global'makthavare'utvecklas'till'en'global'tyrann.'' Samtidigt'som'Kant'pekade'på'risken'för'globalt'tyranni'menade'han,'paradoxalt'nog,'att' en'världsregering'skulle'riskera'att'bli'kraftlös'eftersom'det'är'svårt'att'upprätthålla' effektiv'kontroll'över'ett'alltför'stort'område.' Den'amerikanske'fredsaktivisten'William'Ladd,'ordförande'i'Amerikanska' fredsförbundet' 'American'Peace'Society' 'publicerade'1840'en'bok,'an,essay,on,a, congress,of,nations,for,the,adjustment,of,international,disputes,without,resort,to,arms, ( En'essä'om'en'nationernas'kongress'för'reglering'av'internationella'dispyter'utan' bruk'av'vapen )'där'han'pläderade'för'upprättandet'av'en'världskongress,'en' internationell'lagstiftande'församling'där'varje'stat'skulle'representeras'av'en' ambassadör,'och'en'internationell'domstol'som'skulle'tillämpa'lagen'och'avgöra'tvister' mellan'stater'(ladd'1916';'archibugi'2008).' Ladd'ville'emellertid'inte'gå'så'långt'som'att'ge'världskongressen'exekutiv'makt'och' muskler'att'genomdriva'sina'beslut.'istället'tänkte'han'sig'att'besluten'skulle'få'effekt' genom'opinionens'kraft' 'att'gå'emot'beslut'från'ett'legitimt'internationellt' beslutsfattande'organ'skulle'också'innebära'att'gå'emot'världsopinionen'och'därmed' vara'förenat'med'stora'kostnader.'opinionen,'menade'ladd'(något'optimistiskt,' kanske),'är' drottning'över'världen.' Ladds'förslag'kan'möjligen'ses'som'en'tidig'skiss'till'Nationernas'förbund'och'dagens' FN.'Generalförsamlingen'utgör'ett'slags'världskongress'med'representanter'för'så'gott' som'alla'stater,'och'organisationen'får'i'hög'grad'förlita'sig'på'opinionens'kraft'för'att' dess'beslut'ska'få'någon'effekt.' 2.2' Fördömelsens'goda'nyheter ' Erfarenheterna'av'1900Vtalets'två'blodiga'världskrig'ledde'till'ett'starkt'uppsving'för' tanken'på'en'världsregering.'inte'minst'atombomberna'mot'de'japanska'städerna' Hiroshima'och'Nagasaki'i'andra'världskrigets'slutskede'fick'många,'såväl'inflytelserika' politiker'som'framstående'intellektuella,'att'tänka'att'en'världsfederation'var'den'enda' lösningen'för'att'undvika'ett'nytt'krig'som'skulle'kunna'ödelägga'jorden.! Högt'ansedda'vetenskapsmän,'som'Albert'Einstein,'argumenterade'i'skrifter'och' föreläsningar'för'att'ett'världsstyre'var'nödvändigt'för'att'undvika'ett'nytt'förödande' storkrig.'einstein'förordade'en'världsregering'baserad'på'en'konstitution'som'godkänts' av'alla'stater,'med'monopol'på'väpnat'våld'och'med'mandat'att'lösa'konflikter'mellan' stater'genom'lag.'staternas'funktion'skulle'därmed'reduceras'till'att'reglera'interna' förhållanden'som'inte'påverkade'internationell'säkerhet'(einstein'1950).' En'vecka'efter'Hiroshima'deltog'Chicagouniversitetets'rektor'Robert'M'Hutchins'i'en' radiosänd'debatt'där'han'förutspådde'att'mänskligheten'skulle'begå'kollektivt' självmord'om'inte'krig'avskaffades'genom'en'världsorganisation'med'monopol'på' kärnvapen.'' '''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 2'Med' republikanskt 'menar'kant'att'styret'är'representativt'och'garanterar'alla'medborgares'frihet'och' jämlikhet.' ' 4'

6 På'frågan'om'inte'en'sådan'organisation'var'helt'orealistisk'svarade'han'att' atombomben'skulle'kunna'utgöra' fördömelsens'goda'nyheter,'i'det'att'insikten'om' dess'fruktansvärda'kraft'skulle'kunna'skrämma'mänskligheten'till'att'skapa'en'ny'global' rättsordning'(boyer'1995).'' Chicagouniversitetet'hade'spelat'en'nyckelroll'för'den'forskning'som'ledde'fram'till' atombomben.'efter'radioprogrammet'kontaktade'några'av'universitetets'forskare' rektorn'och'föreslog'att'han'skulle'tillsätta'en'grupp'för'att'utarbeta'en'skiss'på'hur'en' sådan'ny'rättsordning'skulle'kunna'se'ut.'resultatet'blev'ett'utkast'till'konstitution'för' en'tänkt'världsfederation,'preliminary,draft,of,a,world,constitution,'som'publicerades' 1948'av'en'grupp'under'ledning'av'Hutchins'och'litteraturprofessorn'Guiseppe'Antonio' Borgese.' Även'på'högsta'politiska'nivå'fanns'tiden'efter'andra'världskriget'stöd'för'idéer'om' världsstyre.'i'storbritannien'fanns'en'tvärpolitisk'parlamentarisk'grupp,'med'200' parlamentariker'som'medlemmar,'grundad'av'parlamentsledamoten'henry'usborne,' som'drev'frågan'om'etablering'av'en'världsregering'(baratta'2003';'cabrera'2010).'' I'USA'ordnade'kongressen'våren'1950'utskottsförhör'kring'ett'antal'förslag'som'gick'ut' på'att'usa'skulle'ställa'sig'bakom'och'driva'på'försök'att'reformera'fn'i'riktning'mot'en' världsfederation.' En'resolution'som'stöddes'av'104'ledamöter'av'representanthuset'och'19'senatorer,' såväl'demokrater'som'republikaner,'föreslog'att'kongressen'skulle'tillkännage'' att'det'är'ett'grundläggande'mål'för'usa:s'utrikespolitik'att'stödja'och'stärka'fn'och'verka'för' dess'utveckling'till'en'världsfederation'öppen'för'alla'länder,'med'definierade'och'begränsade' maktbefogenheter,'tillräckliga'för'att'bevara'freden'och'förebygga'aggression'genom'stiftande,' tolkning'och'genomdrivande'av'en'världslag.'(corbett'1950) ' En'annan'resolution,'stödd'av'19'senatorer,'föreslog'att'presidenten'skulle'bjuda'in' representanter'för'världens'demokratier'för'att'diskutera'bildandet'av'en'federal'union' av'demokratier'inom'ramen'för'fn.' Andra'förslag'gick'ut'på'att'reformera'FN'för'att'få'bort'eller'komma'runt'vetorätten'i' säkerhetsrådet,'exempelvis'så'att'generalförsamlingen'med'kvalificerad'majoritet'skulle' kunna'köra'över'ett'veto'i'säkerhetsrådet'och'bemyndiga'en'koalition'av'villiga'länder' att'komma'till'undsättning'om'ett'medlemsland'attackerades.'länder'som'ställde'sig' bakom'en'sådan'överenskommelse'skulle'också'förbinda'sig'att'ställa'militära'styrkor' till'förfogande'för'att'vid'behov'kunna'användas'omedelbart'av'fn.' I'en'intressant'samtida'artikel'analyserar'och'kritiserar'statsvetaren'Percy'Corbett'de' olika'kongressförslagen.'utifrån'ett'nutida'perspektiv,'där'tankar'om'upprättande'av'en' världsstat'gärna'avfärdas'som'utopiska'drömmar,'är'det'intressant'att'se'att'dessa' resolutioner'av'sin'samtid,'även'av'kritikerna,'uppfattades'som'seriösa'politiska'förslag' värda'ingående'analys.'' Samtidigt'som'dessa'diskussioner'fördes'i'kongressen'stödde'USA:s'president'Harry'S' Truman'en'plan,'Baruchplanen,'som'gick'ut'på'att'alla'kärnvapen,'inklusive'USA:s,'skulle' ställas'under'internationell'kontroll.'planen'hade'skrivits'av'presidentens'rådgivare' Bernard'Baruch,'och'presenterades'som'ett'amerikanskt'förslag'för'FN:s'nybildade' atomenergikommission,'unaec,'1946.' I'sitt'tal'inför'FNVkommissionen'sade'Baruch:' Låt'oss'inte'lura'oss'själva;'vi'har'att'välja'mellan'världsfred'och'världens'undergång. ' ' 5'

