Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April"

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 1, 2014 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Vi går mot bättre tider 3 Information om småbarnsteamets insatser 3 Anafylaxi på BVC i Rikshandboken 4 Upprepning av PM järntillskott till nyfödda 5 Information om Tetravac och Pentavac 6 Information om Hepatit B vacc till barn 7 Tillfällig varning kring musslor och ostron 7 Barnhälsovårdsverksamheten Barnhälsovetenskap en ny bok 10 Välling vid sex månaders ålder 11 Nya näringsrekommendationer 12 Vegetarisk barnmat 14 Små barn utveckling 15 Spädbarnsmassage arabisk utgåva 15 Amning idag 15 Glad Påsk! önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson verksamhetsutvecklare mobil Anna Magouli dietist Mona Bryggman psykolog Mikaela Johansson teamassistent fax

3 2 Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2014 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efterhand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 15 april Lokal BHV-träff Primapraktiken BVC, Trollhättan CBHV Trollhättan Per, Nina 16 april Lokal BHV-träff Strömstad familjecentral CBHV Strömstad-Tanum Per, Nina 22 april Lokal BHV-träff Orust BVC, Henån CBHV Orust-Munkedal Per, Nina 28 april Nutritionsutbildning Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 7 maj BHV-träff med dietist Uppsamlingsdag för de som ej kunde CBHV och psykolog på fortbildningsträffarna Anna, Mona 8 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 9 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 13 maj Nutritionsutbildning Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 14 maj Lokal BHV-träff Sotenäs familjecentral CBHV Sotenäs-Lysekil Per, Nina 14 maj BHV-träff med dietist Mellerud BVC CBHV och psykolog Dalsland Anna, Mona 15 maj Lokal BHV-träff Nordstan BVC, Vänersborg CBHV Vänersborg Per, Nina 15 maj BHV-träff med dietist Dagson BVC, Uddevalla CBHV och psykolog Uddevalla Anna, Mona 26 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 28 maj Amningsråd för BVC-ssk Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 4 juni Träff med privata v-chefer Kiwin, CÖ-blocket, plan 3, Uddevalla sjh CBHV 5 juni Träff med privata v-chefer Glöden, FoU, vån 2Vänerparken, Vbg CBHV 12 juni BHV-träff med dietist Strömstad familjecentral CBHV och psykolog Strömstad-Tanum Anna, Mona 18 juni Träff med off v-chefer Munkedal VC CBHV Per, Nina

4 3 Vi går mot bättre tider tro mig, tro mig för det har tiderna själv bestämt. Så skaldade Ulf Lundell en gång i tiden och efter hört professor Hans Rosling hålla en fantastisk föreläsning på barnläkardagarna i Malmö så känns det som väl valda ord. Ni kanske har hört honom också eller sett hans pedagogiska förmåga i Skavlan när han bollar med klossar och beskriver utvecklingen globalt på ett sätt som ingen annan. Världen är fortfarande orättvis, grym men faktum är att fattigdom minskar och antalet födda barn snabbt planar ut när kvinnor får utbildning, barnen överlever de första åren och det finns tillgång till basal sjukvård. Man slås också av att de länder som idag är mycket fattiga har samma situation som Sverige hade några generationer tillbaka då var tredje svensk utvandrade till USA. Gå gärna in och titta på och jag lovar att vi alla lär oss något nytt. Något annat som blir bättre är att årets BVC statistik för Fyrbodal överlag ser mycket bra ut. Totalt har arbetstiden för BVC-ssk ökat och vi ser också att flera parametrar blir allt bättre. Vaccinationer, språkscreening ligger alltid i topp för hela verksamheten men även de relativt få områden med tidigare låga hembesökssiffror är på väg uppåt och det är allt fler föräldrar som blir erbjudna och tackar ja till föräldrastödsutbildning. Detta lovar gott inför de utmaningar som det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet erbjuder där vi på sikt räknar med ytterligare ett hembesök med hälsoinriktning under barnets första levnadsår, tidigarelagt första läkarbesök, teambesök läkare-ssk vid 3 års ålder samt audiometri kring 4 års ålder. Socialstyrelsen kommer med vägledningsdokument den 22 april som då finns att ladda ner dels från deras hemsida samt på Slutligen så blir dagarna allt ljusare, man ser hur naturen har kraftsamlat och nu exploderar av växtlighet, sjöfåglarna är igång tidigt på morgonen och gräset behöver tuktas och trots min pollenallergi så är det bara att kapitulera och njuta av vårens ankomst och passa på att vara ute så mycket som möjligt. Hoppas ni alla får en bra påskledighet och att ni känner vilket meningsfullt arbete vi har som får jobba med små barns hälsa! Per Möllborg, BHV-överläkare Information om småbarnsteamets insatser Småbarnsteamet har varit igång 2 år och vi ser en fortsatt ökning av antalet remisser. Ökningen är ca 40 % jämfört med året innan. Detta har tyvärr inneburit en väntetid ffa innan barn-föräldrar träffar neuropsykolog och förskolepedagog som besöker barnet även på förskolan. BUP som är huvudman vill förstärka denna kompetens och man har avsatt pengar för nyrekrytering. När det gäller remisser från BVC så står vi för 63 % av totala antalet remisser och barn och ungdomsmottagningar för 27 %, ÖNH/logopedmott för 8 % och BUP för 2 %. Av de barn som är färdigutredda dominerar autismspektrumstörningar (ASD) men flera barn med CP har också diagnosticerats liksom kromosomavvikelser, microcefali, utvecklingsstörning, ADHD. Flertalet av barnen är inskrivna inom habiliteringen och övriga ffa patienter på barnmottagning samt BUP.

