ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
|
|
- Henrik Johansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO Plan o Bygg augusti 2009
2 Samhällsbyggnad Plan o Bygg Ortsanalysen har tagits fram av Kajsa Rue Hallén Lina Hellström Under ledning av Dick Bengtsson, stadsplanechef Eva Nygren, planarkitekt Anna Möller, planarkitekt 2 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
3 inledning Köpingebro ligger cirka en mil nordost om Ystad omgivet av lätt kuperad åkermark. Orten ligger inom ett område som har varit bebott sedan bronsåldern. Först kring talet började en by utvecklas från det som tidigare bara varit en samling gårdar. I samband med järnvägens och sockerbrukets tillkomst i slutet av talet växte en bruksort fram. Här fanns alla möjliga serviceinrättningar inklusive hotell och Folkets park. Till en början tillkom främst arbetarbostäder och egnahemsbebyggelse söder om järnvägen, kring stationshuset och längs med Nybrovägen. Den främsta utbyggnaden skedde dock från talet och framåt. Orten har inte varit föremål för något större utbyggnad de senaste åren. Köpingebro är en boendeort och är i många avseende självförsörjande när det gäller service kom beslutet om sockerbrukets nedläggning. I och med detta befinner sig Köpingebro i något av en omställningsfas. Orten har växt fram till följd av socker-bruket, men dess ställning som Köpingebrobornas viktigaste arbetsgivare är sedan länge borta. Bruket har länge varit, och är fortfarande i viss mån, karaktärsgivande för orten. En ortsanalys syftar till att beskriva och lyfta fram en orts karaktär samt att visa på vilka styrkor och svagheter som orten har. Metoden innebär att man hämtar in och sorterar fakta om orten för att förstå dess historia, aktuella situation, förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortens som ett resultat av en historisk process. ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 3
4 innehållsförteckning Inledning 3 Översiktskarta 5 Geografi 6 Läge 6 Befolkning 6 Karaktär 7 Landskap 8 Geologi 9 Jordbruk 9 Grönstruktur 10 Karta grönstruktur 11 Historia Bebyggelse 16 Karta bebyggelsestruktur 17 Trafik 18 Tåg 18 Bil 19 Karta vägnät 19 Gång- och cykeltrafik 20 Funktioner 21 Offentlig service 21 Privat service 22 Föreningar 22 Struktur 23 Stråk 23 Knutpunkt 23 Karta struktur 23 Barriär 24 Landmärke 24 Områden 24 Swot-analys 25 Källförteckning 26 4 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
5 1 Ge-Ma livs 2 Tågstation Sockerbruksvägen Distriktssköterska/ Nova kliniken/ Frisör Förskola Fritidsgård 4 6 Skola Stationsvägen 7 8 Pizzeria Idrottsanläggning Vigs ängar Fredriksbergsvägen Nybrovägen 4 9 Vigavägen översiktskarta ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 5
6 Ängelholm Helsingborg Hässleholm 11 Sjöbo Landskrona Eslöv Kristianstad 13 Tomelilla Lund 19 Malmö Skurup Sjöbo Tomelilla Simrishamn Skurup E65 Köpingebro 9 geografi Trelleborg Ystad KÖPINGEBRO Ystad Läge Köpingebro ligger cirka en mil nordost om Ystad. Orten ligger nära Rv 19 och 9, vilket innebär goda kopplingar till andra delar av länet. Fyra större tätorter ligger inom 30 minuters bilväg. Pågatåget stannar i Köpingebro vilket medför goda förbindelser till Ystad, Tomelilla och andra delar av regionen. Goda cykelförbindelser finns till Ystad. Köpingebro omfattar en yta på ca en km² och är huvudort i Köpingebroområdet, som även består av bland annat Nybrostrand. Befolkning Köpingebro har idag 1134 invånare och är Ystad kommuns näst största tätort. På tidigt 60- tal hade orten omkring 660 invånare. Orten växte sedan och hade år invånare. Befolkningsnivån ökade sedan i en snabb takt och låg år 1990 på 1038 personer, sedan dess har orten haft en låg men stabil befolkningsökning. 24 % av ortens befolkning är mellan 0-15 år vilket gör att orten är ung i förhållande till genomsnittet för riket och framför allt för kommunen där motsvarande andel är 16 %. Personer som är över 65 utgör 15 % av ortens invånare, vilket är lägre än genomsnittet för riket och kommunen. På orten bor främst barnfamiljen och den största delen av de nyinflyttade tillhör också denna grupp. Den unga befolkningen innebär att det finns underlag för fyra förskolor och en skola, där även barn från kringliggande orter går. 6 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
