Vallentuna centrum med Vallentunasjön i bakgrunden

Transkript

1 Årsredovisning 2001 Vallentuna centrum med Vallentunasjön i bakgrunden (Foto: Bergslagsfoto) 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets kommentarer 3 Förvaltningsberättelse i korthet 4 - Fem år i sammandrag 5 - Ekonomisk översikt och analys 6 - Drift- och investeringsredovisning 12 - Personalöversikt 14 - Sammanställd redovisning 16 - Sammanställda resultat- och balansräkningar 17 Kommunens resultaträkning och finansieringsanalys med noter 19 Kommunens balansräkning med noter 21 Kommunstyrelsens förslag 23 Revisionsberättelse 24 Redovisningsprinciper 25 Del 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 2 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Myndighetsnämnden för teknik och miljö 18 Fritidsnämnden 20 Kulturnämnden 26 Förskolenämnden 31 Grundskolenämnden 36 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 41 Socialnämnden 47 1

3 Del 1 Årsredovisning I Vallentuna är var tjugonde invånare en häst! (Foto: Sonia Blom) 2

4 Kommunalrådets kommentarer Kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Sten-Åke Adlivankin (m) (Foto: Sonia Blom ) Inte positivt med negativt resultat Det är naturligtvis inte positivt att som nytillträdd kommunstyrelseordförande i Vallentuna få kommentera ett bokslut med negativt resultat. Det är ju dessutom en ganska ovanlig situation i Vallentuna som traditionellt brukat ha så god ordning på ekonomin att man vanligtvis visat positiva bokslutsresultat. Vad som däremot är positivt är konstaterandet att Vallentuna i grunden har en god ekonomisk ställning även efter det negativa resultatet Det har också föranlett kommunfullmäktige att uttala att det underskott som kvarstår i bokslut 2001, enligt prövning mot kommunallagens balanskrav, inte behöver täckas i 2003 års budget. Kostnadsutvecklingen Under 2001 har kostnaderna för verksamheten ökat i mycket snabb takt. Det är främst inom de mjuka områdena, utbildning samt vård och omsorg, som utvecklingstakten ökat kraftigt. Dessa verksamheter svarar tillsammans för mer än 85 % av kommunens totala nettokostnader. De berörda nämnderna, utom förskolenämnden, har ökat sina nettokostnader med ca 10 % jämfört med En viss del kan förklaras med den positiva befolkningsutvecklingen i kommunen med såväl betydande födelseöverskott som inflyttningsnetto vilket lett till ökade verksamhetsvolymer. Det är ändå nödvändigt att - oavsett orsaken - bryta trenden att kommunens kostnader ökar snabbare än intäkterna även under en period med befolkningsökning. Investeringar medför driftkostnadseffekter Under 2001 hade vi de högsta nettoinvesteringarna någonsin i Vallentuna under ett enskilt år. Investeringsvolymen har ökat successivt under de senaste åren och kommer att vara mycket hög även under Det medför kraftigt ökade finansiella kostnader för räntor och avskrivningar och det är nödvändigt att vi får en balans mellan investeringstakt och avskrivningar om vi ska ha en fortsatt god kontroll på ekonomin. Självklart så är det viktigt att förstå att en kommun i tillväxt kräver investeringar som ibland medför tröskeleffekter. Under 2001 och 2002 är det främst utbyggnaden i sydöstra Vallentuna som kräver stora investeringar, t ex Bällstabergsskolan och Bällstabergsvägen. Samordning - ett nyckelord! För att få en så kostnadseffektiv och bra verksamhet som möjligt är det nödvändigt med en god samordning. Detta gäller t ex nämnd- och förvaltningsorganisationen där åtgärder redan tidigare vidtagits inom det tekniska området med en sammanhållen organisation för samhällsbyggnadsfrågorna. Under 2001 har nu beslut tagits om en sammanslagen förskole- och grundskoleverksamhet vilket förhoppningsvis ska ge positiva effekter. Även om grunden till samordningen varit att ge Vallentunaborna en bättre service, så får det även en positiv påverkan på det ekonomiska resultatet. En annan del i samordningen kan avse förvaltningsövergripande samverkan som jag valt att kalla koncerntänkande. I detta arbete har vår nya kommundirektör en viktig roll genom de utökade befogenheter som nu tilldelats denna befattning jämfört med tidigare. En period fylld av utmaningar väntar Det är väl uppenbart för alla att kommunernas ekonomiska utveckling inte är så ljus som en del vill göra gällande och att det är förhållandet även för Vallentunas del. Innevarande och nästa år ser betydligt tuffare ut än föregående år. Med hjälp av en ansvarsfull och engagerad politikerkår samt kompetenta och lojala anställda hoppas jag dock på en utveckling som gör att jag ska kunna återkomma med positiva kommentarer kring kommunens verksamhet och ekonomi vid redovisning av nästa bokslut, det för Sten-Åke Adlivankin (m) Kommunstyrelsens ordförande 3

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2001 i korthet Första året med samhällsbyggnadsnämnd Samordning av förskola och grundskola Maxtaxa inom förskola och fritidshem införs Ny kommunledning utsedd Översiktsplan 2001 fastställd Beslut om fortsatt låg skatt även 2002! och framtiden Ekonomin allt mer ansträngd Maxtaxa i förskolan vilka blir effekterna? Maxtaxa inom äldreomsorgen kommer 4

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG - KOMMUNEN Befolkning 31/12 (källa SCB) varav 1 5 år varav 6 15 år varav år varav 80 w år Antal årsarbetare per 1000 invånare 51,4 51,1 51,1 49,2 49,9 Skattesats, kr 28: : :13 29:53 29:53 - varav kommunen 17:68 17:68 17:68 17:60 17:60 Årets resultat, mkr - 7,5 75,3 9,1 1,6-0,8 exkl extraordinära intäkter 6,8 Driftbudgetavvikelse, mkr 2,0 22,5 16,7 13,5 5,5 inkl extraordinära intäkter 91,0 Nettokostnader 3, mkr per invånare, kr Nettokostnadernas 3 andel av skatteintäkterna, % Nettoinvesteringar, mkr 118,2 89,3 62,1 46,6 34,4 per invånare, kr Eget kapital 4, mkr per invånare, kr Låneskuld, mkr 110,0 30,0 85,0 65,8 74,2 per invånare, kr Soliditet 4, % Ny beräkningsmetod fr o m 1999 Exklusive kyrkoavgift Exklusive avskrivningar Ny beräkningsmetod fr o m