5 4 forts Vi i styrgruppen är övertygade om att detta arbetssätt med att snabbare få en bred bedömning av barn med utvecklingsavvikelser är rätt sätt att gå och vi ser att ffa barn med autism blir diagnosticerade tidigare så att behandling kan påbörjas snabbare från habiliteringens sida. Den flaskhals som uppstått visar på det stora behovet och arbete pågår med som nämnts att rekrytera psykolog. Att barn blir basbedömda inom BVC är en förutsättning och medarbetarna inom småbarnsteamet säger att generellt har både basbedömning och remisser ökat i kvalitet och det är mycket ovanligt att remisserna inte varit adekvata. Så vi fortsätter jobba på för att tidigt identifiera barn 0-6 år med avvikelser så att de snabbt kan bli bedömda, omhändertagna och hjälpta i möjligaste mån! Per Möllborg, BHV-överläkare Anafylaxi på BVC i Rikshandboken För några veckor sedan gick ett utskick till BVC om anafylaxibehandling på BVC. Sedan dess har man ändrat adrenalindosen till de minsta barnen. Till barn under 10 kg kan inte autoinjektor användas, det blir för hög adrenalindos. Därför måste även de BVC som använder autoinjektor ha ampull adrenalin 1 mg/ml och fingraderade sprutor för att kunna ge 0,01 ml/kg till de minsta. Bifogar länken till det senaste dokumentet som ska skrivas ut, skrivas under och dateras av medicinskt ansvarig och sättas upp där akutmedicinerna förvaras. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare

6 5 Upprepning av info från PM gällande järntillskott till nyfödda Här presenteras det PM som NU-sjukvårdens Barn och Ungdomsklinik använder gällande substitution järn. Järntillskott ger bättre Hb värde samt har visat positiva kognitiva effekter men doseringen är mycket viktig då för höga doser kan vara skadliga. Handläggning, recept och eventuell provtagning sköts från Barnklinikens sida men värdefullt för oss inom barnhälsovården att känna till rutinerna när föräldrar frågar. Observera att välmående barn med profylaktiskt järntillskott inte behöver följas med provtagning avseende järnstatus. Rekommendation om järntillskott Vilka barn ska behandlas: Alla prematurfödda och fullgångna barn med födelsevikt under 2500g bör erbjudas järntillskott. Vem ansvarar för behandling: Ansvarig läkare vid inneliggande vård på neonatalavdelning, eller om barnet endast vårdats på BB, rondande barnläkare på BB. Preparatval: I Sverige finns idag endast ett preparat med oral flytande beredning: Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe). Läkemedlet kan köpas receptfritt men för korrekt dosering rekommenderas att recept utfärdas. Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor* 12 månader *Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på två doser bör eftersträvas. För att förenkla administrering och instruktioner rekommenderas följande stegvisa upptrappning, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar < 750 g: 1 dr (= 1.5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn g: 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4 2 mg/kg/dygn g: 2+2 dr (= 6 mg/dygn) mg/kg/dygn >4000 g: 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2.3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning av barn med födelsevikt > 1500 g: 2 droppar morgon och kväll fra n 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kva ll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 ma nader. Om barnet huvudsakligen äter ersättning halveras dosen. Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Om patienten har s-ferritin > 350 µg/l, bör man avvakta med järnprofylax och istället följa s- Ferritin en gång i veckan. Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning, kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t.ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller: Välmående barn med profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

