Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April"

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 1, 2014 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Vi går mot bättre tider 3 Information om småbarnsteamets insatser 3 Anafylaxi på BVC i Rikshandboken 4 Upprepning av PM järntillskott till nyfödda 5 Information om Tetravac och Pentavac 6 Information om Hepatit B vacc till barn 7 Tillfällig varning kring musslor och ostron 7 Barnhälsovårdsverksamheten Barnhälsovetenskap en ny bok 10 Välling vid sex månaders ålder 11 Nya näringsrekommendationer 12 Vegetarisk barnmat 14 Små barn utveckling 15 Spädbarnsmassage arabisk utgåva 15 Amning idag 15 Glad Påsk! önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson verksamhetsutvecklare mobil Anna Magouli dietist Mona Bryggman psykolog Mikaela Johansson teamassistent fax

3 2 Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2014 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efterhand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 15 april Lokal BHV-träff Primapraktiken BVC, Trollhättan CBHV Trollhättan Per, Nina 16 april Lokal BHV-träff Strömstad familjecentral CBHV Strömstad-Tanum Per, Nina 22 april Lokal BHV-träff Orust BVC, Henån CBHV Orust-Munkedal Per, Nina 28 april Nutritionsutbildning Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 7 maj BHV-träff med dietist Uppsamlingsdag för de som ej kunde CBHV och psykolog på fortbildningsträffarna Anna, Mona 8 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 9 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 13 maj Nutritionsutbildning Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 14 maj Lokal BHV-träff Sotenäs familjecentral CBHV Sotenäs-Lysekil Per, Nina 14 maj BHV-träff med dietist Mellerud BVC CBHV och psykolog Dalsland Anna, Mona 15 maj Lokal BHV-träff Nordstan BVC, Vänersborg CBHV Vänersborg Per, Nina 15 maj BHV-träff med dietist Dagson BVC, Uddevalla CBHV och psykolog Uddevalla Anna, Mona 26 maj Amningsråd för BVC-ssk Musslan, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 28 maj Amningsråd för BVC-ssk Krabban, gamla vårdskolan U-a sjh CBHV 4 juni Träff med privata v-chefer Kiwin, CÖ-blocket, plan 3, Uddevalla sjh CBHV 5 juni Träff med privata v-chefer Glöden, FoU, vån 2Vänerparken, Vbg CBHV 12 juni BHV-träff med dietist Strömstad familjecentral CBHV och psykolog Strömstad-Tanum Anna, Mona 18 juni Träff med off v-chefer Munkedal VC CBHV Per, Nina

