GRUUS Enkät om effekter av arbetet

Transkript

1 GRUUS Enkät om effekter av arbetet På mötet den 13 mars med de kommunansvariga för GRUUS kom mötet överens om att det kan vara till stor hjälp om tre grundläggande frågor besvaras av varje kommun ang. hur arbetet fungerar i GRUUS. Frågor Vad fungerar bra i arbetet med att ta hand om de ungdomar som enligt GRUUS inte går i skolan? Vad fungerar mindre bra i arbetet med att ta hand om de ungdomar som enligt GRUUS inte går i skolan? Vilka åtgärder skulle innebära en bättre hantering av rutinerna för att ta hand om dessa ungdomar? (Ge exempel på åtgärder och ev. nya funktioner). Svar Svar, har inkommit från 10 av GRs 13 medlemskommuner. Ale Frågorna 1 och 2: - Vi har inte kommit igång med ett systematiskt uppföljningsarbete. Hittills har kartläggningen gjorts och diskussionen med kommunledningen inletts utifrån det resultatet. - Ett förslag har överlämnats till kommunstyrelsen om att en person med lämplig yrkesprofil, t ex en ungdomskurator, får ansvar och arbetstid för den uppsökande verksamheten med ungdomarna. Den personen ska kunna lyssna på deras behov och mycket informellt kunna ge hjälp med att lotsa vidare till t ex komvux, AME, AF och andra instanser, t ex folkhögskolor för kompletterande studier. Det är inte svårt och kostar inga stora pengar att t ex ge åldersdispenser på komvux eller arbetsförmedlingen. Redan kartläggningen har resulterat i att flera ungdomar sökt sig tillbaka till kompletterande utbildning när de fick information om att möjligheten fanns. Det kan också poängteras att de allra flesta ungdomar i dessa åldrar som står utanför eller har hoppat av gymnasiet är mycket ambitiösa och ansvarsfullt går in för att klara sig själva. F ö ser jag det som mycket viktigt att samtliga gymnasieskolor aktivt deltar i GRUUS. Det kostar oss övriga mycket tid, arbete och pengar att spåra upp och söka våra ungdomar, som i god ordning fullgör sina gymnasiestudier på andra skolor. Det är vi, elevernas hemkommuner, som finansierar dessa skolor! 1

2 Alingsås Alströmergymnasiet har följande rutiner för uppföljning av kommunens ungdomar under 20 år, som ej befinner sig i utbildning eller ej har fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande: För att kontinuerligt följa upp och informera ungdomar om möjligheten till studier m. m. har följande arbetsmodell tagits fram: - Under september samkörs uppgifter i GRUUS', KIR's och CSN's register. - Vecka 41 skickas ett brev ut till de ungdomar, som skolan då inte kan se befinner sig i någon form av sysselsättning. Vederbörande ombeds fylla i bifogad svarsblankett. Svarskuvert medföljer utskicket. - Vecka 43 följer skolan upp åtgärden. De ungdomar, som vi aven efter denna avstämning saknar uppgifter om, kontaktas telefonledes. - Vecka 45 sker sista uppföljningen för hösten, - Vecka 12 skickas ytterligare ett brev ut efter att en avstämning har gjorts vad gäller inflyttning till kommunen respektive avhoppade elever. Detta brev innehåller information om studier, stödjande insatser samt kontaktpersoner att vanda sig till. Göteborg Göteborgs svar utgörs av en rapport, vilken utgör ett underlag för en presentation i Utbildningsnämnden. Rapporten återfinns som appendix sist i denna redovisning. Härryda - Vad fungerar bra i arbetet med att ta hand om de ungdomar som enligt GRUUS inte går i skolan? - Tomas Larsson som har erfarenhet från tiden före GRUUS, tycker nu att det fungerar förträffligt bra. Förut hade vi ingen aning om vilka elever som stod utanför skolan, nu har vi full kontroll, enligt Tomas. - Vad fungerar mindre bra i arbetet med att ta hand om de ungdomar som enligt GRUUS inte går i skolan? - Ingen kommentar. - Vilka åtgärder skulle innebära en bättre hantering av rutinerna för att ta hand om dessa ungdomar? (Ge exempel på åtgärder och ev. nya funktioner). - Jag har inte så stor erfarenhet av GRUUS, det jag saknar är att inte personnummer syns på utskrifter av listor. Nyinflyttad elev som går kvar i grundskolan; det går inte att se vilken grundskolan. Elever som är födda 91, kan ju ha börjat som 6-åring. Jag brukar titta på ev. val i INDRA och på så sett se vilken grundskola de finns på. I annat fall ringer jag upp. 2

3 Kungsbacka - GRUUS har förbättrat möjligheterna till full koll betydligt, men... Se nedan! - Telefonen är det verktyg som fungerar bäst för att hålla kontakt. - SYV-koppling. Det visar sig att många ungdomar är i stort behov av, och gärna tar emot, erbjudande om vägledningssamtal. - Nära koppling till IV - Det går att ta emot förvånansvärt många inom det individuella programmets ram om man har ett flexibelt upplägg! - GRUUS fungerar ännu inte fullt ut. Se ovan! - Jag får inga svar när jag skickar brev! När telefonnummer saknas måste man ju ändå göra det. - Uppföljningsansvaret innebär utökat tryck på IV och vi har inte tillräcklig kapacitet just nu. - Samordning kring de ungdomar för vilka IV inte är aktuellt och vägledningen inte leder vidare. - En "coach" för de ungdomar som kräver mycket stöd - täta kontakter (även för deras föräldrar!) - Vi saknar en grupp bestående av representanter för Socialtjänsten (inkl LSS), BUP, Arbetsförmedling m fl, som tillsammans med coachen kan ta sig an och samverka kring "svåra fall". - Fler åtgärder som kan erbjudas under kortare perioder, typ daglig verksamhet med inslag av arbetsträning (och "datoravvänjning"), kortare pröva-på-kurser - praktiska eller teoretiska med yrkesinriktning (truckkort) eller med fokus på personlighetsutveckling. Kungälv - Lerum Här kommer några tankar kring uppföljningsfrågorna i GRUUS - arbetet. - Det är oftast väldigt positivt, när jag ringer upp och talar med föräldrar och elever. Det uppfattas positivt - att samhället och skolan bryr sig. Vi har inte så många problemelever utanför skolan. De flesta jag kommer i kontakt med går på skola utanför samverkansområdet eller studerar utomlands. 3

4 - Lerum kan inte erbjuda jobb i kommunens regi. Ungdomarna kan ha praktik 5 dagar/vecka på IV, men elever som inte vill gå i skolan, vill helst inte ha praktik heller. De vill ha ett jobb med lön. - Flera avbrott visar sig vara permissioner, men det går kanske inte att redovisa i GRUUS. Lilla Edet - Mölndal - Lite tunt med stödet i Mölndal. - Ibland svårt att få kontakt. Kanske mer e-post adresser. - Ny grupp, komvux. Partille - Stenungsund - När vi får ett namn så tas kontakt gör en planering. - Det finns ungdomar som har svårare problem. Oftast är de tidigare kända och mycket insatser har gjorts och ofta utan märkbara positiva resultat. I Stenungsund pågår just nu diskussioner mellan alla inblandade parter för att vi gemensamt kommun, regionen och staten kan hitta lösningar som täcker alla ungdomars behov. - Vi talar mycket om olika typer av verksamhet för ungdomar som inte fungerar bra i vanlig traditionell undervisning eller praktik. Det krävs en hel del för dessa att så småningom, i bästa fall, stå till arbetsmarknadens förfogande. 4

5 Tjörn - Det är bra med tydligheten och snabbheten vad gäller info om eleven när det har registrerats rätt. - Mindre bra med elever som går i åk nio och bara har bytt bostad inom kommunen som kommer upp som inflyttad till kommunen. Det måste finnas möjlighet att se om eleven har lämnat grundskolan eller inte. - Utbytesstudent eller permitterad hade varit bra att ha som funktion. Vad göra när man gör allt och inte lyckas nå eleven? Möjlighet att dokumentera vad som gjorts, t ex sökt via telefon och brev. En ruta där om möjlig insatser kan dokumenteras. Öckerö - Att vi blir påminda om problemet. Om systemet används som det är tänkt kommer det fungera bra. Nuv. problem är att alla kommuner och skolor inte använder det lika frekvent. - Svårt att kunna se det man vill se i GRUUS. De hjälpfunktioner som idag finns i systemet fungerar dåligt eller inte alls. Man har själv fått formulera egna brev att skicka ut till exempel. Åtgärderna (hur man arbetar i kommunerna) skiljer sig åt (på gott och på ont). När vi fått ta del av varandras arbete och kommit igång lite mer med det egna arbetet kommer det säkert att bli mycket bättre. - Trots att vi själva bestämmer hur vi vill använda systemet skulle det vara bra att ha kommit överens gemensamt om hur snabbt vi tar kontakt med aktuella elever vid olika avbrott, liksom vad som är minimum i att plocka ut statistik = kvalitetssäkring för kommuninvånarna i GRs medlemskommuner. 5

6 APPENDIX Göteborg KOMMUNALT UPPFÖLJNINGSANSVAR FÖR UNGDOMAR UNDER 20 ÅR Bakgrund I betänkandet Unga utanför (SOU:2003:92) konstateras att andelen unga som befinner sig utanför det etablerade välfärdssystemet ökar. I en kartläggning av ungdomsgruppen framgår att ett stort antal inte har avslutat grundskola eller gymnasieskola. Det konstateras även att tidsperioden i utanförskap har mycket stor betydelse för möjligheterna att etablera sig i samhället. Riskerna för marginalisering minskar kraftigt om insatser görs under det första året av utanförskap. I betänkandet betonas även vikten av att ungdomarna främst skall erbjudas gymnasieutbildning samt att kravet på samverkan mellan berörda statliga och kommunala verksamheter gällande ungdomsinsatser bör stärkas. Den 1 juli 2005 trädde så en ny lag i kraft. Kommunerna åläggs ett utökat uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år. Kommunerna ska löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta i syfte att skapa förutsättningar för att stödja och stimulera ungdomarna att fullfölja en gymnasial utbildning eller för att erbjuda ungdomarna en annan individuell åtgärd inom ramen för kommunens befintliga verksamheter. Kraven på samverkan mellan skola, socialtjänst och arbetsförmedling runt den aktuella ungdomsgruppen ökar därmed. Det utökade ansvaret är ett förtydligande av kommunens ansvar och i grunden ingen ny uppgift varför särskilda statliga medel inte avsatts. Kommunens ansvar regleras i skollagen kap 1, 18 : En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Lagen gäller i de fall de unga inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. I majoritetens förslag till budget för Göteborg 2006 angavs i samma anda att gruppen unga utanför, det vill säga åringar som inte studerar, arbetar eller aktivt söker arbete eller har annan känd sysselsättning har ökat. Detta är inte acceptabelt, skriver man. Stadens olika aktörer ska var för sig genom olika åtgärder och via samverkan se till att dessa ungdomar får det stöd de behöver och inte heller faller mellan stolarna. Göteborg har en plan I oktober 2006 presenterade Skolverket en rapport om hur uppföljningsansvaret fungerar i landets alla kommuner. Hälften av landets kommuner saknar en handlingsplan. Till dem hör inte Göteborg konstaterar Skolverket. Att Göteborg har en plan och har rutiner för organisering av uppdraget och för genomförande av insatser noterar också stadsrevisionen i Göteborg i sin revisionsrapport för 2006, men tillägger att det är angeläget att utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortlöpande utvecklar arbetet med utgångspunkt från uppföljningsansvaret i den riktning som lagstiftningen anger: att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder. 6

7 Att nämnda uppgift är angelägen framgår även tydligt av stadskansliets Uppföljningsrapport 5/2006 (daterad november 2006) till kommunstyrelsen om prioriterade mål inom utbildningsområdet. Här noteras att organisation och rutiner finns för uppdragets genomförande men att det fortfarande föreligger en osäkerhet främst inom stadsdelsorganisationen vilka insatser som kan och bör göras då ungdomarna inte är utbildningsmotiverade och en osäkerhet var ansvaret för att initiera insatser ligger. Det saknas ännu, säger stadskansliet, ett samlat kommunalt grepp och nya initiativ att utveckla aktiviteter för unga som inte vill studera och inte heller kommer ut i arbete. Stadskansliet pekar samtidigt i sin rapport till kommunstyrelsen på en typ av aktivitet som etablerats på några ställen runt om i landet, så kallade Navigatorcentra. Dessa utgör på lokal nivå ett nav som ger stöd till unga på ungas villkor. Inriktningen är att genom coaching och andra stödinsatser motivera och stödja unga att gå vidare till utbildning, arbete eller annan sysselsättning. Några stadsdelar har visat intresse för etablering av liknande verksamhet. Om sådana etableras finns fortfarande behoven kvar att samordna verksamhet för unga i hela staden, säger stadskansliet i sin rapport. Ansvar för olika insatser inom kommunen Inledning Utbildningsnämnden har enligt reglementet uppdrag att svara för uppgifter som enligt skollagen ankommer på kommunen. Det innebär att det är utbildningsnämnden som från och med den 1 juli 2005 har det övergripanden ansvaret att hålla kommunen informerad om de ungas aktuella sysselsättning. Nämndens ansvar innebär vidare att erbjuda samtliga ungdomar under 20 år studie- och yrkesvägledning samt utbildning på nationella och individuella program. Det ansvaret omfattar dock inte sociala och/eller arbetsmarknadsinsatser för ungdomarna. Utbildningsnämndens resurstilldelning baseras på antal ungdomar i gymnasieåldrarna. Stadsdelsnämnderna har befolkningsansvar för den aktuella åldersgruppen. Stadsdelarna har enligt socialtjänstlagen ansvar för förebyggande barn- och ungdomsinsatser samt för de ungas behov av särskilda sociala stödinsatser. Utbildningsnämndens ansvar att ha en övergripande kunskap om ungdomarnas sysselsättning förutsätter att kontakt kan etableras med ungdomarna. Om utbildningsnämnden ska fullfölja sitt ansvar är en samverkan över förvaltningsgränserna nödvändig. Samverkan innebär i praktiken att stadsdelsnämnderna medverkar i kartläggningen av ungdomarnas aktuella sysselsättning och förmedlar information till utbildningsnämnden. Kartläggningen ingår samtidigt som en aktiv del i stadsdelarnas eget förebyggande barn- och ungdomsarbete. Stadsdelarna och utbildningsförvaltningen får genom denna hanteringsordning en möjlighet till en tidig och fördjupad gemensam kunskap om de ungdomar som har behov av särskilda och riktade informations- och stödinsatser. Stadsdelarna och utbildningsförvaltningen har utsett särskilda kontaktpersoner för hantering av informationsutbyte, för gemensam planering och för direkt samverkan 7

8 kring individuellt anpassade åtgärder med olika inslag av skola, arbete/praktik och sociala stödinsatser. Registerhållning Vi har i Göteborg utarbetat hyggligt bra rutiner på att ha koll på vilka ungdomarna är, rutiner som ständigt utvecklas. Via kansliet för gymnasieintagningen får vi uppgifter om vilka ungdomar som inte sökt respektive inte fått någon plats. Rutiner har skapats för Göteborgs kommunala gymnasieskolor att hålla elevregistret ständigt uppdaterat när det gäller skolbyten och avhopp. Via etablerade rutiner för interkommunal ersättning och för ersättning till friskolorna har vi en likvärdig koll på Göteborgare som går i gymnasieskola i annan kommun och vid gymnasiala friskolor. Eftersom det är en stor rörlighet genom inflyttning och utflyttning till och från kommunen och omflyttning inom kommunen är det en omfattande procedur att samköra personuppgifter med befolkningsregister och liknande. Ett mindre antal ungdomar har varken befolkningsregistret, Migrationsverket eller annan myndighet koll på var de fysiskt håller hus eller vad de sysslar med. Rutiner håller på att skapas i förhållande till universitet och högskolan för att vi ska ha bättre koll på de 18 och 19- åringar som är nyinflyttade till Göteborg för högre studier och som av det skälet inte tillhör målgruppen. Under de snart två år som uppföljningsansvaret verkat har antalet berörda ungdomar pendlat mellan 950 och 1150 ungdomar. Av dessa är ungefär 30 procent ungdomar mellan 16 och 17 år och cirka 70 procent mellan 18 och 19 år. Runt en tredjedel av gruppen är fullt sysselsatta med aktiviteter jämförbara med en gymnasieutbildning genom studier utomlands, på folkhögskola, gör militärtjänst, har anställning i något företag eller liknande. Runt en tredjedel bedöms vara en mera direkt målgrupp för individuellt anpassade insatser genom kommunens uppsökande, förebyggande och åtgärdande inom socialtjänsten. Resten rör sig mellan gör ingenting, är arbetssökande, har tillfälligt hoppat av eller är allmänt obestämda på sin väg mot vuxenlivet. Här är det erbjudanden av individuellt anpassade kombinationer med skola, arbete/praktik och socialt stödjande insatser som kan vara lösningen. Notera igen att det är en mycket stor rörlighet i gruppen. Flera återkommer över tid från studier utomlands, flera byter från arbete eller arbetslöshet till studier och vice versa efter ett längre eller ett kortare uppehåll, några är föräldralediga en tid eller gör militärtjänst, några andra besöker sitt hemland och kommer tillbaka och söker studier eller arbete eller fastnar i arbetslöshet. Vid fyllda tjugo år eller avflyttning från kommunen avförs berörda ungdomar från uppföljningsregistret, men påfyllningen är lika stor i den andra ändan med nya avhopp, nyinflyttade och så vidare. Någon uträkning av hur många individer som över tid faktiskt är registrerade inom uppföljningsansvaret har inte gjorts. Studie- och yrkesvägledning Utbildningsnämnden har uppgiften att erbjuda alla ungdomar i målgruppen studieoch yrkesvägledning samt utbildning på nationella program eller individuella program. Vägledningscentrum har dimensionerats för att erbjuda studie- och yrkesvägledning 8

9 till alla ungdomar som inte genomför en gymnasieutbildning. Två gånger per år skickas ett brev enligt en uppgjord rutin till samtliga berörda ungdomar med en inbjudan att besöka Vägledningscentrum tillsammans med en uppmaning att tänka på värdet av en genomförd gymnasieutbildning. Denna rutin håller nu på att utvecklas med en ambition att löpande skicka ett brev till berörda ungdomar med en aktiv uppmaningar till den unge att göra ett nytt försök, att besöka Vägledningscentrum och så vidare. Allteftersom det blir mer och mer känt att Vägledningscentrum utökar sina tjänster och i takt med att det blir känt att nya vägar genom gymnasieskolan skapas ( se nedan) blir det mer och mer vanligt att ungdomar också av egen kraft söker sig till Vägledningscentrum för information och för råd och stöd. Nya vägar genom gymnasieskolan I det gemensamma uppdraget finns en stark betoning på att erbjuda de unga stöd att fullfölja en gymnasieutbildning. Såväl Skolverket som Göteborgs Stad är tydliga på den punkten. I den uppgiften ligger ett stort indirekt ansvar att inom gymnasieskolan skapa sådana utbildningsalternativ att ingen helst tvekar till att söka en gymnasieutbildning efter grundskolan. Ett lika stort indirekt ansvar ligger det i att på elevens väg genom gymnasieskolan kunna erbjuda den flexibilitet och det pedagogiska stöd som eleven behöver för att fullfölja sin utbildning. Det vill säga insatser som samtidigt aktivt motverkar avhopp till utanförskapet. Ett avhopp från gymnasieskolan är inte bara ett misslyckande för den enskilde eleven. Det är också en misslyckad ekonomisk investering från samhället sida. Många elever har gått både två och tre år i gymnasieskolan innan avhoppet och lämnar sin skola utan att egentligen ha presterat något av värde inför vuxenlivet. Preparandutbildning inom de nationella programmen för elever med låga meritvärden från grundskolan, etablering av tre Lärcentra (Burgården, Vasa och Yrkes) för elever som önskar en mer flexibel studietakt (inklusive möjligheten att kombinera studier med arbete) samt viktiga inslag i den pågående översyn av det individuella programmets form och innehåll är några exempel på satsningar som görs för att stödja elever att fullfölja en gymnasieutbildning. Elever med låga meritvärden från grundskolan är överhuvudtaget en utmaning för gymnasieskolan, men kräver samtidigt mer av insatser i grundskolan och mer av samordnade insatser i samband med övergången mellan högstadium och gymnasiestudier. Stadsrevisionen har i sin årsredogörelse för 2006 påvisat brister i grundskolornas upprättande och utformning av åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte bli godkända. De åtgärdsprogram som har upprättats och som omfattats av revisionens granskning brister i analys och problembeskrivning, skriver man. En analys och problembeskrivning i elevens åtgärdsprogram som med kommunens uppföljningsansvar för ögonen bör ha det vidare perspektivet att det omfattar övergången till fortsatta studier i gymnasieskolan. Enligt stadsrevisionens bedömning är det en vanlig tendens att grundskolorna alltför ensidigt fokuserar på elever som riskerar att bli underkända i de tre ämnen som ger behörighet till gymnasieskolan, d v s matematik, engelska och svenska. Stadsrevisionen framhåller 9

10 att grundskolan har ett ansvar att förbereda eleverna för gymnasieskolan och att detta ansvar inte kan begränsas enbart till de formella behörighetskraven. Arbete och praktik Från och med våren 2007 ingår också en praktikdel i gymnasieskolans ambitioner inom uppföljningsansvaret. Praktikverksamheten är förlagd till Vägledningscentrum och syftar till att genom en kombination av praktik, coachning och vägledning motivera ungdomar inskrivna på en gymnasieskola till att fullfölja sina gymnasiestudier eller för avhoppare att återuppta sina studier. Genom praktik ska ungdomar också erbjudas en aktiv och meningsfull sysselsättning under en period av reflektion och vägledning och i väntan på en ny studiestart. Det är viktigt att understryka att heltidspraktik av det här senare slaget endast kan erbjudas ungdomar om det är ett medvetet led i den unges studieplanering och om insatsen bidrar till att förstärka den unges förutsättningar att framöver följa gymnasiekurser. För en hel del ungdomar är inte utbildning eller ens utbildning i kombination med praktik ett förstahandsval. De har behov av andra insatser. I dessa fall är det av stor vikt att det skapas mer av åtgärder i samverkan mellan stadsdel, arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsinsatser. Det finns för få alternativ för ungdomar som inte vill gå i gymnasieskolan, skriver Skolverket i sin lägesrapport om skolan Vad har vi till exempel att erbjuda en 16-åring och en 17-åring som här och nu säger definitivt nej till mera skola? Och vad har vi att erbjuda en 19-åring som tycker att han är för gammal att göra ett nytt försök i ungdomsskolan? Det finns också oklarheter, säger Skolverket vidare, då det gäller sådana alternativs förhållande till reguljär utbildning och det brister i samverkan mellan arbetsförmedlingarna och kommunerna. En del av svaren på de frågorna ligger för närvarande i fatet hos dem som ansvarar för den nationella och för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har i dagarna skickat ut en remiss till arbetsmarknadens parter med ett förslag om en Jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år att gälla från och med den 1 december Jobbgarantin ska ersätta det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG) som i Göteborg drogs in i december Jobbgarantin ska enligt förslaget ge ungdomarna ett aktivt stöd att söka arbete tillsammans med andra insatser som kan vara praktik eller utbildning. Den ersättning som kommer att utgå till deltagare i jobbgarantin ska vara så utformad att den inte avhåller ungdomar från att välja reguljära studier framför öppen arbetslöshet, skriver man i förslaget. Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år ligger fast. Det är viktigt, skriver man, att det sker en nära samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunen för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Sociala stödinsatser Stadsdelsnämnderna har befolkningsansvar för den aktuella åldersgruppen. Nämnderna har enligt socialtjänstlagen ansvar för förebyggande barn- och ungdomsinsatser samt för de ungas behov av särskilda sociala stödinsatser. De särskilda sociala insatser som ungdomar inom uppföljningsansvaret behöver faller således i stor utsträckning på stadsdelsnämnderna. I stadsdelarna ska enligt 10

11 uppdraget bedrivas ett aktivt förebyggande ungdomsarbete via kartläggning och uppsökande och åtgärdande insatser. Det råder dock en stor osäkerhet inom stadsdelsorganisationen vilka insatser som kan och bör göras och vem och vilken verksamhet som ansvarar för att initiera insatser för unga, som inte är aktuella enligt socialtjänstlagen, då ungdomarna inte är utbildningsmotiverade eller inte lyckas med sina mer eller mindre engagerade försök att finna ett arbete för sin försörjning. Det saknas ett samlat kommunalt grepp och nya initiativ att utveckla aktiviteter för unga som inte vill studera och inte heller får arbete, skriver också stadskansliet i sin uppföljningsrapport till kommunstyrelsen i oktober Stadsdelarnas unika uppgift är att ge ett individuellt socialt stöd till de ungdomar i målgruppen som har behov av särskilda och riktade sådana insatser. Efter nära två års arbete med uppföljningsansvaret är det vår uppskattning att cirka en tredjedel av Göteborgs dryga tusentalet unga utanför gymnasieskolan är en direkt målgrupp för individuellt anpassade sociala åtgärder inom det specifika uppföljningsansvaret. Vid kontakter med Stockholm och Malmö visar det sig att de har samma erfarenheter. Samverkan mellan gymnasieskolan och stadsdelen innebär i praktiken i dessa delar att bättre rutiner bör kunna utvecklas för ett närmare samarbete i elevsociala frågor när behov finns för detta. Samverkan mellan gymnasieskolan, stadsdelen och kommunens arbetsmarknadsinsatser innebär i praktiken att nya individuella studievägar kan skapas där eleven kan kombinera studier med arbete/praktik tillsammans med ett utökat socialt stöd. Inom detta område pågår ett utvecklingsarbete inom nätverket av kontaktpersoner där också kommunens centrala arbetsmarknadsgrupp numera är företrädd. Läs mer om uppföljningsansvaret: - Kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år kommunledningens uppdrag till berörda verksamheter (Stadskansliet, Enheten för Välfärd och utbildning, ) - Förordning om behandling av personuppgifter i den kommunala verksamheten rörande information om icke skolpliktiga ungdomar (Svensk författningssamling, SFS 2006:39) - Fördjupad studie gällande unga år med fokus på ungas etablering, arbete, bostad och hälsa (TU, Stadskansliet, Enheten för Välfärd och utbildning, ) - Skolverkets lägesbedömning 2006 (Rapport 288/2006, sid ) - Information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret (Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag, /Dnr 2005:3341) 11

12 - Uppföljningsrapport 5/2006 uppföljning av prioriterade mål, övergripande analys och bedömningar av verksamhet och ekonomi samt en särskild redogörelse av verksamhetens utveckling inom utbildningsområdet (Göteborgs Stad, Stadskansliet, november 2006) - Stadsrevisionens årsredogörelse 2006 (Göteborgs Stad Stadsrevisionen sid 17) - Granskning av skolans insatser för elever med ofullständiga betyg (Göteborgs Stad, Stadsrevisionen ) - Praktikverksamhet inom uppföljningsansvaret vid utbildningsförvaltningen (förslag ) - En jobbgaranti för ungdomar (regeringspromemoria april 2007) 12