7 Sockerbruket Tåg mot Simrishamn Ge-Ma livs Karaktär Köpingebro tillkom i samband med att järnvägen och sockerbruket etablerades på orten i slutet av talet. När bruket anlades 1894 växte en bruksort snabbt fram med bostäder och all form av service. Bebyggelsen bestod till en början främst av arbetarbostäder som växte fram söder och öster om järnvägen med kärnan kring stationsbyggnaden. De senaste 40 åren har orten växt med villabebyggelse och har idag förhållandevis mycket service, med bland annat skola, förskolor, matbutik och distriktsköterska. Köpingebro har ett bra geografiskt läge med närhet till Ystad, naturen och havet. Bruket, som lade ner större delar av sin verksamhet 2006, var länge en stor arbetsplats för orten men även för Ystad kommun. Historien och det arv som bruket fört med sig är tydligt bland de boende på orten. I samband med nedläggningen fanns en besvikelse bland invånarna, men idag finns en mycket positiv framtidstro. Även om orten har många mindre företag arbetar huvuddelen befolkningen i kringliggande större orter, så som Ystad och Malmö. Detta innebär inte att orten är en livlös sovstad utan det finns ett bra serviceutbud med tanke på ortens storlek och närhet till Ystad. Det finns gemenskap på orten, man känner i stort sätt till varandra. Även om man inte känner varandra hälsar man på varandra om man stöter på någon på gatan och det finns en utbredd vi- känsla. En mil nordost om Ystad Gammal bruksort 1134 invånare Låg medelålder, många barnfamiljer Bra serviceutbud ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 7
8 Utsikt mot Fredriksbergs skogsområde Grusväg genom Fredriksbergs skogsområde landskap Köpingebro karaktäriseras av lägre villabebyggelse och sockerbruket i norr. Orten är omgiven av flack åkermark med inslag av trädridåer och mindre vattensamlingar. Nybroån ligger öster om orten och mynnar ut väster om Nybrostrand. Ån omges främst av odlingsmark men även av en del ängsmark och skogsdungar. Ån är av stort värde för friluftsliv och fiske. Särskilt för Ystadortens Fiskevårdsoch Sportfiskeklubb som gör ett stort arbete med att sköta ån. Nybroån med området omkring är av kommunen utpekat som ett viktigt naturområde och täcks även av strandskydd och är riksintresse för naturvård. Detta syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och förutsättningarna för de växt- och djurarter som finns där. Sydväst om ortens finns ytterliggare ett viktigt naturområde utpekat av kommunen, Fredriksberg. Området består av före detta hagmark och ligger utmed Nybroån. Norr om ån har området planterats med björkskog och söder om ån består området av öppen odlingsmark. Den norra delen av Fredriksberg är militärt övningsområde och utpekat som riksintresse. Skogsområdet har flera grusstigar och används Fredriksberg Militärt övningsområde Nybroån 8 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
9 av de boende i Köpingebro för promenader, rekreation och ridning. I området ligger också Köpingebro IF: s träningsplan. Byalaget har i sin byaplan själva föreslagit att området skall hållas fritt från exploatering och utvecklas som strövområde. Söder om Fredriskberg ligger Ystad golfklubb som är en av Sveriges äldsta. Banan som tillkom redan på talet och byggdes om på 80- talet är populär för motion och rekreation för de boende på orten. Geologi Området kring Köpingsbro tillhör Österlenslätten och består av ett öppet och småkuperat landskap. Berggrunden består av yngre kalksten och sandstenar. Jordarten i områden domineras av lerig morän. Jordmånarna består både av stabila och ostabila brunjordar. Området tillhör Skånes sediment och horstområde och är relativt flackt, höjd över havet varierar mellan 0-25 meter. Vegetationsperioden är cirka 210 dagar nederbörden är mellan mm/år vilket innebär att det är ganska regnfattigt. Området hade tidigare många vattenbiotoper och spridningskorridorer som blivit utdikade. Området till hör ett av de mest utdikade i Skåne, och många mindre vattendrag ligger i kulvert. Det finns dock en del våtmarker och vattendrag kvar i området, däribland Nybroån. Jordbruk Området kring Köpingebro består av bördig mark och klassas till åtta på en tiogradig skala. Skördarna är höga och odlingarna är i stor utsträckning inriktade på specialgrödor av olika slag. Här odlas bland annat sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter. Köttproduktionen består främst av svin och fjäderfä. Gårdarna är vanligtvis i storleken av familjejordbruk, och har blandad produktion. Området tillhör en av de få i Sverige är spannmåls produktion ger god ekonomisk avkastning. 1 % av marken odlas ekologiskt jämfört med 5 % för hela Skåne. ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 9
