Att vara i samspel. Bozena Hautaniemi Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen

Transkript

1 Att vara i samspel Bozena Hautaniemi Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen

2 Mellan vardagsförståelse och teori I vår sätt att förstå samspel med barn rör vi oss mellan det omedelbara förståelsen och våra teoretiska kunskaper. Filosofiska inriktningar och teorier om människans sätt att förstå världen och agera i den får stor betydelse.

3 Från Descartes till Husserl och Merleau Ponty Rene Descartes ( ). Fransk filosof och matematiker. Edmund Husserl ( ). Tysk filosof. Maurice Merleau-Ponty ( ). Fransk filosof, barnpsykolog och pedagog.

4 Medvetande Descartes gör en åtskillnad mellan tänkande (res cogito) och kropp (res extensa). Cogito symboliserar tänkande akt och till det behövs språket. Kroppen tillhör materian, den är en substans.

5 Medvetande och funktionsnedsättning Hur kan barn med omfattande funktionsnedsättningar och utan språk förstå sin omgivning och samspela med den?

6 Medvetande enligt Merlaeu-Ponty Cogita begrepp får en förändrad innebörd, från Descartes jag tänker till Merleau-Pontys jag kan. Jag förstår världen därför att det för mig finns ting som är nära och läng borta, förgrunder och horisonter, och därför att de på detta sätt formar en bild och förvärvar betydelse för mig, och det är slutligen för att jag är placerad i den och den förstår mig (Merleau-Ponty (1945/1996)

7 Kroppen Det är således genom de kroppsliga rörelserna som vi kan lära känna och bemästra den yttre världen. En kropps rörelseförmåga och dess sinnesorgan utgör en de av världen samtidigt som kroppen upplever världen genom sitt perspektiv. Dofter, vibrationer, ljud, materiella ting eller den andres beröring får en speciell mening.

8 Kroppen Genom att finnas i världen och ge den mening kan kroppen förhålla sig till den kulturella världen och skapa nya meningar. Människans kroppsliga gester kan tolkas av andra och ges utvidgade betydelser, något som vi genom vår sinnliga känsla åter införlivar i vår världsbild.

9 Kroppen Det är i den ständiga omgestaltningen av kroppen och världen som meningar skapas på nytt inom det fenomenala fältet. Upplevelser av världen kan inte styras genom förnuft eller rationellt tänkande och för kroppen är världen utanför någonting mer än en samling av objektivt existerande ting. Det upplevda har en mening för kroppen. Förnuftet är redan inbegripen i kroppsligheten. Merleau-Ponty (1945/1996)

10 Funktionsnedsättning och kroppen Genom den cartesianska traditionen kan vi inte förstå barn med omfattande funktionsnedsättningar som inte kan tala på ett annat sätt än som primitiva varelser. Deras kroppsliga uttryck tolkas inte som uttryck för en meningsfull sammanhängande upplevelse.

11 Kan inte förstå utan språk? I den cartesianska traditionen menar man att det är genom en utveckling mot användandet av språket, dvs. symboliseringsförmågan, som barnet får tillträde till den intentionala sfären.

12 Känslor Affekter, känslor och emotioner har varit föremål för undersökningar inom biologi, filosofi, psykologi, psykoanalys, lingvistik, sociologi och antropologi. De filosofiska inriktningarna har i viss mån varit perspektivgivande för andra discipliner, särskild när det gäller diskussionen om affekters, känslors och emotioners ursprung, om de är av biologiskt ursprung eller av socialt och kulturellt, i vilken mån de är medvetna eller omedvetna eller gällande relationerna mellan dem och kognitionen.

13 Känslor Känslor uttrycks på olika sätt genom mimik, röster, gester och kroppsrörelser. Varje känsla har sitt specifika uttrycksmönster. I undersökningen använder jag begreppet "känsla" på ett sätt som inte refererar till tidigare traditioner med uppdelningar i affekter, känslor, emotioner och sinnesstämningar.

14 Känslor Istället för att differentiera känslorna på det sättet, kommer jag att kalla alla dessa tillstånd för känsla och beskriva närmare känslornas olika betydelser i de gravt funktionshindrade barnens liv. Detta sätt att se på känslor grundar jag i min erfarenhet av att känslor är närvarande i våra oreflekterade handlingar, dvs. i livsvärlden och de mera teoretiska beskrivningarna i den existensfenomenologiska traditionen.

15 Känslor De känslor som jag identifierad i mina analyser är nöjd, nyfiken, uppmärksam, koncentrerad, intresserad, glad, förväntansfull, förvånad, orolig, irriterad, missnöjd, frustrerad, ledsen, arg, trött, förtvivlad..