4 3 Vi går mot bättre tider tro mig, tro mig för det har tiderna själv bestämt. Så skaldade Ulf Lundell en gång i tiden och efter hört professor Hans Rosling hålla en fantastisk föreläsning på barnläkardagarna i Malmö så känns det som väl valda ord. Ni kanske har hört honom också eller sett hans pedagogiska förmåga i Skavlan när han bollar med klossar och beskriver utvecklingen globalt på ett sätt som ingen annan. Världen är fortfarande orättvis, grym men faktum är att fattigdom minskar och antalet födda barn snabbt planar ut när kvinnor får utbildning, barnen överlever de första åren och det finns tillgång till basal sjukvård. Man slås också av att de länder som idag är mycket fattiga har samma situation som Sverige hade några generationer tillbaka då var tredje svensk utvandrade till USA. Gå gärna in och titta på och jag lovar att vi alla lär oss något nytt. Något annat som blir bättre är att årets BVC statistik för Fyrbodal överlag ser mycket bra ut. Totalt har arbetstiden för BVC-ssk ökat och vi ser också att flera parametrar blir allt bättre. Vaccinationer, språkscreening ligger alltid i topp för hela verksamheten men även de relativt få områden med tidigare låga hembesökssiffror är på väg uppåt och det är allt fler föräldrar som blir erbjudna och tackar ja till föräldrastödsutbildning. Detta lovar gott inför de utmaningar som det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet erbjuder där vi på sikt räknar med ytterligare ett hembesök med hälsoinriktning under barnets första levnadsår, tidigarelagt första läkarbesök, teambesök läkare-ssk vid 3 års ålder samt audiometri kring 4 års ålder. Socialstyrelsen kommer med vägledningsdokument den 22 april som då finns att ladda ner dels från deras hemsida samt på Slutligen så blir dagarna allt ljusare, man ser hur naturen har kraftsamlat och nu exploderar av växtlighet, sjöfåglarna är igång tidigt på morgonen och gräset behöver tuktas och trots min pollenallergi så är det bara att kapitulera och njuta av vårens ankomst och passa på att vara ute så mycket som möjligt. Hoppas ni alla får en bra påskledighet och att ni känner vilket meningsfullt arbete vi har som får jobba med små barns hälsa! Per Möllborg, BHV-överläkare Information om småbarnsteamets insatser Småbarnsteamet har varit igång 2 år och vi ser en fortsatt ökning av antalet remisser. Ökningen är ca 40 % jämfört med året innan. Detta har tyvärr inneburit en väntetid ffa innan barn-föräldrar träffar neuropsykolog och förskolepedagog som besöker barnet även på förskolan. BUP som är huvudman vill förstärka denna kompetens och man har avsatt pengar för nyrekrytering. När det gäller remisser från BVC så står vi för 63 % av totala antalet remisser och barn och ungdomsmottagningar för 27 %, ÖNH/logopedmott för 8 % och BUP för 2 %. Av de barn som är färdigutredda dominerar autismspektrumstörningar (ASD) men flera barn med CP har också diagnosticerats liksom kromosomavvikelser, microcefali, utvecklingsstörning, ADHD. Flertalet av barnen är inskrivna inom habiliteringen och övriga ffa patienter på barnmottagning samt BUP.

5 4 forts Vi i styrgruppen är övertygade om att detta arbetssätt med att snabbare få en bred bedömning av barn med utvecklingsavvikelser är rätt sätt att gå och vi ser att ffa barn med autism blir diagnosticerade tidigare så att behandling kan påbörjas snabbare från habiliteringens sida. Den flaskhals som uppstått visar på det stora behovet och arbete pågår med som nämnts att rekrytera psykolog. Att barn blir basbedömda inom BVC är en förutsättning och medarbetarna inom småbarnsteamet säger att generellt har både basbedömning och remisser ökat i kvalitet och det är mycket ovanligt att remisserna inte varit adekvata. Så vi fortsätter jobba på för att tidigt identifiera barn 0-6 år med avvikelser så att de snabbt kan bli bedömda, omhändertagna och hjälpta i möjligaste mån! Per Möllborg, BHV-överläkare Anafylaxi på BVC i Rikshandboken För några veckor sedan gick ett utskick till BVC om anafylaxibehandling på BVC. Sedan dess har man ändrat adrenalindosen till de minsta barnen. Till barn under 10 kg kan inte autoinjektor användas, det blir för hög adrenalindos. Därför måste även de BVC som använder autoinjektor ha ampull adrenalin 1 mg/ml och fingraderade sprutor för att kunna ge 0,01 ml/kg till de minsta. Bifogar länken till det senaste dokumentet som ska skrivas ut, skrivas under och dateras av medicinskt ansvarig och sättas upp där akutmedicinerna förvaras. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare

6 5 Upprepning av info från PM gällande järntillskott till nyfödda Här presenteras det PM som NU-sjukvårdens Barn och Ungdomsklinik använder gällande substitution järn. Järntillskott ger bättre Hb värde samt har visat positiva kognitiva effekter men doseringen är mycket viktig då för höga doser kan vara skadliga. Handläggning, recept och eventuell provtagning sköts från Barnklinikens sida men värdefullt för oss inom barnhälsovården att känna till rutinerna när föräldrar frågar. Observera att välmående barn med profylaktiskt järntillskott inte behöver följas med provtagning avseende järnstatus. Rekommendation om järntillskott Vilka barn ska behandlas: Alla prematurfödda och fullgångna barn med födelsevikt under 2500g bör erbjudas järntillskott. Vem ansvarar för behandling: Ansvarig läkare vid inneliggande vård på neonatalavdelning, eller om barnet endast vårdats på BB, rondande barnläkare på BB. Preparatval: I Sverige finns idag endast ett preparat med oral flytande beredning: Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe). Läkemedlet kan köpas receptfritt men för korrekt dosering rekommenderas att recept utfärdas. Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor* 12 månader *Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på två doser bör eftersträvas. För att förenkla administrering och instruktioner rekommenderas följande stegvisa upptrappning, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar < 750 g: 1 dr (= 1.5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn g: 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4 2 mg/kg/dygn g: 2+2 dr (= 6 mg/dygn) mg/kg/dygn >4000 g: 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2.3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning av barn med födelsevikt > 1500 g: 2 droppar morgon och kväll fra n 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kva ll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 ma nader. Om barnet huvudsakligen äter ersättning halveras dosen. Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Om patienten har s-ferritin > 350 µg/l, bör man avvakta med järnprofylax och istället följa s- Ferritin en gång i veckan. Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning, kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t.ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller: Välmående barn med profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