7 I'praktiken'skulle'planen,'om'den'genomförts,'ha'inneburit'ett'stort'kliv'mot'ett' världsstyre,'eftersom'de'dominerande'militärmakterna'därigenom'frivilligt'skulle'ha' avhänt'sig'den'yttersta'garanten'för'sin'suveränitet'till'ett'internationellt'organ.' Men'Sovjetunionen'sade'nej'och'därmed'föll'förslaget.'Istället'vidtog'det'kalla'krigets' terrorbalans,'och'diskussionen'om'en'världsfederation'försvann'successivt'från'den' politiska'dagordningen.' Vissa'kommentatorer'menar'dock'att'Baruchplanen'aldrig'var'allvarligt'menad,'utan' snarare'syftade'till'att'legitimera'usavpresidentens'planer'på'fortsatt'militär' upprustning,'genom'att'bevisa'för'väljarna'att'en'överenskommelse'med'sovjet'inte'var' realistisk'(craig'2008).' I'efterdyningarna'till'första'och'andra'världskriget'föddes'även'ett'antal'folkrörelser' som'drev'kravet'på'införandet'av'en'världsregering'och'en'världslag.'amerikanska' Campaign'for'World'Government'grundades'1937.'Brittiska'Federal'Union' 'som' fortfarande'är'aktivt 3 'och'bland'annat'driver'kampanj'för'ett'världsparlament,'för'en' stärkt'internationell'brottsmålsdomstol,'för'en'skyldighet'att'skydda'människor'undan' folkmord'och'för'en'internationell'miljödomstol' 'bildades'ett'år'senare.' Flera'liknande'organisationer'bildades'runt'om'i'världen'under'åren'som'följde,'och' 1947'gick'51'organisationer'från'24'länder'samman'och'bildade'Världsfederalistiska' rörelsen,'world'federalist'movement,'wfm 4.'' På'grundläggningskonferensen'i'Montreaux'1947'antogs'den'så'kallade'MontreauxV deklarationen 5 ''som'slår'fast'att'mänskligheten'inte'kan'överleva'ännu'ett'världskrig,'att' det'nyligen'bildade'fn'är'maktlöst,'och'att'mänsklighetens'stora'frågeställning'inte' gäller'kommunism'eller'kapitalism,'utan'federal'världsregering'eller'fortsatt' maktpolitik.' Världsfederationen'ska,'enligt'deklarationen,'bygga'på:' 1. Universellt'medborgarskap' 2. Begränsning'av'den'nationella'suveräniteten' 3. Upprätthållande'av'en'världslag'' 4. Överstatliga'väpnade'styrkor' 5. Överstatligt'ägande'och'kontroll'av'alla'kärnvapen' 6. Rätt'till'beskattning'oberoende'av'nationella'regeringar' Dessa'världsfederalister'förespråkade'en'universell'federation,'som'omfattar'alla' världens'länder'och'invånare.'men'det'fanns'också'några'som'menade'att'medlemskap'i' en'demokratisk'världsfederation'bör'begränsas'till'demokratiska'stater.'' 1939'publicerade'den'amerikanske'journalisten'Clarence'K'Streit'boken'Union,Now:'A, Proposal,for,a,Federal,Union,of,the,Democracies,of,the,North,Atlantic 6.'Streit' förespråkade'han'en'politisk'union'bestående'av'världens'demokratier,'vilket'vid'den' tiden'innebar'västeuropas'demokratier'(inte'tyskland'eller'italien)'samt'usa,'kanada,' Australien,'Nya'Zeeland'och'Sydafrika.'' Streit'tänkte'sig'femton'grundarnationer'som'tillsammans'skulle'utgöra'kärnan'i'en' demokratisk'världsregering'som'med'tiden'skulle'kunna'utvecklas'till'en'universell' '''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 3' 4' 5' 6'Utgiven'på'svenska'under'titeln'Union,nu,:,världens,förenade,demokratier.' ' 6'

8 demokratisk'världsregering.'1940'grundade'streit'organisationen'federal'union'inc' (inte'att'förväxla'med'brittiska'federal'union)'som'numera'bytt'namn'till'association'to' Unite'the'Democracies'och'arbetar'för'att'omvandla'Nato'till'en'politisk'union,'öppen'för' alla'etablerade'demokratier.' 2.3'Det'kalla'kriget' Under'det'kalla'krigets'decennier'var'utrymmet'för'diskussion'om'en'alternativ'global' rättsordning'begränsat.'maktrealismen'dominerade'helt'debatten,'och'tankar'om'global' gemenskap'betraktades'i'allmänhet'som'naiva'och'orealistiska.' Det'fanns'dock'tänkare'som'fortsatte'att'insistera'på'att'en'global'rättsordning'var'den' enda'möjligheten'att'i'längden'upprätthålla'freden'och'undvika'kärnvapenkrig.'1958' publicerade'två'amerikanska'jurister,'grenville'clark'och'louis'b'sohn'boken'world, Peace,through,World,Law'(Clark'and'Sohn'1958,'1960).'I'denna'ger'de,'på'500'sidor,'en' detaljerad'beskrivning'av'en'författning'för'en'federal'världsstat'med'uppgift'att' förhindra'framtida'krig'genom'en'total'avrustning'av'alla'nationella'väpnade'styrkor'och' en'tvingande'global'lag'som'upprätthålls'genom'världsdomstolar'och'en'permanent' världspolis.' I'inledningen'till'boken'förklarar'Clark'syftet'med'att'ta'fram'en'detaljerad'författning' för'en'internationell'institution'som'ännu'inte'existerar:' Det'främsta'motivet'för'denna'boks'tillkomst'är'att'världen'med'betydligt'större'sannolikhet' kommer'att'göra'framsteg'på'vägen'mot'verklig'fred,'till'skillnad'från'en'osäker'väpnad'fred,'när'en' detaljerad'plan,'avpassad'för'ändamålet,'finns'att'tillgå,'varigenom'uppbyggnaden'av'och' funktionerna'hos'de'nödvändiga'världsinstitutionerna'kan'diskuteras'i'detalj'världen'runt. (Clark' and'sohn'1960'p'14)'' Samma'år'som'Clarks'och'Sohns'bok'publicerades'tog'en'nybildad'organisation,'World' Constitution'and'Parliament'Association,'WCPA,'initiativ'till'ytterligare'ett'förslag'till' världskonstitution.'en'kallelse'till'en'konstituerande'konferens'cirkulerades'i'världen' och'1963'hölls'en'första'förberedande'konferens.'1973'var'ett'första'konstitutionsutkast' klart'och'cirkulerades'för'att'diskuteras'och'kommenteras.'1977'antogs'det'som'kom'att' kallas'en,konstitution,för,federationen,jorden'vid'en'konferens'i'innsbruck.' 2.4'Efter'murens'fall' Efter'Berlinmurens'fall'och'det'kalla'krigets'slut'i'början'av'1990Vtalet'har'debatten'om' en'global'rättsordning'fått'en'renässans,'inte'minst'i'akademiska'kretsar,'där'en'livaktig' diskussion'kring'kosmopolitiska'principer'och'institutioner'numera'involverar'forskare' från'en'rad'olika'discipliner,'och'där'det'på'nytt'börjar'bli'rumsrent'att'lyfta'mer' radikala'förslag'till'en'förändrad'global'rättsordning.' Bland'de'forskare'som'under'senare'år'framställt'konkreta'förslag'på'någon'form'av' global'rättsordning'med'överstatligt'beslutsfattande'märks'david'held,'daniele' Archibugi,'Luis'Cabrera,'Richard'Falk,'Andrew'Strauss,'Gilian'Brock,'Thomas'Pogge,' James'Yunker'och'Joseph'Schwartzberg.'' I'Sverige'har'bland'annat'filosoferna'Torbjörn'Tännsjö'och'Folke'Tersman,'och' statsvetaren'leif'lewin'argumenterat'för'en'demokratisk'världsregering.' I'avsnitt'4'och'5'presenteras'och'diskuteras'de'konkreta'förslagen'närmare.' ' 7'

9 3.'Argument'' 3.1'Behövs'en'global'rättsordning?' Historiskt'sett'har'det'helt'dominerande'argumentet'för'överstatligt'beslutsfattande'och' en'global'rättsordning'varit'att'förhindra'krig.'i'den'nya'vågen'av'kosmopolitiskt' orienterad'litteratur'har'motiven'för'blivit'fler:'att'bekämpa'fattigdomen'och'skapa' rättvisare'ekonomiska'villkor,'att'skydda'människors'grundläggande'rättigheter'när' nationella'regeringar'inte'vill'eller'förmår'göra'det,'att'hantera'de'stora' gränsöverskridande'miljöproblemen'och'att'öka'människors'demokratiska'inflytande' och'delaktighet'i'globala'politiska'angelägenheter.' Men'det'räcker'inte'att'problemen'är'globala'i'räckvidd.'Det'kan'ju'finnas'andra,'och' bättre,'sätt'än'överstatlig'makt'att'hantera'dem.'det'finns'de'som'hävdar'att'det'är' teknikutveckling'och'marknadskrafter'som'kommer'att'lösa'miljöproblemen,'inte' överstatligt'tvång,'och'att'fattigdomen'i'världen'bäst'bekämpas'genom'ekonomisk' utveckling'och'handel.'' Även'när'det'gäller'politiskt'våld'så'kan'man'påpeka'att'antalet'blodiga'krig'och' konflikter'i'världen'har'minskat'kraftigt,'och'risken'att'dö'i'väpnat'våld'har,'enligt'en'del' beräkningar,'aldrig'tidigare'varit'så'liten.'och'detta'har'åstadkommits'utan'överstatlig' makt.' För'att'bemöta'argumentet'att'överstatlig'makt'inte'behövs'är'det'därför'nödvändigt'att' precisera'vilka'egenskaper'hos'de'stora'globala'hoten'som'gör'att'andra'metoder'än' överstatligt'tvång'inte'kan'fungera'på'lång'sikt.'' Ett'vanligt'argument'är'att'många'av'de'globala'problemen'är'exempel'på'en'typ'av' situation'som'inom'spelteorin'brukar'kallas' Fångarnas'dilemma,' Fripassagerarproblemet 'eller' Allmänningens'tragedi.' I'denna'typ'av'problem'har'alla'inblandade'ett'intresse'av'att'samarbete'kommer'till' stånd,'men'oavsett'vad'andra'gör'så'tjänar'var'och'en'på'att'inte'själv'samarbeta.'om' alla'handlar'rationellt' 'utifrån'sina'egna'intressen' 'så'kommer'därmed'ingen'att' samarbeta.'konsekvensen'blir'att'alla'förlorar.' Denna'beskrivning'av'dynamiken'bakom'bristen'på'effektiv'global'klimatpolitik'ger'till' exempel'nicholas'stern'i'den'så'kallade'sternrapporten'(stern'2007).'det'är'ett' argument'som'flera'gånger'återkommer'i'argumenten'för'att'överstatligt' beslutsfattande'behövs'för'att'lösa'klimatproblemet'(tännsjö'2008';'tersman'2009';' Held'and'Hervey'2011).' För'att'motivera'en'global'rättsordning'behöver'man'förstås'inte'hävda'att'samtliga' stora'globala'problem'är'sådana'att'de'inte'går'att'lösa'på'något'annat'sätt.'det'räcker' att'visa'att'detta'gäller'för'några'tillräckligt'viktiga'problem.' 3.2'Är'en'global'rättsordning'önskvärd?! Ett'vanligt'argument'mot'en'global'rättsordning'är'att'en'sådan'lätt'kan'förvandlas'till' ett'globalt'tyranni.'om'det'skulle'inträffa'kommer'människor'att'befinna'sig'i'en'värre' situation'än'invånarna'i'dagens'diktaturer.'filosofen'bernard'boxill'har'gett'uttryck'för' denna'tanke:' ' 8'

