BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA
|
|
- Kjell Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landstinget Västmanland apr 2014 Länshandboken BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla barn med födelsevikt < gram eller gestationsålder < 32 veckor - svåra asfyxier - gravt tillväxthämmade barn ( 3 SD) - övriga svårt sjuka barn (t. ex. svår sepsis, kramper etc.) Vid hemskrivning ska barnet: - äta självt och öka i vikt - hålla stabil temperatur - inte behöva extra övervakning i normalfallen Föräldrarna ska vara trygga i sin föräldraroll. Ofta sker utskrivningen stegvis via permissioner till hemmet före definitiv utskrivning. Utskrivning till hemmet med stöd från hemsjukvårdsgruppen på avdelning 69 kan ske då barnet fortfarande sondmatas. Vikten är av underordnad betydelse för tidpunkt för utskrivning. BVC-kontakt Se samverkansdokument, sid 4. Utvecklingsbedömning Korrigera för barnets underburenhet, framförallt viktigt de första månaderna. Vaccinationer Se avsnittet Vaccinering av prematurfödda i vår Länshandbok. Vitaminer Tidigare fick prematurfödda barn multivitaminpreparat första halvåret, men numera ges D-droppar till alla barn från 1 veckas ålder. 1
2 PM angående järntillskott till lågviktiga barn Skrivet av Birger Malmström, neonatolog, avd 69, Barn- och Ungdomskliniken i Västerås Bakgrund Barn med låg födelsevikt (< 2500 gram) har risk att få järnbrist beroende på att de har lägre järndepåer i kroppen vid födelsen, kombinerat med en mycket snabb tillväxt under de första levnadsmånaderna. Vilka barn ska behandlas? Alla barn med födelsevikt < 2500 gram, oavsett gestationsålder. Vem ansvarar för behandling? Läkare som träffar barnet på BB eller neonatalavdelning 69 ansvarar för att skriva recept och dela ut doseringsanvisning till föräldrar. BVC-läkare ansvarar för receptskrivningen om ett barn skulle ha missats på BB/69. Preparat Niferex 30 mg/ml (1,5 mg/droppe) Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor 1 12 månader 1 Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på 2 doser bör eftersträvas. Följande stegvisa upptrappning rekommenderas, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar <750 g 1 dr ( = 1,5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn g 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4-2 mg/kg/dygn g 2+2 dr (= 6 mg/dygn) 4-1,5 mg/kg/dygn >4000 g 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2,3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning till barn med födelsevikt > 1500 gram: 2 droppar morgon och kväll från 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kväll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 månader. Om barnet till mer än hälften äter modersmjölksersättning halveras dosen. 2 uttag på receptet Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Kontrollera s-ferritin innan järnprofylax inleds. Om barnet har s-ferritin >350µg/L, bör man avvakta med järnprofylax och följa s-ferritin en gång/vecka tills det sjunkit till <350µg/L, varefter järnberikning kan påbörjas. 2
3 Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges järnberikad ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning (t.ex. FM85), kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller Välmående barn som får profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus. Ref: Nationella riktlinjer: Järntillskott till prematurfödda barn med låg födelsevikt Föräldrainformation angående järntillskott finns under i högerspalten under Dokument. 3
4 Samverkan mellan BVC, neonatal hemsjukvård och avdelning 69 Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad och ibland lång sjukhusvistelse för familjen. Denna situation innebär ofta en separation mellan mor och barn, och far och barn, som kan innebära störningar i samspelet med det nya barnet. Studier har visat att en stor del av föräldrarna drabbas av krisreaktioner i samband med barnets födelse. Det ställs också stora krav på personalens kompetens inom områden såsom medicin, teknik, omvårdnad och psykologi, och på att kunna arbeta i ett periodvis högt tempo. Det övergripande målet för neonatalvården är att skapa en stödjande vårdmiljö som förbereder föräldrarna på utskrivning från sjukhuset och övergång till sin hemmiljö så snart som möjligt. En del barn som har ett kvarstående vårdbehov kan erbjudas sjukhusansluten hemvård från avd 69. Inom barnhälsovården är det övergripande målet att främja barnets hälsa, trygghet och minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn, samt stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap. För att familjen ska känna förtroende och uppleva trygghet i sin situation behövs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från mödrahälsovård via sjukhusets avdelning, hemsjukvården och till barnhälsovården. Föräldrarnas behov av stöd från hälso- och sjukvården finns kvar lång tid efter utskrivningen. Enligt K Jacksons studie krävs det mera insatser, såsom tid och kompetens, inom barnhälsovården, för att kunna stödja denna föräldragrupp. Vårdkonsumtionen för dessa barn är högre det första levnadsåret visar forskningsresultatet. Därav tydliggörs betydelsen av att stärka föräldrarna i deras föräldraskap. På neonatalavdelningen i Västerås vårdas cirka 10 % av alla barn som föds i Västmanland. mellan 50 och 60 barn per år har avslutat sin vårdtid inom hemsjukvården. I Västmanland finns drygt 30 barnavårdscentraler. 4
5 Syfte Syftet är att genom ökad samverkan mellan avd 69, neonatal hemsjukvård och BVC förbättra omhändertagandet och öka förståelsen för föräldrar som fått ett för tidigt fött barn eller ett sjukt nyfött barn. Barn som vårdas och går direkt hem från avd Vid beräknad vårdtid på mer än tre veckor eller om familjen behöver mycket stöd meddelar avd 69 efter en veckas vårdtid BVC att barnet vårdas på avdelningen, och anger om möjligt beräknad fortsatt vårdtid. Kontakt tas med BVC enligt skrivelsen Informationsflödet hur får BB snabbt ut brådskande meddelanden till BVC ( ) och vid behov kan BVC-sjuksköterskan uppmanas att kontakta avd 69. För mejlkontakt, e-postadresser finns på avd 69 till alla BVC. Vid kortare vårdtid än tre veckor räcker det med rapport i samband med utskrivning enligt punkt 2 och Vid hemgång skickas en omvårdnadsepikris och FV2 från avd 69 till BVC. Vid behov även muntlig information från avd 69 till BVC-sjuksköterskan. Innan hemgång kan BVC-sjuksköterskan, om behov finns, besöka avd 69 och träffa familjen och patientansvarig sjuksköterska. När tidigt hembesök från BVC krävs tänk på att meddela planerad utskrivning i så god tid som möjligt. 3. Hembesök av BVC-sjuksköterskan, första veckan enligt basprogram för BVC. Barn som har neonatal hemsjukvård från avd Vid planering av utskrivning av barnet från neonatal hemsjukvård behöver BVC informeras om detta i god tid. 2. På barn som vårdats på avd 69 och övergår i neonatal hemsjukvård skickas omvårdnadsepikris till BVC. Där finns information om hur länge barnet förväntas vara i hemsjukvården. Ibland kan det vara aktuellt med muntlig information från avdelning 69 och att planera in ett gemensamt hembesök. Enstaka barn kan behöva en extra dos vaccin DTP-polio+Hib pga prematuritet vilket då framgår ur epikrisen. Föräldrarna ombeds då hämta vaccinet på sin BVC. Vaccinet ges på barnkliniken. När barnet skrivs ut från hemsjukvården skickas en ny epikris plus FV 2, och lista med längd, vikt och huvudomfång till BVC. Referenser Wallin, Lars (red). Omvårdnad av det nyfödda barnet Studentlitteratur. Jackson, Karin. Att vara förälder till ett för tidigt fött barn - en prospektiv studie om upplevelsen av föräldraskap och möten med vården. Örebro
BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård
BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad
Läs merNUTRITION AV NYFÖDDA BARN
NUTRITION AV NYFÖDDA BARN Eftersträvad tillväxt hos alla barn från 30 40 graviditetsveckor : Vikt: Längd: Huvudomfång: 25 30 g/dygn 0.9 1.2 cm/vecka 0.9 1.2 cm/vecka I första hand ges bröstmjölk från barnets
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Läs merRekommenderade näringsintag hos nyfödda barn
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Neonatalogi Giltig fr.o.m: 2018-02-13 Faktaägare: Annsofi Bjereus, överläkare, barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och
Läs merJärntillskott till prematurfödda barn och barn med låg födelsevikt
Nationella riktlinjer: Järntillskott till prematurfödda barn och barn med låg födelsevikt Staffan Berglund och Magnus Domellöf Umeå Universitet, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik På Uppdrag
Läs merNutrition till prematurfödda barn
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Neonatalogi Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Annsofi Bjereus, överläkare, Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef,
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merFV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens.
FV - SHV Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv Övrig HoS SHV FV Nyfödd Förlossningsvårdens Sjukvårdens Barnhälsovårdens Sjukvårdens Skolhälsovårdens Sjukvårdens Vuxen Förlossningsvårdens
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merVaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande
Styrande lokalt dokument 1 (7) Vaccination av mycket förtidigt födda barn Innehållsförteckning Vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae B, hepatit B och pneumokocker
Läs merPublicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7
Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Innehållsansvarig: Elizabeth Franklin, Barnmorska, Obstetrisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elifr16) Giltig från: 2018-08-14 Godkänt
Läs merOmvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW)
Kurs: Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp Datum: 2017-12-15 Antal frågor: 4 huvudfrågor Lärare: Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW) INDIVIDUELL TENTAMEN
Läs merPED NUTRITION CAVEFORS
Att följa barns tillväxt Kurs i pediatrisk nutrition 24 nov 2015 Ann Sofie Cavefors Att mäta barn Förebygga ohälsa och främja hälsa Övervaka hälsa Övervaka förändringar på befolkningsnivå Vad påverkar
Läs merTabell. Vaccinationsschema barn födda < vecka 32 Gestationsålder Preparat Tidigast Övervakning Kommentarer. 6 v, tidigast v h
Styrande lokalt dokument 1 (7) Vaccination av mycket förtidigt födda barn Innehållsförteckning Vaccination av underburna barn födda < vecka 32+0 mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae
Läs merBarnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April
Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 34:e årgången Nr 1, 2014 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs merVaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Läs merVaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ <32+0 v)
VO/Administrativ avdelning Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Enhet Neonatalvårdssektionen Dokumentnamn Vaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ
Läs merPre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA
1(8) Barn- och ungdomssjukhuset Pre- och postoperativ vård och rutiner på Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA Neonatalavdelningen kan i mån av plats användas som uppvakningsavdelning postoperativt
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merHepatit B - handläggning av gravid kvinna med hepatit B bärarskap och hennes barn
Dokumentets Titel Hepatit B - handläggning av gravid kvinna med bärarskap och hennes barn Ägare: Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Lars Holmberg, Agneta Romin, Stefan Morén, Bodil Petersen, Britt Börjesson,
Läs mer1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.
Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.
Läs merBarnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Läs merAmning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210
Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merFÖR TIDIGT FÖDDA BABYSARS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER
FÖR TIDIGT FÖDDA BABYSARS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på BB
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14462 su/med 2018-03-12 5 Innehållsansvarig: Mårten Alkmark, Sektionschef, Obstetrik gemensamt (marst98) Godkänd av: Lena Otterlind, Sektionschef, Obstetrik
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merVälkomna att föda barn i Västerås!
Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du
Läs merRiktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merVaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ <32+0 v) eller barn med födelsevikt <1500 g
VO/Administrativ avdelning Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Enhet Neonatalvårdssektionen Dokumentnamn Vaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
Läs merLokala praktiska rutiner för medarbetare
Lokala praktiska rutiner för medarbetare Oskarshamns kommun - Oskarshamns sjukhus Oskarshamns hälsocentraler Oskar Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 1 (14) Inledning Länsgemensam
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1. Innehållsansvarig: Katarina Patriksson, Sektionsledare, Avdelning 34 (kapat) Giltig från:
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Patriksson, Sektionsledare, Avdelning 34 (kapat) Giltig från: 2018-03-16 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt, Verksamhetschef,
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merSamverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merNationellt vårdprogram Neonatal hypoglykemi. Ingrid Pupp Maria Elfving Fredrik Ahlsson Magnus Domellöf
Nationellt vårdprogram v Neonatal hypoglykemi Ingrid Pupp Maria Elfving Fredrik Ahlsson Magnus Domellöf Definition hos nyfödda P-glukos < 2,6 mmol/l Symptom Neurologiska Nedsatt tonus, irritabilitet, slöhet,
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot
Läs merFram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017
Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017 Mia Barimani Leg. Barnmorska Med.dr. Ledamot i Svenska barnmorskeförbundet mia.barimani@barnmorskeforbundet.se Anna Vikström
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merHIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet
2018-01-19 9468 1 (6) HIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet Sammanfattning Riktlinjen beskriver praktisk handläggning vid graviditet hos både HIV1- infekterade kvinnor
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2013. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 22. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Sommarhälsning sid 2 Barn som uteblir från besök på logopedmottagningen sid 3 Vaccin
Läs merANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK
ANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK Allmänt De uppgifter som samlas in med hjälp av barnhälsovårdens statistiksystem Basta används på flera sätt. Dels vidarebefordras amningsstatistik och
Läs merSmå barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103
Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt Utbildningsdag 091103 Landsting Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård MVC BVC Socialtjänst Förskola Kommun Familjecentral Landsting + Kommun Jönköpings
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning.doc Skapat den :28:00
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning.doc Skapat den 2013-05-16 10:28:00 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare...
Läs merTeamets namn Datum Ljungby
Teamets namn Datum 060410 Ljungby Deltagare: Siv Ewers distriktsläkare, närsjukvården Lisbeth Svensson undersköterska, Ljungby kommun Ann-Christin Karlsson sjuksköterska avd 3 Ljungby Lasarett Margareta
Läs merBarnavårdsvett. 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni
Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet
Läs merOskar. samverkan mellan kommun och landsting vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Oskar samverkan mellan kommun och landsting vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Rutiner för medarbetare inom omsorg, psykiatri, rehab & hälso- och sjukvård i Oskarshamns kommun. Ändringshistorik
Läs merErsättningshandboken
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård 2019 Handbok besöksersättning 2019, gällande från 2019-01-01 Ersättningsnivåer fastställda av Vårdstyrelsen 2018-10-22 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral...
Läs merBilaga 3: Frågor till föräldrarna, studiegrupper 1, 2 och 3
Bilaga 3: Frågor till föräldrarna, studiegrupper 1, 2 och 3 Frågor till föräldrar som deltagit i neonatal sjukvård i hemmet/studiegrupp 1 I. Allmänna frågor om sjukvården i hemmet 1. Hur nöjda är ni/du
Läs merFörstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov
Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov lsovård i VästmanlandV Uppdraget i VästmanlandV Beskriva en generell process för journalhantering för barn/elev från födelse till avslutad
Läs merVilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar
Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...
Läs merPOX-screening av nyfödda
Barn- och ungdomsklinikerna POX-screening av nyfödda 1(5) POX-screening av nyfödda Bakgrund: En stor svensk studie har visat att man genom att kombinera ordinarie barnundersökningar med undersökning av
Läs merInförande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?
Läs merVaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens
Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merFöljande ändringar har gjorts i ärendet Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning:
Hälso- och sjukvårdsdirektören 2013-10-01 Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2013-10-08, p 6 1 (1) HSN 1111-1442 Följande ändringar har gjorts i ärendet Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning:
Läs merBNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd
BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd Antonia Reuter Kristin Lindblom Linda Håkansson Margaretha Magnusson Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 20170906 Bakgrund till 3 års teambesök på BVC Tre års
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2017 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska... 3 Distriktssköterska...
Läs merNeonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat
Neonatalvården i fokus 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat 1. Neonatalvården i fokus Neonatalvården är en viktig del av vårdkedjan Arbetet är en del av en pågående nationell
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merRiktlinjer för. Barnhälsovården
Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2016 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 4 Sjuksköterska... 5 Distriktssköterska...
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merSamordnad va rdplanering - rutin
1 Samordnad va rdplanering - rutin Trygghet och delaktighet Processen för samordnad vårdplanering gäller för personer i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården har behov av insatser från
Läs merPatientinformation Hemofili
Språk: Svenska / Kinesiska Arabiska Pfizer AB 191 191 90 90 Sollentuna 1 Information om blödarsjuka inkl. hemofili A och hemofili B Vid blödarsjuka saknar man eller har brist på en blodlevringsfaktor.
Läs merVårdplaneringsteam i Örebro kommun
Vårdplaneringsteam i Örebro kommun Karin Johansson - Distriktssköterska Maria Hultman Isaksson - Arbetsterapeut Ann-Katrine Jondelius - Biståndshandläggare Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVårdplaneringsprocessen i. Link VÄLKOMNA! Folkhälsa och sjukvård
Vårdplaneringsprocessen i Link VÄLKOMNA! Agenda Vårdplaneringsprocessen introduktion Samordnad vårdplanering i Link Utbildningsmaterial Support Trygg och säker vård och omsorg Jag får den vård jag behöver
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...
Läs merMedfödd hypotyreos. 24 frågor och svar
Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?
Läs merNEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM
NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15810 su/med 2014-10-16 1 RUTIN Enteral nutrition inom neonatalverksamheten
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15810 su/med 2014-10-16 1 Innehållsansvarig: Anders Elfvin, Överläkare, Läkare (andel3) Godkänd av: Henrik Almgren, Verksamhetschef, Gemensamt Kvinnosjukvård
Läs merRegler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ
2018-09-12 Dnr. VS2018-0072 Bilaga 3 Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ för primärvård Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ Primärvård i Region Uppsala Fastställd
Läs merDatum: Händelseanalys. Överdosering av Hydroklortiazid. December Analysledare: Verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen
Datum: 2018-04-23 Händelseanalys Överdosering av Hydroklortiazid December 2017 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Händelsen upptäcktes på nyföddhetsavdelningen
Läs merBättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad andel för tidigt födda barn som får bröstmjölk vid utskrivning från Neo-Iva, NUS
Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad andel för tidigt födda barn som får bröstmjölk vid utskrivning från Neo-Iva, NUS Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2016 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 4 Sjuksköterska... 5 Distriktssköterska...
Läs merLena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting
Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:
Läs mer