7 6 Sammanfattande information om Tetravac och Pentavac Tetravac från Sanofi Pasteur MSD har varit restnoterat under hela året. Under en tid har motsvarande vaccin (DTP-IPV) funnits att tillgå i en utländsk förpackning (Tetraxim ). De doser SBL fick in räckte inte för att täcka det samlade behovet, varför bristen fortfarande kvarstår, men där man lovat leverans vecka 16. Ni som gör vaccinbeställningar via Marknadsplatsen bör vara uppmärksamma på att beställningar endast ligger kvar i 30 dagar. Har man inte kunnat leverera vaccin under denna tid, annulleras beställningen, och en ny beställning måste göras. Varumärkena Tetravac och Tetraxim är identiska. Tetraxim ges på samma sätt som Tetravac, d.v.s. intramuskulär administrering. Nålen är dock fastsatt och något kortare än den som normalt bifogas. Tetraxim ligger inne som ett eget val för registrering i Svevac. Infanrix Polio, motsvarande vaccin från GSK, kan användas utan särskild ordination eller kommentar i stället för Tetravac, men det råder brist även på detta vaccin och det prioriteras av företaget till dem som upphandlat vaccinet tidigare. Central Barnhälsovård i VGR har enats om en gemensam policy: 1. Försök i första hand att skjuta upp planerad vaccination med Tetravac tills nya doser levereras. Det kan finnas praktiska problem med att avvakta med planerad vaccination: Familjen är svår att nå eller motivera för ett extra besök. Olämpligt att skjuta upp grundvaccination av nyanlända barn. Problem med att maxtid för ordination av sjuksköterska passeras. Socialstyrelsen anger att maximal tid mellan dos 3 och 4 är fem år, för att man som behörig sjuksköterska ska få ordinera vaccin enligt det nationella programmet. Om det blir längre intervall krävs ordination av läkare. Ordinationen kan enklast göras som en muntlig ordination och man skriver in det i journalen: "Ger enligt muntlig ordination från dr X". 2. I andra hand, ges Pentavac inklusive Hib-delen; en extra dos Hib innebär ingen risk för barnet. Nu har tyvärr företaget annonserat leveransproblem av Pentavac men då Tetravac leveranser snart kommer igång så bör detta bara bli i enstaka fall. Vi rekommenderar att man bereder och ger vaccin på avsett sätt, det innebär alltid förväxlingsrisk om man frångår rutiner. Skriv in batch-numret för Pentavac. Läkarordination krävs även i detta fall, eftersom man avviker från det allmänna programmet, se ovan. Skriv också en kommentar i journalen och i Svevac att vaccinet givits istället för Tetravac. Ytterligare en möjlighet som jag nämnt tidigare är att man lånar doser av aktuellt vaccin av varandra om det är för en kortare tid. Per Möllborg, BHV-överläkare