10 Om'en'världsstat'är'rättvis'kan'den'vara'väldigt'rättvis.'Men'om'den'är'orättvis'kan' konsekvenserna'bli'förfärliga.'en'orättvis'världsstat'skulle'inte'ha'någon'jämförbar'oberoende' makt'som'lägger'band'på'den.'inte'heller'skulle'det'finnas'någonstans'att'fly.'( )'Detta'antyder'att' det'kan'vara'klokare'att'chansa'på'en'värld'bestående'av'stater. '(Citerat'från'(Brock'2009))' Det'var'bland'annat'av'detta'skäl'som'Kant'motsatte'sig'upprättandet'av'en' världsregering'och'istället'förespråkade'en'mellanstatlig'sammanslutning'av'fria,' republikanska'stater'(kant'1795/1995).' Kritikerna'pekar'också'gärna'på'de'problem'med'korruption'och'maktmissbruk'som' både'fn'och'många'andra'globala'organisationer'dras'med.' Detta'är'utan'tvekan'risker'som'måste'tas'med'i'beräkningen.'Men'de'måste'också'vägas' mot'de'risker'som'den'nuvarande'ordningen'innebär,'med'en'rad'globala'megaproblem' som'förblir'olösta.'hur'stor'risken'för'allvarligt'maktmissbruk'är'beror'också'på'hur'en' global'rättsordning'konstrueras' 'vilka'befogenheter'och'maktresurser'den'förfogar' över,'och'vilka'mekanismer'som'finns'för'insyn'i'och'kontroll'över'hur'makten'brukas.' En'mycket'viktig'del'i'att'konstruera'en'modell'för'en'fungerande'global'rättsordning'är' att'visa'hur'den'globala'makten'kan'tämjas'och'en'effektiv'kontroll'upprätthållas.' 3.3'Är'en'global'rättsordning'möjlig?' Den'vanligaste'invändningen'mot'idén'om'en'bindande'global'rättsordning'är'att'det' inte'är'realistiskt'att'tro'att'världens'stater' 'i'synnerhet'inte'de'mäktigaste'staterna' ' frivilligt'skulle'gå'med'på'att'släppa'ifrån'sig'vitala'delar'av'sin'suveränitet.' Hans'Morgenthau,'en'av'grundarna'av'den'så'kallade'realistiska'skolan'inom' statvetenskapen,'ansåg'att'en'världsregering'i'princip'var'en'förutsättning'för'långsiktigt' hållbar'fred,'men'också'att'en'världsregering'var'omöjlig'eftersom'det,'till'skillnad'från'i' nationalstater,'inte'finns'någon'politisk'eller'kulturell'gemenskap'som'kan'skapa' lojalitet'med'staten.'i'politics,among,nations'skriver'han:' Givet'de'rådande'moraliska'villkoren'för'mänskligheten'skulle'få'ta'ställning'för'en'världsregering' om'de'egna'nationella'intressena'krävde'något'annat.'tvärtom'skulle'den'överväldigande' majoriteten'sätta'den'egna'nationens'välfärd'framför'allt'annat,'inklusive'en'världsstats'intressen. ' Men'det'finns'också'inflytelserika'statsvetare'som'hävdat'att'en'världsstat'inte'bara'är' möjlig,'utan'på'sikt'ofrånkomlig.' Alexander'Wendt'argumenterar'i'artikeln' Why'a'World'State'is'Inevitable 'för'att' världen'befinner'sig'i'en'ständig'utvecklingsprocess'mot'större'och'större'politiska' enheter,'och'att'den'naturliga'slutfasen'för'denna'utveckling'är'en'världsomfattande'stat' med'monopol'på'legitim'våldsanvändning'(wendt'2003).' Dagens'territoriella'stater,'menar'Wendt,'är'resultat'av'en'utvecklingsprocess'som' drivits'av'kamp'mellan'individer'och'grupper'om'materiella'resurser'och'erkännande.' Kapaciteten'för'våld'trappas'hela'tiden'upp'och'kostnaderna'för'att'värna'om'den'egna' säkerheten'skjuter'därmed'i'höjden.'' När'kostnaderna'och'riskerna'blivit'för'stora'har'det'varit'det'funktionellt'för'individer' att'sluta'sig'samman'i'grupper'och'underkasta'sig'en'gemensam'makt'som'garanterar' kollektivets'säkerhet.'men'kampen'fortsätter'mellan'grupperna,'och'dynamiken' framtvingar'därför'allt'större'politiska'enheter.'' För'3000'år'sedan'fanns'det,'enligt'vissa'beräkningar,'omkring'600'000'oberoende' politiska'enheter'i'världen.'idag'är'antalet'cirka'200.'även'om'det'inte'är'oproblematiskt' ' 9'

11 att'försöka'räkna'antalet' stater 'i'förhistorisk'tid,'menar'wendt,'så'är' trenden'slående' och'prima,facie,(vid'första'anblick)'bevis'för'någon'form'av'utvecklingsprocess '(Wendt' 2003,'s'503).' Dagens'system'av'suveräna'stater'är'inte'något'stabilt'tillstånd'utan'bara'en'tillfällig' anhalt'i'en'process'som'går'vidare'tills'slutstadiet,'en'världsstat,'uppnåtts.'wendt'gissar' att'detta'kan'inträffa'inom'hundra'till'tvåhundra'år,'men'betonar'att'denna' tidsuppskattning'bara'är'en'kvalificerad'gissning'och'inte'någon'vetenskapligt' underbyggd'hypotes.' Wendt'poängterar'dock'inte'att'det'rör'sig'om'en'blind'process'som'rullar'på'i'sin'egen' takt'oberoende'av'vad'människor'gör.'tvärtom'betonar'han'att'såväl'takten'som'utfallet' påverkas'av'politiska'val'och'politiskt'handlande.' Den'svenske'statsvetaren'Leif'Lewin'framhåller'att'det'tog'två'hundra'år'för'demokratin' att'få'fotfäste'inom'nationalstaterna,'från'upplysningens'idéer'till'införandet'av'folkstyre' i'början'av'1900vtalet.' Med'samma'process'i'internationell'politik 'skriver'han,' kan'vi' förvänta'oss'en'demokratisk'världsregering'omkring'år' '' Hur'övertygande'argumentet'att'en'global'rättsordning'är'orealistisk'är'beror' naturligtvis'till'en'del'på'vilken'typ'av'reform'det'handlar'om.'det'är'förmodligen' mindre'sannolikt'att'stater'frivilligt'skulle'gå'med'på'att'i'ett'slag'avskaffa'sig'själva'till' förmån'för'en'fullt'utvecklad'världsstat,'än'att'de'skulle'acceptera'att'delegera' beslutsrätt'inom'vissa'tydligt'avgränsade'områden'till'något'överstatligt'organ.' EU:s'medlemsländer'har'frivilligt'gått'med'på'långtgående'inskränkningar'i'sin' nationella'suveränitet,'inskränkningar'som'för'bara'några'decennier'sedan'hade'ansetts' som'helt'uteslutna.'de'reformer'av'finanspolitiken'som'just'nu'diskuteras'i'eu'innebär' att'politikområden'som'länge'betraktats'som'omistliga'delar'av'den'nationella' suveräniteten'läggs'under'gemensam'kontroll.' Det'finns'visserligen'ett'motstånd'mot'ökad'överstatlighet'i'många'länder,'men' samtidigt'accepterar'länderna'stegvis'förändringar'som'innebär'att'allt'fler'bindande' gemensamma'beslut'kan'fattas'på'euvnivå.' Några'författare'framhåller'EU:s'utveckling'som'en'inspirationskälla'när'det'gäller'hur' en'global'rättsordning'skulle'kunna'införas'i'praktiken'(cabrera'2004';'archibugi'2008).' Men'det'finns'också'de'som'ser'framväxten'av'regionala'stormakter'som'EU'som'hinder' på'vägen'mot'en'global'politisk'integration'(tännsjö'2008).' Några'författare'accepterar'tesen'att'staterna'aldrig'kommer'att'gå'med'på'reformer' som'innebär'att'makten'flyttas'till'något'överstatligt'organ,'och'hävdar'att'förändringar' av'den'globala'ordningen'därför'måste'åstadkommas'utanför'de'etablerade' institutionerna'och'i'konflikt'med'de'mäktigaste'staterna.' Regeringarna'kommer'inte' att'agera'på'våra'vägnar'förrän'vi'tvingar'dem'till'det,'skriver'till'exempel'george' Monbiot'i'boken'Samtyckets,tidsålder,(Monbiot'2004,'s'221).' Men'frågan'är'om'det'är'mer'realistiskt'att'tro'att'en'radikal'förändring,'som'också'leder' fram'till'en'fungerande'rättsordning,'kan'åstadkommas'helt'utan'inflytelserika'och' resursstarka'staters'medverkan.' ' '''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 7' ' 10'