7 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat 2001 enligt resultaträkningen är 7,5 mkr. Utfallet är 2 mkr bättre än vad som förutsattes efter budgetjusteringar under året, men 7,5 mkr sämre än den ursprungliga budgeten, som visade 0-resultat. Resultatförbättringen jämfört med den justerade budgeten beror på att utfallet av skatteintäkter och finansiella poster blivit ca 5 mkr bättre medan däremot verksamhetskostnaderna blivit ca 3 mkr högre än budgeterat. Resultaträkning Negativt resultat kunde förutses Det negativa bokslutsresultatet förutsågs redan tidigt under året. Prognoserna i de tre kvartalsuppföljningarna visade samtliga negativa resultat, 8, 12, respektive 12 mkr. Förbättringen i bokslutet jämfört med de senaste prognoserna beror främst på bättre skatteintäkter som blev följden av att det slutliga utfallet av 2001 års taxering blev något bättre än de tidigare preliminära bedömningarna Årets resultat (Mkr) -0,8 1,6 9,1 6,8 Balanskravet klarades inte fullt ut Enligt bestämmelser i kommunallagen ska kommunernas ekonomi vara i balans på så sätt att intäkterna ska överstiga kostnaderna och bokslutet ska därmed visa ett positivt resultat. För att bedöma om balanskravet klarats krävs en utredning med utgångspunkt från kommunens resultaträkning. För Vallentuna kan följande redovisning göras för år 2001 i miljoner kr. -7, Redovisat resultat - 7,5 Extraordinära poster 0 Avsatt från bokslut ,5 Täcks 2002 (VA-verket) + 0,9 Justerat resultat - 4,1 Det kan alltså konstateras att kommunen under 2001 inte fullt ut har klarat att leva upp till kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vallentuna kommun har under en längre period medvetet byggt upp ett betydande eget kapital, bl a för att kunna möta tillfälliga underskott i ekonomin. Kommunfullmäktige har mot denna bakgrund beslutat åberopa detta förhållande som synnerliga skäl för att inte behöva täcka underskottet i budget Budget med underskott Den ursprungliga budgeten för 2001 visade ett 0- resultat. Efter ombudgetering av öronmärkta överskottsmedel från 2000 års bokslut med 2,5 mkr samt andra budgetjusteringar under året uppgick det budgeterade resultatet till minus 9,5 mkr. Vid budgetuppföljningarna under året visade prognoserna ett negativt resultat i bokslutet. Såväl vid halvårsskiftet som vid den sista uppföljningen efter tre kvartal var prognosen minus 12 mkr. I bokslutet visar nämndernas verksamhet ett underskott, som i jämförelse med den justerade budgeten uppgår till ca 5,5 mkr. Budgettekniskt täcks underskottet av ett motsvarande men ofördelat anslag för oförutsedda behov. Vissa gemensamma poster visar underskott med 3 mkr medan skatteintäkter och övriga finansiella poster visar överskott med ca 5 mkr. Ökande nettokostnader Verksamhetskostnaderna, inkl kapitalkostnader, uppgår netto till 740 mkr och har jämfört med 2000 ökat med 8,5 procent vilket är väsentligt högre än ökningen förra året, som var 5,9 %. Vissa nämnder visar stora kostnadsökningar beroende på volymoch löneökningar. Största kostnadsökningen visar grundskolenämnden med 24,7 mkr (10,2 %). Socialnämndens kostnad har ökat med 18,3 mkr (9,7 %), utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med 7,4 mkr (9,9 %) samt samhällsbyggnadsnämnden med 4,2 mkr (21 %). Övriga nämnder visar genomgående endast marginella kostnadsökningar. Skattekvoten utgör ett av de viktigaste nyckeltalen för att beskriva det ekonomiska tillståndet. Den ställer kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter och generella

8 statsbidrag och visar hur stor del av dessa intäkter som går åt för att täcka den löpande verksamheten. För 2001 blev skattekvoten 96 % jämfört med 94 % under 2000, vilket således innebär en försämring. För att täcka avskrivningar på nuvarande nivå får inte skattekvoten överstiga 95 %. Ökande skatt - minskande bidrag Av intäkterna är skattenettot den största posten med 575 mkr, en ökning med nio procent jämfört med Kommunens skatteintäkter från kommuninvånarna uppgick till 634 mkr varav 59 mkr netto betalades till det statliga skatteutjämningssystemet. Utfallet av 2001 års taxering visade att kommunerna fått för lågt förskott av skattemedel under För Vallentunas del uppgick beloppet till 15,7 mkr som erhölls i januari Av beloppet var 8 mkr beaktat i bokslut 2000 och resterande 7,7 mkr har tillförts 2001 års skatteintäkt och bokförts som en fordran i bokslutet. Samma sak gäller den beräknade avräkningsposten för 2001, ca 11 mkr. Vallentuna hade under 2001 den fjärde lägsta utdebiteringen bland landets primärkommuner, kr 17:68 per skattekrona. De generella statsbidragen (inkl avg för moms) har minskat med tre procent från 111 till 107,7 mkr netto. Det är en följd av den s k finansieringsprincipen vilken bl a innebär att förändringar i skattesystemet som gynnar kommunerna tas tillbaka av staten genom minskade statsbidrag. En tredje intäktspost är mellankommunal utjämning inom Stockholms län avseende omsorgsreformen. Detta utjämningsbidrag avtrappas successivt och har minskat från 13 mkr 2000 till 12 mkr , , , , , , Skattekvotens utveckling (%) Nettokostnader & skatteintäkter (Mkr) 96 Försämrat finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter, huvudsakligen räntor. Posten för 2001 är fortfarande positiv, + 0,6 mkr, men har försämrats jämfört med +1,9 mkr Försämringen beror främst på försämrat externt räntenetto. Det externa räntenettot uppgår till 1,3 mkr jämfört med 0,4 mkr för Försämringen beror på den ökade upplåningen som skett under året. Ränteläget har varit fortsatt gynnsamt under Balansräkning Ökat värde på anläggningstillgångar Årets nettoinvesteringar i fastigheter och anläggningar har ökat värdet med ca 118 mkr. Avskrivningar och nedskrivningar har minskat värdet med 37 mkr. Övriga förändringar av anläggningstillgångarna har varit marginella under året. Det totala värdet av anläggningstillgångarna uppgår därefter till 672 mkr, en ökning med 81 mkr under året. minskat på omsättningstillgångar Det bokförda värdet har minskat från 96 till 81 mkr. Minskningen beror på att likvida medel i form av banktillgodohavanden minskat från 34 till 12 mkr. Övriga förändringar under året är marginella. Ökande låneskuld Vid årsskiftet har kommunen ingen långfristig utan enbart kortfristig upplåning. Den har under året ökat med 80 mkr, från 30 till 110 mkr. Ökningen har varit nödvändig för att finansiera de omfattande investeringarna Låneutveckling (Mkr) ,2 25, Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Nettokostnader Skatteintäkter 7

