Klassrummet som läromiljö

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Klassrummet som läromiljö Karin Stjärne Nordqvist Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: Handledare: Ange handledare 2

2 1 Innehåll Klassrummet som läromiljö Inledning Syfte och problem Metod Resultat Klassrummet Klassrummets rekvisita Anslagstavlorna Bildschema Hörselkåporna Diskussion Referenser Bilagor Bilaga 1: Observationsanteckningar Klassrummet Strategier Rekvisitan i klassrummet kan användas på flera sätt:

3 2 Inledning Stundtals upplever jag tillvaron under utbildningens verksamhetsförlagda tid (VFT), trots kunniga lärare, långt ifrån kopplad till kurslitteraturens resonemang kring vad kunskap är och hur vi lär. I diskussioner kring elever med, ett för lärarna, stökigt beteende i klassrummet ligger fokus ofta på vilket problem den enskilde eleven kan tänkas ha, samt hur detta kan korrigeras snarare än kring vad läraren kan göra för att skapa en bra studiemiljö. Problemet blir då fokuserat kring enskilda personer snarare än förstått ur ett större perspektiv. I den här texten vill jag därför vända blicken från eleven och istället resonera kring på vilket sätt klassrummets utformning påverkar läroprocessen och elevers möjlighet till studiero. Alla elevers rätt till en bra studiemiljö befästs även i den nya skollagen kapitel fem: 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (SFS 2010:800) 2.1 Syfte och problem Utifrån detta är syftet med det här arbetet att, genom en deltagande observation i relation till relevant litteratur och forskning, belysa och förstå vad ett klassrum är och hur det fungerar som läromiljö. Jag vill också få en inledande förståelse för vad miljön lär och på vilket sätt läraren kan använda miljön som pedagogisk resurs. Ett klassrum kan beskrivas på många sätt och som avgränsning i det här arbetet har jag valt Gunilla Jedeskogs definition vilken är: ett fysiskt avgränsat rum, dels som ett rum som påverkar elevers lärande, utveckling och identitetsskapande, samtidigt inkluderas både lärares och elevers beteende (Jedeskog 2007:110). Genom att se klassrummet som ett subjektivt rum, med andra ord den miljö en enskild individ eller grupp individer upplever (Björklid 2005:29), vill jag därför förstå hur och varför klassrummets utformning kan påverka de läroprocesser som sker däri. 2.2 Metod Som metod för arbetet har jag valt att göra en ostrukturerad deltagande observation. Utifrån åldersinriktningen på min utbildning valde jag att göra observationen i ett hemklassrum för år 3 på en skola i en större by. Observationen har genomförts vid flera tillfällen under en vecka och var ostrukturerad på så vis att jag inte haft ett frågeformulär inför observationen utöver arbetets problemformulering. Efter första observationen formulerade jag följande forskningsfrågor: Hur använder sig eleverna av klassrummet och dess inventarier för att skapa studiero? På vilket sätt skapar läraren förutsättning eller hinder för bra läromiljö i klassrummet? 4

4 Under observationerna har jag fört loggbok som dokumentation. Eleverna i klassen har varit medvetna om att jag fört loggbok när de arbetat, men inte vad jag observerat. Från observationsanteckningarna har jag sedan plockat ut några nyckelsituationer för vidare analys. Dessa har jag sedan relaterat till relevant forskning och resultatet av detta redogör jag för under resultat och diskussionskapitlen. Ingrid Carlgren (1999) påpekar att det finns en fara i att använda teorier som regelböcker för hur saker ska göras utan de är ett verktyg för att förstå vad som sker. Utifrån det förstår jag det som att teorierna istället hjälper till att förstå på vilket sätt vi lär och bidrar på så vis till ett medvetet reflektivt förhållningssätt i den pedagogiska praktiken där klassrummet ingår. 2.3 Resultat Skolans miljö kan vara mycket, allt från skolhuset till stämningen i klassrummet. Skolmiljön består av flera rum, formella och informella, vilka alla har olika betydelse och funktion men också alla är en del av elevernas läromiljö, då lärandet ständigt pågår och inte bara sker under lektionstid (Björklid 2005). Gunilla Jedeskog (2007) gör, i en artikel i en rapport från Skolverket, en uppdelning av begreppet skolmiljö i två kategorier; den fysiska och den psykosociala. Jedeskog menar också att diskussionen kring elevers skolmiljö ofta fokuserar på den psykosociala miljön och när den fysiska miljön diskuteras är fokus oftast på ventilationsproblem, den höga ljudnivån i matsalen eller om bristande hygien på toaletterna (Jedeskog 2007:109). 2.4 Klassrummet I Sverige råder det skolplikt, alla barn ska gå i skolan. Elever i grundskolans tidigare år spenderar inte sällan stora delar av sina skoldagar i sitt hemklassrum. Det traditionella klassrummet, som Jedeskog också kallar det strukturella, är ett rum skapat för undervisning, med en kulturellt präglad struktur vilken Granström och Einarsson (1995) menar är återkommande i klassrum världen över. Intrycket av klassrummet jag observerat är att det överlag är trångt och rörigt för eleverna (bilaga 1). Väggar och dörrar fylls med lappar av olika slag vilket förstärker det röriga intrycket. I denna miljö ska 27 elever samsas och arbeta tillsammans. 2.5 Klassrummets rekvisita Anslagstavlorna När eleverna lyfter blicken, från böckerna de läser eller skriver i, ser de klassrummets väggar som är fyllda av skåp och anslagstavlor. Anslagstavlorna är fyllda med information och symboler i form av bilder, scheman, listor mm. Elevernas egna arbeten är upphängda på 5

5 anslagstavlan längst bak i klassrummet, vilka eleverna är vända från med blickarna framåt mot whiteboarden där klassläraren står när hon undervisar. Bredvid whiteboarden hänger anslagstavlor och det är dessa klassens elever ser när de sitter på sina platser, vilket de ofta gör under lektionstid Bildschema I klassrummet hänger det ett schema där läraren varje dag redogör för dagens verksamhet. Detta är ett inslag vilket skapar rutin för klassen och därmed kan generera lugn och ro. För en elev finns samma schema med bildstöd på anslagstavlan mitt framför denne men dessa bilder är inklämda och omgärdade av annat. Till skillnad från den andra anslagstavlan hänger här alla papper rakt och detta ramar in bildstödsschemat. Trots ordningen omgärdas schemat av information som behöver sorteras bort. Som jag ser det är det inte vilken information som presenteras som kan ställa till problem utan hur och när. Mycket av informationen är nödvändig men kan vara distraherande särskilt då annan relevant information försvinner i överflödet. För elever med svårighet att sortera kan det här skapa problem Hörselkåporna Under lektionstid, vid tyst läsning, eller annat eget arbete är det flera elever som använder hörselkåpor. Hörselkåporna, har jag fått mig berättat av klassläraren, introducerades i klassen för att elever med upplevda koncentrationsproblem ska kunna avskärma sig från distraherande ljud. Flera av eleverna använder gärna kåporna men det är inte alltid de skapar det lugn de syftar till. I det observerade fallet pratar eleven rakt ut precis som tidigare men nu med hörselkåporna på, vilket medför att han får höja sin röstvolym för att höra sig själv. Risken är här att läraren anser att kåporna inte ändrade eleven. Eleven kan då tillskrivas sitt störande beteende, trots att det kan finnas andra orsaker i klassrumsmiljön till att eleven har svårt att koncentrera sig Diskussion Det enskilda klassrummet, precis som hela skolan, bjuder på stora möjligheter skapa en grund för lärande. Enligt Roger Säljö (2000), bygger kunskapsprocesser på interaktion då vi behöver kommunicera våra erfarenheter och kunskaper för att kunna skapa ett utbyte. För att göra detta skapar vi redskap, fysiska och intellektuella, en kunskapssyn vilken Säljö kallar sociokulturell. Säljö menar också att lärarens kunskapssyn påverkar dess sätt att organisera sin undervisning. Om vi utgår från att lärande är en social konstruktion och sker mellan oss i argument och handling (Säljö 2000:26) behövs en miljö vilken tillåter detta, en miljö som 6

6 syftar till att främja kollektiva lärande situationer där varje deltagare bidrar till allas förståelse (Carlgren 1999:14). Möbleringen i ett traditionellt klassrum skapar kontakt mellan läraren och eleverna men inte mellan eleverna. Läraren kan se alla eleverna som denne har framför sig, men för att eleverna ska kunna interagera eller kommunicera behöver de röra på sig, vrida sig på stolarna eller helt resa sig upp och ställa sig vid någon annans bänk. Som jag ser det främjar den här typen av klassrum en traditionell förmedlingspedagogik där läraren önskar ha uppsikt över klassen och från sin plats lär ut det eleverna ska kunna. Ett vanligt alternativ för klassrumsmöblering är att placera borden som öar där eleverna tittar mot varandra, vilket skapar kommunikation mellan eleverna men samtidigt bryts ögonkontakten mellan lärare och elev. Klassrummet jag observerade gav mig motstridiga signaler om vad skolan innebär och hur lärande går till. Rummet var fullt av material som travar av material, planering och läxor som ska rättas, och information som scheman och listor. Det blev därför otydligt om klassrummet främst är elevernas läromiljö eller klasslärarens arbetsrum. Denna iakttagelse lyfter fram betydelsen av att sortera materialet i klassrummet och reflektera kring hur det ska användas och för vem. Syftet med skolans arbete, grundat i styrdokumenten, behöver tydligt avspeglas i klassrummets miljö och praktik. Stora delar av lärarens vardag bygger på rutiner och när nya material, idéer och metoder dyker upp och köps in är det lätt hänt de passas in i den befintliga struktur och kunskapssyn som redan råder (Carlgren 1999). Lärande sker inte bara i den miljön vi vistas, miljön blir en del av vårt lärande, hur och vad vi lär oss. Klassrummets möjlighet som läromiljö är således inte avhängt bara på byggnadens standard, utan skapas av de som använder det genom hur de använder det. Klassrummet som läromiljö bär på stora möjligheter och kan därför med engagemang och kunskap, formas till ett bra pedagogiskt redskap för kommunikation där flera lärandestilar kan samsas. 7

7 3 Referenser Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö [Elektronisk resurs] : en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: [ ] Carlgren, Ingrid (red.) (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta (1995). Forskning om liv och arbete i svenska klassrum [Elektronisk resurs] : en översikt. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet: [ ] Jedeskog, Gunilla (2007) Klassrummets scenografi. I Granström, Kjell (red.) Forskning om lärares arbete i klassrummet [Elektronisk resurs]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: [ ] Skolverket. SFS 2010:800. Skollagen Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma 8

8 3.1.1 Bilagor 3.2 Bilaga 1: Observationsanteckningar Klassrummet Klassrummet är möblerat med bord med lådor för eleverna längst bak. Tre elever har egen bänk med böckerna i bänken. Det finns två dörrar in i klassrummet. En från kapprummet och en från studiehallen. Eftersom en del elever har kapprum längre bort används båda dörrarna frekvent. Längst bak i klassrummet finns det stora anslagstavlor som används till att hänga upp elevernas arbeten. Längs med hela nedre väggen står det också bord vilka är fyllda med diverse läromedel och material. Längs med ena sidoväggen står skåp med hyllor. Några har glasdörrar, andra trä. Skåpen är fulla med diverse material och är vad jag upplever som röriga då materialet ligger huller om buller i högar. Längs med andra väggen är det fönster med gardiner i brokiga färger. Gardinerna oftast fördragna vid vackert väder. Längst fram finns en vask, en ställning för färg och penslar, ett skrivbord åt klassläraren, en bänk fylld med skolmaterial, en boklåda, ett datorbord som även används som avställningsyta, två anslagstavlor samt en whiteboard. Bakom bänken står det en karta lutad mot väggen, stora delar av kartan skyms av materialet på bänken. Anslagstavlorna är fyllda med lappar med varierande typ av information och whiteboarden är fylld med information Strategier Medveten placering av eleverna. Vem får sitta själv eller inte? Hörselkåpor. Regler för användandet av vattenkranen. När eleverna går dit för att dricka vatten stör det eleverna som har sina platser närmast. Fokus på elevernas beteende och kontrollen av detta. Till synes omedvetet förhållningssätt till klassrummets struktur och innehåll. Röran. Klassrumsregler Skolans trivselregler upphängda på dörren Rekvisitan i klassrummet kan användas på flera sätt: Skapa trivsel Skapa rutiner Tillgänglighet av material 9