8 7 Information om Hepatit B vaccination till barn där moder är smittsam (HBSAg-positiv) Nedan följer länken till vår hemsida där NU-sjukvårdens PM avseende hur man handlägger barn där modern är HBSAg positiv finns. en/hepatitbpostpat.pdf eller gå in via vår hemsida och se under PM och riktlinjer i vänsterspalt. Då det förekommit oklarheter i BB Barnkliniken BVC roll i vaccinationer så är det i korthet så att om hög smittsamhet hos modern får barnet immunoglobulin och vaccination mot Hepatit B och om låg smittsamhet vaccination mot Hepatit B redan på BB. Detta dokumenteras av BB personal i FV 2 samt vaccinationerna i Svevac. Vid 1månads ålder kallas barnet för dos 2 på närmaste barnmott och detta ansvarar denna klinik för. BVC ger sedan vanlig Infanrix-hexa vid månaders ålder. Därefter kontrolleras barnets serologi via barnmottagningen och för att undanröja tveksamheter så rekommenderar jag att BVC skriver en remiss till Barnmott så det blir gjort när 12 månadersdosen givits. Ni som räknat ordentligt ser att barnet sammanlagt fått fem doser vilket möjligen är lite högt men ger bra skydd och vi bedömer rutinen som säker. Barnkliniken är ansvarig för provtagning och bedömning av svaret liksom ge besked om resultatet till föräldrar. Om något fortfarande oklart så kontakta mig. Per Möllborg, BHV-överläkare Tillfällig varning för att plocka musslor och ostron på västkusten Ur nyhetsarkivet Livsmedelsverket har i sin kontroll hittat höga halter av ett alggift i musslor på västkusten. Vi avråder därför tillfälligt från att plocka egna musslor, hjärtmusslor och ostron på västkusten. De musslor från västkusten som finns i handeln är kontrollerade och innehåller inte giftet. Musselodlingarna i området är nu stängda för skörd och det finns därför inga musslor därifrån i handeln. Det är ännu är oklart om de växtplankton som producerar giftet finns i vattnet i fler områden. Därför avråder vi från att plocka musslor, hjärtmusslor och ostron utmed hela västkusten tills nya kontroller visar att de är säkra att äta. Alggiftet produceras av en viss sorts växtplankton som förekommer naturligt i havet. Det kan ibland hittas i koncentrerad form i musslor och andra blötdjur som filtrerar havsvattnet. Det är första gången alggiftet, som heter Paralytic shellfish toxin (PST), har hittats i dessa höga halter i Sverige. För mer information: Livsmedelsverkets pressjour: Informationscentralen för Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götaland: Stellan Elmer och Anna Dimming, Frågor om algutbredning, SMHI - havsmiljöenheten Göteborg: Ann-Turi Skjevik eller Bengt Karlson, växel Anna Magouli, dietist

9 8 Barnhälsovårdsverksamheten 2013 Det totala barnantalet fortsätter att öka i Fyrbodal. Från 2003 har det totala antalet öket med 14,7%. Till största delen består ökningen av en ökad invandring till området och andelen barn som erbjuds vaccination mot tuberkulos är 24%. Barnhälsovårdens mål när det gäller hembesök är att 80% av flerbarnsfamiljerna ska få hembesök och 95% av förstabarnsföräldrarna. Föräldragrupp på BVC är ett arbete som ständigt pågår och målet är att 70 % av föräldrarna ska delta i barnavårdscentralens gruppverksamhet. Barnhälsovården har ett brett och vitt arbetsfält som täcker allt från psykisk hälsa hos barn och vuxna i familjen till barns utveckling och fysiskt hälsa. Mycket av BHV-arbetet kräver hög kompetens och en stor portion tillit från föräldrarna gentemot BVC-sjuksköterskan så den tid som läggs ner på BHV-arbetet är av stor betydelse. För att kunna uppfylla målen som ställs för BVC-arbetet har från 2006 arbetstiden ökat med 12 %. Det totala barnantalet har ökat med 12 % och antalet nyfödda med 8%. Antalet redovisade timmar 2013 motsvarar 46,2 heltidstjänster och i stora delar av Fyrbodal täcks behovet på ett bra sätt men stora variationer finns fortfarande.

10 9 Ett stort arbete läggs ner på att förmedla kunskap till nyblivna föräldrar om amning. Trots detta sjunker amningen både lokalt och nationellt. Fyrbodal har nu följt BMI hor fyraåringarna för fjärde året i rad. På BVC arbetas sedan ett antal år med ett primärpreventivt program mot övervikt och fetma.

11 10 Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare BARNHÄLSOVETENSKAP EN NY BOK Nu finns det äntligen en bok om Barnhälsovetenskap. Boken bygger på en översättning av engelsk bok Child Public Health och har anpassats till svenska förhållanden. Den svenska bearbetningen är gjord av Anders Hjern och Sven Bremberg. Men vad är då barnhälsovetenskap? den definieras som Vetenskapen om att främja och bevara hälsa och välbefinnande samt motverka och förhindra sjukdom bland barn och ungdomar. Man betonar bredden och att arbetet skall vila på vetenskaplig grund. Barnhälsovårdsarbetet är en del i barnhälsovetenskapen. Barnhälsovetenskapen är en tvärvetenskaplig rörelse som omfattar alla som arbetar med barn. Att definiera ett gemensamt fält och att förstå vad de med en annan professionell bakgrund kan bidra med är ett viktigt syfte för barnhälsovetenskapen. Boken vänder sig till alla som arbetar med folkhälsofrågor när det gäller barn och ungdomar.barnkonventionen går som en röd tråd genom boken då olika perspektiv förs samman och barns rättigheter försvaras. Boken innehåller följande nio kapitel: Barns hälsa i Sverige och Europa Ett globalt perspektiv på barns hälsa Bestämningsfaktorer för barns hälsa Ett hälsofrämjande samhälle Ett folkhälsoperspektiv på barns hälsa historisk utveckling i Sverige Viktiga begrepp och definitioner Hur barndomen påverkar den vuxnes hälsa livsloppsperspektiv Tekniker och resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar Barnhälsovetenskap i praktiken Boken barnhälsovetenskap har ett djup och en bredd som passar bra in det nya tredelade nationella barnhälsovårdsprogrammet. Detta stämmer väl överens med hur Socialstyrelsen beskriver målen för barnhälsovård i den kommande vägledningen för barnhälsovård: att främja barns hälsa och utveckling att förebygga ohälsa hos barn att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

12 forts 11 Det sista kapitlet ger praktiska exempel på hur man kan arbeta utifrån barnhälsovetenskap i praktiken. Boken kan beställas från Studentlitteratur för 388 kr exkl. moms och är en bok som varmt rekommenderas till vårdcentralernas bibliotek. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Nyhet: Barn som får välling istället för bröstmjölk vid sex månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som studerat matvanor och tillväxt hos över barn i Halland. Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade.

13 12 forts Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Avhandlingen Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective försvarades vid en disputation den 28 mars. Länk till avhandlingen https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34837 Kontakt: Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Nya näringsrekommendationer och uppdaterad personalhandledning Sverige fick i oktober 2013 nya näringsrekommendationer! Över hundra forskare och experter från Norden har arbetat med revideringen av rekommendationerna. De har gått igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter som har publicerats efter år 2000 och tittat på hur olika näringsämnen, livsmedel och kostmönster, det vill säga matvanor, påverkar hälsan. De har särskilt tittat på områden där det kommit mycket ny forskning till exempel fett, kolhydrater, D-vitamin och olika kostmönsters/matvanors samband med hälsan. De har också tagit hänsyn till tidigare studier, som ingick i den förra upplagan av näringsrekommendationerna (NNR 2004).

14 forts 13 resultatet visar att grunden för de gamla rekommendationerna i de flesta fall har stärkts. I vissa fall har det funnits anledning att ändra rekommendationerna. De viktigaste förändringarna är: Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma. Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket, och vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater i form av kostfibrer och socker. Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av detta justeras rekommendationen för det totala fettintaget till procent av energiintaget (tidigare procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till procent av energiintaget (tidigare procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats. Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats (barn över två år, vuxna och personer över 75 år) liksom av selen (vuxna). Livsmedelsverket har nu uppdaterat personalhandledningen om mat för barn 0-5 år så att den stämmer med de nya näringsrekommendationerna. Ändringarna gäller framför allt vitamin D och referensvärden för energiintag. Eftersom rekommenderat intag av vitamin D har höjts från 7,5 till 10 mikrogram per dag för barn över två år och vuxna. Livsmedelsverket ser nu över kraven på obligatorisk berikning med vitamin D, för att om möjligt lösa problemet med för låga intag genom ökad berikning. Ändring av råd om D-droppar till barn över två år kan också bli aktuellt. Tills vidare är det extra noga att alla barn som tillhör någon av de grupper som räknas upp på sidan 74 i handledningen får D-droppar även efter tvåårsdagen. Är man tveksam om tillskott behövs eller inte är det bättre att ge än att låta bli. De ändringar som gjorts i personalhandledningen finns uppräknade på sidorna Vi kan också berätta att filmen om mat för spädbarn nu finns i en textad version på svenska och både med och utan text på engelska. Vi hoppas att ni har nytta av dessa filmer och att många föräldrar får glädje av dem. Både personalhandledningen och filmerna hittar ni liksom tidigare i högerkolumnen till följande länk: Hämta gärna hem en ny version av personalhandledningen så får ni den senaste versionen. Anna Magouli, leg dietist, CBHV-FyrBoDal

15 14 Vegetarisk barnmat- bra att känna till inför hälsosamtal med föräldrar som erbjuder sina barn vegetarisk kost Den vegetariska maten är egentligen väldigt nyttig och bra mat för oss alla. För små barn kan dock fibermängden bli lite för hög så att barnet blir mätt på för små mängder mat och därmed får i sig för lite energi. En tesked rapsolja per portion 2-3 ggr/dag är ofta på sin plats i den vegariska barnmaten. Måltidsordningen är bra att se över, då för få måltider per dag innebär att barnet ska få i sig hela dagsbehovet av energi vid ett fåtal tillfällen med stora portioner. Det är bättre om barnet får fler mindre måltider, väl utspridda över dagen. Att följa tillväxten på barn som äter vegetariskt är viktigt, precis som för alla barn. Järninnehållet kan vara lågt i vegetarisk/vegankost. Även om det finns järn i vegetabilier tas det inte upp i kroppen lika bra som järn ifrån animaliska produkter (hemjärn). C-vitamin som finns i frukt och grönsaker ökar upptaget av järn i maten, men fytinsyra som bla finns i baljväxter hämmar upptaget både av järn, kalcium och zink. Surdegsjäsning och groddning minskar denna effekt något, men det är svårt att veta hur mycket det påverkar det totala upptaget. Det är därför extra viktigt att barn som äter vegetarisk kost får järnberikad gröt/välling upp till ca 2 års ålder. Denna välling innehåller också andra viktiga vitaminer och mineraler. Vill föräldrarna laga egen gröt/välling kan järnberikad mjölk (finns även med omega 3 pga fiskolja) för barn över 10 månader också vara ett alternativ för barn som äter vegetariskt. Tanken att dessa föräldrar skulle vilja använda sig av blodpaltbröd/blodpudding är inte så trolig. Det är också bra att tala om att ost/keso inte bör vara huvudingrediens i maten alltför ofta. Barn som äter vegankost behöver få tillskott av järn, d-vitamin och vit B-12 samt välja havremjölk, sojamjölk som är berikade med kalcium. Risdrycker bör undvikas pga av arsenikinnehållet. Omega 3 fettsyra finns framförallt i fisk. Den finns dock även i rapsolja och i linfröolja. Vissa familjer använder linfröolja som tillskott. Man ska inte ge linfrön till barn, pga cyanidinnehållet. (Några frön i brödet går bra). Då cyanid är vattenlösligt borde det inte finnas halter av den i oljan. Livsmedelsverket har tyvärr inga analysunderlag och därför inga rekommendationer kring användandet av linfröolja till barn. Rapsolja bör därför vara vårt försthandsval om vi får frågor kring detta. Ett alternativ som förekommer i vissa familjer är att barnen får äta fisk i förskolan/skolan. Vissa familjer låter barnen äta maten som erbjuds i förskola/skola och barnen är bara vegetarianer/veganer i hemmet. Denna typ av kostsammansättning brukar bli väldigt bra. Alla barn och vuxna behöver välja salt som är jodberikat pga av jorden är jodfattig på våra breddgrader. Det är inte att rekommendera algtillskott etc som extra tillskott gällande jod etc till barn. Selen finns i kött, fisk, ägg men även i vegetabilier. De svenska vegetabilierna har dock relativt låga halter, så ett tillskott av selen kan vara befogat i vissa fall. Det kan hända att föräldrar frågar om de kan ge vitamintillskott till sina barn. Multivitamintabletter finns på apoteket, men de är för barn från ca 3-4 år och är inte rekommenderade som ett alternativ till en varierad kost.