16 Känslor Vi kan lite förenklat dela in dem i positiva; nöjd, nyfiken, uppmärksam, intresserad, förväntansfull och glad, och negativa; orolig, irriterad, missnöjd, ledsen, arg, trött, förtvivlad. Förvåning betraktas som en neutral känsla som varken är positiv eller negativ

17 Känslor Dessa känslor uppträdde i situationer där de fick möjlighet att utforska sin omgivning eller när de samspelade med någon vuxen. I båda fallen kunde de påverka samspelet. Barnen tog till och med initiativ till handlingar eller svarade med intresse på några av de vuxnas initiativ.

18 Känslor Barnen strävade också efter att påverka intensiteten i, och tiden för, handlingens utförande, förmodligen styrda av sina individuella förutsättningar. Samma barn blev uttråkade, irriterade, oroliga, ledsna, arga, rädda, spända, likgiltiga eller avskärmade när de inte hade möjlighet att aktivt påverka samspel och stimuli omkring sig, t.ex. att kunna skydda sig mot under- eller överstimulering.

19 Att förstå samspel I den forskning, som med hjälp av video studerar relationen mellan vuxna och barn, fokuserar man ofta på begreppen turtagning och samspel. Analysen sker vid sådana studier enligt ett bestämt schema, där man fokuserar på initiativ och svar

20 Att förstå samspel Jag upptäckte ganska snabbt, att för att nå djupare förståelse av det som representerades på filmerna, behövde jag också kunskaper om det som hände före eller efter den aktuella sekvensen. Ibland var det viktigt att känna till det som hände förra eller förrförra gången

21 Att förstå samspel Likväl givetvis kunskaper om den kontext i vilken det tolkade fenomenet utspelar sig. När vi tolkar ett kroppsligt uttryck eller ett uttryck av en känsla då omfattar detta förutom kroppen och känslan också en handling som utspelar sig i en rumsligt, en tidsligt och en kulturell kontext.

22 Moa Moa var tre och ett halvt år. Hon bodde tillsammans med sina föräldrar och en yngre bror som är nio månader. Moa gick på dagis och hade egen assistent. Moa hade flera funktionsnedsättningar. Hennes syn var starkt nedsatt och hon såg bara på ca trettio cm avstånd. Däremot hörde hon rätt bra och enligt mamman var det hörseln som var det bästa sättet att få kontakt med henne. Moa var försenad i sin motoriska utveckling och kunde inte sitta eller förflytta sig själv. Hon matades med sond. Hon var känslig för beröring, men det verkade fungera bra när man smekte henne på huvudet eller på högra handen. Hon hade inte utvecklat tal.

23 Anna Anna hade precis fyllt två år. Hon var enda barnet och bodde tillsammans med sina föräldrar. Hon var hemma med sin mamma och snart skulle hon börja förskolan. Hon föddes med en ovanlig kromosomrubbning. Anna hade nedsatt syn, nedsatt förmåga att gripa och begränsad rörelseförmåga. Hon förflyttade sig genom att vända sig på rygg, mage eller sida. Hon kunde röra sig runt liggande på magen. Hemma hade hon börjat använda gåstol och under sådana utflykter kunde hon titta på saker runt omkring sig och ibland försökte hon gripa efter något som verkar välbekant. Anna hörde inte på vänster öra och på det högra bara på avstånd upp till ca tio meter.

24 Anna Hon förflyttade sig genom att vända sig på rygg, mage eller sida. Hon kunde röra sig runt liggande på magen. Hemma hade hon börjat använda gåstol och under sådana utflykter kunde hon titta på saker runt omkring sig och ibland försökte hon gripa efter något som verkar välbekant. Anna hörde inte på vänster öra och på det högra bara på avstånd upp till ca tio meter.

25 Dennis Dennis var nio månader. Han bodde med båda sina föräldrar och en två år äldre bror. Han föddes med Charge syndrom. Han hörde inte på vänstra örat och man viste inte säkert om han hörde med det högra. Han hade nedsatt syn p g a problem med linser. Enligt föräldrarna tyckte han inte om dagsljus och hade särskilt svårt när det blev grått och molnigt. Han föredrog gult ljus. Han var försenad i sin motoriska och kognitiva utveckling. P g a problem med gomspalt och matstrupen matades han med magpump. Dennis hade börjat artikulera några ljud.

26 Moa Moa vänder ansiktet mot mamma, tittar noga (INTRESSERAD) på henne och börjar skratta (GLAD). Hon suger på tummen och ropar sedan aaa och ler (GLAD). Moa ligger och suger på tummen, sträcker handen mot mammas mun (FÖRVÄNTANSFULL). Mamma tar i handen och Moa öppnar den med förväntan att mamma ska blåsa. Hon skrattar (GLAD). Mamma blåser försiktig i handen så att luften kan kittla henne på huden.

27 Moa Moa vänder ansiktet mot mamma, tittar noga på henne och börjar skratta, hon är (GLAD). Hon suger på tummen och ropar sedan Aaa och ler (GLAD). Hon ligger och suger på tummen, sträcker handen mot mammas mun (FÖRVÄNTANSFULL). Mamma tar tag i handen och Moa öppnar den i förväntan att mamma ska blåsa. Hon skrattar och är (GLAD).

28 Moa Moa stoppar tummen i munnen och vänder blicken igen mot mamma. Hon skakar på huvudet och uttrycker ett vagt leende (NÖJD). Moa får en kraftigare ryckning i ansiktet. Mamma tar hennes hand och blåser i den tre gånger. Moa drar tillbaka handen och gnider händerna i ansiktet (TRÖTT). Hon ropar: Aaa, skakar på huvudet, stoppar tummen i munnen och stänger ögonen (TRÖTT). Moa öppnar ögonen igen, säger: Aaa, skakar på huvudet och stoppar tummen i munnen igen och stänger ögonen (TRÖTT).

29 Moa 2 Moa och pappa ligger i vattensängen. Pappa tar hennes hand och blåser i den. Moa vänder ansiktet mot pappa och tittar noga på honom (INTRESSERAD). Hon börjar skratta (GLAD). Personalen som är närvarande säger: Det var pappa och Moa vänder huvudet mot personalen (INTRESSERAD). Hon börjar suga på tummen, ropar glatt: Aaa och ler (GLAD). Pappa lägger handen på hennes mage, hon ropar glatt: Aaa (GLAD

30 Moa 2 Pappa håller nu henne i handen. Efter en stund drar hon tillbaka sin hand från pappas, stoppar den i munnen och suger intensivt. Hon är (TRÖTT). Pappa tar hennes hand och blåser i den, Moa ropar: Aa : Men den här gången är hon (IRRITERAD). Hon stoppar tummen i munnen och ligger avslappnad med halvslutna ögon (TRÖTT).

31 Dennis, sekvens 1 Dennis ligger på en vattensäng med resonansplatta under sängen. Plattan är kopplad till en högtalare och genom den förmedlas vibrationer från högtalaren. Han kan "känna" musiken. Han ligger på rygg och börjar vända sig från sida till sida (OROLIG). Pappa lyfter upp honom och håller honom i famnen. Dennis verkar avslappnad (LUGN). Pappa får syn på en speciellt konstruerad trumma.

32 Dennis, sekvens 1 Barnen kan stå på den och känna vibrationer från de slag man gör på trumman genom fötterna. Pappa frågar honom: "Ska vi prova på trumman?". Han tar Dennis med båda händerna i ett stadigt grepp, håller honom under armarna och riktar hans kropp mot trumma så att Dennis kan nudda den med fötterna. Dennis drar intensiv upp båda benen och vägrar att stå på trumman. (OSÄKER) och eventuellt en känsla av (OBEHAG).

33 Dennis sekvens 2 Dennis nuddar bubbelröret med foten, säger: Aaa, viftar mjukt med foten och vänder sig på rygg, säger igen: Aaa (UTTRÅKAD). Genom att vända sig på rygg och sedan på sidan och knuffa bubbelröret lätt med benet förflyttar han sig nästan omärkligt. Nu ligger han plötsligt på kanten till det podium där bubbelrören är placerade (KONCENTERAD; UPPMÄRKSAM). Vid andra sidan av kanten sitter mamma. Dennis säger: Eee, vänder sig mot mamma så att han nuddar henne (INTRESSERAD).

34 Dennis sekvens 2 Han vänder sig mot rören igen, tittar på dem och tar sedan sats, sätter benet mot podiet och vänder sig väldigt hastigt mot mamma, så att han landar på hennes arm (IVRIG). Alla i rummet säger: "Uuuu" överraskade och lite skrämda av hans kraftfulla rörelse. Han skulle ha kunnat göra sig illa om inte mammas arm hade fångat honom. Hans rörelser i den sekvensen är mycket intensiva och hela hans kropp är engagerad i det han gör.

35 Dennis sekvens 3 Dennis ligger i vattensängen bredvid mamma. Ovanför honom vibrerar en discolampa. Dennis verkar följa de vibrerande prickarna, fast det syns mest genom vaga huvudrörelser eftersom han har svårt att fixera blicken (INTRESSERAD). Han sträcker fram handen och försöker fånga en prick med en handrörelse men misslyckas. Han upprepar inte sitt försök. Gripandet övergick i intensiva upprepade rörelser med handen.

36 Dennis, sekvens 3 Han sparkar intensiv med benen och spänner kroppen. Man kan avläsa ett missnöje i hans kroppsrörelser som tycks ha att göra med att han inte kunnat få ta i prickarna (FRUSTRERAD). Dennis söker sig med foten till mammas mage. Mamma tar i foten, pussar den, håller den med handen och släpper den efter en stund. Dennis är (NÖJD). Söker igen förväntansfull med foten efter mammas mage (FÖRVÄNTANSFULL).

37 Föräldrar För föräldrar som är närvarande i en situation, som delas mellan dem och deras barn, är det naturligt att försöka förstå barnets rörelser och känslouttryck i den aktuella situationen. Enligt Merleau-Ponty måste den kroppsliga handlingen alltid förstås i situationen. Den kroppsliga rörelsen är en ständigt pågående närvaro i världen och karakteriseras av barnets personliga stil.

38 Föräldrar Förståelsen av Dennis speciella meningsskapande byggde i det här fallet på föräldrarnas nio månader långa erfarenhet av Dennis. De kunde skilja mellan den speciella viftningen med handen och andra uttryck. Vi kan säga att erfarenheten av Dennis rörelsemönster, känslouttryck, kunskap om hans somatiska reaktioner, kännedom om den yttre miljön samt minnet av tidigare samvaro, att alla dessa aspekter bidrog till föräldrarnas förståelse för hans personliga meningsskapande

39 Amodal perception Vår förståelse av Moas och Dennis perception kan fördjupas om vi tar hänsyn till fenomenet omdifferentiering av perceptuella funktioner som skadats eller har upphört att fungera och amodal perception. Detta beskrivs av Merleau-Ponty. Den amodala perceptionen redovisas mer ingående av Rose m.fl. (1972) och Meltzoff & Borton (1979). De menar att spädbarn har en inbyggd förmåga att överföra information mellan de olika modaliteterna, som t.ex. känsel och syn.

40 Amodal perception Det sker en ständig överföring av information mellan de olika modaliteterna när intryck från en sinnesmodalitet även översätts till de andra modaliteterna.

41 Amodal perception Resultatet av omdifferentieringen blir att det finns flera möjliga sätt att varsebli saker som finns runt omkring oss

42 Anna Ett runt hjul är utsmyckat med en glad clown. Hjulet är placerat vertikalt mot golvet. På hjulet har man monterat fast en stol och den kan snurra i cirkelrörelser. Anna blev placerad i stolen. Hon gnäller hela tiden (IRRITERAD). Hennes motoriska aktivitet har ökat. Hon sparkar med benen, gnider sina händer mot ansiktet. Hon är (ARG). Hjulet börjar vibrera och hon blir tyst och helt still i kroppen. Hon är (RÄDD). Hon börjar gnälla och den närvarande vuxne som är bredvid henne säger: Vad du är (ARG)!. Sedan trycker man på knappen och sätter hjulet i rörelse igen. Anna skriker (ARGT). Man försöker visa henne den färgade clownen men hon skriker (ARGT).

43 Känslans betydelse Det är känslorna som differentierar objekten: ibland är de välkomnande och tillförde lust, glädje, intresse, ibland påträngande med nedstämdhet eller ilska som följd. Känslor tematiserar både objektet och barnens relation till det. De kroppsliga och känslomässiga upplevelserna av världen som objekt för egna känslor, sedimenteras sedan genom minnet i barnens erfarenheter av hur de kan förhålla sig till världen.

44 Känslans betydelse Känslorna hjälper även de funktionshindrade barnen att orientera sig i relation till de rumsliga och sinnligt varseblivna objekten. Så valde t.ex. barnen mot vilka objekt de skulle vända sig i rummet. De sökte sig i en viss riktning eller sökte sig bort från någonting. De kunde söka sig bort från rummets ljusa sida eller vända sig mot någonting som de föreföll tycka om. Den meningsskapande känsloupplevelse tematiserar barnets perception.

45 Personlig still För att återgå till min tidigare forskning så visade det sig vid observationer av barnens känslor i varierande kontexter att barn utvecklar en personlig stil som vi kan tolka som ett personligt förhållningssätt till världen

46 Personlig still Det kroppsligt baserade minnet av erfarenheter formas successivt till barnets personliga stil. Det betyder att barnen upplever saker på olika sätt.

47 Personlig still Det faktum att barnen som deltog i mina undersökningar hade olika grader av funktionsnedsättnigar hade en sekundär betydelse eftersom de alla hade sitt sätt att uppleva omvärlden och leva i den.

48 Upplevelse i världen Det faktum att barnen som deltog i mina undersökningar hade olika grader av grava funktionshinder hade en sekundär betydelse eftersom de alla hade sitt sätt att uppleva omvärlden och leva i den.

49 Summering Min ambition har emellertid varit att, genom ett noggrant tolkningsarbete, försöka återge barnens verklighet så väl som jag kunnat förstå den under den långa tid jag levt med spåren av deras värld.

50 Litteraturlista. Hautaniemi, B. (2004) Känslornas betydelse i funktionshindrade barns livsvärld. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen. Merleau-Ponty M. (1945/1996) Phenomenology of perception. London, New York: Routledge.