12 3.4'Är'en'global'demokrati'möjlig?' En'variant'på'argumentet'att'ett'globalt'styre'är'orealistiskt'inriktar'sig'specifikt'mot' globalt'demokratiskt'styre.'för'den'som'anser'att'demokrati'är'ett'villkor'för'politisk' legitimitet'blir'slutsatsen'att'globalt'styre'är'antingen'omöjligt'eller'icke'önskvärt.'' I'en'version'går'argumentet'ut'på'att'världen'helt'enkelt'är'för'stor'för'att'demokratiskt' inflytande'ska'kunna'utövas'på'ett'meningsfullt'sätt.'i'artikeln'"kant,'liberal'legacies' and'foreign'affairs"'hävdar'michael'w'doyle,'professor'i'internationella'relationer,'att' det'finns'en'gräns'för'hur'stora'politiska'enheter'som'kan'styras'effektivt'på'ett' demokratiskt'sätt:' Om'den'maximala'effektiva'storleken'på'en'valkrets'är'omkring'500'personer'så'skulle'en'global' valkrets'omfatta'i'storleksordningen'8'miljoner'människor 'Eftersom'moderna'stater'redan'är'för' stora'för'effektiv'liberal'politik,'så'kan'globalt'styre'inte'vara'ett'liberalt'mål.'(doyle'1983)' Ett'problem'med'detta'argument'är'att'det'underkänner'demokratin'i'många'stater'som' idag'uppfattas'som'demokratiskt'styrda,'exempelvis'usa,'med'drygt'300'miljoner' invånare,'eller'indien'med'över'en'miljard.'' Luis'Cabrera'hänvisar'till'studier'som'visar'att'invånare'i'små'demokratiska'stater'inte' känner'påtagligt'större'möjlighet'att'påverka'politiken'än'invånare'i'stora'demokratiska' stater'(cabrera'2004).'delaktigheten'och'valdeltagandet'tenderar'att'vara'större'i' mindre'stater,'men'å'andra'sidan'har'stora'stater'större'kapacitet'att'faktiskt'genomföra' åtgärder'som'är'viktiga'för'att'tillgodose'medborgarnas'intressen.' En'annan'version'av'argumentet'går'ut'på'att'demokrati'förutsätter'en'känsla'av' samhörighet'och'solidaritet'som'inte'går'att'upprätthålla'i'en'väldigt'heterogen'stat'med' många'olika'folkgrupper'och'vitt'skilda'kulturer'och'språk.'' Enligt'den'kanadensiske'filosofen'Will'Kymlicka'handlar'demokrati'om'att'jämka' samman'motstridiga'intressen,'vilket'förutsätter'tillit'och'vilja'till'uppoffring.'detta'är' lättare'om'det'finns'en'gemensam'identitet'av'något'slag,'som'går'utöver'de'motstridiga' intressena.'en'gemensam'nationell'identitet'fyller'denna'funktion,'men'det'finns'ingen' motsvarande'gemensam'identitet'på'ett'globalt'plan'som'möjliggör'global'demokrati' (Kymlicka'2001).' Kymlicka'accepterar'att'det'behövs'starkare'internationella'institutioner'än'de'vi'har' idag'för'att'kunna'hantera'frågor'som'ekonomisk'globalisering'och'klimatförändringar,' men'hävdar'att'dessa'inte'kan'ersätta'staten'som'primär'enhet'för'demokratiskt' inflytande.' Demokratisk'insyn'och'inflytande'brukar'ofta'framhållas'som'det'främsta'skyddet'mot' maktmissbruk.'bara'om'makthavarna'kan'kontrolleras'och'avsättas'av'dem'de'styr'över,' går'det'att'förhindra'att'makten'används'för'att'tillgodose'makthavarnas'egna'intressen' på'medborgarnas'bekostnad.' Argumentet'att'demokratiskt'inflytande'på'global'nivå'är'omöjligt'utgör'därmed'en' allvarlig'invändning' 'om'det'stämmer.'men'det'är'knappast'oomstritt'att'en'gemensam' nationell'eller'kulturell'identitet'är'en'förutsättning'för'fungerande'demokratiska' institutioner.'kanske'är'det'viktigare'med'en'insikt'om'att'det'finns'gemensamma' problem'som'måste'lösas'i'samverkan?' Gillian'Brock'menar'att'det'centrala'med'demokratin'inte'alltid'är'att'så'många'som' möjligt'ska'vara'delaktiga'i'alla'beslut'(brock'2009).'ibland'är'det'effektivare'att' delegera'beslut'till'expertpaneler'som'inte'står'under'direkt'demokratiskt'inflytande' ' ' 11'

13 till'exempel'en'internationell'expertpanel'för'klimatfrågor,'eller'en'internationell' domstol.'det'viktiga'är'att'det'finns'mekanismer'som'gör'att'beslutsfattarna'på'något' sätt'kan'ställas'till'ansvar,'så'att'deras'beslut'måste'ta'hänsyn'till'alla'medborgares' långsiktiga'intressen'(och'inte'bara'makthavarnas'egna).' Det'är'svårt'att'se'varför'sådana'kontrollmekanismer'skulle'vara'omöjliga'att' vidmakthålla'utan'djupgående'gemensamma'kulturella'eller'nationella'identiteter.' Att'genomföra'rättvisa'val'i'ett'mycket'stort'och'kulturellt'heterogent'område'innebär' naturligtvis'speciella'utmaningar'när'det'gäller'meningsfull'representation,' kommunikation'med'väljarna'och'möjligheten'att'vidmakthålla'ett'fungerande' partisystem,'där'partierna'inte'bara'blir'verktyg'för'etnisk'eller'nationalistisk' intressepolitik.' Detta'är'problem'som'den'som'förespråkar'global'demokrati'måste'ta'i'beaktande.'En' central'fråga'i'diskussionen'om'en'global'parlamentarisk'församling'gäller'just'hur' avvägningen'mellan'representativitet'och'effektivitet'ska'göras.'med'ett'mycket'stort' parlament'ökar'kontaktytorna'mot'väljarna'och'möjligheterna'att'låta' mandatfördelningen'följa'naturliga'geografiska'gränser,'men'beslutsprocessen'riskerar' å'andra'sidan'att'bli'tungrodd.'det'finns'ett'antal'olika'förslag'i'litteraturen'till'hur'en' rimlig'balans'ska'uppnås.' Det'förefaller'dock'inte'finnas'något'avgörande'argument'för'att'det'skulle'existera' någon'bestämd'gräns'för'hur'stor'en'demokrati'kan'vara,'eller'hur'många'språk'eller' kulturer'den'kan'omfatta.' 4.'Förslag' De'förslag'som'diskuteras'i'denna'översikt'syftar'alla'till'ökad'politisk'integration'på' global'nivå.'de'skiljer'sig'dock'åt'både'vad'gäller'vilka'skäl'de'anger'för'att'sådan' integration'är'nödvändig,'hur'långtgående'reformer'som'föreslås,'hur'detaljerade'de'är' och'hur'de'tänker'sig'att'en'övergång'från'dagens'system'ska'gå'till'i'praktiken.' Några'förslag'är'extremt'detaljerade' 'Clark'och'Sohns'konstitution'för'en'tänkt' världsfederation'upptar'i'det'engelska'originalet'över'500'sidor' 'medan'andra'är'mer' skissartade.'' Torbjörn'Tännsjö'menar'att' det'vore'löjligt'att'behandla'ämnet'på'något'annat'sätt 'än' kortfattat'och'skissartat:' Ingen'kan'ge'en'trovärdig'och'mycket'detaljerad'ritning'till'en'global'demokrati.'(Tännsjö'2008,'s' 108)' George'Monbiot'anser'att'vi'av'demokratiska'skäl'bör'avstå'från'att'i'förväg'ge'alltför' detaljerade'beskrivningar'på'hur'en'global'demokrati'ska'organiseras 8.'Monbiots'förslag' går'ut'på'att'inrätta'ett'folkvalt'världsparlament,'men'hur'detta'ska'fungera'när'det' '''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 8 'Monbiots'argument'är'dock'inte'särskilt'övertygande.'Det'är'en'sak'att'beslut'om'hur'demokratiska' institutioner'på'global'nivå'ska'vara'organiserade'måste'fattas'på'demokratisk'väg.'men'därav'följer'inte' att'det'är'odemokratiskt'att'ta'fram'och'argumentera'för'ett'detaljerat'förslag.'tvärtom'är'det'i'allmänhet' nödvändigt'att'någon'tar'på'sig'rollen'att'framställa'utarbetade'och'genomtänkta'förslag'för'att'det'ska' finnas'något'för'en'demokratisk'församling'att'ta'ställning'till.' ' ' 12'

14 gäller'representation,'röstningsregler,'befogenheter'och'annat'måste'i'sig'växa'fram' genom'en'demokratisk'process:' Om'demokratin'inte'etablerar'sig'själv'är'den'ingen'demokrati.'( )'Vi'får'absolut'inte'försöka' bestämma'dess'resultat'på'förhand.'(monbiot'2004,'s'103v104)' Grenville'Clark'menar'å'andra'sidan,'i'inledningen'till'boken'Världsfred,genom,världslag,' att'en'detaljerad'plan'underlättar'processen'mot'en'global'rättsordning:' Det'främsta'motivet'för'denna'boks'tillkomst'är'att'världen'med'betydligt'större'grad'av' sannolikhet'kommer'att'göra'framsteg'på'vägen'mot'verklig'fred'( )'när'en'detaljerad'plan,' avpassad'för'ändamålet,'finns'att'tillgå,'varigenom'uppbyggnaden'och'funktionerna'hos'de' nödvändiga'världsinstitutionerna'kan'diskuteras'i'detalj'världen'runt'(clark'and'sohn'1960,'s'14).' Några'av'de'förslag'som'diskuteras'här'går'ut'på'att'upprätta'en'komplett'världsstat,' med'såväl'lagstiftande,'exekutiva'och'juridiska'maktbefogenheter'som'monopol'på' legitim'våldsanvändning'(borgese,'hutchins'et'al.'1950';'clark'and'sohn'1960';'cabrera' 2004';'Tännsjö'2008).'' Andra'föreslår'en'mer'begränsad'överstatlig'organisation'och'olika'former'av' maktdelning'mellan'organ'på'global,'regional'och'nationell'nivå'(yunker'1993';'held' 1995';'Pogge'2002';'Archibugi'2008';'Yunker'2010,'2011),'medan'ytterligare'andra' nöjer'sig'med'mer'begränsade'reformer'som'syftar'till'att'öka'det'demokratiska' inflytandet'och'representativiteten'i'globala'maktorgan'som'fn,'wto,'världsbanken'och' IMF'(Brock'2009).' 4.1'Chicagouniversitetets'utkast'till'världskonstitution' Åren'efter'andra'världskriget'utarbetade'elva'framstående'forskare'vid' Chicagouniversitetet,'under'ledning'av'universitetets'rektor,'Robert'Maynard'Hutchins' ett'förslag'till'världskonstitution.'' Förslaget,'som'presenterades'1948'i'boken'Preliminary,Draft,of,a,World,Constitution' beskriver'organisationen'av'en'federal'världsrepublik'med'uppgift'att'upprätthålla'fred,' garantera'mänskliga'rättigheter'samt'upprätthålla'och'genomdriva'en'världslag.'' Världsrepubliken'ska,'enligt'konstitutionsförslaget,'döma'i'konflikter'mellan'stater,' avgöra'statsbildningar'och'gränsdragningar'mellan'stater,'driva'in'federala'skatter,' reglera'världshandeln'och'förvalta'en'världsbank.' Utgångspunkten'för'arbetet'var'en'radiodebatt'som'Hutchins'medverkade'i'en'knapp' vecka'efter'atombomben'mot'hiroshima,'där'han'hävdade'att'en'världsregering'var'det' enda'sättet'att'på'lång'sikt'undvika'ett'förödande'kärnvapenkrig.'efter'debatten' kontaktades'hutchins'av'några'forskare'vid'universitetet,'bland'annat'guiseppe'antonio' Borgese,'som'uppmanade'honom'att'sätta'samman'en'arbetsgrupp'för'att'utforma'ett' förslag'till'hur'en'världsregering'skulle'kunna'fungera.' Borgese'blev'huvudsekreterare'i'gruppen,'som'kom'att'kallas'Kommittén'för' utarbetande'av'en'världsförfattning.'i'sitt'förord'till'boken'skriver'borgese'att'det'fanns' två'olika'huvudlinjer'bland'kommitténs'medlemmar:'minimalister,'som'ville'begränsa' världsregeringens'makt'till'att'förhindra'krig,'och'maximalister,'som'ville'inkludera' ekonomisk'rättvisa,'förbud'mot'rasdiskriminering'och'kolonialism'med'mera'i' världsregeringens'uppdrag.'' Maximalisterna'vann'dragkampen'och'efter'två'års'arbete,'skriver'Borgese,'var'hela' gruppen'övertygade'maximalister.'i'det'slutliga'förslaget'förordas'bland'annat' ' 13'

15 gemensam'valuta,'gemensam'skattepolitik'och'finanspolitik,'samt'en'gemensam'federal' huvudstad.' Världsrepubliken'ska,'enligt'författningsförslaget,'styras'av'ett'federalt'konvent'med' valda'delegater'från'alla'länder'i'proportion'till'invånarantal' 'en'delegat'per'en'miljon' invånare,'och'en'delegat'var'för'länder'med'mellan'100'000'och'en'miljon'invånare.' FN:s'generalförsamling'föreslås'få'i'uppdrag'att'organisera'det'första,'grundläggande' federala'konventet,'inklusive'finansiering'och'fastställande'av'regler'för'röstning'och' fördelning'av'delegater'efter'en'global'folkräkning.'när'det'grundläggande'konventet' genom'majoritetsbeslut'antagit'en'författning'ska'denna'för'att'bli'giltig'ratificeras'av' så'många'delegationer'av'stater'och'nationer'som'motsvara'två'tredjedelar'av'jordens' befolkning.' Det'federala'konventet'är'det'högsta'styrande'organet'i'världsrepubliken.'Konventet,' som'skulle'bli'mycket'omfattande' 'nästan'7000'delegater'i'dagens'värld' 'och'därmed' tämligen'tungrott,'ska'dock'bara'sammanträda'under'30'dagar'vart'tredje'år.'' Konventet'väljer'i'sin'tur'en'president'och'ett'råd'med'81'ledamöter'som'representerar' alla'världsdelar.'rådet'stiftar'lagar'medan'den'verkställande'makten'tillkommer' presidenten,'som'väljs'på'sex'år'och'inte'kan'omväljas.'presidenten'utser'i'sin'tur' regeringen.'' Det'finns'även'detaljerade'anvisningar'för'hur'den'juridiska'makten'ska'vara' sammansatt,'med'en'högsta'domstol'och'något'som'kallas'stora'tribunalet'som'består' av'sextio'domare,'med'presidenten'som'överdomare.' Det'federala'konventet'ska'även'utse'en'folktribun'som'ska'föra'minoriteters'talan'och' försvara'individers'och'gruppers'mänskliga'och'medborgerliga'rättigheter.' Kontrollen'över'de'väpnade'styrkorna'ska'ligga'hos'ett'säkerhetsråd'som'består'av' presidenten'och'ytterligare'sex'ledamöter'som'utses'av'rådet., Förslaget'är'således'ganska'detaljerat'när'det'gäller'hur'en'världsrepublik'ska' organiseras,'men'ger'i'princip'ingen'vägledning'till'hur'omvandlingen'från'dagens' system'av'suveräna'stater'ska'gå'till.'' Borgese,'som'lär'ha'varit'den'som'i'praktiken'författade'större'delen'av'texten'till' konstitutionsutkastet,'har'publicerat'ytterligare'en'bok,'foundations,of,the,world, Republic,'där'han'utvecklar'och'förklarar'tankarna'bakom'förslaget,'samt'korrigerar' några'detaljer'som'uppmärksammats'och'kritiserats'efter'att'utkastet'publicerades' (Borgese'1953)., 4.2'Världsfred'genom'världslag' Grenville'Clark'var'en'inflytelserik'amerikansk'jurist'och'rådgivare'till'president' Franklin'D'Roosevelt'under'30Vtalet.'Under'och'efter'andra'världskriget'ägnade'han'sig' åt'frågan'hur'världen'ska'kunna'undgå'ett'tredje'världskrig.'1958'publicerade'han,' tillsammans'med'juristkollegan'och'harvardprofessorn'louis'b'sohn,'boken'world, Peace,through,World,Law'som'innehåller'ett'detaljerat'förslag'till'konstitution'för'en' tänkt'världsfederation.' Grundtanken'är'att' ingen'fred'kan'finnas'utan'lag,'och'att'en' världsomfattande'och' fullständig,'nationell'avrustning 'är'nödvändig'för'att'i'längden'kunna'förhindra'ett' kärnvapenkrig.'' ' 14'

16 Clark'och'Sohn'tänkte'sig'att'det'skulle'bli'lättare'att'ta'steg'mot'en'ny'global' rättsordning'om'det'fanns'en'konkret'och'detaljerad'plan'att'diskutera'och'ta'ställning' till.'förslaget'innehåller'därmed'detaljerade'beskrivningar'av'röstningsregler,'antal' ledamöter'i'olika'beslutsorgan'och'olika'länders'representation'i'generalförsamlingen.'' En'del'av'dessa'föreskrifter'får'nog'ses'som'diskussionsunderlag'snarare'än'nödvändiga' förutsättningar'för'att'uppnå'målet.'men'clark'och'sohn'anger'några'villkor'som,'enligt' deras'mening,'måste'vara'uppfyllda'för'att'världsfreden'ska'kunna'garanteras.' Det'första'villkoret'är'att'det'måste'finnas'tvingande'internationella'lagar'som'bland' annat'kräver'total'avrustning'i'alla'stater,'förbud'mot'våldsanvändning'mot'andra'stater' och'obligatorisk'anslutning'till'vissa'internationella'rättsinstitutioner.' Andra'villkor'är'att'det'måste'finnas'en'klart'utformad'global'konstitution'som' definierar'gränserna'för'världsmyndighetens'befogenheter,'en'permanent'världspolis' som'kan'övervaka'och'ingripa'mot'överträdelser'och'världsdomstolar'som'kan'avgöra' tvister.' Ytterligare'ett'villkor'är'att'det'måste'finnas'en'mekanism'för'att'utjämna'globala' ekonomiska'klyftor.'detta'tycks'gå'utöver'den'rent'fredsbevarande'funktionen,'men' Clark'och'Sohn'menar'att'ekonomiska'klyftor'leder'till'instabilitet'och'konflikter.' Vidare'menar'de'att'alla'stater,'eller'så'gott'som'alla,'måste'delta'i'denna' världsfredsmyndighet.'systemet'kan'klara'att'några'få'står'utanför,'men'dessa'måste' likväl'vara'bundna'av'myndighetens'beslut.'' Eftersom'en'världskonstitution,'för'att'fungera,'måste'stödjas'av'en'mycket'bred' majoritet'av'världens'nationer,'föreslår'clark'och'sohn'att'den'ska'träda'ikraft'' först'när'den'ratificerats'av'fem'sjättedelar'av'världens'nationer,'varvid'de'ratificerande' nationernas'sammanlagda'folkmängd'måste'uppgå'till'minst'fem'sjättedelar'av'världens'totala' folkmängd'samt'dessutom'innefatta'alla'de'tolv'nationer,'som'vid'den'tidpunkten'har'den'största' folkmängden.' Det'innebär'alltså'att'såväl'USA'som'Kina'och'Indien,'liksom'ytterligare'nio'länder,'i' praktiken'skulle'ges'vetorätt'mot'förändringen.'' Man'kan'fråga'sig'om'inte'en'sådan'vetorätt'i'praktiken'skulle'göra'förslaget' ogenomförbart.'erfarenheterna'av'hur'vetorätten'i'fn:s'säkerhetsråd'utnyttjats'ger'inte' mycket'skäl'till'optimism'vad'gäller'möjligheten'att'genomföra'radikala'förändringar.'' Förslaget'är'skrivet'i'form'av'en'reviderad'stadga'för'FN.'Clark'var'en'skarp'kritiker'av' det'fn'som'tog'form'efter'andra'världskriget.'fn:s'syfte,'så'som'det'framställs'i'den' existerande'stadgan,'fann'han'dock'inget'att'invända'mot.'problemet'var' att'de'medel' som'ställs'till'förfogande'för'att'genomdriva'dessa'syften'visat'sig'otillräckliga'i' praktiken.' Det'centrala'maktorganet'i'den'reviderade'FNVorganisationen'är'generalförsamlingen,' som'får'ny'sammansättning'och'nytt'mandat,'och'verkställande'rådet,'som'ersätter'det' nuvarande'säkerhetsrådet,'och'får'en'helt'ny'sammansättning,'andra'uppgifter'och' underställs'generalförsamlingen.' För'det'första'får'generalförsamlingen'en'lagstiftande'roll,'även'om'dess'befogenheter' inskränks'till'sådana'frågor' som'direkt'sammanhänger'med'upprätthållandet'av' freden.'generalförsamlingen'ska'ha'befogenhet'att' stifta'effektiva'lagar'för'att' genomdriva'världsomfattande'och'fullständig'nationell'avrustning 'liksom'att'lagstifta' ' 15'

17 om' bestraffande'av'handlingar,'vilka'strider'mot'avrustningsplanen,'och'om'gripande' av'och'oväldig'rättegång'mot'lagöverträdelse.' Generalförsamlingen'ska'också'ha'befogenhet'att'avgöra'när'en'situation'utgör'ett'hot' mot'freden'och'att' besluta'om'och'genomföra'effektiva'åtgärder'för'att'förhindra'våld,' återställa'ordningen'eller'hävda'stadgans'auktoritet.'' Utöver'det'som'är'nödvändigt'för'att'bevara'världsfreden'ska'dock'staterna,'enligt'Clark' och'sohn,'förbli'suveräna'när'det'gäller' inre'angelägenheter.' Eftersom'befolkningsmässigt'stora'nationer'som'USA'och'Kina,'enligt'Clark'och'Sohn,' knappast'skulle'acceptera'att'generalförsamlingen'fick'lagstiftande'makt'ifall'alla'länder,' oavsett'folkmängd,'hade'samma'antal'röster'så'måste'mandatfördelningen'ändras.'men' systemet'kan'heller'inte'vara'helt'proportionellt,'menar'de' 'då'skulle'små'nationer'som' Island'helt'sakna'inflytande.''Istället'föreslås'en'hybridvariant,'där'varje'stat'har'minst' en'ledamot,'de'fyra'största'staterna'har'30'vardera,'de'åtta'därnäst'största'har'15,'och' så'vidare.'med'den'statsindelning'som'rådde'år'1960'skulle'detta'ha'resulterat'i'totalt' 551'ledamöter.'' Även'om'ledamöterna'i'generalförsamlingen'betecknas'som' representanter'för'varje' medlemsnation 'så'föreslås'de,'efter'en'övergångsperiod,'utses'genom'direkta'val'och' inte'av'ländernas'regeringar.'' En'av'generalförsamlingens'uppgifter'i'Clarks'och'Sohns'förslag'är'att'utse'ett' verkställande'råd'som'ersätter'dagens'säkerhetsråd.'det'verkställande'rådet'ska,'till' skillnad'från'dagens'säkerhetsråd,'vara'underordnat'generalförsamlingen,'som'ytterst' ansvarar'för'att'upprätthålla'freden.'men'rådet'får'exekutivt'ansvar'för'att'genomföra' och'övervaka'en'allmän'nationell'avrustning,'och'kontroll'över'de'militära'styrkor'som' det'reviderade'fn'tänks'förfoga'över.' Rådet'ska'väljas'av'generalförsamlingen'vart'fjärde'år'enligt'vissa'fördelningsregler:'de' fyra'största'länderna'ska'alltid'ha'en'representant'vardera,'bland'de'åtta'därefter'största' ska'fyra'representanter'utses,'varav'två'från'europa'och'två'från'länder'utanför'europa,' medan'övriga'länder'får'sammanlagt'nio'ledamöter'som'väljs'ifrån'nio'lika'stora' regionala'grupper'av'medlemsnationer.'de'som'kan'utses'till'ledamöter'i'rådet'ska'vara' valda'representanter'i'generalförsamlingen.'' Denna'fördelning'ska,'enligt'Clark'och'Sohn,'garantera' en'omsorgsfull'avvägning'av'de' skilda'nationernas'och'världsgemenskapens'intressen.' Vidare'ska'det,'liksom'i'dagens'FN,'finnas'ett'sekretariat'med'en'generalsekreterare,' som'bland'annat'har'till'uppgift'att'varna'generalförsamlingen'om'det'föreligger'hot'mot' freden,'samt'ett'system'av'överstatliga'domstolar'och'medlingsorgan'med'uppgift'att' lösa'konflikter.''' För'att'upprätthålla'lagar'och'kunna'ingripa'mot'länder'eller'grupper'som'hotar'freden' måste'fn'ha'en'egen'militär'organisation,'en'permanent'fredsstyrka,'som'enligt' förslaget'ska'bestå'av'minst'200'000'och'högst'600'000'man.'vid'behov'ska'den'kunna' utökas'ytterligare.'alla'medlemsländer'ska'vara'skyldiga'att'ställa'ytterligare'resurser' till'förfogande'för'denna'styrka.' Styrkan'ska'rekryteras'på'frivillig'väg,'och'blir'därmed'i'praktiken'en'yrkesarmé.'För'att' undvika'att'ett'land'eller'en'region'blir'dominerande'införs'en'gräns'för'hur'stor'andel' av'fredsstyrkan'som'får'komma'från'ett'och'samma'land.'den'militära'ledningen'ska'stå' ' 16'

18 under'verkställande'rådets'kontroll,'men'beslutar'om'ingripande'fattas'av' generalförsamlingen.' Vid'sidan'av'total'avrustning,'konfliktlösning'och'upprätthållande'av'internationella' lagar'skulle'det'reviderade'fn'ägna'mycket'kraft'åt'att'främja'ekonomisk'utveckling'i' världens'fattigare'länder.'världsorganisationen'ska'kunna'ställa'stora'resurser'till' förfogande'för'detta'ändamål.' Ingen'solid'och'stabil'fred,'slår'författarna'fast,'kan' garanteras'utan'att' människosläktets'värsta'ekonomiska'orättvisor'( )'botas.' För'att'finansiera'detta'reviderade'FN'skulle'det'behövas'skatter.'Clark'och'Sohn'tänker' sig'att'skatteuppbörden'delegeras'till'medlemsländerna.'det'är'emellertid' generalförsamlingen'som'beslutar'om'budgeten'och'vilka'belopp'varje'medlemsnation' ska'betala.'' Liksom'Chicagoforskarna'är'Clark'och'Sohn'detaljerade'i'beskrivningen'av'hur'en' världsfederation'ska'vara'organiserad'och'fungera'när'den'väl'är'etablerad,'men'någon' plan'för'hur'övergången'från'dagens'situation'ska'gå'till'ger'de'inte.'' 4.3'En'konstitution'för'Federationen'Jorden' Ytterligare'ett'mycket'ambitiöst'förslag'till'världskonstitution'utarbetades'under'tiden' mellan'andra'världskrigets'slut'och'slutet'på'det'kalla'kriget.'' 1958'bildades'organisationen'World'Constitution'and'Parliament'Association,'WCPA,' med'målet'att'genom'en'process'som'involverade'människor'från'hela'världen'ta'fram' ett'förslag'till'konstitution,'och'sedan'driva'en'världsomspännande'kampanj'för'att'få' förslaget'ratificerat'av'så'många'människor'och'stater'som'möjligt.' 1973'fanns'ett'första'utkast'till'konstitution'färdigt,'och'1977'antogs'ett'slutdokument' av'deltagarna'på'en'så'kallad'grundläggningskonferens'i'innsbruck.' Därefter'har'organisationen'arbetat,'hittills'utan'större'framgångar,'för'att'få'nationella' parlament'att'ratificera'konstitutionen.'den'har'också'sammankallat'ett'provisoriskt' Världsparlament'som'mötts'vid'tre'tillfällen'och'diskuterat'lagförslag'gällande' världsekonomin,'klimatpolitik'och'kärnvapen.'hur'delegaterna'till'detta'provisoriska' världsparlament'utsetts'har'jag'inte'lyckats'få'klarhet'i.' Konstitutionen'finns'att'tillgå'på'åtta'språk'på'internet,'tillsammans'med'ett'diagram' som'schematiskt'beskriver'federationens'uppbyggnad.'i'boken'one,world,or,none' (Harris'1993)'utvecklar'och'förklarar'Errol'E'Harris,'professor'i'filosofi'vid' Rhodesuniversitetet'i'Sydafrika,'principerna'bakom'förslaget.' Medan'många'andra'förslag'till'uppbyggnad'av'en'global'lagstiftande'församling' innehåller'två'kammare,'föreslår'konstitutionen'för'federationen'jorden'ett'parlament' med'tre'kammare.'de'två'första'har'likartade'funktioner'som'i'andra'förslag' 'den'första' är'direktvald'och'representerar'världens'befolkning'som'individer,'medan'den'andra' kammaren'representerar'nationer.' Den'tredje'kammaren'har'en'funktion'som'expertrådgivare,'dess'medlemmar' nomineras'av'universitet'och'lärosäten'runt'om'i'världen,'och'väljs'av'de'två'första' kamrarna.'den'tredje'kammaren'ska'ha'rätt'att'lägga'förslag'och'ställa'frågor'till'de'två' första,'men'inte'rösträtt,'förutom'i'sådana'fall'där'det'uppstått'ett'dödläge'mellan'första' och'andra'kammaren.' ' 17'