9 Pensionsåtagandena ökar Pensionsskulden redovisas enligt den s k blandade modellen som föreskrivs i redovisningslagen för kommuner. Pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse medan pensionsförmåner intjänade fr o m 1998, samt eventuella kvarstående åtaganden enligt PA/KL, antingen har utbetalats till arbetstagarna för individuell placering eller redovisas som skuld, alternativt avsättning, i balansräkningen. Kommunfullmäktige har nämligen tidigare beslutat att arbetstagarna ska få disponera hela det intjänade pensionstillgodohavandet enligt PFA 98 för individuell förvaltning. Det intjänade beloppet inklusive löneskatt för perioden uppgick till ca 37 mkr. Det utbetalades av kommunen under första kvartalet 2001 med ca 30 mkr medan löneskatten utbetalas först 2002 och därför redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Likaså redovisas det intjänade beloppet för 2001 som kortfristig skuld. Som avsättning redovisas reserverade medel bl a för s k kompletterande ålderspension. Några åtaganden om garantipensioner föreligger inte för närvarande. Intjänad pensionsrätt 2001, som belastar resultaträkningen, uppgår inklusive upplupen löneskatt till ca 16 mkr som har belastat verksamheterna i form av personalomkostnadspålägg. Resultatet har också belastats med årets utbetalningar av pensioner uppgående till 10,4 mkr inklusive löneskatt. Kostnaden totalt för pensioner blev därmed ca 26,5 mkr under Den beräknade ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas utanför balansräkningen. Den är nu 353,4 mkr inkl löneskatt, och har endast förändrats marginellt under året. Den totala bokförda skulden för pensionsåtaganden intjänade fr o m 1998 är i bokslutet ca 9,5 mkr. Eget kapital på hög nivå Det egna kapitalet är i bokslutet 513 mkr, en minskning med 9 mkr under året. Minskningen beror på det redovisade negativa resultatet med 7,5 mkr. Dessutom har ingående skuld avseende upplupna kostnader för timanställd personal bokförts direkt mot eget kapital. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt. Anledningen är främst den höga kortfristiga upplåningen. Låga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden är i stort oförändrade jämfört med föregående år och uppgår till ca 36,5 mkr eller kr per invånare. Jämfört med andra kommuner är det lågt såväl vad avser jämförelse med riket som med Stockholms län. Under året har inga nya borgensåtaganden ingåtts. Likviditeten har dragits ned Likviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt. Kommunens likvida medel är i bokslutet endast ca 12 mkr, 22 mkr lägre än föregående år. På grund av mycket stora utbetalningar under slutet av året blev likviditeten ansträngd kring årsskiftet. Läget på finansmarknaden har dock gjort det möjligt att snabbt erhålla lån vid uppkommande behov. Mot denna bakgrund har målsättningen under året varit att hålla en låg likviditet som endast svarat mot grundbehovet för löpande utbetalningar. Soliditeten försvagas Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Enligt 2001 års bokslut är soliditeten ca 68 % jämfört med 76 % i bokslut Utvecklingen var förutsedd och enligt prognosen i fastställd kommunplan kommer soliditeten successivt att sjunka ytterligare som följd av det omfattande investeringsprogrammet, vilket till stor del måste lånefinansieras. Total pensionsskuld (Mkr) Soliditetens utveckling (%) Total sk uld Ansvarsförbind. 8