10 grönstruktur Vy mot Vigs ängar Gång- och cykelväg mellan Villavägen och Mossvägen. Ådalavägen Lokalt på orten består grönstrukturen av gångoch cykelstråk, underhållna gröningar, lekplatser och mer fritt växande gröningar. Bebyggelsen är till stor del indelade i klungor av hus som separeras av vägar men även av gröna ytor. Den södra och norra delen av orten delas av en större grönstråk i östvästlig riktning. Längst grönstråket norra kant går det en asfalterad gång- och cykelväg. Det finns även två gångstråk genom grönstråket som förbinder de två områdena och på grönstråkets östra sida finns en lekplats. Söder och väster om Parkens förskola finns ett trädbevuxet område. Vid Vigs ängar finns en mer fritt växande äng samt ett mindre skogsområde. Bostadsområdet norr om järnvägen och skolan har en karaktäristisk grönska med höga träd, där bland annat fritisgården ligger. Där finns även en fotbollsplan och en lekplats som nås från skolan via en grusväg, så barnen slipper gå på vägen. Björkskogen sydväst om samhället är också viktigt för ortens grönstruktur och även de privata trädgårdarna och förgårdarna som på sina ställen har rikligt med höga träd och buskar. Nybroån och Fredriksberg är två skyddsvärda naturområden kring orten. Landskapet kring Köpingebro är l ät t k uper at och b est å r f r ä m st av jordbruksmark. Berggrunden består av yngrekalksten och sandstenar och jordarten är av lerig morän. Åkermarken i området klassificeras till åtta på en tiogradig skala. 10 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
11 Trädbevuxen yta Fritt växande gröning Gräsmatta Åker Lekplats Fotbollsplan Vid Sockerbruksvägen Lekplats vid Mossvägen karta grönstruktur Fotbollsmål vid Mossvägen ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 11
12 Tidigaste bosättningarna ca 2000 f.kr ca 1100 Området utvecklas från handelsplats till ett rent jordbrukssamhälle Sockerbruket anläggs i Köpingebro 1893 historia Sockerbruket 1894 Man har funnit spår av tillfälliga boplatser redan från stenåldern, f. Kr, i området kring Köpingebro. Under medeltiden skedde en kraftig befolkningsökning i området och detta medförde omfattande bybildningar. I samband med detta byggdes många kyrkor, bland annat i Stora Köpinge. Bybildningarna skedde främst en bit från kusten i närhet till Nybroån eftersom man var rädd för sjöfarares härjningar. Läget längs med Nybroån gjorde att man kunde ta sig med båt till havet och norrut till Nedraby. När läget lugnat ner sig började man anlägga städer Gamla arbetarsbostäder längs med kusten istället och då försvann Stora Köpinge som handelsplats och utvecklades till ett rent jordbrukssamhälle De byar som fanns i Stora Köpinges socken fram till 1900-talet var Kabusa, Lilla Köpinge, Stora Köpinge, Svenstorp, Fårarp och Nybro (som tidigare kallades för Sandhusen). Mellan Köpingemölla och Barevadsmöllan låg en samling gårdar som på slutet 1800-talet började växa till en by, som sedermera blev Köpingebro. Järnvägsstationen Sockerbrukat skulle ursprungligen ha legat i Svenstorp som i och med sin tågstation var en blomstrande by med bostäder och verksamheter. Ägaren till marken av den uttänkta platsen för bruket vägrade att sälja och man beslöt därför att anlägga bruket i Köpingebro istället. Sockerbruket som startades 1893 resulterade i en stor social förändring på orten. Invånarna som tidigare varit beroende av att bönder behövde extra arbetskraft, fick nu fast arbete. Två år efter brukets start var produktionen uppe i 860 ton 12 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
13 Tåglinjen Ystad- Köpingebro-Gärsnäs invigs 1894 Skola och flertal verksamheter öppnas ca 1900 Sågverket startas 1900 Köpingebro 1910 Köpingebro 1971 Köpingebro 2008 per dygn vilket gjorde bruket till det största i landet. Orten utvecklades mycket snabbt till ett brukssamhälle med bostäder och service. Här fanns livsmedelsaffärer, järnhandel, cykelaffär, frisör, café, hotell, Folkets park och till och med en biograf invigdes tåglinjen Ystad-Köpingebro- Gärsnäs. Omedelbart efter invigningen började tåg lastade med betor att rulla. Varje för- och eftermiddag avgick ett tåg med 30 vagnar för att hämta betor. Bruket var under hela 1900-talet ortens största arbetsplats med kring anställda ända in på 1970-talet. Det var främst män som jobbade på bruket men även kvinnor arbetade med att sy säckar som råsockret transporterades i På grund av den stora arbetsinflyttningen till orten så var man tvungen att bygga skolor. En småskola byggdes byggdes en folkskola och 1909 kommunens första mellanskola. I och med samhällets snabba tillväxt tillkom den ena butiken efter den andra. Med tiden blev underlaget tillräckligt stort för både tandläkare och distriktsköterska. ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 13