19 Istället'för'en'president'eller'premiärminister'föreslås'ett'presidium'bestående'av'fem' personer'som'väljs'av'världsparlamentets'tre'kammare'tillsammans,'efter'att'ha' nominerats'av'den'tredje,'rådgivande,'kammaren.' Vidare'ska'det'finnas'en'regering'med'omkring'tjugo'ministrar'som'även'är'chefer'för'de' olika'departement'och'myndigheter'som'specificeras'i'konstitutionen.'ministrarna' nomineras'av'presidiet'och'väljs'av'parlamentet.'syftet'är'att'både'presidiet'och' regeringen'ska'vara'ansvariga'inför'parlamentet.' Förslaget'är'i'vissa'avseenden'mer'detaljerat'än'många'(de'flesta?)'nationella' konstitutioner.'exempelvis'fastslås'antalet'departement'och'myndigheter'under' världsparlamentet,'och'vilka'de'ska'vara.'det'är'inte'helt'lätt'att'förstå'varför'detta'ska' vara'bestämt'i'konstitutionen,'och'det'förefaller'också'en'smula'opraktiskt'ifall'nya' behov'uppstår'eller'gamla'inte'längre'är'relevanta.' 'Federationens'gemensamma'lagar'ska'tillämpas'direkt'på'individuella'medborgare,'inte' stater.'till'sitt'förfogande'har'federationen'ett'rättsystem'med'domstolar,'ett' åklagarämbete'och'en'världspolis.'om'någon'stat'eller'grupp'skulle'göra'uppror'och' försöka'bryta'sig'ur'federationen'så'har'federationen'tillräckliga'militära'styrkor'till' förfogande.'' Länder'som'blir'medlemmar'i'federationen'avsäger'sig'rätten'att'bruka'militärt'våld'mot' någon'annan'medlem,'oavsett'orsak,'och'måste'lämna'ifrån'sig'kontrollen'över'alla' eventuella'massförstörelsevapen.'' Länder'blir'medlemmar'genom'att'ratificera'konstitutionen,'vilket'ska'ske'genom' omröstning'i'den'nationella'lagstiftande'församlingen'och'genom'en'allmän' folkomröstning.'medlemskapet'måste'således'tolkas'som'frivilligt,'även'om'federationen' beskrivs'som'universell.'det'finns'också'klausuler'som'behandlar'federationens'externa' relationer,'det'vill'säga'relationer'med'sådana'länder'som'ännu'inte'blivit'medlemmar,' men'däremot'sägs'inget'om'huruvida'länder'har'rätt'att'utträda'ur'federationen'sedan' de'väl'blivit'medlemmar.' 4.4'Cabreras'förslag'till'demokratisk'världsstat' Luis'Cabrera'är'journalist'och'forskare'i'politisk'teori'vid'universitetet'i'Birmingham.' Som'journalist'rapporterade'han'för'nyhetsbyrån'AP'från'de'stora'demonstrationerna'i' Seattle'i'samband'med'WTOVmötet'1999.'' I'inledningen'till'boken'Political,Theory,of,Global,Justice.'The,Case,for,World,Government' beskriver'han'sin'förvåning'över'demonstranternas'krav'på'att'förhandlingarna'om'ett' nytt'globalt'handelsavtal'skulle'avbrytas'och'internationella'organ'som'wto'helst' upplösas.'varför'såg'inte'demonstranterna'istället'ökad'ekonomisk'och'politisk' integration'som'en'möjlighet'och'krävde'reformer'som'skulle'innebära'att'överstatliga' institutioner'som'wto'blev'verktyg'för'att'förbättra'levnadsvillkoren'i'fattiga'länder?' Cabrera'menar'att'en'kosmopolitisk'uppfattning'om'rättvisa' 'som'ger'alla'människor' lika'rätt'att'få'sina'grundläggande'behov'tillfredsställda' 'i'grunden'är'oförenlig'med' dagens'suveräna'statssystem.' Istället'förespråkar'han'ett'system'med'maktfördelning'på'olika'nivåer:'vissa'frågor' avgörs'lokalt,'andra'på'nationell'nivå'och'ytterligare'andra'inom'överstatliga'regionala' organ'liknande'eu.'men'över'dessa'regionala'organ'behövs'också'en'global,'överstatlig' nivå:'en'demokratisk'världsstat.' ' 18'

20 Till'skillnad'från'de'genomarbetade'konstitutionsförslag'som'presenterats'ovan,' undviker'cabrera'att'ge'detaljerade'anvisningar'när'det'gäller'världsregeringens' sammansättning,'röstningsregler'och'så'vidare.'han'menar'att'det'är'mer'fruktbart'att' ställa'upp'ett'antal'krav'som'en'världsorganisation'bör'uppfylla,'och'sedan'vara'öppen' för'att'organisationen'växer'fram'successivt'i'en'evolutionär'process'och'kan'ta'sig'olika' former.' Till'de'krav'som'en'demokratisk'världsstat'måste'uppfylla'hör'att'det'måste'finnas' någon'form'av'skriven'konstitution'som'avgränsar'de'överstatliga'institutionernas' befogenheter.'i'en'sådan'konstitution'ska'också'vissa'grundläggande'medborgerliga'friv' och'rättigheter'slås'fast.' Vidare'ska'det'finnas'ett'demokratiskt'valt'parlament.'Till'skillnad'från'EUVparlamentet' bör'ett'sådant'världsparlament'ha'primära'lagstiftande'befogenheter.''dessutom'bör'det' finnas'ett'exekutivt'maktorgan' 'en'världsregering' 'och'juridiska'institutioner'som'kan' lösa'tvister'och'döma'lagöverträdare.' Liksom'inom'EU'tänker'han'sig'att'individer'ska'kunna'väcka'talan'mot'såväl'stater'som' överstatliga'organ'och'få'deras'beslut'prövade'i'överstatliga'domstolar.' Lagar'som'stiftas'på'överstatlig'nivå'bör'vara'överordnade'lagar'som'stiftas'på'lägre' nivå.'även'här'följer'cabrera'eu:s'exempel,'där'principen'att'när'euvlag'kolliderar'med' nationell'lag'så'har'euvlagen'företräde'har'drivits'igenom'i'ett'flertal'rättsfall'i'euv domstolen.' Men'denna'princip'måste'kombineras'med'en'stark'subsidiaritetsprincip.'Överstatliga' organ'måste'kunna'bevisa'att'de'frågor'de'beslutar'om'inte'kan'lösas'på'lägre'nivå,'eller' att'de'kan'lösas'betydligt'effektivare'på'en'högre'nivå.'stater'och'andra'lägre' beslutsorgan'ska'kunna'ifrågasätta'högre'organs'befogenhet'att'besluta'i'en'viss'fråga,' och'då'få'en'rättslig'prövning'av'om'kraven'på'att'frågan'inte'kan'hanteras'lika'effektivt' på'lägre'nivå'är'uppfyllda.' Enligt'Cabrera'ligger'skapandet'av'en'världsstat'långt'fram'i'tiden.'Han'föreslår'dock' även'ett'antal'mindre'reformer'som'kan'genomföras'på'kortare'sikt,'och'som'utgör'steg' på'vägen'mot'en'världsstat.'också'i'detta'hämtar'han'inspiration'från'eu:s'utveckling.' EU'utgör,'menar'han,'en'modell'för'hur'en'politisk'integration'över'statsgränser,'som' garanterar'vissa'grundläggande'rättigheter'för'alla'oavsett'nationalitet,'kan'genomföras' i'små'steg'och'förenas'med'att'stater'och'regioner'behåller'sin'autonomi'inom'stora' områden.' 4.5'Tännsjö'och'den'globala'demokratin' Torbjörn'Tännsjö'är'professor'i'praktisk'filosofi'vid'Stockholms'universitet,'och'en'av'de' nutida'akademiska'författare'som'pläderar'för'en'fullt'utvecklad'demokratisk'världsstat.' I'boken'Global,Democracy'(Tännsjö'2008)'beskriver'han'både'argumenten'för'att'en' världsregering'är'nödvändig' 'fred,'rättvisa'och'globala'miljöhot,'i'synnerhet' klimathotet' 'och'hur'en'världsregering'skulle'kunna'etableras'och'organiseras.'' I'korthet'bygger'förslaget'på'att'utnyttja'det'historiska'tillfälle'som'det'innebär'att' världen'för'närvarande'bara'har'en'supermakt' 'USA.'Tännsjö'tänker'sig'också'att'vägen' till'en'demokratisk'världsregering'går'via'reformer'av'fn.' Generalförsamlingen'bör'delas'upp'i'två'kammare,'menar'Tännsjö.'Den'befintliga' generalförsamlingen,'med'representanter'för'staterna'bör,'åtminstone'till'en'början,' utgöra'en' första'kammare,'men'parallellt'med'denna'bör'det'etableras'en'global' ' 19'

Modeller för global styrning genom tiderna

Modeller för global styrning genom tiderna Modeller för global styrning genom tiderna Global Challenges Foundation 2017 Innehåll Inledning 3 1. Tidiga kosmopolitiska idéer 4 2. Idéer om en världsregering efter två världskrig 5 2.1 Utkast till en

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Språkstörningar. Aspergers syndrom. Tourettes syndrom. Exempel

Språkstörningar. Aspergers syndrom. Tourettes syndrom. Exempel Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ADHD Exempel OCD Språkstörningar Aspergers syndrom Tourettes syndrom Att förbättra villkoren

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 13

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 13 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009 årgång 13 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med torbjörn tännsjö, professor i praktisk filosofi vid stockholms universitet Vilka frågor är de

Läs mer

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k

Läs mer

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

www.mvu.se AGM Handelsbanken

www.mvu.se AGM Handelsbanken www.mvu.se AGM Handelsbanken onsdag 25 mars 2015 kl. 09:30 Bernt L Eklund Kristen buddhist Demokratisk aktivist Liberal politiker (oberoende) Pacifist (007 James Bond: license to kill) 2015-03-25 www.mvu.se

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11 Innehåll Förord... 9 1. Monarken och demokratin.... 11 Kungamakt och demokratins framväxt... 14 Arvriket, adeln och kungligt envälde... 14 Bernadotte... 17 Från ståndsriksdag till allmän rösträtt.... 21

Läs mer

Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre

Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog Som en del av ett proaktivt styre 1 Varför medborgardialog? Demokratin utmaningar politiken Ojämnt valdeltagande 1 % aktiva i politiska partier Lågt förtroende

Läs mer

Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen

Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen Stadgar för Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen Första versionen, antagna vid föreningens bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Vår vision är enkel - omfördela. Omställning till en röd miljöpolitik

Vår vision är enkel - omfördela. Omställning till en röd miljöpolitik Vår vision är enkel - omfördela Vi vill se ett solidariskt, feministiskt och grönt Helsingborg. Våra förslag går ut på att omfördela makt och resurser och bygga ett mer jämlikt samhälle. Vi vill se en

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Jämställdhetsanalys inom idrottsföreningar och övriga föreningar

Jämställdhetsanalys inom idrottsföreningar och övriga föreningar Jämställdhetsanalys inom idrottsföreningar och övriga föreningar Hur ser styrelsesammansättningar ut utifrån jämställdhet? Metod Den metod som använts vid studien är att skicka ut mail till föreningar,

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre

Läs mer

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Första versionen, antagna vid riksförbundets bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm 1. Förbundets

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun den 30 september 2018

Folkmängden i Södertälje kommun den 30 september 2018 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2018-11-12 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun den 30 september 2018 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist www.grkom.

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist www.grkom. Vem ska värna v tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist Vad är allmänna utrymmen? Trapphus, trappor, hiss Entréer Svalen (våningsplanet)

Läs mer

STIFTELSEN KUNGLIGA SVEA ARTILLERIREGEMENTES OFFICERSKÅRS SAMLINGAR OCH FONDER. Org nr 822000-2169 ÅRSREDOVISNING. för räkenskapsåret 2008

STIFTELSEN KUNGLIGA SVEA ARTILLERIREGEMENTES OFFICERSKÅRS SAMLINGAR OCH FONDER. Org nr 822000-2169 ÅRSREDOVISNING. för räkenskapsåret 2008 Stiftelsen Kungliga Svea Artilleriregementes officerskårs samlingar och fonder 1 (6) STIFTELSEN KUNGLIGA SVEA ARTILLERIREGEMENTES OFFICERSKÅRS SAMLINGAR OCH FONDER Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret

Läs mer

Argument för En jämlik organisation

Argument för En jämlik organisation Argument för En jämlik organisation 1 Innehåll Valberedningen är viktig 4 En tillåtande organisation 4 Ska vi kvotera till de beslutande organen? 4 Finns det inga ungdomar i avdelningen och vill inte kvinnorna

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda Motala kommun

Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda Motala kommun Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda 2015-01-30 Motala kommun KOMMUNAL KOMPETENS vad får kommunen syssla med enligt kommunallagen? Allmänt intresse Anknytning till kommunens område eller

Läs mer

Retorik som arbetsredskap. Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek

Retorik som arbetsredskap. Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek Retorik som arbetsredskap Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek Pär Blomkvist Fil. Dr. Historia, SU Lärare KTH (2001) Industriell dynamik/ teknikhistoria Teater Aurora (1985-92): Skådespelare och regissör

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Flaggning i Stockholms stad på Internationella kvinnodagen Motion (2013:34) av Karin Rågsjö och Inger Stark (båda V)

Flaggning i Stockholms stad på Internationella kvinnodagen Motion (2013:34) av Karin Rågsjö och Inger Stark (båda V) Utlåtande 2014:7 RI (Dnr 339-570/2013) Flaggning i Stockholms stad på Internationella kvinnodagen Motion (2013:34) av Karin Rågsjö och Inger Stark (båda V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL. Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete

Läs mer

Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2013 de som svarat på tipsraden tom 31 juli 2014

Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2013 de som svarat på tipsraden tom 31 juli 2014 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2013 de som svarat på tipsraden tom 31 juli 2014 Redovisning av svar på den tipsrad som finns på kommunens hemsida Vad vet du om Norrköpingsborna?. Frågorna

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm

Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm Stockholm 20180603 Effektrapport 2017 Rapportering enligt FRII Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se 1 grupperna är medlem i Frivilligorganisationernas

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokratin 100 år samling för en stark demokrati. Dir. 2018:53. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018

Kommittédirektiv. Demokratin 100 år samling för en stark demokrati. Dir. 2018:53. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018 Kommittédirektiv Demokratin 100 år samling för en stark demokrati Dir. 2018:53 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018 Sammanfattning Regeringen vill uppmärksamma att det år 2021 är hundra år

Läs mer

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016 Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016 Det kulturella systemet Politiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION

Läs mer

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande 2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen?

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Vad är jämställdhet? Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män vad gäller; makt och inflytande ekonomiskt oberoende arbete, utbildning

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2018-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

Affärsjuridik, Jan-Olof Andersson, cege Ekström, Dan Ogvall och Claes Petterson, Liber förlag. Senaste utgåvan.

Affärsjuridik, Jan-Olof Andersson, cege Ekström, Dan Ogvall och Claes Petterson, Liber förlag. Senaste utgåvan. Schema VT 2015 Litteratur Affärsjuridik, Jan-Olof Andersson, cege Ekström, Dan Ogvall och Claes Petterson, Liber förlag. Senaste utgåvan. Handels-, Associations- och avtalsrätt Vecka 4 Måndag 19 januari

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet Sammanträdesprotokoll 1 (6) Plats och tid Tisdagen den 5 juni 2012 i Portalen, Baggängsvägen 65, klockan 8.30-15.00 Beslutande Ingegerd Bennysson (S), ordförande Reidar Johansson (S), 1:e vice ordförande

Läs mer

Månadens$fall$$ Bilddiagnos4k$Häst$ MRT$HÄST$

Månadens$fall$$ Bilddiagnos4k$Häst$ MRT$HÄST$ Månadensfall Bilddiagnos4kHäst MRTHÄST Vilken'är'din'diagnos?' 'Bilddiagnos2k'' FalletärtolkatavMargaretaUhlhornvidBilddiagnos4skakliniken,Universitetsdjursjukhusetochinskickatav HelenaPeBerssonTreffenbergvidHästkliniken,UniversitetsdjursjukhusetochOveWaBlevidIns4tu4onenför

Läs mer

5.14 Samhällslära. Mål och metoder för undervisningen

5.14 Samhällslära. Mål och metoder för undervisningen 5.14 Samhällslära Undervisningen i samhällslära ska fördjupa de studerandes kunskaper om det omgivande samhället och ge dem förutsättningar att utvecklas till aktiva och engagerade medborgare med intresse

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning

Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning 1 (8) Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning har getts möjlighet att yttra

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Den nordiska modellen - universalismens principer

Den nordiska modellen - universalismens principer Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i Malmö

Jämställdhetsintegrering i Malmö Jämställdhetsintegrering i Malmö Kommunfullmäktigemål: Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och

Läs mer

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 3/2016 ÄRENDELISTA Kallelse till EXTRA sammanträde måndagen den 29 februari 2016 kl 18.30 i styrelserummet. Paragraf Ärende 19. Sammankallande och beslutsförhet. 20. Justering av protokoll.

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Marknadisering i svensk äldreomsorg

Marknadisering i svensk äldreomsorg Marknadisering i svensk äldreomsorg Linda Moberg Doktorand Statsvetenskapliga institutionen linda.moberg@statsvet.uu.se Den svenska välfärdsstaten Omfattande och universellt offentligt system för sociala

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999.

Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999. Om serien AV-nummer 31561tv 1 8 Åtta halvtimmesprogram som tar upp historiska händelser från andra världskrigets slut fram till 1999. Ramp om historia vill väcka historieintresset hos unga tittare med

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Socialutskottets yttrande Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Till arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet beslutade den 8 december 2016 att ge bl.a. socialutskottet

Läs mer

Samfundet avstyrker vidare förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän och jurymän skall avskaffas.

Samfundet avstyrker vidare förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän och jurymän skall avskaffas. R 7265/2000 2001-04-02 Till Kulturdepartementet Sedan Sveriges Advokatsamfund har beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) får samfundet

Läs mer