7 6 Sammanfattande information om Tetravac och Pentavac Tetravac från Sanofi Pasteur MSD har varit restnoterat under hela året. Under en tid har motsvarande vaccin (DTP-IPV) funnits att tillgå i en utländsk förpackning (Tetraxim ). De doser SBL fick in räckte inte för att täcka det samlade behovet, varför bristen fortfarande kvarstår, men där man lovat leverans vecka 16. Ni som gör vaccinbeställningar via Marknadsplatsen bör vara uppmärksamma på att beställningar endast ligger kvar i 30 dagar. Har man inte kunnat leverera vaccin under denna tid, annulleras beställningen, och en ny beställning måste göras. Varumärkena Tetravac och Tetraxim är identiska. Tetraxim ges på samma sätt som Tetravac, d.v.s. intramuskulär administrering. Nålen är dock fastsatt och något kortare än den som normalt bifogas. Tetraxim ligger inne som ett eget val för registrering i Svevac. Infanrix Polio, motsvarande vaccin från GSK, kan användas utan särskild ordination eller kommentar i stället för Tetravac, men det råder brist även på detta vaccin och det prioriteras av företaget till dem som upphandlat vaccinet tidigare. Central Barnhälsovård i VGR har enats om en gemensam policy: 1. Försök i första hand att skjuta upp planerad vaccination med Tetravac tills nya doser levereras. Det kan finnas praktiska problem med att avvakta med planerad vaccination: Familjen är svår att nå eller motivera för ett extra besök. Olämpligt att skjuta upp grundvaccination av nyanlända barn. Problem med att maxtid för ordination av sjuksköterska passeras. Socialstyrelsen anger att maximal tid mellan dos 3 och 4 är fem år, för att man som behörig sjuksköterska ska få ordinera vaccin enligt det nationella programmet. Om det blir längre intervall krävs ordination av läkare. Ordinationen kan enklast göras som en muntlig ordination och man skriver in det i journalen: "Ger enligt muntlig ordination från dr X". 2. I andra hand, ges Pentavac inklusive Hib-delen; en extra dos Hib innebär ingen risk för barnet. Nu har tyvärr företaget annonserat leveransproblem av Pentavac men då Tetravac leveranser snart kommer igång så bör detta bara bli i enstaka fall. Vi rekommenderar att man bereder och ger vaccin på avsett sätt, det innebär alltid förväxlingsrisk om man frångår rutiner. Skriv in batch-numret för Pentavac. Läkarordination krävs även i detta fall, eftersom man avviker från det allmänna programmet, se ovan. Skriv också en kommentar i journalen och i Svevac att vaccinet givits istället för Tetravac. Ytterligare en möjlighet som jag nämnt tidigare är att man lånar doser av aktuellt vaccin av varandra om det är för en kortare tid. Per Möllborg, BHV-överläkare