14 Omställning av bruket till tillverkning av färdigt socker 1950 Man borrar efter olja i området 1960 Järnvägslinjen mellan Köpingebro-Gärsnäs läggs ner 1970 Herrestad kommun uppgår i Ystads 1971 Herrestad, Sövestad, Baldringe, Högestad, Borrie, Bromma, Hedeskoga och Öja socknar uppgick Herrestads kommun i Ystads. Kommunsammanslagningen betydde mycket för Köpingebro. Avloppsfrågor kunde lösas och man fick en ny stor skola med idrottshall. På grund av att man hade Sveriges lägsta skatt på denna tid flyttade det hit många från Ystad. Folkets park I början av 1900-talet anlades ett sågverk i Köpingebro. Här tillverkades bland annat fönster, dörrar, skottkärror och kyrkobänkar, som går att beskåda i Valleberga kyrka. Som mest sysselsatte sågverket ett femtiotal personer. Under andra världskriget skedde en förändring av järnvägstrafiken. Lastbilen tog allt mer över det tyngre godset. Bettransporterna kom att överföras till landsväg med lastbil eller traktorer. 14 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO Busslinjer började trafikera landsbygden så att behovet av järnvägen minskades stängdes stationen i Svenstorp, 1970 lades järnvägslinjen mellan Köpingebro och Gärsnäs ner och en tid senare, 1981, lade man ner sträckan Tomelilla- Eslöv. SJ ansåg även att man inte längre var i behov av någon stationsbyggnad i Köpingebro och den uppgick i privat ägo. Vid den stora kommunreformen 1952 bildades Herrestads kommun av Stora Köpinge, Stora I slutet av 50-talet byggdes bruket om från tillverkning av råsocker till tillverkning av färdigt socker. Då uppfördes två stora silos med stor lagringskapacitet. Sockerdamm kan under speciella omständigheter explodera, detta hände vid tre tillfällen 1960, 1992 och Omfattande skador skedde på bruket vid alla tre tillfällen, 1960 omkom två personer vid explosionen. Indikationer på att det kunde finnas olja i marken gjorde att man på 60-talet borrade efter olja vid två olika tillfällen utanför Köpingebro. På grund av säkerhetsrisker valde man att täppa igen hålet gjorde man ytterligare försök men misslyckades.
15 Dansicokoncernen övertar bruket Beslut om nedläggning av bruket Delar av bruket rivs Lossning av betor Vy över bruket idag Brukets ägdes från 1907 fram till 1986 av Sockerbolaget, efter det köptes det av Volvos livsmedelsgren Procordia och 1992 övertogs slutligen bruket av danska Daniscokoncernen kom beslutet om nedläggning av sockerbruket. Stora delar av bruket håller för tillfället på att rivas men man ska bevara de gamla kontors- och personalbyggnaderna i avvaktan på att de eventuellt kan användas till någon annan verksamhet. Delar från sockerbruket i Köpingebro är nu spridda över världen. Tidigare har industridelar sålts till Pakistan och Ukraina. Delar av industridelarna har Danisco placerat på företagets anläggningar i bland annat Tyskland och Danmark. Rivningen beräknas ta lite drygt ett år. Oljeborrning 1987 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 15
16 Kampanjehemmet bebyggelse Som tidigare nämnt växte Köpingebro upp med en otrolig fart i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet i och med anläggningen av sockerbruket och järnvägen. Bebyggelsen på orten är därför inte så gammal utan härstammar från sekelskiftet och framåt. Den äldsta delen av bebyggelsen består till största del av friliggande arbetarbostäder i tegel. Kring fabriken växte det upp välbyggda bostäder för de högre tjänstemännen och kampanjehem för säsongsarbetarna. Det riktiga brukssamhället växte upp öster och söder om järnvägen med de centrala delarna kring stationen. Det växte fram en omfattande service med bland annat tre livsmedelsaffärer, caféer, hotell, järnhandel, cykelaffär, köttaffär Typisk stationsarkitektur, före detta affär och frisörer. Mitt i byn fanns det också en biograf. Köpingebro var från börjat uppdelat i två delar, husen kring stationen och husklungan söder om skogen. På ängarna vid Viga låg idrottsplatsen och Folkets park. Till mångas besvikelse försvann Folkets park under 70-talet. Bebyggelse från senare hälften av 1900-talet och fram till idag finns också representerad. Det finns många hus från 70- och 80-talet men även modernare bebyggelse. Den moderna bebyggelsen ligger på sina ställen blandad med den äldre bebyggelsen, men finns främst i ortens sydöstra del. I nuläget planerar Ystadhem att bygga hyresrätter i de södra delarna av orten, som beräknas vara klara i början av Gamla stationsbyggnaden De äldsta delarna av Köpingebro ingår idag i ett bevarandeprogram framtaget av kommunen, för att man vill bevara den bruksortskaraktär som finns idag. De delar av sockerbruket som inte rivs hoppas man kunna använda till andra verksamheter i framtiden. Bruksort som växte fram kring järnvägen och bruket. Äldsta bebyggelsen härstammar från tidigt 1900-tal. Delar av orten finns utpekat i Ystad kommuns bevarandeprogam. 16 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
17 talen talen talen Verksamheter Gräns för område med värdefull miljö bebyggelsestruktur ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 17
18 trafik Pågatågsstationen Bred bangård Nybrovägen Tåg 1866 invigdes sträckan Ystad-Eslöv och Köpingebro fick därmed sin första tågförbindelse anlades tågsträckan Ystad - Köpingebro-Gärsnäs och 1898 byggdes stationshuset i Köpingebro, påskyndad av Sockerbrukets tillkomst. Sträckan trafikerades både av personoch godstrafik som skulle till sockerbruket. I och med bilen och lastbilens intåg minskade intresset för tåget och i slutet av 1970 lades sträckan Köpingerbro-Gärsnäs ner. Det var även tal om att lägga ner Simrishamnsbanan men efter flera vändor beslutade politikerna att satsa på persontrafiken och lanserade 1985 SiTY- tågen, som 1990 döptes om till Österlenaren och 2003 elektrifierades banan. Sedan större delar av bruket lagt ner går det ingen godstrafik genom Köpingebro. Idag är Köpingebro en av tre orter i Ystad kommun som har tågstation. Tåget används flitigt av de boende på orten som i stor utsträckning arbetar och går i skola i bland annat Ystad och Malmö. Till Ystad tar det 8 minuter med tåg och till Malmö drygt en timme. Linjen har kring 14 avgångar på vardagar i vardera riktning och kring 9 avgångar i var riktning på helger. Banvallen i Köpingebro är bred vilket innebär att det är ett ganska långt och ojämnt stycke man behöver korsa för att komma över spåren. Tåget utgör en stor möjlighet för orten men även en barriär. Skolan samt två av förskolorna ligger norr om tågstationen och spåren korsas därmed av många barn. 18 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
19 Bil Köpingebro växte upp väster om vägen mellan Svenstop och Nybrostrand. Den vägen har ett äldre ursprung och följer idag i stort sett den historiska vägdragningen. Köpingebro som samhälle är inte särskilt gammalt och stora delar av vägnätet på orten har växt till allt eftersom byn växt ut. Nybrovägen tillhör en av de äldre på orten och följer till viss del den historiska sträckningen. Förlängningen av Nybrovägen, Sockerbruksvägen, norrut mot Stora Herrestad igenom bruksområden, följer också en äldre vägdragning. I takt med att bruket växte kom Sockerbruksvägen att stängas av för persontrafik. Bilister får idag istället ta sig norr ut via Stationsvägen. Nu när bruket stängt finns en förhoppning på orten om att vägen återigen kan öppnas för persontrafik. Det positiva med avstängningen har varit att det blivit mindre trafik runt skolan, och barnen kan därmed vistas där på ett säkrare sätt. Ystad ligger cirka 10 minuter bort med bil. Tomelilla ligger cirka 16 km bort och dit tar det runt 30 minuter med bil. Det är ungefär lika långt till Simrishamn, men dit är restiden cirka 35 minuter. Från Köpingebro till Malmö tar det drygt en timme. Det lokala vägnätet är välplanerat med smala krökta gator som håller hastigheterna nere på ett naturligt sätt. karta vägnät Järnväg Huvudgata Lokalgata Gång- och cykelväg ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 19
20 Gång och cykel Lokalt på orten är gång- och cykelnätet relativt välutvecklat. Mellan och längs med delar av husklungorna går det asfalterade cykelstigar. Längs med hela Nybrovägen går en separerad gång- och cykelväg. Många av lokalgatorna är smala och utformade på ett sätt så att bilar kan samsas med cyklister och fotgängare. Nybrovägen är den mest trafikerade vägen genom samhället och bilarna kör till viss del i höga hastigheter här. Vägen har fyra övergångställen och det finns en viss oro för att låta barnen korsa vägen själva. Goda cykelförbindelser finns till Nybrostrand och Ystad. Cykelvägen till Nybrostrand som invigdes 2008 är separerad från övrig trafik och tar de boende på orten ner till havet på fem minuter. Vidare från Nybrostrand finns det cykelväg fram till Ystad. Man kan även nå Ystad genom att cykla parallellt med spåren för att sedan korsa genom Sandskogen. Pågatågsstaionen är en stor möjlighet för orten, men också en barriär. Nybrovägen är ortens centralgata. Det finns en förhoppning om att Sockerbruksvägen öppnas igen efter det att bruket lagt ner. Orten har ett välutvecklat gång- och cykelvägnät med goda kopplingar till Nybrostrand och Ystad. Malmö 60 min Tomelilla 30 min Simrishamn 35 min Ystad 10 min Restider med bil från Köpingebro Lokalt gång- och cykelstråk Cykelbana från Nybrostrand mot Köpingebro 20 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
21 funktioner Köpingebro har idag förhållandevis mycket service för sin storlek och för att ligga så pass nära Ystad. Historiskt sett har dock handeln och servicen minskat mycket. Köpingebro är, men framförallt var, ett utpräglat brukssamhälle. Under större delen av 1900-talet fanns här bland annat flera livsmedelsbutiker, caféer, bio och hotell. All service som nämns i texten är utsatt på översiktskartan på sida 5. Offentlig service Köpingebro skola är en grundskola med verksamhet för barn i åldrarna 6-13 år. Skolan ligger norr om järnvägen och här går 243 barn var av ca hälften kommer hit med skolskjuts från Nybrostrand och den omkringliggande landsbygden. På skolan finns även ett bibliotek som är öppet för allmänheten två gånger i veckan. Det finns ett fritidshem beläget i skolans lokaler för barn i åldrarna 6-7. För de äldre barnen, 8-12 år, finns Stora fritishemmet som ligger 200 meter från skolan. Söder om järnvägen ligger en fritidsgård, som håller öppet två kvällar i veckan., där det anordnas aktiviteter för ungdomar i åldrarna år. Det finns fyra förskolor och en dagbarnvårdare på orten. Tre av förskolorna är kommunala (Kulingens, Parkens och Tornvillans förskola) och en är enskild (Lilla jag). Vigs Ängar är ett äldreboende som invigdes 1995 och drivs på entreprenad av äldreboendet Vigs Ängar AB på uppdrag av Ystads Kommun. Här finns 32 enskilda bostäder där de boende har tillgång till vård, gemensamhetslokaler och restaurang. Vid Stationsvägen ligger vårdenheten Novakliniken som även fungerar som barnavårdscentral en gång i veckan. Köpingebro skola Tornvillans förskola Fritidsgården Stora Herrestad ridklubb ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 21
22 Privat Service Ge-Ma Livs är en livsmedelbutik som ligger bredvid tågstationen. Butiken har ett stort utbud och en bemannad delikatessdisk vilket gör att såväl boende på orten som sommarturister handlar här. Affären är en viktig mötesplats och bidrar till ortens attraktivitet. På orten finns det frisersalonger, en loppis och en pizzeria. Det finns även ett flertal enmansföretag främst inom byggbranschen. Ystad golfklubb ligger söder om orten, vid Nybrostrand. Det är en av Sveriges äldsta golfklubbar som lockar många besökare. I anknytning till golfklubben finns det en restaurang och en kiosk. Föreningar Byalaget i Köpingebro är aktivt med ett tiotal personer i styrelsen. Köpingebro IF startades redan 1927 och är idag en mycket aktiv förening. Klubben håller till en bit väster om skolan. Den huvudsakliga sporten är fotboll, men det anordnas även gymnastik och pingisträning. Scouterna är aktiva i Köpingebro, deras scoutstuga ligger i Nybrostrand. Det finns också en frivilligbrandkår på orten. Ystadortens Fiskevårds- och Sportfiskeklubb startades 1949 och har sedan dess sett till att hålla Nybroån i ordning. Föreningen säljer fiskekort och har en stuga vid ån till uthyrning. Det finns en pensionärsförening som anordnar olika aktiviteter för den äldre befolkningen. Byalaget håller i Köpingebrodagen som är i augusti varje år. Då ordnar man bland annat med marknad och matförsäljning. Bra service, bl.a skola, förskolor, affär. Aktivt byalag och flertal föreningar som bidrar till en stark gemenskap. Köpingebrodag anordnas årligen. Novakliniken, Service Electra och Trendklippet Ge-Ma livs 22 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
23 struktur I samband med ortsanalysarbetet har en analys i enlighet med stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynchs metod tagits fram. Metoden går ut på att man pekar ut viktiga element i staden som kan påverka människans visuella upplevelse och användande av den. Stråk Lokalt stråk Barriär Knutpunkt Landmärke Område Utblick Stråk Det mest betydelsefulla stråket i Köpingbro är Nybrovägen. Dels då vägen knyter samman orten med Nybrostrand och vidare till Ystad, men även lokalt då den går förbi de centrala delarna på orten som affären, skolan och idrottsplatsen. Nybrovägen ger upphov till rörelse och liv kring stationen. Andra betydelsefulla stråk är grusvägarna genom Fredriksbergs skogsområde, som används för promenader och rekreation. Knutpunkt Området kring tågstationen är den centralaste delen av orten och det är här största delen av servicen ligger. Det är här man handlar i affären, lämnar sina barn på skolan/förskolan eller kanske tar tåget till jobbet. karta struktur ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 23
