Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Transkript

1 Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0

2 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets kommentarer 3 Förvaltningsberättelse i korthet 5 - Fem år i sammandrag 6 - Ekonomisk översikt och analys 7 1

3 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 Del 1 Årsredovisning Naturreservatet Angarnssjöängen (Foto: Sonia Blom) 2

4 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 Kommunalrådets kommentarer Kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Birgitta Almlöf (m) (Foto: Sonia Blom ) Bra start på nya millenniet Millenniets första år visade ett överraskande positivt resultat med drygt 75 miljoner kronor. Merparten utgörs dock av realisationsvinsten från försäljningen av aktierna i Vallentuna värmeverk AB. Den ordinarie verksamheten har också glädjande nog i de flesta fall klarat sina budgetramar. Endast två nämnder visar marginella underskott. Med andra ord blev resultatet betydligt bättre än indikationerna som angav negativa signaler i samtliga bokslutsprognoser under året. Klarat balanskrav trots låg skatt År 2000 var det första året med kommunallagens krav på balans i kommunens ekonomi. Det lagstadgade balanskravet - Årets resultat ska överstiga noll kronor - är en miniminivå och det kravet har vi klarat bra trots att Vallentuna har den femte lägsta kommunalskatten i riket. Nämndernas kostnadsökningar har dessutom de senaste åren legat på i genomsnitt 5,5% per år. Den största kostnadsökningen visar grundskolenämnden, där volymökningen varit fortsatt hög under året. Skatteutjämningen tar 10 % Kommunens största intäkt är kommunalskatten - en grundlagsfäst rätt som kommunerna har att ta ut skatt av sina medlemmar. Detta har dock inte hindrat riksdagen från att besluta om ett statligt skatteutjämningssystem till vilket vi betalar ca tio procent av vår kommunalskatt. men vi har god ekonomisk hushållning Begreppet God ekonomisk hushållning är inte entydigt preciserat, men en allmänt vedertagen regel är att ekonomin skall utvecklas så att det egna kapitalet bibehåller sitt verkliga värde. Medel från försäljning av en anläggningstillgång bör därför användas för investeringar i andra anläggningar eller till att betala av lån. De får inte användas i den löpande driften. Såväl låneskuld som borgensåtaganden ligger på en förhållandevis låg nivå i vår kommun. Soliditeten betalningsförmågan på längre sikt har också förbättrats trots en hög investeringsvolym. Framtida personalförsörjning kräver Attraktiv kommun Personalomsättningen har ökat dels genom pensionsavgångar och dels genom att många söker andra jobb när det är en bra arbetsmarknad. Inom vissa områden har det också varit svårt att rekrytera personal och detta påverkar både budget och måluppfyllelse. Personalförsörjningsfrågorna ägnas därför stor uppmärksamhet, bl a genom pågående projektet Attraktiv kommun. Viktiga beslut fattade Många viktiga beslut har fattats under året t ex beslut om att införa förskolepeng ta fram en preliminär arbetsplan för planskild korsning i Vallentuna centrum ersätta de gamla tekniska nämnderna med en ny samhällsbyggnadsnämnd och en myndighetsnämnd för teknik och miljö upphandla totalentreprenad för byggande av Bällstabergsskolan starta kulturskola. Omfattande investeringar Årets investeringsverksamhet har varit omfattande. Som exempel kan nämnas Karbyskolan med ny idrottshall utbyggnad av Vallentuna ishall ombyggnad av Banvägen ombyggnad av Väsbygårdens kök och restaurang. 3

5 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 Hoppfullt inför 2001 De ekonomiska utsikterna för 2001 ser ganska bra ut med ett hyggligt utrymme för de förväntade kostnadsökningarna. Något utrymme för större kostnadsökningar 2002 tycks däremot inte finnas. Den politiska majoritetens ambition är att bibehålla en fortsatt låg skatt, men ändå tillhandahålla en god service till kommunens medborgare, anpassad efter behov och valfrihet och med en öppen dialog och information mellan politiker och medborgare. Ansvarstagande, försiktighet och långsiktighet skall gälla vid hanterandet av medborgarnas skattemedel. Det är ständigt nya spännande uppgifter och utmaningar vi har framför oss för att klara det samhällsekonomiska läget, samtidigt som regering och riksdag ger oss nya uppdrag i form av maxtaxa och allmän förskola utan full kostnadstäckning. Birgitta Almlöf (m) Kommunstyrelsens ordförande 4

6 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2000 i korthet Millennieskifte utan problem Värmeverket sålt blir Vallentuna Närvärme Ny teknisk nämndorganisation Byggnationen vid Mörbyvägen igång Beslut om fortsatt låg skatt även 2001! och framtiden Fortsatt låg skatt trots balanskravet? Maxtaxa i förskolan på gott och ont? Bällstabergsskolan stort investeringsprojekt Bomkorset när kommer lösning och finansiering? Attraktiv kommun ska locka ny personal 5

7 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 FEM ÅR I SAMMANDRAG - KOMMUNEN Befolkning 31/12 (källa SCB) varav 1 5 år varav 6 15 år varav 80 w år Antal årsarbetare per 1000 invånare 51,1 51,1 49,2 49,9 49,9 Skattesats, kr 28: :13 29:53 29:53 29:53 - varav kommunen 17:68 17:68 17:60 17:60 17:56 Årets resultat, mkr 75,3 9,1 1,6-0,8-9,9 exkl extraordinära intäkter 6,8 Driftbudgetavvikelse, mkr 22,5 16,7 13,5 5,5-18,1 inkl extraordinära intäkter 91,0 Nettokostnader 3, mkr per invånare, kr Nettokostnadernas 3 andel av skatteintäkterna, % Nettoinvesteringar, mkr 89,3 62,1 46,6 34,4 46,6 per invånare, kr Eget kapital 4, mkr per invånare, kr Låneskuld, mkr 30,0 85,0 65,8 74,2 73,2 per invånare, kr Soliditet 4, % Ny beräkningsmetod fr o m 1999 Exklusive kyrkoavgift Exklusive avskrivningar Ny beräkningsmetod fr o m

8 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat 2000 enligt resultaträkningen är + 75,3 mkr. Av resultatet är 68,5 mkr realisationsvinst från försäljningen av aktierna i Vallentuna Värmeverk AB. Även bortsett från denna post är utfallet positivt, + 6,8 mkr, vilket är 5 mkr bättre än den ursprungliga budgeten och 22,5 mkr bättre än vad som förutsattes efter budgetjusteringar under året. Resultatförbättringen jämfört med den justerade budgeten beror dels på att nämndernas verksamhet visar överskott och dels på utfallet av skatteintäkter och finansiella poster. Resultaträkning Överraskande positivt resultat Vallentuna kommun valde redan 1999 att följa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning avseende periodisering av skatteintäkter samt bokföring av upplupen löneskatt på pensionsåtaganden. Under 2000 har socialnämnden gjort förändringar i sin kostnadsperiodisering som inneburit en positiv påverkan på bokslutsresultatet med ca 2 mkr. En faktor som i hög grad påverkat resultatet är realisationsvinsten som uppstod vid försäljningen av Vallentuna Värmeverk AB. Den uppgick till 68,5 mkr och redovisas i bokslutet som en extraordinär intäkt. Även bortsett från denna intäkt är bokslutsresultatet överraskande positivt, + 6,8 mkr. Det är väsentligt mycket bättre än den justerade budgeten för året men även jämfört med de prognoser som lämnats i samband med budgetuppföljningen under året. Dessa har samtliga visat negativt resultat före extraordinära poster. Förbättringarna i bokslutet jämfört med prognoserna består av bättre utfall för såväl nämndernas verksamheter som skatteintäkter och finansiella poster ,9-0,8 Årets resultat (Mkr) 1, Balanskravet klarades 2000 var det första året med kommunallagens krav på balans i kommunernas ekonomi. För att bedöma om balanskravet klarats krävs en utredning med utgångspunkt från kommunens resultaträkning. För Vallentuna kan följande redovisning göras för år 2000 i miljoner kr. Redovisat resultat + 75,3 Extraordinära poster - 68,5 öronmärkt från bokslut ,7 Justerat resultat + 11,5 Det kan alltså konstateras att Vallentuna kommun har klarat att leva upp till kommunallagens krav på ekonomisk balans under Budget med underskott Den ursprungliga budgeten för 2000 visade ett överskott med 2 mkr. Efter ombudgetering av öronmärkta överskottsmedel från 1999 års bokslut med 4,7 mkr samt andra budgetjuste-ringar under året uppgick det budgeterade resultatet till minus 15,5 mkr. Vid delårsbokslutet efter första halvåret förelåg resultatet av försäljningen av Vallentuna Värmeverk som en extraordinär intäkt med 68,5 mkr. Vid budgetuppföljningen i övrigt under året visade prognoserna ett negativt resultat i bokslutet. Vid halvårsskiftet bedömdes resultatet bli minus 12 mkr, men vid den sista uppföljningen efter tre kvartal var prognosen minus 5,7 mkr. I bokslutet visar nämndernas verksamhet ett överskott som i jämförelse med den justerade budgeten uppgår till ca 9 mkr medan vissa gemensamma poster visar överskott med 3 mkr. Skatteintäkter och övriga finansiella poster visar överskott med ca 10 mkr. 9,1 6,8 7

9 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Ökande nettokostnader Verksamhetskostnaderna, exkl avskrivningar, uppgår netto till 682 mkr och har jämfört med 1999 ökat med 5,9 procent vilket är något mindre än ökningen förra året. Vissa nämnder visar tämligen kraftiga kostnadsökningar beroende på volym- och löneökningar. Största kostnadsökningen visar grundskolenämnden med 21,6 mkr (9,8 %). Socialnämndens kostnad har ökat med 9,2 mkr (5,1 %) och fritidsnämndens med 1,4 mkr (8 %). Övriga nämnder visar genomgående endast marginella kostnadsökningar Skattekvotens utveckling (%) Skattekvoten utgör ett av de viktigaste nyckeltalen för att beskriva det ekonomiska tillståndet. Den ställer kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag och visar hur stor del av dessa intäkter som går åt för att täcka den löpande verksamheten. För 2000 blev skattekvoten 94 % jämfört med 93 % under Ökande skatt - minskande bidrag Av intäkterna är skattenettot den största posten med 527 mkr, en ökning med sex procent jämfört med Kommunens skatteintäkter från kommuninvånarna uppgår till 585 mkr varav 58 mkr netto betalas till det statliga skatteutjämningssystemet. Utfallet av 2000 års taxering visade att kommunerna fått för lågt förskott av skattemedel under För Vallentunas del uppgick beloppet till 18 mkr som erhölls i januari Av beloppet var 15,5 mkr beaktat i bokslut 1999 och resterande 2,5 mkr har tillförts 2000 års skatteintäkt och bokförts som en fordran i bokslutet. Samma sak gäller den beräknade avräkningsposten för 2000, ca 8 mkr. Vallentuna hade under 2000 den femte lägsta utdebiteringen bland landets primärkommuner, kr 17:68 per skattekrona. De generella statsbidragen har minskat med tre procent från 114,5 till 111 mkr netto. Det är en följd av den s k finansieringsprincipen vilken bl a innebär att förändringar i skattesystemet som gynnar kommunerna tas tillbaka av staten genom minskade statsbidrag. En tredje intäktspost är mellankommunal utjämning inom Stockholms län avseende omsorgsreformen. Detta utjämningsbidrag avtrappas successivt och har minskat från 14 mkr 1999 till 13 mkr Nettokostnader & skatteintäkter (Mkr) Nettokostnader Förbättrat finansnetto Skatteintäkter Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter, huvudsakligen räntor. Posten för 2000 är positiv, + 1,9 mkr, jämfört med - 1,3 mkr Förbättringen beror bl a på förbättrat räntenetto och en slutlig utdelning avseende 1999 års resultat från Vallentuna Värmeverk AB. Det externa räntenettot uppgår till 0,4 mkr jämfört med 1,9 mkr för Förbättringen beror på den likviditetsförstärkning som erhölls vid försäljningen av Värmeverket. Därmed blev intäktsräntorna högre och kostnadsräntorna till följd av den externa upplåningen kunde begränsas. Balansräkning Ökat värde på anläggningstillgångar Årets nettoinvesteringar i fastigheter och anläggningar har ökat värdet med ca 89 mkr. Avskrivningar och nedskrivningar har minskat värdet med 34 mkr. Övriga förändringar av anläggningstillgångarna har varit marginella under året. Det totala värdet av anläggningstillgångarna uppgår därefter till 591 mkr. minskat på omsättningstillgångar Det bokförda värdet har minskat från 104 till 96 mkr. Exploateringsverksamheten har medfört en nettominskning med 12 mkr. Däremot har ford- 8

10 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 ringarna ökat med 8 mkr, främst beroende på avräkningsposterna för skattemedel. Obetydlig låneskuld Vid årsskiftet har kommunen ingen långfristig utan enbart kortfristig upplåning. Den har under året minskat med 55 mkr till 30 mkr vilket innebär att den externa låneskulden nu fullt ut balanseras av likvida medel på tillgångssidan. Trots en hög investeringsvolym under året har en minskning av låneskulden möjliggjorts genom inkomsten från Värmeverksförsäljningen ,2 Låneutveckling (Mkr) ,2 25, Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Pensionsåtagandena ökar Pensionsskulden redovisas enligt den s k blandade modellen som föreskrivs i redovisningslagen för kommuner. Pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse medan pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 samt eventuella kvarstående åtaganden enligt PA/KL och i form av garantipensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Kommunfullmäktige har under 2000 beslutat att arbetstagarna skall få disponera hela det intjänade pensionstillgodohavandet enligt PFA 98 för individuell förvaltning. Det intjänade beloppet inklusive löneskatt för perioden uppgår till ca 36 mkr. Det skall utbetalas av kommunen under första kvartalet 2001 och redovisas därför som kortfristig skuld i balansräkningen. Som avsättning redovisas reserverade medel bl a för s k kompletterande ålderspension och garantipension. Intjänad pensionsrätt 2000, som belastar resultaträkningen, uppgår inklusive upplupen löneskatt till ca 15 mkr varav 1,5 mkr redovisats som finansiell kostnad och resterande del har belastat verksamheterna i form av personalomkostnadspålägg. Resultatet har också belastats med årets utbetalningar av pensioner uppgående till 10,3 mkr inklusive löneskatt. Kostnaden totalt för pensioner uppgår därmed till ca 25 mkr under Den beräknade ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas utanför balansräkningen. Den uppgår nu till ca 350 mkr inkl löneskatt, en ökning med 8 mkr under året. Den totala bokförda skulden för pensionsåtaganden intjänade fr o m 1998 uppgår i bokslutet till 7,4 mkr Total pensionsskuld (Mkr) Total skuld Ansvarsförbind. Eget kapital på hög nivå Det egna kapitalet uppgår till 522 mkr, en ökning med 75 mkr som beror på det redovisade resultatet. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt. Anledningen är bl a den kortfristiga skulden till arbetstagarna för individuella pensionsmedel. Låga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden är i stort oförändrade jämfört med föregående år och uppgår till ca 37 mkr eller kr per invånare. Jämfört med andra kommuner är det lågt såväl vad avser jämförelse med riket som med Stockholms län. Under året har kommunfullmäktige beslutat om ett nytt borgensåtagande för Karby Tennisklubb med 7 mkr för nybyggnad av tennishall. Likviditeten något lägre Likviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt. Kommunens likvida medel är i bokslutet ca 35 mkr, 4 mkr lägre än föregående år. Lättnaderna på finansmarknaden har gjort det möjligt att snabbt erhålla lån vid uppkommande behov. Mot denna bakgrund har målsättningen under året varit att hålla en låg likviditet som endast svarat mot grundbehovet för löpande utbetalningar. Likviditeten vid årsskiftet ligger normalt på en något högre nivå än under resten av året. Soliditeten starkt förbättrad Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Enligt 2000 års bokslut uppgår soliditeten till ca 76 % jämfört med 70 % i bokslut Enligt prognosen i fastställd kommunplan kommer soliditeten successivt att sjunka som följd av ett omfattande investeringsprogram, vilket till stor del måste lånefinansieras

11 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning Soliditetens utveckling (%) God ekonomisk hushållning? Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet är inte entydigt preciserat men en allmänt vedertagen uppfattning är att ekonomin skall utvecklas så att det egna kapitalet bibehåller sitt realvärde. För Vallentunas del kan konstateras att det egna kapitalet under den senaste treårsperioden har ökat med 8 mkr eller 1,8 procent före extraordinära poster och förändrade redovisningsprinciper. Under denna period har inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex, endast ökat med 1,3 procent. Med denna jämförelse som grund kan således sägas att kommunen haft en god ekonomisk hushållning under en treårsperiod trots att de årligen redovisade resultaten inte legat på någon högre nivå. 10

12 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 En av kommunens många runristningar, Granbyhällen - Upplands största hällristning! (Foto: Kristina Berglund)