8 7 Information om Hepatit B vaccination till barn där moder är smittsam (HBSAg-positiv) Nedan följer länken till vår hemsida där NU-sjukvårdens PM avseende hur man handlägger barn där modern är HBSAg positiv finns. en/hepatitbpostpat.pdf eller gå in via vår hemsida och se under PM och riktlinjer i vänsterspalt. Då det förekommit oklarheter i BB Barnkliniken BVC roll i vaccinationer så är det i korthet så att om hög smittsamhet hos modern får barnet immunoglobulin och vaccination mot Hepatit B och om låg smittsamhet vaccination mot Hepatit B redan på BB. Detta dokumenteras av BB personal i FV 2 samt vaccinationerna i Svevac. Vid 1månads ålder kallas barnet för dos 2 på närmaste barnmott och detta ansvarar denna klinik för. BVC ger sedan vanlig Infanrix-hexa vid månaders ålder. Därefter kontrolleras barnets serologi via barnmottagningen och för att undanröja tveksamheter så rekommenderar jag att BVC skriver en remiss till Barnmott så det blir gjort när 12 månadersdosen givits. Ni som räknat ordentligt ser att barnet sammanlagt fått fem doser vilket möjligen är lite högt men ger bra skydd och vi bedömer rutinen som säker. Barnkliniken är ansvarig för provtagning och bedömning av svaret liksom ge besked om resultatet till föräldrar. Om något fortfarande oklart så kontakta mig. Per Möllborg, BHV-överläkare Tillfällig varning för att plocka musslor och ostron på västkusten Ur nyhetsarkivet Livsmedelsverket har i sin kontroll hittat höga halter av ett alggift i musslor på västkusten. Vi avråder därför tillfälligt från att plocka egna musslor, hjärtmusslor och ostron på västkusten. De musslor från västkusten som finns i handeln är kontrollerade och innehåller inte giftet. Musselodlingarna i området är nu stängda för skörd och det finns därför inga musslor därifrån i handeln. Det är ännu är oklart om de växtplankton som producerar giftet finns i vattnet i fler områden. Därför avråder vi från att plocka musslor, hjärtmusslor och ostron utmed hela västkusten tills nya kontroller visar att de är säkra att äta. Alggiftet produceras av en viss sorts växtplankton som förekommer naturligt i havet. Det kan ibland hittas i koncentrerad form i musslor och andra blötdjur som filtrerar havsvattnet. Det är första gången alggiftet, som heter Paralytic shellfish toxin (PST), har hittats i dessa höga halter i Sverige. För mer information: Livsmedelsverkets pressjour: Informationscentralen för Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götaland: Stellan Elmer och Anna Dimming, Frågor om algutbredning, SMHI - havsmiljöenheten Göteborg: Ann-Turi Skjevik eller Bengt Karlson, växel Anna Magouli, dietist

9 8 Barnhälsovårdsverksamheten 2013 Det totala barnantalet fortsätter att öka i Fyrbodal. Från 2003 har det totala antalet öket med 14,7%. Till största delen består ökningen av en ökad invandring till området och andelen barn som erbjuds vaccination mot tuberkulos är 24%. Barnhälsovårdens mål när det gäller hembesök är att 80% av flerbarnsfamiljerna ska få hembesök och 95% av förstabarnsföräldrarna. Föräldragrupp på BVC är ett arbete som ständigt pågår och målet är att 70 % av föräldrarna ska delta i barnavårdscentralens gruppverksamhet. Barnhälsovården har ett brett och vitt arbetsfält som täcker allt från psykisk hälsa hos barn och vuxna i familjen till barns utveckling och fysiskt hälsa. Mycket av BHV-arbetet kräver hög kompetens och en stor portion tillit från föräldrarna gentemot BVC-sjuksköterskan så den tid som läggs ner på BHV-arbetet är av stor betydelse. För att kunna uppfylla målen som ställs för BVC-arbetet har från 2006 arbetstiden ökat med 12 %. Det totala barnantalet har ökat med 12 % och antalet nyfödda med 8%. Antalet redovisade timmar 2013 motsvarar 46,2 heltidstjänster och i stora delar av Fyrbodal täcks behovet på ett bra sätt men stora variationer finns fortfarande.

10 9 Ett stort arbete läggs ner på att förmedla kunskap till nyblivna föräldrar om amning. Trots detta sjunker amningen både lokalt och nationellt. Fyrbodal har nu följt BMI hor fyraåringarna för fjärde året i rad. På BVC arbetas sedan ett antal år med ett primärpreventivt program mot övervikt och fetma.