24 Järnvägskorsning Barriär Järnvägen genom Köpingebro är mycket positiv för orten och innebär många möjligheter, samtidigt utgör den en barriär då skolan, fritidshemmen och två förskolor ligger norr om spåren. Banvallen är bred och ojämn och ibland när bommen är nere blir det en så stor ansamling av barn att de tvingas stå och vänta på gatan. På orten har man länge önskat en tunnel under eller gångbro över spåren för att göra det säkrare för både barn och vuxna att korsa spåren. Nybrovägen bostäderna på Sockerbruksvägen. Stor del av barnomsorgen förlagd här, barnen når fritidshemmet via gångvägen bakom skolan. Området kring och söder stationen och matbutiken upplevs som ett homogent område, här finns ortens äldsta bebyggelse och stora delar av servicefunktionerna. I områdets södra del finns en grönyta i östvästlig riktning som avgränsar området från bebyggelsen söderut. Fjärde området ligger söder om gröningen och här finns bebyggelse från främst talet och framåt, här ligger bland annat Vigs ängar. Väster om Nybrovägen finns det femte området som består av en viss del gammal bebyggelse men Områden Det finns fem urskiljbara områden på orten. Bruket är ett tydligt avgränsat område som är inhägnat och är inte fysiskt tillgängligt, men ändå en påtaglig del av orten. Det andra området ligger kring skolan och de gamla arbetaräven en stor del modernare bebyggelse. Området angränsar till skogsområdet Fredriksberg. Landmärke Den 66 meter höga kalkugnen och den största byggnaden på bruksområdet, extraktionshallen, håller i nuläget på att rivas. Dessa två har tidigare utgjort ett tydligt landmärke i Köpingbro. När dessa försvinner saknar orten ett tydligt landmärke eftersom orten ligger något nedsänkt, särskilt när man angör norr ifrån. Utblickar Köpingebro ligger omgärdat av jordbrukslandskap och björkskog. Orten omgärdas till stora delar av träd och buskar och då orten ligger flackt skymmer träden utsikten mot det öppna landskapet. Utblickar framträder delvis i ortens sydöstra del. Stråk Barriär Nybrovägen Järnvägen Knutpunkt Område kring station/ skola/affär Landmärke Bruket Områden 5 urskiljbara områden 24 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
25 svagheter Avsaknad av olika upplåtelseformer av boende Få aktiviteter för ungdomar Få tågavgångar helger/kvällar styrkor Pågatågsstation Närhet till Ystad/hav/natur Bra serviceutbud swot Swot är en analysmetod som går ut på att man pekar ut ortens styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att på så sätt få en bild och en utvärdering av orten. Styrkor och svagheter beskriver nuläget och inre faktorer medan möjligheter och hot beskriver framtiden och yttre faktorer. Underlaget till SWOT-analysen är intervjuer med boende samt samtal med byalaget på orten. Skola/förskola/service lägger ner Ovarsam exploatering hot Fler tågavgångar Locka verksamheter till brukets gamla lokaler Varsam utbyggnad möjligheter ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 25
26 källförteckning Tryckta källor och bildkällor Arbetsgruppen Stora Köpinges historia, Från boplats till brukssamhälle: Stora Köpinges historia, Grafo Tryck på Österlen 1997 Arbetsgruppen Stora Köpinges historia, Bygd i blomstring: Stora Köpinges historia del 2, Grafo Tryck på Österlen 1999 Boverket; Lär känna din ort; Lenanders grafiska AB, Karlskrona 2006 Länsstyrelsen i Skåne län; Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv; Printus, Malmö 2007 Ystad kommun, Bevarandeprogram för byar i Ystad kommun, AB Ystads centraltryckeri, Ystad 1985 Översiktsplan för Ystad kommun, planen, 2005 Översiktsplan för Ystad kommun, underlag, 2005 Internetkällor och_planeringsunderlag/kulturmiljoprogram/ Sarskilt_vardefulla_kulturmiljoer_i_Skane/ Ystad/Hogestad_.htm, nts/8edde25addd7300fc12569e f 4, searchresult.html?countyreg=8&searchtype MP=m&munParREG=Ystad&searchType=v& opensearchreg=k%f6pingebro&yearminre G=&yearMaxREG=&taskREG=&archive=R EG&firstMatchToReturnREG=1, YSTAD/ , YSTAD/ , Muntliga källor Möte med byalaget Anders Lundin Eva Jarl Lars-Åke Hansson Ann Halin Peter Nilsson Fotografier & kartor framtagna av Kajsa Rue Hallén Lina Hellström Kartunderlag och ortofoton GIS och Mätningsavdelningen 26 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO
27 ORTSANALYS FÖR KÖPINGEBRO 27
28
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
ORTSANALYS FÖR GLEMMINGEBRO
ORTSANALYS FÖR GLEMMINGEBRO Plan o Bygg augusti 2009 Samhällsbyggnad Plan o Bygg Ortsanalysen har tagits fram av Kajsa Rue Hallén Lina Hellström Under ledning av Dick Bengtsson, stadsplanechef Eva Nygren,
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
ORTSANALYS FÖR LÖDERUP
ORTSANALYS FÖR LÖDERUP Plan o Bygg augusti 2009 Samhällsbyggnad Plan o Bygg Ortsanalysen har tagits fram av Kajsa Rue Hallén Lina Hellström Under ledning av Dick Bengtsson, stadsplanechef Eva Nygren, planarkitekt
ORTSANALYS FÖR SÖVESTAD
ORTSANALYS FÖR SÖVESTAD Plan o Bygg augusti 2009 Samhällsbyggnad Plan o Bygg Ortsanalysen har tagits fram av Kajsa Rue Hallén Lina Hellström Under ledning av Dick Bengtsson, stadsplanechef Eva Nygren,