10 God ekonomisk hushållning? Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet är inte entydigt preciserat men en allmänt vedertagen uppfattning är att ekonomin ska utvecklas så att det egna kapitalet bibehåller sitt realvärde. På regeringens uppdrag har den s k Ekonomiförvaltningsutredningen lämnat ett betänkande som varit på remiss och väntas leda till en proposition under våren I betänkandet föreslås vissa förändringar och preciseringar av begreppet. För Vallentunas del kan konstateras att det egna kapitalet under den senaste treårsperioden har ökat med 8,4 mkr eller 1,8 procent före extraordinära poster och förändrade redovisningsprinciper. Under denna period har inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex, varit + 3,5 procent. Med denna jämförelse som grund kan således sägas att kommunen inte haft en tillräckligt god ekonomisk hushållning under en treårsperiod vilket beror på det negativa resultatet Drift- och investeringsredovisning Driftutfallet varierar Driftredovisningen visar stor variation i utfallet mellan de olika nämnderna. Största kostnadsökningen jämfört med föregående år visar grundskolenämnden, socialnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen, kulturnämnden och förskolenämnden visar endast marginella kostnadsökningar medan fritidsnämnden visar något lägre driftkostnader än Kostnadsökningen för grundskole-, social- samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnderna beror till stor del på volymökningar som följd av befolkningsutvecklingen men även relativt kraftiga löneökningar som följd av det senaste löneavtalet. För lärargrupperna innebar avtalet att en större löneökning trädde i kraft och den fick sedan genomslag i form av helårseffekt på Samhällsbyggnadsnämndens utfall har påverkats av att de avgiftsfinansierade verksamheterna haft ombudgeterade överskottsmedel från 2000 som förbrukats under Jämfört med budget visar samhällsbyggnadsnämnden relativt sett det största överskridandet, 7,5 %. Socialnämnden har överskridit sin budget med 3,8 % och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med 2,5 %. NÄMND BUDGET 2001 N E T T O A V V I K E L S E R (Mkr) Efter justering BUF 1 BUF 2 BUF 3 BOKSLUT Kommunfullmäktiges oförutsedda behov 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 Kommunstyrelsen 34,6 0,8 0,1 0,8 2,1 Samhällsbyggnadsnämnden/MTM 22,7-1,5 0,4-0,5-1,5 Fritidsnämnden 19,6 0,8 0,0 0,6 0,9 Kulturnämnden 9,9-0,1 0,0 0,1 0,1 Förskolenämnden 89,5 1,8 1,5 1,7 2,9 Grundskolenämnden 267,2 0,0 0,0 0,0-0,5 Utb.- och arbetsmarknadsnämnden 80,3 0,0-0,7-0,9-2,0 Socialnämnden 199,1-3,9-6,6-8,9-7,5 Summa 728,5 3,5 0,5-1,5 0,2 Övrigt -29,0-0,5-2,0-2,0-3,2 Finansförvaltning -690,0-1,0-1,0 1,0 5,0 Summa budget/ budgetavvikelse -9,5 2,0-2,5-2,5 2,0 9

11 Hög investeringsvolym Investeringsvolymen har ökat från 89 mkr 2000 till 118 mkr. Totalt visar investeringsbudgeten ändå överskott eftersom vissa projekt fortfarande pågår vid årsskiftet och kommer att slutföras under Investeringarna under året har främst skett inom samhällsbyggnadsnämndens budget. En stor del har avsett skolor, ca 83 mkr, varav 63 mkr i Bällstabergsskolan och 18 mkr i Karbyskolan. Andra större projekt är Bällstabergsvägen 5,5 mkr och bomkorsningen inkl fastighetsförvärv 5,5 mkr ,4 Investeringar (Mkr) 46,6 62,1 89,3 118,2 Volymökningarna som följd av befolkningsförändringar har varit mest märkbara för grundskolenämnden och socialnämnden. Ökningstakten har dock avtagit jämfört med de närmast föregående åren men har trots allt ställt stora krav på de berörda nämnderna. Förskolenämnden har märkt en minskad efterfrågan på förskoleplatser som följd av minskande barnantal i den aktuella åldersgruppen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har noterat en ökad efterfrågan på gymnasiestudier bland ungdomarna medan däremot efterfrågan på vuxenutbildning har minskat påtagligt. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. Vissa kan vara direkt påverkbara genom kommunala beslut, andra kan ligga helt utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysens syfte är att beskriva hur olika händelser kan påverka kommunens ekonomiska situation under Verksamhetsanalys Nämndernas måluppfyllelse och verksamhetsutveckling beskrivs närmare i verksamhetsberättelserna. Sammanfattningsvis kan konstateras att de av kommunfullmäktige antagna målsättningarna i stort sett har uppnåtts vad gäller den volymmässiga planeringen. Däremot är det mera oklart när det gäller kvalitetsmålen. Verksamhetsberättelserna för 2001 har kompletterats med uppföljning enligt VASARU-modellen (VAllentunas SAmmansatta ResultatUppföljning). Kommunstyrelsen har beslutat att denna modell i fortsättningen ska användas för kommunens löpande ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Av rapporterna framgår att nyckeltal avseende kvalitetsuppföljning och miljöaspekter fortfarande inte finns framtagna i önskvärd utsträckning. Det är därför viktigt att arbetet med utveckling inom dessa områden fortsätter. Av nyckeltalen inom personalområdet framgår att såväl personalomsättning som sjukfrånvaro bland de anställda fortfarande ligger på en hög nivå. Jämfört med den kraftiga ökningen av dessa tal under 2000 har dock en viss stabilisering skett. Den höga personalomsättningen har fortfarande lett till vissa rekryteringsproblem, främst inom förskole- och socialnämndernas verksamhetsområden, dock i mindre omfattning än under föregående år. Mkr Löneökning med 1 % - 4,8 10 genomsnittliga helårstjänster +/- 3,6 Prisförändring med 1 % +/- 1,5 Ränteförändring med 1 % +/- 1,5 Socialbidragsförändring med 10 % +/- 0,9 Förändrade taxor 10% +/- 5,5 Förändring generella statsbidrag 1 % +/- 1,0 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 3,8 Koncernen Vallentuna I koncernen Vallentuna kommun ingår utöver kommunen även det helägda bolaget AB Össebyhus. Bolaget redovisar för 2001 ett positivt resultat med 0,8 mkr efter bokslutsdispositioner. Framtiden En övergripande målsättning för Vallentuna kommun är att ha en ekonomi i god balans. Förändringar i skatteutjämningssystemen har inneburit negativa effekter fr o m 1999 för Vallentuna och alltmer försvårat möjligheten att uppnå denna målsättning. Det framgår tydligt av resultatet 2001 att det innebär en stor utmaning att med en av landets lägsta utdebiteringar av kommunalskatt klara kommunallagens balanskrav och en oförändrad verksamhetskvalitet samtidigt som volymen expanderar inom de prioriterade områdena utbildning och omsorg. Budgeten för 2002 visar 0-resultat med ett mycket begränsat utrymme för kostnadsökningar. Enligt 10

12 verksamhetsplanen är perioden efter 2002 inte i ekonomisk balans. En av anledningarna till detta förhållande är den höga investeringsvolymen de senaste åren och även under innevarande period enligt den senast fastställda kommunplanen. Investeringarna medför avsevärda kapitalkostnader för lång tid framöver och påverkar därmed utrymmet för ökade verksamhetskostnader negativt. Sammanfattningsvis är det för den närmaste framtiden mycket viktigt med en genomtänkt verksamhetsplanering och en stram ekonomisk planering, samt förmodligen en intäktsförstärkning, för att uppnå kommunallagens krav på balans i ekonomin. 11

13 DRIFTREDOVISNING 2001 Nämnd Kostnader, tkr Intäkter, tkr Nettokost- Budgetavvikelse nader - = underskott Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Förskolenämnd Grundskolenämnd Utb. och -arbetsm.nämnd Socialnämnd KF:s oförutsedda Summa Övriga verksamhetskost ) ) nader/intäkter Finansiering Summa Totalt ) Utbetalda pensioner/löneskatt Differens kalkylerad/verkliga personalomk Avskrivningar/Nedskrivningar Ankomstregistrerade fakturor Kapitalkostnader INVESTERINGSREDOVISNING 2001 Nämnd Budgetavvikelse Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar - = underskott Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Förskolenämnd Grundskolenämnd Utb. och -arbetsm.nämnd Socialnämnd Summa

14 Större investeringsprojekt Alla belopp i Tkr Total Redovisat Årets Bokfört Årets Projekt beräknad tom 2001 budget i år budget- Benämning utgift bokfört avvikelse Vägar Bällstabergsvägen Banvägen Roslagsbanan/väg GC-väg V-a---Okvista Stockholmsv div åtgärder Vatten och avlopp Årstidsvägarna Brottby avloppspumpstation Pumpbyte P Skolfastigheter Karlbergssk, om- o tillbyggnad Karbysk om- och tillbyggnad Karby Etapp 4.2 Sporthall Karby Etapp 4.3, nybyggnad Ekebyskolan, om- o tillbyggnad Hammarbackssk, om- o tillbyggn Bällstabergsskolan, nybyggnad Hjälmstaskolan/Ungdomens hus Karlbergssk, ombyggnad kök Vårdfastigheter Hammarbackens gruppbostad, omb Uthamra gruppbostad, nybyggnad Väsbygården omb kök Stendösvägen, vårdboende Centrumfastigheter Gärdesv.-Polishuset ombyggnad

15 PERSONALÖVERSIKT En gemensam personalpolicy Målet med kommunens gemensamma personalpolicy är att den ska främja verksamheten och bidra till delaktighet engagemang förnyelse och ett attraktivt arbetsklimat. Personalpolicyn innehåller gemensamma värderingar och förhållningssätt när det gäller: arbetsklimat, personalrörlighet, personalutveckling, lönebildning, jämställdhet och mångfald, information, ledarskap, ny teknik. I den under året antagna policyn för lönebildningen har medarbetarnas arbetsresultat och förmåga att tillgodose kommuninnevånarnas behov särskilt lyfts fram som grund för den individuella lönen. Förvaltningsgemensam utveckling Förvaltningsgemensam utveckling har genomförts i syfte att föra ut kommunens övergripande strategier/idéer och förhållningssätt i hela organisationen. Den genomförs också med syftet att effektivt utnyttja egna resurser genom samverkan över förvaltningsgränserna samt för att samordna utvecklingsinsatserna där externa konsulter medverkar. Utbildningar inriktade bl. a. på samverkan / mångfald, kundbemötande och utvecklingssamtal har genomförts. Utbildningssatsningar har också gjorts inom områdena IT, ekonomi och personalredovisningssystem. Nämnas kan också försäkringsinformation från AFA och utbildning i det nya nätverksbaserade verktyget Infobank personal, samt utbildning om den nya personuppgiftslagen. Den attraktiva arbetsplatsen För att möta de närmaste årens ökande rekryterings- och kompetensbehov har kommunen antagit ett handlingsprogram inom ramen för projektet Attraktiv kommun! Medarbetarna Kommunen hade den 31 december 2001, tillsvidareanställda eller omräknat till årsarbetare Den genomsnittliga anställningstiden 2001 var 10,5 år, vilket är 1.5 år kortare i jämförelse med 2000 då genomsnittet var 12 år. Vissa yrkesgrupper De största yrkesgrupperna Antal Lärare, grundskola, gymnasium Barnskötare Förskollärare Omvårdnadsassistenter Habiliteringsassistenter Städare Årsarbetare och antal tillsvidare anställda Förvaltning Årsarb Antal Kommunledningskontoret 29,4 31, Fritidsförvaltningen 21,6 17, Grundskoleförvaltningen 571,0 580, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 79,4 83, Kulturförvaltningen 12,9 12, Socialförvaltningen 265,0 293, Förskoleförvaltningen 212,0 202, Samhällsbyggnads- 95,1 96, förvaltningen Su Andel män/kvinnor 2001 Kvinnor 85% Män 15% Jämfört med 2000 arbetar ytterligare 2% av kvinnorna heltid. Männens arbetstid är oförändrad jämfört med

16 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2001 Kvinnor deltid 33% Män heltid 13% Män deltid 2% Kvinnor heltid 52% Personalomsättningen Personalomsättningen har ökat från 15,1 % till 15,5 % mellan 2000 och 2001, d. v.s. från 216 till 227 externa avgångar. Då ingår pensionsavgångar för 39 personer. Denna grupp består av 13 ålderspensionärer, 8 personer med särskild ålderspension och 18 förtidspensionärer. År 2000 var antalet pensionsavgångar 29 personer. I takt med att antalet pensionsavgångar ökar kommer också behovet av nyrekryteringar att öka främst inom skolan, förskoleverksamheten och den sociala omvårdnaden. Pensionerna Kommunens beslut att avsätta medarbetarnas årliga pensionsbehållning som individuell del, innebär att intjänad pensionsrätt förvaltas enligt medarbetarnas önskemål. Intjänad pension beräknas i procent av årsinkomsten och är mellan 3,4 och 4,5% beroende på avtalsområde. Det första pensionsvalet enligt det nya pensionsavtalet PFA 98 har genomförts under året. I det nya avtalet har en flexibel pensioneringstid införts. Den anställde har möjlighet att avgå med pension från 61 års ålder. Med anledning av detta kan pensionsavgångarna komma att följa ett annat mönster än tidigare. Anställda som uppnår 65 års ålder under perioden Åldersstrukturen 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 7% 20% 27% 33% 13% år år år år 60 år- Genomsnittsåldern bland kommunens anställda 2001 var 47 år, d v s oförändrad i jämförelse med Andelen anställda i åldersgruppen år har minskat med 1%. Gruppen år har ökat med 2 %. Åldersgruppen år har minskat med 1 %. Gruppen år har minskat med 2% och gruppen 60 har ökat med 2% jämfört med Sjukfrånvaron Antal dagar Genomsnittlig sjukfrånvaro inkl sjukfrånvaro från dag ,7 Kort sjukfrånvaro, dag ,3 5,7 5,9 Lång sjukfrånvaro, dag 15 13,3 17,

17 Sammanställd redovisning för Vallentuna kommun Inledning Syftet med den sammanställda redovisningen är att förbättra informationen i årsredovisningen genom att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtagande. Det handlar om att ge en totalbild av kommunal verksamhet oavsett om den bedrivs i egen regi eller företagsform. Detta underlättar också jämförelser mellan olika kommuner. Koncernens avgränsning I "koncernen" Vallentuna ingår förutom kommunen det av kommunen helägda bolaget AB Össebyhus. Vallentuna Värmeverk AB, som tidigare ingick i koncernen, såldes under året till Närvärme Sverige AB. Kommunens övriga engagemang Utöver nämnda bolag har kommunen även ekonomiska engagemang i andra bolag, föreningar mm. Vallentuna Förvaltnings AB, som är helägt av kommunen, bedriver fn ingen verksamhet och har en liten balansomslutning. Nedan redovisas kommunens andelsägda bolag, föreningar mm - Käppalaförbundet (4,1 %) - Norrvatten (2,7 %) - Södra Roslagens Brandförsvarsförbund (15,5 %) - Stor-Stockholms Energi AB (2,3 %) - Vallentuna Elverk (10,5 %) - Söderhalls Renhållnings AB (5 %) - AB Vårljus ( 0,6%) - Business Arena Stockholm AB (0,8%) - Kommunalförbundet Edsvikens vård- gymnasium (15,5 %). interna skulder och tillgångar samt interna intäkter och kostnader så långt som möjligt eliminerats. Obeskattade reserver har till alla delar räknats som eget kapital. PRESENTATION AV BOLAGET AB Össebyhus AB Össebyhus ägs av Vallentuna kommun. Bolaget hyr främst ut bostadslägenheter men även lokaler i ägda fastigheter inom Vallentuna kommun. Den tekniska och kamerala förvaltningen har under året utförts av Arsenalen AB. Våren 1998 beslöt kommunfullmäktige att utbjuda aktierna i AB Össebyhus till försäljning. Under våren 1999 upprättades prospekt över bolagets aktier och anbud infordrades. Vid sammanträde beslöt fullmäktige att förkasta samtliga inkomna anbud pga bl a nivån på erbjuden köpeskilling samt aviserad lagstiftning som kommer att begränsa kommunens vinst. Fullmäktige beslöt också att försäljningsärendet ska avbrytas tills vidare i avvaktan på en förbättrad marknadssituation samt på att den tillfälliga lagstiftningen kring de kommunala bostadsbolagen ska upphöra. Fakta Omsättning tkr (8 473 tkr år -99) Rörelseresultat tkr (2 527 tkr) Årets vinst 613 tkr (897 tkr) Balansomslutning tkr ( tkr Redovisningsprinciper Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag av balans- och resultaträkningar för kommunen och AB Össebyhus.För AB Össebyhus resultat och ekonomiska ställning per hänvisas till bolagets egen årsredovisning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i bolaget har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i koncernens eget kapital. Eftersom den sammanställda redovisningen ska avspegla koncernens relation till omvärlden har 16

18 Sammanställd resultatredovisning (Mkr) Not Verksamhetens intäkter 1 188,3 180,3 Verksamhetens kostnader 1-851,0-789,4 Avskrivningar 2-37,6-34,5 Verksamhetens nettokostnader -700,3-643,6 Skatteintäkter 634,0 584,7 Generella statsbidrag och utjämning 60,7 65,8 Finansiella intäkter 3 3,8 6,0 Finansiella kostnader 3-4,5-5,3 Resultat före extraordinära poster -6,2 7,7 Extraordinära intäkter 4 68,5 Årets koncernresultat -6,2 76,1 Sammanställd balansräkning (Mkr) Tillgångar Materiella anläggningstillgångar mark, byggnader och tekniska anläggningar 658,1 578,0 maskiner och inventarier 29,5 28,3 Finansiella anläggningstillgångar värdepapper, andelar, bostadsrätter 7,3 7,9 långfristiga fordringar 5 1,2 1,3 Summa anläggningstillgångar 696,0 615,5 varulager 0,2 0,2 exploateringsverksamhet 4,2 3,4 kortfristiga fordringar 65,6 58,0 kassa och bank 12,4 34,6 Summa omsättningstillgångar 82,4 96,3 Summa tillgångar 778,4 711,8 Sammanställt eget kapital, avsättningar och skulder (Mkr) Eget kapital 6 519,4 527,5 därav årets resultat -6,2 76,1 Avsättningar avsättn för pensioner och likn förpliktelser 28,4 22,7 Skulder långfristiga skulder 5 17,6 21,7 kortfristiga skulder 213,0 139,9 Summa avsättningar och skulder 259,0 184,2 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 778,4 711,8 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 17,9 18,0 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar 353,4 349,4 Övriga ansvarsförbindelser 7 36,6 36,7 17

19 Noter till koncernens resultat- och balansräkning Not 1 Verksamhetens intäkter/kostnader, Mkr Eliminering har gjorts av interna poster inom kommunen samt av koncerninterna poster mellan kommunen och bolaget. I n t ä k t e r K o s t n a d e r Kommunen 180,1 172,1 845,7 783,6 AB Össebyhus 8,2 8,2 5,3 5,8 Summa 188,3 180,3 851,0 789,4 Not 2 Avskrivningar Avskrivningar utöver ackumulerade planenliga upptas som obeskattad reserv. Not 3 Finansiella intäkter och kostnader, Mkr Eliminering har skett för aktieutdelning. I n t ä k t e r K o s t n a d e r Kommunen 3,8 6,0 3,2 4,1 AB Össebyhus 0,0 0,0 1,3 1,2 Summa 3,8 6,0 4,5 5,3 Not 4 Extraordinära intäkter Avser realisationsvinst vid försäljning av aktierna i Vallentuna Värmeverk AB Not 5 Långfristiga fordringar/skulder Eliminering har skett för koncerninterna lån 3,0 Mkr Not 6 Eget kapital, Mkr Kommunen 513,1 522,5 AB Össebyhus 6,3 5,1 519,4 527,5 Not 7 Borgensåtaganden, Mkr Kommunen 36,6 36,7 18

20 (Mkr) Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter 1 180,1 172,1 Verksamhetens kostnader 2-845,8-783,7 Avskrivningar 3-37,1-33,9 Verksamhetens nettokostnader -702,8-645,6 Skatteintäkter 4 634,0 584,7 Generella statsbidrag och utjämning 5 60,7 65,8 Finansiella intäkter 6 3,8 6,1 Finansiella kostnader 7-3,2-4,1 Resultat före extraordinära poster -7,5 6,8 Extraordinära poster Försäljning Valletuna Värmeverk AB 68,5 Årets resultat -7,5 75,3 Finansieringsanalys Tillförda medel Årets resultat -7,5 75,3 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 8 39,8 12,7 Försäljning av anläggningstillgångar 0,0 0,5 Minskning av långfristiga fordringar 0,1 2,9 övrigt -1,8 0,1 Summa tillförda medel 30,5 91,6 Använda medel Nettoinvesteringar 118,2 89,3 Minskning långfristiga skulder 0,0 0,0 Summa använda medel 118,2 89,3 Förändring av rörelsekapital -87,7 2,3 Spec. till förändring av rörelsekapital Exploateringsfastigheter 0,7-11,8 Förråd -0,1 0,0 Kortfristiga fordringar 6,0 7,6 Kortfristiga skulder -72,2 10,8 Likvida medel -22,2-4,4 Summa -87,7 2,3 19

21 Nothänvisningar Noter till resultaträkning Not 1 Not 5 Verksamhetens intäkter, Mkr Gen.statsbidrag och utjämning, Mkr Enligt driftredovisningen 447,1 416,2 Generella statsbidrag 164,8 162,1 Justeringsposter Införandetillägg 2,2 7,0 Internhyror -84,2-79,0 Avgift inkomstutjämning -44,2-49,5 Övriga interna poster -182,8-165,1 Avgift kostnadsutjämning -12,1-11,4 Summa 180,1 172,1 Införandeavdrag, nivåjustering -4,9-4,4 Mellankommunal utjämning 12,0 12,9 Avgifter och ersättningar 105,2 102,9 Avg mervärdeskatt -57,1-51,0 Hyror och arrenden 42,7 41,6 Summa 60,7 65,8 Övriga intäkter 32,1 27,6 Not 6 Summa 180,1 172,1 Finansiella intäkter, Mkr Räntor på utlämnade lån 0,1 0,1 Not 2 Räntor på bankmedel 0,8 1,5 Verksamhetens kostnader, Mkr Räntebidrag 0,4 0,6 Enligt driftredovisningen 1 186, ,3 Aktieutdelning 0,1 2,1 Justeringsposter Internränta 2,1 1,4 Kapitalkostnader -74,0-69,5 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,3 Internhyror -84,2-79,0 Summa 3,8 6,1 Övriga interna poster -182,8-165,1 Summa 845,8 783,7 Not 7 Finansiella kostnader, Mkr Personalkostnader 459,7 435,9 Räntor anläggningslån 0,0 0,0 Övriga kostnader 386,1 347,9 Räntor tillfälliga lån 2,2 2,5 Summa 845,8 783,7 Ränta pensionsskuld 0,7 1,5 Övr finansiella kostnader 0,4 0,1 Not 3 Summa 3,2 4,1 Avskrivningar, Mkr Enligt plan: Fastigheter och anläggningar 24,6 24,5 Noter till finansieringsanalys Inventarier och transportmedel 11,9 9,4 36,5 33,9 Not 8 Utöver plan: Justering av ej rörelse- Bostadsrätter 0,6 kapitalpåverkande poster Pensionsskuldens förändring 2,1-21,4 Summa 37,1 33,9 Semesterskuldens förändring 0,6 0,2 Avskrivningar 37,1 33,9 Not 4 Summa 39,8 12,7 Skatteintäkter, Mkr Kommunalskatt 634,0 584,7 Summa 634,0 584,7 20

22 Balansräkning (Mkr) Tillgångar Not Förändring Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar mark,byggnader, tekniska anläggningar 1 630,5 549,9 80,5 maskiner och inventarier 2 29,5 28,3 1,2 Finansiella anläggningstillgångar värdepapper,andelar,bostadsrätter 3 7,8 8,4-0,6 långfristiga fordringar 4 4,2 4,3-0,1 Summa anläggningstillgångar 671,9 590,9 81,1 Omsättningtillgångar Förråd och exploateringsverksamhet förråd 0,2 0,2-0,1 exploateringsverksamhet 5 4,2 3,4 0,7 Fordringar statsbidragsfordringar 6 2,2 1,6 0,5 övriga kortfristiga fordringar 7 62,1 56,6 5,5 Kassa och bank 8 12,4 34,6-22,2 Summa omsättningtillgångar 81,0 96,5-15,5 Summa tillgångar 752,9 687,4 65,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 9 513,1 522,5-9,3 därav årets resultat -7,5 75,3-82,8 Avsättningar avsättn för pensioner och likn förpliktelser 10 28,4 25,7 2,7 Skulder kortfristiga skulder ,4 139,2 72,2 Summa avsättningar och skulder 239,8 164,9 74,9 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 752,9 687,4 65,6 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 353,4 349,4 4,0 varav löneskatt 69,0 68,2 0,8 övriga ansvarsförbindelser 12 36,6 36,7-0,1 21

23 Noter till balansräkning Not 1 Not 8 Mark, byggnader o. tekn. anl, Mkr Kassa och bank, Mkr Anskaffningsvärde 954,2 849,0 Kassa 0,1 0,1 Ackumulerade avskrivningar 323,7 299,1 Bank 9,8 32,0 Summa 630,5 549,9 Postgiro 2,5 2,5 Summa 12,4 34,6 Verksamhetsfastigheter 469,3 400,7 Not 9 Fastigheter för affärsverksamhet 25,7 24,3 Eget kapital, Mkr Publika fastigheter 33,2 25,1 Ing eget kapital enl balansräkning 522,4 447,0 Fastigheter för annan verksamhet 81,7 83,5 Effekt av byte av redovisn.princip*) -1,8 Markreserv 20,5 16,3 Uppskrivning anslutningslån (Korallen) 0,1 Summa 630,5 549,9 Årets resultat -7,5 75,3 Not 2 varav va-verk -0,9-1,5 Maskiner och inventarier, Mkr Summa 513,1 522,4 Anskaffningsvärde 114,5 101,4 Not 10 Ackumulerade avskrivningar 85,0 73,1 Avsättningar, Mkr Summa 29,5 28,3 Avsättningar för pensioner 7,7 6,0 Not 3 Avsättning för särskild löneskatt 1,9 1,4 Värdepapper, andelar Avsättningar för sem.löneskuld 18,9 18,3 och bostadsrätter, Mkr Summa 28,4 25,7 Aktier och andelar 1,2 1,2 Not 11 Bostadsrätter 6,6 7,1 Kortfristiga skulder, Mkr Summa 7,8 8,4 Kortfristig upplåning 110,0 30,0 Not 4 Leverantörsskulder 38,7 29,5 Långfristiga fordringar, Mkr Interimsskulder 15,5 13,4 Närvärme Sverige AB 1,2 1,2 Pensionskostn (individuell del) 14,0 36,4 AB Össebyhus 3,0 3,0 Övrigt 33,2 29,9 Övr långfristig utlåning 0,1 0,1 Summa 211,4 139,2 Nästföljande års amorteringar -0,1-0,1 Not 12 Summa 4,2 4,3 Borgensåtaganden, Mkr Not 5 Kommunalförbund 11,6 11,6 Exploateringverksamhet, Mkr Föreningar 12,5 9,6 Arbetsområden under exploatering 11,4 9,4 Förlustansvar för egna hem 12,5 15,5 Bostadsmark under exploatering -7,2-6,0 Summa 36,6 36,7 Summa 4,2 3,4 Not 6 Statsbidragsfordringar, Mkr *) avser timlöner som utbetalades i januari 2002 men avser Särskilt bidrag (moms) 2,0 1,6 dec Övergången från kontant- till bokföringsmässig Scabloners (integrationsverk) 0,1 redovisning har skett enligt redovisningsrådets rek. nr 5. Summa 2,2 1,6 Not 7 Övr kortfr fordringar, Mkr Kundfordringar 14,8 16,4 Interimsfordringar 35,8 33,5 Ingående moms 9,4 5,0 Övrigt 2,2 1,7 Summa 62,1 56,6 22

24 23

25 24

26 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed, i huvudsaklig överensstämmelse med kommunal redovisningslag. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Dessa s k po-pålägg har interndebiterats med 33 % (uppdragstagare) och med 39,5 % för övriga anställda. Avsättningar för pensioner intjänade fr om 1998 redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Outtagen semester och okompenserad övertid redovisas som avsättning i balansräkningen. Semester- och ferielöneskuld för lärare och uppehållslöneskuld redovisas som skuld i balansräkningen. Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Exploateringsredovisning. Exploateringsfastigheterna redovisas under omsättningstillgångarna. Avskrivning av anläggningstillgångar sker i huvudsak enligt Kommunförbundets rekommendationer. Kapitalkostnader. Fr om 1999 används nominell annuitetsmetod för kapitalkostnadsberäkning. För VA-verkets anläggningar liksom för centrumfastigheterna behålls den gamla metoden, real annuitetsmetod, för befintliga anläggningar medan nominell annuitetsmetod skall gälla för nya investeringsobjekt. Kommunalskatteintäkter. Rådet för kommunal redovisning har beslutat rekommendera kommunerna hur kommunalskatteintäkterna ska periodiseras. Rekommendationen innebär att avräkningsposterna senast fr o m 2001 ska bokföras på det inkomstår som skatteintäkterna avser. Vallentuna kommun följer rekommendationen redan fr om Löneskatt på pensionsskuld. Kommunen följer rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning att periodisera den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Förändrad redovisningsprincip Timlöner. De timlöner som avser december 2001 men som utbetalas i januari 2002 har periodiserats. Övergången från kontant- till bokföringsmässig redovisning har skett enligt redovisningsrådets rekommendation nr 5. 25

27