11 10 Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare BARNHÄLSOVETENSKAP EN NY BOK Nu finns det äntligen en bok om Barnhälsovetenskap. Boken bygger på en översättning av engelsk bok Child Public Health och har anpassats till svenska förhållanden. Den svenska bearbetningen är gjord av Anders Hjern och Sven Bremberg. Men vad är då barnhälsovetenskap? den definieras som Vetenskapen om att främja och bevara hälsa och välbefinnande samt motverka och förhindra sjukdom bland barn och ungdomar. Man betonar bredden och att arbetet skall vila på vetenskaplig grund. Barnhälsovårdsarbetet är en del i barnhälsovetenskapen. Barnhälsovetenskapen är en tvärvetenskaplig rörelse som omfattar alla som arbetar med barn. Att definiera ett gemensamt fält och att förstå vad de med en annan professionell bakgrund kan bidra med är ett viktigt syfte för barnhälsovetenskapen. Boken vänder sig till alla som arbetar med folkhälsofrågor när det gäller barn och ungdomar.barnkonventionen går som en röd tråd genom boken då olika perspektiv förs samman och barns rättigheter försvaras. Boken innehåller följande nio kapitel: Barns hälsa i Sverige och Europa Ett globalt perspektiv på barns hälsa Bestämningsfaktorer för barns hälsa Ett hälsofrämjande samhälle Ett folkhälsoperspektiv på barns hälsa historisk utveckling i Sverige Viktiga begrepp och definitioner Hur barndomen påverkar den vuxnes hälsa livsloppsperspektiv Tekniker och resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar Barnhälsovetenskap i praktiken Boken barnhälsovetenskap har ett djup och en bredd som passar bra in det nya tredelade nationella barnhälsovårdsprogrammet. Detta stämmer väl överens med hur Socialstyrelsen beskriver målen för barnhälsovård i den kommande vägledningen för barnhälsovård: att främja barns hälsa och utveckling att förebygga ohälsa hos barn att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

12 forts 11 Det sista kapitlet ger praktiska exempel på hur man kan arbeta utifrån barnhälsovetenskap i praktiken. Boken kan beställas från Studentlitteratur för 388 kr exkl. moms och är en bok som varmt rekommenderas till vårdcentralernas bibliotek. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Nyhet: Barn som får välling istället för bröstmjölk vid sex månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som studerat matvanor och tillväxt hos över barn i Halland. Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade.

13 12 forts Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Avhandlingen Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective försvarades vid en disputation den 28 mars. Länk till avhandlingen https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34837 Kontakt: Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Nya näringsrekommendationer och uppdaterad personalhandledning Sverige fick i oktober 2013 nya näringsrekommendationer! Över hundra forskare och experter från Norden har arbetat med revideringen av rekommendationerna. De har gått igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter som har publicerats efter år 2000 och tittat på hur olika näringsämnen, livsmedel och kostmönster, det vill säga matvanor, påverkar hälsan. De har särskilt tittat på områden där det kommit mycket ny forskning till exempel fett, kolhydrater, D-vitamin och olika kostmönsters/matvanors samband med hälsan. De har också tagit hänsyn till tidigare studier, som ingick i den förra upplagan av näringsrekommendationerna (NNR 2004).

14 forts 13 resultatet visar att grunden för de gamla rekommendationerna i de flesta fall har stärkts. I vissa fall har det funnits anledning att ändra rekommendationerna. De viktigaste förändringarna är: Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma. Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket, och vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater i form av kostfibrer och socker. Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av detta justeras rekommendationen för det totala fettintaget till procent av energiintaget (tidigare procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till procent av energiintaget (tidigare procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats. Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats (barn över två år, vuxna och personer över 75 år) liksom av selen (vuxna). Livsmedelsverket har nu uppdaterat personalhandledningen om mat för barn 0-5 år så att den stämmer med de nya näringsrekommendationerna. Ändringarna gäller framför allt vitamin D och referensvärden för energiintag. Eftersom rekommenderat intag av vitamin D har höjts från 7,5 till 10 mikrogram per dag för barn över två år och vuxna. Livsmedelsverket ser nu över kraven på obligatorisk berikning med vitamin D, för att om möjligt lösa problemet med för låga intag genom ökad berikning. Ändring av råd om D-droppar till barn över två år kan också bli aktuellt. Tills vidare är det extra noga att alla barn som tillhör någon av de grupper som räknas upp på sidan 74 i handledningen får D-droppar även efter tvåårsdagen. Är man tveksam om tillskott behövs eller inte är det bättre att ge än att låta bli. De ändringar som gjorts i personalhandledningen finns uppräknade på sidorna Vi kan också berätta att filmen om mat för spädbarn nu finns i en textad version på svenska och både med och utan text på engelska. Vi hoppas att ni har nytta av dessa filmer och att många föräldrar får glädje av dem. Både personalhandledningen och filmerna hittar ni liksom tidigare i högerkolumnen till följande länk: Hämta gärna hem en ny version av personalhandledningen så får ni den senaste versionen. Anna Magouli, leg dietist, CBHV-FyrBoDal

15 14 Vegetarisk barnmat- bra att känna till inför hälsosamtal med föräldrar som erbjuder sina barn vegetarisk kost Den vegetariska maten är egentligen väldigt nyttig och bra mat för oss alla. För små barn kan dock fibermängden bli lite för hög så att barnet blir mätt på för små mängder mat och därmed får i sig för lite energi. En tesked rapsolja per portion 2-3 ggr/dag är ofta på sin plats i den vegariska barnmaten. Måltidsordningen är bra att se över, då för få måltider per dag innebär att barnet ska få i sig hela dagsbehovet av energi vid ett fåtal tillfällen med stora portioner. Det är bättre om barnet får fler mindre måltider, väl utspridda över dagen. Att följa tillväxten på barn som äter vegetariskt är viktigt, precis som för alla barn. Järninnehållet kan vara lågt i vegetarisk/vegankost. Även om det finns järn i vegetabilier tas det inte upp i kroppen lika bra som järn ifrån animaliska produkter (hemjärn). C-vitamin som finns i frukt och grönsaker ökar upptaget av järn i maten, men fytinsyra som bla finns i baljväxter hämmar upptaget både av järn, kalcium och zink. Surdegsjäsning och groddning minskar denna effekt något, men det är svårt att veta hur mycket det påverkar det totala upptaget. Det är därför extra viktigt att barn som äter vegetarisk kost får järnberikad gröt/välling upp till ca 2 års ålder. Denna välling innehåller också andra viktiga vitaminer och mineraler. Vill föräldrarna laga egen gröt/välling kan järnberikad mjölk (finns även med omega 3 pga fiskolja) för barn över 10 månader också vara ett alternativ för barn som äter vegetariskt. Tanken att dessa föräldrar skulle vilja använda sig av blodpaltbröd/blodpudding är inte så trolig. Det är också bra att tala om att ost/keso inte bör vara huvudingrediens i maten alltför ofta. Barn som äter vegankost behöver få tillskott av järn, d-vitamin och vit B-12 samt välja havremjölk, sojamjölk som är berikade med kalcium. Risdrycker bör undvikas pga av arsenikinnehållet. Omega 3 fettsyra finns framförallt i fisk. Den finns dock även i rapsolja och i linfröolja. Vissa familjer använder linfröolja som tillskott. Man ska inte ge linfrön till barn, pga cyanidinnehållet. (Några frön i brödet går bra). Då cyanid är vattenlösligt borde det inte finnas halter av den i oljan. Livsmedelsverket har tyvärr inga analysunderlag och därför inga rekommendationer kring användandet av linfröolja till barn. Rapsolja bör därför vara vårt försthandsval om vi får frågor kring detta. Ett alternativ som förekommer i vissa familjer är att barnen får äta fisk i förskolan/skolan. Vissa familjer låter barnen äta maten som erbjuds i förskola/skola och barnen är bara vegetarianer/veganer i hemmet. Denna typ av kostsammansättning brukar bli väldigt bra. Alla barn och vuxna behöver välja salt som är jodberikat pga av jorden är jodfattig på våra breddgrader. Det är inte att rekommendera algtillskott etc som extra tillskott gällande jod etc till barn. Selen finns i kött, fisk, ägg men även i vegetabilier. De svenska vegetabilierna har dock relativt låga halter, så ett tillskott av selen kan vara befogat i vissa fall. Det kan hända att föräldrar frågar om de kan ge vitamintillskott till sina barn. Multivitamintabletter finns på apoteket, men de är för barn från ca 3-4 år och är inte rekommenderade som ett alternativ till en varierad kost.

16 forts 15 Sk järnsaft eller Blutsaft är en hälsokostprodukt som det inte finns några rekommendationer om för små barn. Tillverkaren uppger dos ifrån 6 års ålder, men varken livsmedelsverket eller läkemedelsverket råder över naturläkemedel/hälsokostpreparat, så det är inget vi kan rekommendera föräldrar att använda till sina barn. Det bästa är att en läkare gör en bedömning av näringsintaget och ev behov av receptbelagda vitamin/mineraltillskott. En dietist kan hjälpa till med näringsberäkningar etc. och även med råd om anpassning av familjens kost för att optimera näringsinnehållet utifrån barnets behov. Källa:Livsmedelsverket Lästips: Grön Barnmat, Elisabeth Kylberg, Åsa Strindlund, Gothia Förlag 2008, dock med resvervation gällande rek om järnsaft/blutsaft. Anna Magouli, dietist Små barns utveckling Känslomässig, motorisk och social utveckling hos barn 0-4 år av Anna Kreutz Wirfelt Att som nybliven förälder följa sitt barns utveckling är roligt och spännande, men väcker också frågor. Ansvaret kan kännas svindlande stort och det lilla barnets känslor och viljeyttringar är ibland omöjliga att tolka Spädbarnsmassage arabisk utgåva Lär dig massera din baby av Marianne Rydin Amning i dag Av Elisabeth Kylberg, Mika Westlund, Sofia Zwedberg

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA Landstinget Västmanland apr 2014 Länshandboken BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla

Läs mer

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Vaccin mot rotavirus, sid 2 Anafylaxi på BVC i Rikshandboken - ändrat igen Patientinformation

Läs mer

Månadsbladet MEDDELANDE FRÅN FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN SE ÖVER SKYDDET MOT RÖDA HUND! nr 3, mars 2014

Månadsbladet MEDDELANDE FRÅN FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN SE ÖVER SKYDDET MOT RÖDA HUND! nr 3, mars 2014 Månadsbladet nr 3, mars 2014 MEDDELANDE FRÅN FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN SE ÖVER SKYDDET MOT RÖDA HUND! Under 2013 rapporterades över 38 000 fall av röda hund till den europeiska smittskyddsmyndigheten, 99 procent

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Näringsrekommendationer

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Barnavårdsvett. 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni

Barnavårdsvett. 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 11 23 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 Hälsoboken NY svenska Marknadsplatsen 102721792 Plastomslag till bok Marknadsplatsen 103310249 Ditt

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April

Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 8 Uddevalla. Tfn: 1-441 64 8 35:e årgången Nr 1, 215 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Information från Nationella BHV dagar På de nationella BHV dagarna i Stockholm så hade vi verksamhetsutvecklare i Sverige ett eget möte.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015 Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Barnavård s vett. 30 årgången Nr 1, 2010 April

Barnavård s vett. 30 årgången Nr 1, 2010 April Barnavård s vett Utgivare: FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 30 årgången Nr 1, 2010 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN NUTRITION AV NYFÖDDA BARN Eftersträvad tillväxt hos alla barn från 30 40 graviditetsveckor : Vikt: Längd: Huvudomfång: 25 30 g/dygn 0.9 1.2 cm/vecka 0.9 1.2 cm/vecka I första hand ges bröstmjölk från barnets

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider 4-6 månader: Pyttesmå smakprov Bröstmjölk är den bästa maten för barnet. Livsmedelsverket rekommenderar amning, eller modersmjölkersättning

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et! Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 33:e årgången Nr 3, 2013 Oktober

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 28 årgången Nr 3, 2008 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård

Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor Citatet kommer från den nya nationella vägledningen

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 3, Oktober 2006 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Välkomna till BHV-dag

Välkomna till BHV-dag Välkomna till BHV-dag 8.30 8.45 Välkomna! Lisa, Jennie och Anna 8.45-9.15 Vaccinationer & Resultat 2015 Anna 9.15-9.30 Fika 9.30 10.30 Nysvenska barn och mat Anna Strandberg von Essen, dietist BUM ökande

Läs mer

Amningsstatistik

Amningsstatistik Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 32:a årgången Nr 3, 2012 Oktober Innehållsförteckning:

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

Vad händer när vaccin tar slut?

Vad händer när vaccin tar slut? Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer