Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 1, 2014 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Vi går mot bättre tider 3 Information om småbarnsteamets insatser 3 Anafylaxi på BVC i Rikshandboken 4 Upprepning av PM järntillskott till nyfödda 5 Information om Tetravac och Pentavac 6 Information om Hepatit B vacc till barn 7 Tillfällig varning kring musslor och ostron 7 Barnhälsovårdsverksamheten Barnhälsovetenskap en ny bok 10 Välling vid sex månaders ålder 11 Nya näringsrekommendationer 12 Vegetarisk barnmat 14 Små barn utveckling 15 Spädbarnsmassage arabisk utgåva 15 Amning idag 15 Glad Påsk! önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2014 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efterhand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 15 april Lokal BHV-träff Primapraktiken BVC, Trollhättan CBHV Trollhättan Per, Nina 16 april Lokal BHV-träff Strömstad familjecentral CBHV Strömstad-Tanum Per, Nina 22 april Lokal BHV-träff Orust BVC, Henån CBHV Orust-Munkedal Per, Nina 28 april Nutritionsutbildning Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 7 maj BHV-träff med dietist Uppsamlingsdag för de som ej kunde CBHV och psykolog på fortbildningsträffarna Anna, Mona 8 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 9 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 13 maj Nutritionsutbildning Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 14 maj Lokal BHV-träff Sotenäs familjecentral CBHV Sotenäs-Lysekil Per, Nina 14 maj BHV-träff med dietist Mellerud BVC CBHV och psykolog Dalsland Anna, Mona 15 maj Lokal BHV-träff Nordstan BVC, Vänersborg CBHV Vänersborg Per, Nina 15 maj BHV-träff med dietist Dagson BVC, Uddevalla CBHV och psykolog Uddevalla Anna, Mona 26 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 28 maj Amningsråd för BVC-ssk Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 4 juni Träff med privata v-chefer Kiwin, CÖ-blocket, plan 3, Uddevalla sjh CBHV 5 juni Träff med privata v-chefer Glöden, FoU, vån 2Vänerparken, Vbg CBHV 12 juni BHV-träff med dietist Strömstad familjecentral CBHV och psykolog Strömstad-Tanum Anna, Mona 18 juni Träff med off v-chefer Munkedal VC CBHV Per, Nina

4 3 Vi går mot bättre tider tro mig, tro mig för det har tiderna själv bestämt. Så skaldade Ulf Lundell en gång i tiden och efter hört professor Hans Rosling hålla en fantastisk föreläsning på barnläkardagarna i Malmö så känns det som väl valda ord. Ni kanske har hört honom också eller sett hans pedagogiska förmåga i Skavlan när han bollar med klossar och beskriver utvecklingen globalt på ett sätt som ingen annan. Världen är fortfarande orättvis, grym men faktum är att fattigdom minskar och antalet födda barn snabbt planar ut när kvinnor får utbildning, barnen överlever de första åren och det finns tillgång till basal sjukvård. Man slås också av att de länder som idag är mycket fattiga har samma situation som Sverige hade några generationer tillbaka då var tredje svensk utvandrade till USA. Gå gärna in och titta på och jag lovar att vi alla lär oss något nytt. Något annat som blir bättre är att årets BVC statistik för Fyrbodal överlag ser mycket bra ut. Totalt har arbetstiden för BVC-ssk ökat och vi ser också att flera parametrar blir allt bättre. Vaccinationer, språkscreening ligger alltid i topp för hela verksamheten men även de relativt få områden med tidigare låga hembesökssiffror är på väg uppåt och det är allt fler föräldrar som blir erbjudna och tackar ja till föräldrastödsutbildning. Detta lovar gott inför de utmaningar som det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet erbjuder där vi på sikt räknar med ytterligare ett hembesök med hälsoinriktning under barnets första levnadsår, tidigarelagt första läkarbesök, teambesök läkare-ssk vid 3 års ålder samt audiometri kring 4 års ålder. Socialstyrelsen kommer med vägledningsdokument den 22 april som då finns att ladda ner dels från deras hemsida samt på Slutligen så blir dagarna allt ljusare, man ser hur naturen har kraftsamlat och nu exploderar av växtlighet, sjöfåglarna är igång tidigt på morgonen och gräset behöver tuktas och trots min pollenallergi så är det bara att kapitulera och njuta av vårens ankomst och passa på att vara ute så mycket som möjligt. Hoppas ni alla får en bra påskledighet och att ni känner vilket meningsfullt arbete vi har som får jobba med små barns hälsa! Per Möllborg, BHV-överläkare Information om småbarnsteamets insatser Småbarnsteamet har varit igång 2 år och vi ser en fortsatt ökning av antalet remisser. Ökningen är ca 40 % jämfört med året innan. Detta har tyvärr inneburit en väntetid ffa innan barn-föräldrar träffar neuropsykolog och förskolepedagog som besöker barnet även på förskolan. BUP som är huvudman vill förstärka denna kompetens och man har avsatt pengar för nyrekrytering. När det gäller remisser från BVC så står vi för 63 % av totala antalet remisser och barn och ungdomsmottagningar för 27 %, ÖNH/logopedmott för 8 % och BUP för 2 %. Av de barn som är färdigutredda dominerar autismspektrumstörningar (ASD) men flera barn med CP har också diagnosticerats liksom kromosomavvikelser, microcefali, utvecklingsstörning, ADHD. Flertalet av barnen är inskrivna inom habiliteringen och övriga ffa patienter på barnmottagning samt BUP.

5 4 forts Vi i styrgruppen är övertygade om att detta arbetssätt med att snabbare få en bred bedömning av barn med utvecklingsavvikelser är rätt sätt att gå och vi ser att ffa barn med autism blir diagnosticerade tidigare så att behandling kan påbörjas snabbare från habiliteringens sida. Den flaskhals som uppstått visar på det stora behovet och arbete pågår med som nämnts att rekrytera psykolog. Att barn blir basbedömda inom BVC är en förutsättning och medarbetarna inom småbarnsteamet säger att generellt har både basbedömning och remisser ökat i kvalitet och det är mycket ovanligt att remisserna inte varit adekvata. Så vi fortsätter jobba på för att tidigt identifiera barn 0-6 år med avvikelser så att de snabbt kan bli bedömda, omhändertagna och hjälpta i möjligaste mån! Per Möllborg, BHV-överläkare Anafylaxi på BVC i Rikshandboken För några veckor sedan gick ett utskick till BVC om anafylaxibehandling på BVC. Sedan dess har man ändrat adrenalindosen till de minsta barnen. Till barn under 10 kg kan inte autoinjektor användas, det blir för hög adrenalindos. Därför måste även de BVC som använder autoinjektor ha ampull adrenalin 1 mg/ml och fingraderade sprutor för att kunna ge 0,01 ml/kg till de minsta. Bifogar länken till det senaste dokumentet som ska skrivas ut, skrivas under och dateras av medicinskt ansvarig och sättas upp där akutmedicinerna förvaras. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare

6 5 Upprepning av info från PM gällande järntillskott till nyfödda Här presenteras det PM som NU-sjukvårdens Barn och Ungdomsklinik använder gällande substitution järn. Järntillskott ger bättre Hb värde samt har visat positiva kognitiva effekter men doseringen är mycket viktig då för höga doser kan vara skadliga. Handläggning, recept och eventuell provtagning sköts från Barnklinikens sida men värdefullt för oss inom barnhälsovården att känna till rutinerna när föräldrar frågar. Observera att välmående barn med profylaktiskt järntillskott inte behöver följas med provtagning avseende järnstatus. Rekommendation om järntillskott Vilka barn ska behandlas: Alla prematurfödda och fullgångna barn med födelsevikt under 2500g bör erbjudas järntillskott. Vem ansvarar för behandling: Ansvarig läkare vid inneliggande vård på neonatalavdelning, eller om barnet endast vårdats på BB, rondande barnläkare på BB. Preparatval: I Sverige finns idag endast ett preparat med oral flytande beredning: Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe). Läkemedlet kan köpas receptfritt men för korrekt dosering rekommenderas att recept utfärdas. Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor* 12 månader *Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på två doser bör eftersträvas. För att förenkla administrering och instruktioner rekommenderas följande stegvisa upptrappning, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar < 750 g: 1 dr (= 1.5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn g: 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4 2 mg/kg/dygn g: 2+2 dr (= 6 mg/dygn) mg/kg/dygn >4000 g: 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2.3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning av barn med födelsevikt > 1500 g: 2 droppar morgon och kväll fra n 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kva ll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 ma nader. Om barnet huvudsakligen äter ersättning halveras dosen. Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Om patienten har s-ferritin > 350 µg/l, bör man avvakta med järnprofylax och istället följa s- Ferritin en gång i veckan. Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning, kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t.ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller: Välmående barn med profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

7 6 Sammanfattande information om Tetravac och Pentavac Tetravac från Sanofi Pasteur MSD har varit restnoterat under hela året. Under en tid har motsvarande vaccin (DTP-IPV) funnits att tillgå i en utländsk förpackning (Tetraxim ). De doser SBL fick in räckte inte för att täcka det samlade behovet, varför bristen fortfarande kvarstår, men där man lovat leverans vecka 16. Ni som gör vaccinbeställningar via Marknadsplatsen bör vara uppmärksamma på att beställningar endast ligger kvar i 30 dagar. Har man inte kunnat leverera vaccin under denna tid, annulleras beställningen, och en ny beställning måste göras. Varumärkena Tetravac och Tetraxim är identiska. Tetraxim ges på samma sätt som Tetravac, d.v.s. intramuskulär administrering. Nålen är dock fastsatt och något kortare än den som normalt bifogas. Tetraxim ligger inne som ett eget val för registrering i Svevac. Infanrix Polio, motsvarande vaccin från GSK, kan användas utan särskild ordination eller kommentar i stället för Tetravac, men det råder brist även på detta vaccin och det prioriteras av företaget till dem som upphandlat vaccinet tidigare. Central Barnhälsovård i VGR har enats om en gemensam policy: 1. Försök i första hand att skjuta upp planerad vaccination med Tetravac tills nya doser levereras. Det kan finnas praktiska problem med att avvakta med planerad vaccination: Familjen är svår att nå eller motivera för ett extra besök. Olämpligt att skjuta upp grundvaccination av nyanlända barn. Problem med att maxtid för ordination av sjuksköterska passeras. Socialstyrelsen anger att maximal tid mellan dos 3 och 4 är fem år, för att man som behörig sjuksköterska ska få ordinera vaccin enligt det nationella programmet. Om det blir längre intervall krävs ordination av läkare. Ordinationen kan enklast göras som en muntlig ordination och man skriver in det i journalen: "Ger enligt muntlig ordination från dr X". 2. I andra hand, ges Pentavac inklusive Hib-delen; en extra dos Hib innebär ingen risk för barnet. Nu har tyvärr företaget annonserat leveransproblem av Pentavac men då Tetravac leveranser snart kommer igång så bör detta bara bli i enstaka fall. Vi rekommenderar att man bereder och ger vaccin på avsett sätt, det innebär alltid förväxlingsrisk om man frångår rutiner. Skriv in batch-numret för Pentavac. Läkarordination krävs även i detta fall, eftersom man avviker från det allmänna programmet, se ovan. Skriv också en kommentar i journalen och i Svevac att vaccinet givits istället för Tetravac. Ytterligare en möjlighet som jag nämnt tidigare är att man lånar doser av aktuellt vaccin av varandra om det är för en kortare tid. Per Möllborg, BHV-överläkare

8 7 Information om Hepatit B vaccination till barn där moder är smittsam (HBSAg-positiv) Nedan följer länken till vår hemsida där NU-sjukvårdens PM avseende hur man handlägger barn där modern är HBSAg positiv finns. en/hepatitbpostpat.pdf eller gå in via vår hemsida och se under PM och riktlinjer i vänsterspalt. Då det förekommit oklarheter i BB Barnkliniken BVC roll i vaccinationer så är det i korthet så att om hög smittsamhet hos modern får barnet immunoglobulin och vaccination mot Hepatit B och om låg smittsamhet vaccination mot Hepatit B redan på BB. Detta dokumenteras av BB personal i FV 2 samt vaccinationerna i Svevac. Vid 1månads ålder kallas barnet för dos 2 på närmaste barnmott och detta ansvarar denna klinik för. BVC ger sedan vanlig Infanrix-hexa vid månaders ålder. Därefter kontrolleras barnets serologi via barnmottagningen och för att undanröja tveksamheter så rekommenderar jag att BVC skriver en remiss till Barnmott så det blir gjort när 12 månadersdosen givits. Ni som räknat ordentligt ser att barnet sammanlagt fått fem doser vilket möjligen är lite högt men ger bra skydd och vi bedömer rutinen som säker. Barnkliniken är ansvarig för provtagning och bedömning av svaret liksom ge besked om resultatet till föräldrar. Om något fortfarande oklart så kontakta mig. Per Möllborg, BHV-överläkare Tillfällig varning för att plocka musslor och ostron på västkusten Ur nyhetsarkivet Livsmedelsverket har i sin kontroll hittat höga halter av ett alggift i musslor på västkusten. Vi avråder därför tillfälligt från att plocka egna musslor, hjärtmusslor och ostron på västkusten. De musslor från västkusten som finns i handeln är kontrollerade och innehåller inte giftet. Musselodlingarna i området är nu stängda för skörd och det finns därför inga musslor därifrån i handeln. Det är ännu är oklart om de växtplankton som producerar giftet finns i vattnet i fler områden. Därför avråder vi från att plocka musslor, hjärtmusslor och ostron utmed hela västkusten tills nya kontroller visar att de är säkra att äta. Alggiftet produceras av en viss sorts växtplankton som förekommer naturligt i havet. Det kan ibland hittas i koncentrerad form i musslor och andra blötdjur som filtrerar havsvattnet. Det är första gången alggiftet, som heter Paralytic shellfish toxin (PST), har hittats i dessa höga halter i Sverige. För mer information: Livsmedelsverkets pressjour: Informationscentralen för Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götaland: Stellan Elmer och Anna Dimming, Frågor om algutbredning, SMHI - havsmiljöenheten Göteborg: Ann-Turi Skjevik eller Bengt Karlson, växel Anna Magouli, dietist

9 8 Barnhälsovårdsverksamheten 2013 Det totala barnantalet fortsätter att öka i Fyrbodal. Från 2003 har det totala antalet öket med 14,7%. Till största delen består ökningen av en ökad invandring till området och andelen barn som erbjuds vaccination mot tuberkulos är 24%. Barnhälsovårdens mål när det gäller hembesök är att 80% av flerbarnsfamiljerna ska få hembesök och 95% av förstabarnsföräldrarna. Föräldragrupp på BVC är ett arbete som ständigt pågår och målet är att 70 % av föräldrarna ska delta i barnavårdscentralens gruppverksamhet. Barnhälsovården har ett brett och vitt arbetsfält som täcker allt från psykisk hälsa hos barn och vuxna i familjen till barns utveckling och fysiskt hälsa. Mycket av BHV-arbetet kräver hög kompetens och en stor portion tillit från föräldrarna gentemot BVC-sjuksköterskan så den tid som läggs ner på BHV-arbetet är av stor betydelse. För att kunna uppfylla målen som ställs för BVC-arbetet har från 2006 arbetstiden ökat med 12 %. Det totala barnantalet har ökat med 12 % och antalet nyfödda med 8%. Antalet redovisade timmar 2013 motsvarar 46,2 heltidstjänster och i stora delar av Fyrbodal täcks behovet på ett bra sätt men stora variationer finns fortfarande.

10 9 Ett stort arbete läggs ner på att förmedla kunskap till nyblivna föräldrar om amning. Trots detta sjunker amningen både lokalt och nationellt. Fyrbodal har nu följt BMI hor fyraåringarna för fjärde året i rad. På BVC arbetas sedan ett antal år med ett primärpreventivt program mot övervikt och fetma.

11 10 Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare BARNHÄLSOVETENSKAP EN NY BOK Nu finns det äntligen en bok om Barnhälsovetenskap. Boken bygger på en översättning av engelsk bok Child Public Health och har anpassats till svenska förhållanden. Den svenska bearbetningen är gjord av Anders Hjern och Sven Bremberg. Men vad är då barnhälsovetenskap? den definieras som Vetenskapen om att främja och bevara hälsa och välbefinnande samt motverka och förhindra sjukdom bland barn och ungdomar. Man betonar bredden och att arbetet skall vila på vetenskaplig grund. Barnhälsovårdsarbetet är en del i barnhälsovetenskapen. Barnhälsovetenskapen är en tvärvetenskaplig rörelse som omfattar alla som arbetar med barn. Att definiera ett gemensamt fält och att förstå vad de med en annan professionell bakgrund kan bidra med är ett viktigt syfte för barnhälsovetenskapen. Boken vänder sig till alla som arbetar med folkhälsofrågor när det gäller barn och ungdomar.barnkonventionen går som en röd tråd genom boken då olika perspektiv förs samman och barns rättigheter försvaras. Boken innehåller följande nio kapitel: Barns hälsa i Sverige och Europa Ett globalt perspektiv på barns hälsa Bestämningsfaktorer för barns hälsa Ett hälsofrämjande samhälle Ett folkhälsoperspektiv på barns hälsa historisk utveckling i Sverige Viktiga begrepp och definitioner Hur barndomen påverkar den vuxnes hälsa livsloppsperspektiv Tekniker och resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar Barnhälsovetenskap i praktiken Boken barnhälsovetenskap har ett djup och en bredd som passar bra in det nya tredelade nationella barnhälsovårdsprogrammet. Detta stämmer väl överens med hur Socialstyrelsen beskriver målen för barnhälsovård i den kommande vägledningen för barnhälsovård: att främja barns hälsa och utveckling att förebygga ohälsa hos barn att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

12 forts 11 Det sista kapitlet ger praktiska exempel på hur man kan arbeta utifrån barnhälsovetenskap i praktiken. Boken kan beställas från Studentlitteratur för 388 kr exkl. moms och är en bok som varmt rekommenderas till vårdcentralernas bibliotek. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Nyhet: Barn som får välling istället för bröstmjölk vid sex månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som studerat matvanor och tillväxt hos över barn i Halland. Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade.

13 12 forts Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Avhandlingen Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective försvarades vid en disputation den 28 mars. Länk till avhandlingen Kontakt: Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland gerd.almquist-tangen@regionhalland.se Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Nya näringsrekommendationer och uppdaterad personalhandledning Sverige fick i oktober 2013 nya näringsrekommendationer! Över hundra forskare och experter från Norden har arbetat med revideringen av rekommendationerna. De har gått igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter som har publicerats efter år 2000 och tittat på hur olika näringsämnen, livsmedel och kostmönster, det vill säga matvanor, påverkar hälsan. De har särskilt tittat på områden där det kommit mycket ny forskning till exempel fett, kolhydrater, D-vitamin och olika kostmönsters/matvanors samband med hälsan. De har också tagit hänsyn till tidigare studier, som ingick i den förra upplagan av näringsrekommendationerna (NNR 2004).

14 forts 13 resultatet visar att grunden för de gamla rekommendationerna i de flesta fall har stärkts. I vissa fall har det funnits anledning att ändra rekommendationerna. De viktigaste förändringarna är: Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma. Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket, och vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater i form av kostfibrer och socker. Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av detta justeras rekommendationen för det totala fettintaget till procent av energiintaget (tidigare procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till procent av energiintaget (tidigare procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats. Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats (barn över två år, vuxna och personer över 75 år) liksom av selen (vuxna). Livsmedelsverket har nu uppdaterat personalhandledningen om mat för barn 0-5 år så att den stämmer med de nya näringsrekommendationerna. Ändringarna gäller framför allt vitamin D och referensvärden för energiintag. Eftersom rekommenderat intag av vitamin D har höjts från 7,5 till 10 mikrogram per dag för barn över två år och vuxna. Livsmedelsverket ser nu över kraven på obligatorisk berikning med vitamin D, för att om möjligt lösa problemet med för låga intag genom ökad berikning. Ändring av råd om D-droppar till barn över två år kan också bli aktuellt. Tills vidare är det extra noga att alla barn som tillhör någon av de grupper som räknas upp på sidan 74 i handledningen får D-droppar även efter tvåårsdagen. Är man tveksam om tillskott behövs eller inte är det bättre att ge än att låta bli. De ändringar som gjorts i personalhandledningen finns uppräknade på sidorna Vi kan också berätta att filmen om mat för spädbarn nu finns i en textad version på svenska och både med och utan text på engelska. Vi hoppas att ni har nytta av dessa filmer och att många föräldrar får glädje av dem. Både personalhandledningen och filmerna hittar ni liksom tidigare i högerkolumnen till följande länk: Hämta gärna hem en ny version av personalhandledningen så får ni den senaste versionen. Anna Magouli, leg dietist, CBHV-FyrBoDal

15 14 Vegetarisk barnmat- bra att känna till inför hälsosamtal med föräldrar som erbjuder sina barn vegetarisk kost Den vegetariska maten är egentligen väldigt nyttig och bra mat för oss alla. För små barn kan dock fibermängden bli lite för hög så att barnet blir mätt på för små mängder mat och därmed får i sig för lite energi. En tesked rapsolja per portion 2-3 ggr/dag är ofta på sin plats i den vegariska barnmaten. Måltidsordningen är bra att se över, då för få måltider per dag innebär att barnet ska få i sig hela dagsbehovet av energi vid ett fåtal tillfällen med stora portioner. Det är bättre om barnet får fler mindre måltider, väl utspridda över dagen. Att följa tillväxten på barn som äter vegetariskt är viktigt, precis som för alla barn. Järninnehållet kan vara lågt i vegetarisk/vegankost. Även om det finns järn i vegetabilier tas det inte upp i kroppen lika bra som järn ifrån animaliska produkter (hemjärn). C-vitamin som finns i frukt och grönsaker ökar upptaget av järn i maten, men fytinsyra som bla finns i baljväxter hämmar upptaget både av järn, kalcium och zink. Surdegsjäsning och groddning minskar denna effekt något, men det är svårt att veta hur mycket det påverkar det totala upptaget. Det är därför extra viktigt att barn som äter vegetarisk kost får järnberikad gröt/välling upp till ca 2 års ålder. Denna välling innehåller också andra viktiga vitaminer och mineraler. Vill föräldrarna laga egen gröt/välling kan järnberikad mjölk (finns även med omega 3 pga fiskolja) för barn över 10 månader också vara ett alternativ för barn som äter vegetariskt. Tanken att dessa föräldrar skulle vilja använda sig av blodpaltbröd/blodpudding är inte så trolig. Det är också bra att tala om att ost/keso inte bör vara huvudingrediens i maten alltför ofta. Barn som äter vegankost behöver få tillskott av järn, d-vitamin och vit B-12 samt välja havremjölk, sojamjölk som är berikade med kalcium. Risdrycker bör undvikas pga av arsenikinnehållet. Omega 3 fettsyra finns framförallt i fisk. Den finns dock även i rapsolja och i linfröolja. Vissa familjer använder linfröolja som tillskott. Man ska inte ge linfrön till barn, pga cyanidinnehållet. (Några frön i brödet går bra). Då cyanid är vattenlösligt borde det inte finnas halter av den i oljan. Livsmedelsverket har tyvärr inga analysunderlag och därför inga rekommendationer kring användandet av linfröolja till barn. Rapsolja bör därför vara vårt försthandsval om vi får frågor kring detta. Ett alternativ som förekommer i vissa familjer är att barnen får äta fisk i förskolan/skolan. Vissa familjer låter barnen äta maten som erbjuds i förskola/skola och barnen är bara vegetarianer/veganer i hemmet. Denna typ av kostsammansättning brukar bli väldigt bra. Alla barn och vuxna behöver välja salt som är jodberikat pga av jorden är jodfattig på våra breddgrader. Det är inte att rekommendera algtillskott etc som extra tillskott gällande jod etc till barn. Selen finns i kött, fisk, ägg men även i vegetabilier. De svenska vegetabilierna har dock relativt låga halter, så ett tillskott av selen kan vara befogat i vissa fall. Det kan hända att föräldrar frågar om de kan ge vitamintillskott till sina barn. Multivitamintabletter finns på apoteket, men de är för barn från ca 3-4 år och är inte rekommenderade som ett alternativ till en varierad kost.

16 forts 15 Sk järnsaft eller Blutsaft är en hälsokostprodukt som det inte finns några rekommendationer om för små barn. Tillverkaren uppger dos ifrån 6 års ålder, men varken livsmedelsverket eller läkemedelsverket råder över naturläkemedel/hälsokostpreparat, så det är inget vi kan rekommendera föräldrar att använda till sina barn. Det bästa är att en läkare gör en bedömning av näringsintaget och ev behov av receptbelagda vitamin/mineraltillskott. En dietist kan hjälpa till med näringsberäkningar etc. och även med råd om anpassning av familjens kost för att optimera näringsinnehållet utifrån barnets behov. Källa:Livsmedelsverket Lästips: Grön Barnmat, Elisabeth Kylberg, Åsa Strindlund, Gothia Förlag 2008, dock med resvervation gällande rek om järnsaft/blutsaft. Anna Magouli, dietist Små barns utveckling Känslomässig, motorisk och social utveckling hos barn 0-4 år av Anna Kreutz Wirfelt Att som nybliven förälder följa sitt barns utveckling är roligt och spännande, men väcker också frågor. Ansvaret kan kännas svindlande stort och det lilla barnets känslor och viljeyttringar är ibland omöjliga att tolka Spädbarnsmassage arabisk utgåva Lär dig massera din baby av Marianne Rydin Amning i dag Av Elisabeth Kylberg, Mika Westlund, Sofia Zwedberg