16 forts 15 Sk järnsaft eller Blutsaft är en hälsokostprodukt som det inte finns några rekommendationer om för små barn. Tillverkaren uppger dos ifrån 6 års ålder, men varken livsmedelsverket eller läkemedelsverket råder över naturläkemedel/hälsokostpreparat, så det är inget vi kan rekommendera föräldrar att använda till sina barn. Det bästa är att en läkare gör en bedömning av näringsintaget och ev behov av receptbelagda vitamin/mineraltillskott. En dietist kan hjälpa till med näringsberäkningar etc. och även med råd om anpassning av familjens kost för att optimera näringsinnehållet utifrån barnets behov. Källa:Livsmedelsverket Lästips: Grön Barnmat, Elisabeth Kylberg, Åsa Strindlund, Gothia Förlag 2008, dock med resvervation gällande rek om järnsaft/blutsaft. Anna Magouli, dietist Små barns utveckling Känslomässig, motorisk och social utveckling hos barn 0-4 år av Anna Kreutz Wirfelt Att som nybliven förälder följa sitt barns utveckling är roligt och spännande, men väcker också frågor. Ansvaret kan kännas svindlande stort och det lilla barnets känslor och viljeyttringar är ibland omöjliga att tolka Spädbarnsmassage arabisk utgåva Lär dig massera din baby av Marianne Rydin Amning i dag Av Elisabeth Kylberg, Mika Westlund, Sofia Zwedberg

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April

Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 8 Uddevalla. Tfn: 1-441 64 8 35:e årgången Nr 1, 215 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Barnavårdsvett. 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni

Barnavårdsvett. 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Information från Nationella BHV dagar På de nationella BHV dagarna i Stockholm så hade vi verksamhetsutvecklare i Sverige ett eget möte.

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 32:a årgången Nr 3, 2012 Oktober Innehållsförteckning:

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et! Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 33:e årgången Nr 3, 2013 Oktober

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 3, Oktober 2006 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December

Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December Barnavård s vett Utgivare: Centrala FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 34:e årgången Nr 4, 2014 December Innehållsförteckning:

Läs mer

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Nytt material för föräldrar

Nytt material för föräldrar Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg Feb 2011 Anna Melin Andersen Vårdutvecklare MBHV-dietist Bild 1. Ditt barns första mat,

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret

Läs mer

Nutritionsmöte November-December 2013

Nutritionsmöte November-December 2013 Nutritionsmöte November-December 2013 CBHV i samarbete med produktspecialister och dietisterna på barn- och ungdomsmedicin Göteborg och S Bohuslän. Nya Nordiska Näringsrekommendationer. Mat vid Fetma SBU-rapport

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Riksomfattande leverantörsförening för egenvårdsprodukter Svensk Egenvård är en leverantörsförening Medlemmar i Svensk Egenvård är leverantörer som

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Schema. Näringsfysiologi 15 HP, VT2015. Gruppindelning för informationssökning, presentationsteknik och examinerande seminarium:

Schema. Näringsfysiologi 15 HP, VT2015. Gruppindelning för informationssökning, presentationsteknik och examinerande seminarium: 2015-02-28 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: (eric.poortvliet@ki.se) Schema Näringsfysiologi 15 HP, VT2015 Kursperiod: 23/3-5/6 Kursledare: (eric.poortvliet@ki.se) Lokal: Konferensrum

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et! Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 31:a årgången Nr 3, 2011 Oktober Innehållsförteckning:

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo.

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo. Opinionsundersökning Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo.se, 0765 36 6 1 Bakgrund och syfte Svensk Egenvård vill undersöka svenskarnas kostvanor,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 28 årgången Nr 2, 2008 Juni Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer