Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården

Transkript

1 Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Information från Nationella BHV dagar På de nationella BHV dagarna i Stockholm så hade vi verksamhetsutvecklare i Sverige ett eget möte. Dagordningen var som vanligt mastig men jag ska försöka lite kortfattat skriva ner lite om vad som avhandlades under mötet. Den nationella målbeskrivningen för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården, som jag tror alla känner igen, togs upp. Den finns på BHV:s hemsida under länken styrdokument och målbeskrivningar. Vi hade diskussion om den ska revideras eller utvecklas/kompletteras med kompetensbeskrivning. Måldokumentet har fokus på arbetsuppgifterna, hur och när arbetet ska utföras. En kompetensbeskrivning har fokus på kompetens och utbildning, tydliggör yrkesrollen, kan vara statushöjande och även vara till hjälp för arbetsgivaren vid anställning. Det bildades en arbetsgrupp för att se över hela dokumentet. Vidare så presenterade verksamhetsutvecklare Åsa Heimer från Stockholm ett intressant projekt som har startat upp i Stockholm: Socialchefen för Rinkeby Tensta bjöd in till ett möte med tanke på att 10 % av barnen i Rinkeby anmäls till socialtjänsten. 56 % av barnen lever i barnfattigdom, 85 % av barnen har utländsk bakgrund. Samtidigt har Folkhälsoinstitutet fått ett regeringsuppdrag att förmedla kunskap och metoder för att ge barn som lever med våld och missbruksproblem det bästa stödet. Vad kan då bli BHV:s roll i detta? Det har utmynnat i ett utökat basprogram i samverkan med familjerådgivare i Rinkeby. En kontrollgrupp är BVC i Husby som arbetar med det sedvanliga BVC programmet. Alla förstagångsföräldrar i Rinkeby med barn födda mellan får 6 planerade hembesök vid 1-2 veckor, 2 månader, 4 månader, 6 månader, 8 månader, och 15 månader. Hembesöken görs tillsammans med föräldrarådgivare. Det finns som vi vet evidens för att hembesök har mycket positiva effekter på föräldrar och barns psykiska hälsa, minskar socialbidragsberoende, ger bättre samspel mellan mor och barn. Framförallt har studie visat positiva effekter om det riktas till riskfamiljer. Detta projekt kommer att utvärderas vetenskapligt. Ett förväntat viktigt resultat är att ett strukturerat samarbete mellan barnhälsovård och socialtjänst leder till förbättrade förutsättningar för god psykisk hälsa bland barn som växer upp i riskmiljö. Lotta Lindfors, verksamhetsutvecklare, presenterade sin nationella kartläggning av antalet anmälda barn till socialtjänsten samt antal barn som vi samverkat kring med socialtjänsten. Alla känner ju till att förskolan och barnhälsovården får ständig kritik för att vi gör för lite anmälningar till socialtjänsten. I en första analys där hon bara tittat på siffror så ligger Skaraborg ungefär på medel i landet när det gäller anmälda barn. Primärvården 2013

2 Lite högre när det gäller samverkan och det kanske har sin förklaring i att vi har många familjecentraler. Lotta Lindfors ska forstsätta titta på dessa siffror och jämföra över hela landet för att se om det finns strukturella skillnader och om fler anmälningar leder till ökat samarbete med socialtjänsten. Frågor som måste ställas är behovet av att öka sjuksköterskornas kompetens på området, exempelvis i hur en anmälan görs och sjuksköterskans roll på BVC, att fokus måste läggas på barnet. De följande dagarna ägnades åt vägledningsdokumentet som tagits fram för barnhälsovården i Sverige. I detta dokument finns basprogrammet som riktas till alla, samt det utökade programmet som ska användas vid behov. Glädjande nog finns ett förslag att vi ska utöka vårt basprogram med ett hembesök vid 8 månader, jag hoppas verkligen att det ska finnas ekonomiska utrymmer för detta. Vi återkommer med mer information om detta. I samband med att jag fick en fråga om vilken blankett som ska användas när vi i barnhälsovården gör en anmälan till Socialtjänsten så skickade jag ut en fråga i verksamheten. Vilken blankett använder ni vid anmälan till Socialtjänsten?. Jag har fått in en hel del svar och det varierar mycket. Från att skriva brev i Profdoc, blankett som kommunen har samt egna gjorda blanketter av BVC. Någon har också hittat blanketter på andras hemsidor, ex från Södra Bohuslän. Detta är något som Centrala Barnhälsovården helt missat och naturligtvis kommer en blankett för anmälan till Socialtjänsten att läggas ut på hemsida så fort som möjligt. Christina Djäken, Verksamhetsutvecklare Järninnehåll i hemlagad gröt/välling Många föräldrar ställer frågan om hur de kan laga gröt och välling själva till sina barn. Livsmedelsverket rekommenderar föräldrar att servera industritillverkad gröt/välling till barn under två års ålder på grund av att de är järnberikade. Barn i denna ålder har ungefär samma järnbehov som vuxna, det vill säga 8 mg/dag. (Vuxna män behöver 9 mg/dag, kvinnor 15 mg/dag. Det tar ett tag innan barnets portioner av järn innehållande livsmedel, till exempel kött, blir tillräckligt stora för att täcka barnets behov. Köttbullar ger cirka 2,2 mg järn per 100 g (ungefär som en liten vuxenportion). Denna portionsstorlek är inget man kan räkna med att ett barn får i sig två gånger om dagen under första levnadsåret. Även om det vore så, täcks inte bara drygt halva barnets järnbehov. Järninnehållet i grönsaker, baljväxter är inte heller så högt som många av oss tror (spenat 2 mg/100g, broccoli 0,7 mg/100g, kokta linser 2,1 mg/100 g). Upptaget av järn ifrån vegetabilier är lägre än ifrån animalier och försvåras dessutom av det höga fiberinnehållet. (Livsmedelsverket avråder från gröna bladgrönsaker, till exempel spenat, mangold, nässlor, till barn under ett års ålder på grund av nitrat-nitrit). 2

3 Vanliga havregryn innehåller 5,3 mg järn/100 g. En vuxenportion gröt består av cirka 30 g havregryn. En barnportion hemlagad havregrynsgröt består av cirka g havregryn och ger 0,5-1 mg järn/portion. Tre recept för föräldrar som vill laga egen gröt/välling till sina barn: Dessa gröt- vällingrecept bör jämföras med industritillverkad gröt/välling som ger 3 mg järn/portion. Havregrynsgröt med blodpaltbröd Vi har länge erbjudit recept på havregrynsgröt med 2 msk nersmulat blodpaltbröd till föräldrar som vill laga egen gröt till sina barn. Receptet ger cirka 2,2 mg järn/portion. Havregrynsgröt med berikat vällingpulver och aprikos Till föräldrar som tycker det är ok med industritillverkad välling, men gärna vill kunna koka havregrynsgröt till hela familjen: Blanda två skopor vällingpulver och ge 1 msk aprikospuré alternativ bitar av aprikos och eventuellt lite extra vatten i gröten till barnen under två års ålder. Järninnehållet blir även på detta sätt ca 2,2 mg/portion (havregryn 10 g = 0,5 mg järn, vällingpulver motsvarande ½ portion = 1,5 mg järn, 1 torkad aprikos 0,2 mg järn). Ekologisk skrädmjölsvälling med berikad ekologisk tillskottsnäring Till föräldrar som vill erbjuda en ekologisk välling: Koka välling på skrädmjöl och 2 dl tillskottsnäring till exempel Holle och få upp järninnehållet till cirka 2,3 mg järn/portion. (1 msk skrädmjöl, 9 g=0,5 mg järn, 2 dl tillskottsnäring = 1,8 mg järn). Skrädmjöl är ett slags havremjöl som marknadsförs som rik på vitaminer och mineraler, men innehåller lika mycket järn som vanliga havregryn, det vill säga 5,3 mg järn/100 g. Ekologisk tillskottsnäring är det som tidigare hette modersmjölkersättning från 6 månader. Livsmedelsverket rekommenderar 2 till maximalt 3 mål gröt eller välling per dag. Om föräldrarna följer denna rekommendation hamnar järninnehållet på 6-9 mg järn/dag med industrigröt/välling och cirka 4,4-6,6 mg järn/dag med recepten ovan. Holle är ett schweiziskt företag som producerar ekologisk barnmat, och finns bland annat att beställa via barnmatsbutiker på internet. Holles ris, hirs, dinkel, havre och tre-kornsgröt ger mellan 1,4-3,3 mg järn per 100 g torrvara, (en barnportion ligger mellan g torrvara) men råd om att tillreda gröt/välling på tillskottsnäring för barn över 6 månader ges på hemsidan/paketen. 3

4 Ändå blir det lägre järninnehåll i dessa grötar än med skrädmjölsvällingen ovan. Man kan inte utesluta att vissa föräldrar är skeptiska även till ekologiskt tillskottsnäring och tillreder gröt/välling med bröstmjölk till exempel och då blir ju järninnehållet betydligt lägre. Till föräldrar som vill erbjuda hemlagad gröt/välling till sina barn kan vi säga att det är genomförbart, att nå upp till rekommenderat dagligt intag av järn enligt recept ovan, men det ställer ökade krav på att maten som erbjuds resten av dagen. Hur kan föräldrar höja järninnehållet i barnmaten? Föräldrarna känner säkert till det, men kan behöva påminnas om hur de kan höja järninnehållet i matten. De kan laga mat i järngryta (helst med något surt till exempel tomat, citron). Då höjs järninnehållet i maten på grund av lite järn löses ut från grytan. Så kallad inälvsmat, t ex levergryta är järnrik och lätt att tugga för små barn. En tesked leverpastej på ett smörgåsrån/smörgås ger 0,4 mg järn. En skiva blodpudding (50 g) ger 10 mg järn, C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järnet i måltiden, så frukt/grönsaker till varje måltid är också ett bra råd att förstärka i detta sammanhang. Färsk, ekologisk välling med berikning Jag har även fått frågor om vi kan rekommendera Otto-välling, en relativt ny produkt på barnmatsmarknaden. Den finns dock endast att få tag på i butiker i Stockholm och Malmö än så länge, någon kanske har varit där på semester och testat den? Vällingen är ekologisk, färsk och drickfärdig, förpackad i en tetrapack (0,5 l). Mjölken som används är färsk istället för mjölkpulver. Oöppnad förpackning håller cirka 2 veckor i kylskåp. Den är lättpastöriserad och följer Livsmedelsverkets rekommendation gällande järninnehåll och övriga tillsatta vitaminer/mineraler. Min bedömning är att vi kan rekommendera den likväl som annan industritillverkad berikad välling till intresserade föräldrar. Beräkningar är baserade på livsmedelsdatabasen ( och recept från Saltö Kvarn (ekologiskt skrädmjöl) och Holle. Nordiska näringsrekommendationer: D-vitamin De nordiska näringsrekommendationerna, det vill säga rekommendationer om hur mycket av enskilda näringsämnen som behövs för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt, har nyss uppdaterats. De nya rekommendationerna är: 10 mikrogram per dag för barn och vuxna 10 mikrogram per dag för gravida och ammande 20 mikrogram per dag för personer över 75 år Livsmedelsverket tar i sin tur hänsyn till dessa rekommendationer inför beslut om berikning av vissa livsmede, råd om tillskott och kostråd. Så här ser nuvarande råden ut: Alla barn under 2 år rekommenderas tillskott med 10 mikrogram per dag i form av D-droppar. 4

5 Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 år. Det gäller barn som har mörk hudfärg, barn som inte vistas utomhus, barn som inte får berikade produkter och barn som inte äter fisk. Hur länge de behöver fortsätta med D-dropparna varierar, men ett generellt råd är att fortsätta åtminstone upp i femårsåldern. Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel rekommenderas tillskott efter samtal med barnmorska. Äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D-vitamin per dag. D-vitamin i mat finns framförallt i: Fisk, speciellt fet fisk som lax, sill och makrill. Mini-, lätt- och mellanmjölk, eftersom de alltid berikas med D-vitamin. Ofta berikas också osötad lättfil och lättyoughurt. Margarin, eftersom de alltid berikas med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. I och med att de nya nordiska näringsrekommendationerna är klara kommer Livsmedelsverket att uppdatera sina kostråd. De tar då ställning till om det finns skäl att ändra råden och D-vitamintillskott. Det kan även bli aktuellt att fler typer av livsmedel berikas och/eller att man ökar berikningsnivåerna i de produkter som redan idag berikas (mager mjölk och margarin). Mer information om detta kommer under året. Anna Magouli, leg Dietist Jag är tillbaka i BHV teamet som vårdutvecklare, nu på halvtid sedan 1/ Jag skulle vilja ge er tre lästips: För det första: Anna Lannér Swenssons - Samspelet i spädbarnfamiljen; Att Främja en trygg anknytning (Gothia). En helt suverän liten bok på 61 sidor med konkret vägledning i vad man bör observera i samspelet mellan barnen och vårdnadshavarna, strukturerade frågeguider vid föräldrasamtal och en teoretisk del. För det andra: Pamela Massoudis avhandling - Depression an distress in Swedish fathers in the postnatal period. Där hon bland annat skriver om att EPDS för pappor (vid tre månader efter förlossningen) fångar upp oro, ångest och olycklighetskänslor. EPDS fångar inte upp lindrig depression eller ångesttillstånd hos pappor. Pamela Massoudi skriver att vi ska uppmärksamma hur pappa mår när mamma visar depressionstecken. Den tredje boken är skriven av Malin Bergström och heter Lyhört föräldraskap Barns utveckling och anknytning de fyra första åren. Jag rekommenderar alla tre på det varmaste! Britt-Marie Winroth-Johansson, vårdutvecklare 5

6 Polio i Syrien Som ni säkert både hört och läst om har Smittskyddsinstitutet nu inlett en riktad vaccinationskampanj av barn från Syrien. I Västra Götaland vaccineras from denna vecka alla barn mellan 2.5 mån och 6 år, som kommer via Migrationsverkets ankomstenhet i Kållered. För mer information, se 13/Nyhetsbrev%20%20v%2046.pdf Akupunktur vid kolik Akupunktur har använts i viss utsträckning i Sverige mot kolik. SBU sammanställde 2012 befintliga studier, och fann 3 stycken där man visade effekt av behandlingen, och inga biverkningar. Dock bedömdes för få barn ha deltagit i studierna för att kunna säkerställa evidens för akutunktur vid kolik. Nu pågår en multicenterstudie i Sverige, där bland annat en BVC i Göteborg ingår. Till studien planeras att rekrytera 192 barn med kolik definerad enligt Wessels triad (sammanhängande skrik i 3 timmar, minst 3 dagar per vecka, i minst 3 veckor). För närvarande har knappt 60 barn rekryterats. Vi ser med spänning fram emot resultatet av denna studie! Barnakuten.nu Vill bara tipsa om denna blogg, som drivs av två ST-läkare inom barnmedicin. Christina Henningsson, BÖL 6