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000
Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Arbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Planförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI
Planförslag GEOGRAFI I det här förslaget föreslås en utbyggnad i bostadsområde 1. Här kommer även att redogöras för förslag på åtgärder för andra delar av byn. Genom att bygga i de geografiskt centrala
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag
Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Regionala och mellankommunala frågor
Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16
Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm
Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Prata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10
1 (2) Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10 Plats: Bedinge Golfklubb Tid: 18.00 20.00 Som en del i arbetet med utvecklingen av området kring Pärlan och Granhyddan arrangerar kommunen designdialogen.
SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500
SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435
Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
STÅNGBY. en inventering
en inventering stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Trafikutredning, Kallfors 1:4
Södertälje Kommun Trafikutredning, Kallfors 1:4 Uppdragsnr: 105 20 44 Version: 1.0 2018-04-11 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Södertälje Kommun Konsult: Norconsult, Uppdragsledare: Teknikansvarig:
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
Det här är Trekanten. Sofie Nyström 13 2013-09-27
Handläggare Datum Sofie Nyström 13 2013-09-27 Det här är Trekanten Trekanten ligger mellan Kalmar och Nybro och det är ungefär 15 kilometer till båda städerna. Namnet Trekanten kommer från den trekantsyta
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Bakgrund. Del 1 Bakgrund
Del Åkarp är en intressant plats för planering då dess läge mellan väg E, E6 och Södra Stambanan är fördelaktigt samt att tätorten ligger inom kollektivtrafi kavstånd mellan Malmö och Lund. Bostadsfrågan
Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.
Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby
Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län
Skogsvägen Samrådshandling 2010-12-08 Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Länsmansvägen Nyhemsvägen Stenåsavägen PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshanlingen
LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:
Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern
NORRSKOG - GESA HILDEBRAND
- GESA HILDEBRAND Förslaget innebär i korthet: 54 nya bostäder Nya vägförbindelser Ridstigar genom landskapet upp till skogen Rasthagar och betesmark, ca 73 ha Ridanläggning, med stall för 70 hästar, på
Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst
Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ICA Nyhamnsläge, från sydväst 2013-12-05 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring
Tillgänglighet Regionala kärnor
TemaBLAD: Tillgänglighet Regionala kärnor Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Tillgänglighet Regionala kärnor December 2012 Analyser: DanielsonDosk Kartlayout: Johanna Hellsten Textbearbetning: Johanna Hellsten,
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3
1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera
Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist
Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...
Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm
Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har
Sandviken. Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018
Sandviken Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018 Sandviken, en del av Östersund 2014 antogs översiktsplanen Östersund 2040 av kommunfullmäktige. I den fanns visionen
PÅGATÅG NORDOST 2009
Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Glesbygd mitt i smeten vill se mer
Sida 1 av 9 ÄNGELHOLM 9 juli 2016 08:00 Glesbygd mitt i smeten vill se mer grönska Trots att det varit en motig start bakas det nu för fullt på byns enda bageri. Och några av ortens eldsjälar vill se en
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg
Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning
Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
BRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen
Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september
>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Inkomna synpunkter till Trafikplanen
Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle
Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall