Arktis - Lärarhandledning

Transkript

1 Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av den energi vi förbrukar bygger på användningen av fossila bränslen i form av olja och gas. Dessa resurser har varit en viktiga de senaste hundra åren för att drastiskt öka vår levnadsstandard eftersom stora mängder energi kan utvinnas av relativt små ansträngningar. Krig och konflikter har uppstått och fortsätter än idag om dessa, samtidigt som de är en av grundorsakerna till den globala uppvärmningen. Eftersom de inte kan förnyas eller av människan skapas blir de allt mer viktiga för att bevara den välfärd vi byggt upp samtidigt som allt fler människor i världen eftersträvar de livsstilar vi i väst idag kan unna oss. Paradoxalt nog bidrar användningen av olja och gas till uppvärmningen av jorden vilket möjliggör utvinning av nya fynd i Arktis men även för andra viktiga ekonomiska intressen. När isarna i Arktis smälter blir allt större områden tillgängliga för fiske. Fisk har i historien varit och är en viktig källa för föda för många ursprungsbefolkningar i Arktis men med dagens fiskebåtar och redskap är risken stor för överfiske vilket kan orsaka stora problem för hela ekosystem och vad händer med ursprungsbefolkningarna och deras levnadssätt ifall fisken försvinner till förmån av industriellt fiske. Internationell handel har blivit allt viktigare i världen allt eftersom globaliseringen fortgår. Nya handelsvägar öppnas upp i Arktis vilket förkortar transporttider och kostnader. Konflikter har dock uppstått kring vem som äger dessa handelsvägar, någonting som i framtiden måste lösas. Under 1900-talet användes Arktis främst i militära syften, speciellt under kalla krigets dagar. Nu när Arktis allt mer kommer upp på olika länders dagordning är risken att den militära närvaron i området ökar. Länder som Norge, Kanada samt Ryssland har redan börjat använda sig av hard politics genom att mobilisera militära styrkor i området men fokuserar främst på soft politics, genom internationella och mellanstatliga samarbeten, med andra berörda länder. Kommer de olika organisationer och samarbeten som idag finns vara effektiva nog till att lösa de konflikter som uppstått kring Arktis eller kommer vi se en utökad militär upptrappning. Sverige har idag ordförandeskapet i det arktiska rådet och en viktig fråga som diskuteras är ifall rådets befogenheter bör stärkas för att effektivare uppnå överenskommelser. En annan viktig aspekt som bör tas upp är vilka som får sin röst hörd i debatten. Hur stor röst kommer de olika ursprungsbefolkningarna få i frågan och hur väl kommer de olika djurens perspektiv representeras och värderas när de står i kontrast mot starka ekonomiska intressen. En rad frågor står obesvarade kring vad som kommer att hända kring Arktis i framtiden. Läromedlet Förslagsvis arbetar elevgruppen med konflikten om Arktis utifrån läromedlet. Själva läromedlet är tänkt som ett stöd och något eleverna har med sig till lektionerna. Lektionerna själva är tänkt att fokusera kring de olika områdena som lyfts upp i läromedlet. Vi har tänkt oss 2 examinerande uppgifter, en förberedd värderingsövning där eleverna i förväg fått frågor och hunnit lämna in värderingsfrågor själva som läraren kan välja ut och blanda med sina egna. Eleverna ska också hunnit förberett, funderat och tagit ställning till dessa frågor innan eximinationstillfället. Avslutningsvis så vill vi ha en storylineuppgift där eleverna får tänka sig Arktis 2040 och beskriva vad som hänt och analysera varför.

2 Varje område bör tas upp och bearbetas. Exempel på bearbetning - gästföreläsningar/organisationer, lärargenomgångar, aktuell tv och debatt, tvärgruppsfördjupning och redovisning. Vi tänker att fokus blir att koppla till aktuella händelser och till elevernas vardag, hur påverkar vårt sätt att leva våra liv? I slutet av varje område bör finnas chans att ta ner kunskapen och ta ställning till den. Ex. värderingsövningar eller diskussionsfrågor som finns i kompendiet. Vi har tänkt oss att själva arbetet kring läromedlet ska användas i en samhälle 3 kurs på gymnasiet. Första lektionen ägnas till att beskriva momentet och gå igenom mål, syfte, betygskriterier och eximinationsuppgifter till momentet. Till varje del ägnas två lektionstillfällen a 90 min. Till eximinationstillfället med värderingsövningarna ägnas en lektion a 90 min. Eleverna bör ha en eller två veckor till det egna arbetet i slutet av momentet. Som inledning kan man också visa dokumentären Kampen om Arktis som är 4x45 min. Läromedlet innehåller åtta delar. Dessa är; Vad är Arktis? Global uppvärmning Vem äger Arktis? ekonomiska intressen militär närvaro samarbeten och aktörer. Man kan använda delarna var för sig eller tillsammans. Målgrupp Läromedlet är rätt avancerat och anpassat till en samhällskunskap 3 kurs på gymnasiet. Syfte och mål med läromedlet Syftet med läromedlet är att presentera en konflikt som berör många intressegrupper, både ekonomiska, nationella och etiska. Konflikten om Arktis kommer att vara en stor del i den framtida debatten och eleverna bör ha kunskap inom området. Målet med läromedlet är att eleverna ska förstå och ifrågasätta sin egen roll

3 i konflikter som sker långt bort. Eleven ska lära sig tillräckligt om området för att kunna ta ställning och ha möjligheten att argumentera för den och veta hur man kan engagera sig inom frågan. Problematik med läromedlet Läraren måste vara påläst inom många områden. Läromedlet tar upp klimat, konventioner, ursprungsbefolkningar etc. utan att förklara i detalj. Detta måste läraren ha en förkunskap i. Det kan även krävas förkunskap för eleverna och om inte denna finns så måste innehållet anpassas. Ett tips är att läsa boken; Emmerson, Clark (2010) The future history of Arctic - How Climate, Resources and Geopolitics are Reshaping the North, and Why it Matters to the World Styrdokument och bedömning I styrdokumentet för samhällskunskap 3 står följande och läromedel behandlar de fetstilta. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Läromedlet innehåller diskussionsfrågor som har som funktion att visa vad eleven ska fokusera på och se till att den har kunskap om. Till momentet finns två eximinationsuppgifter. Dessa betygssätts enligt skolverkets betygskriterier för samhällskunskap 3: _for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectcode=sam&coursecode=samsam03 Eleverna får till uppgifterna information om hur detta ska betygssättas i förkortad form längs ner på uppgift två. Detta gäller för båda exininationerna.

4 Uppgifter Vad tycker du om Arktis? Förbered dig till eximinationstillfället genom att svara på dessa frågor. Hitta argument till ditt ställningstagande, använd fler källor än läromedlet! Ni kommer att få ställa er på en linje och sedan kommer vi diskutera era svar i storgrupp. Bedömningen kommer inte att ske på era åsikter utan hur väl ni argumenterar för dem! Instämmer inte Instämmer helt Det ska vara ok att borra efter olja i Arktis Ursprungsfolk ska få bestämma över de områden där de bor och bott. Vi borde ha ett fiskestopp i Arktis Klimatfrågan borde prioriteras framför ekonomiska intressen Alla har samma rätt att nyttja Arktis resurser Människor och djur är lika värda Samarbete leder till fred Greenpeace gör ett viktigt arbete för Arktis FN konventioner är ett bra sätt att skydda rättigheter. Ryssland har rätt till sitt anspråk i Arktis Vi i Sverige ska köpa fisk fiskad i Arktis Vi ska fortsätta använda olja i Sverige Välfärd hänger ihop med energianvändning Arktiska rådet borde ha en starkare roll med juridiskt bindande beslut Isarna kommer att smälta? Det blir krig om resurserna på Arktis?

5 Arktis 2040 Du har nu tagit del av läromedlet om Arktis. Det lyfter upp många perspektiv, problem och utmaningar. Området är nu en arena för en intressekonflikt mellan ekonomiska och rättighetsintressen och tillika en konflikt kring rättigheten till mark. Det har lett till upprustning och kan i framtiden vara föremål för en militär sammandrabbning. Det har även gett upphov till samarbeten och stora förhoppningar ligger på Arktiska rådet och dess utveckling och möjligheter att möta de olika intressebilderna. Du ska nu individuellt skriva en betraktelse om hur du tror Arktis ser ut Du ska utifrån de olika intressegrupperna (stater, ursprungsfolk, djur, företag, idéeburna orgnaisationer m.fl. ) beskriva och analysera hur utvecklingen har sett ut. Hur ser styrning, samarbete och framtidsvisioner ut? Diskutera utifrån makt, ekonomi, intressen, soft och hard politics, miljö och rättigheter. Ha visioner men koppla till befintlig fakta och fler källor än läromedlet! Arbetet bör omfatta någonstans mellan 6-9 sidor, 1,5 radavstånd, Times new roman storlek 12. Inlämning senast 13/ Betygskriterier/bedömning Bedömningen utgår ifrån hur väl du kan använda och redogöra för olika begrepp och perspektiv, din förståelse för faktorer som skapar olika förutsättningar på individ, grupp och nationsnivå. Även din förmåga att analysera och identifiera orsaker, konsekvenser och lösningar. Din förmåga att argumentera för dina ståndpunkter och värdera och bemöta andras ståndpunkter är centrala i uppgiften. Likaså din förmåga att söka och hitta relevanta källor och kritiskt granska dem, samt att referera till källor För vidare kriterier för respektive betyg, se betygskriterierna