Barnavårdsvett. 33:e årgången Nr 2, 2013 Juni
|
|
- Emilia Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 2, 2013 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Babyskyddsuthyrningen på NÄL sid 2 Hepatit A sid 2 Nytt PM gällande järntillskott till nyfödda sid 3 Sammanfattning av fokusgrupp kring amning sid 4 Inbjudan till föräldrastöd 7,5 hp sid 5 Anmälningsblankett tillhörande föräldrastöd 7,5 hp sid 6 Information från enheten Asyl- och flyktingfrågor sid 7 Information om BB-/Amningsmott NÄL sommaren 2013 sid 8 Fortbildningsträffar psykolog och dietist sid 9 Akademisk avhandling kring depression hos svenska pappor sid 11 Komjölksallergi sid 11 Solråd för barn sid 12 Frågor och Svar sid 13 Sommarsemester Psykologenhten för mödra- och barnhälsovård sid 15 Sommarsemester Centrala Barnhälsovården Fyrbodal sid 16 Komjölksallergiträffar hösten 2013 sid 17 Trevlig som m ar önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!
2 1 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus, hus Q Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax
3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården Fyrbodal hösten 2013 Då vi i skrivandets stund inte har alla datum fastställda återkommer vi med detta via vår hemsida och mail. Babyskyddsuthyrningen på NÄL Gå igenom huvudentrén, Östra gatan 2, tag hiss D till Plan 1 (en våning ner från entréplan) Även denna sommar kommer öppettiderna för att hyra babyskydd i personalbutiken vara begränsade, här är öppettiderna för babyskyddsuthyrningen i sommar: Veckorna är det öppet för att endast hyra babyskydd kl Hälsningar Kristina Kristina Jansson, informatör/projektledare Fabriksvägen Trollhättan Tel: , växeln kristina.jansson@ntf.se Hepatit A Hoppas alla fått informationsbroschyr samt affisch gällande kampanjen att våra yngre resenärer löper risken att ta med sig Hepatit A hem i samband med utlandsresor. Projektet är ett samarbete mellan regionens smittskyddsenhet och de centrala barnhälsovårdsenheterna. Har ni frågor så hör av er och glöm inte att förskolan är viktiga samarbetspartners även i den här frågan! Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare
4 3 Nytt PM gällande järntillskott till nyfödda Här presenteras det nya PM som NU-sjukvårdens Barn och Ungdomsklinik använder gällande substitution järn. Järntillskott ger bättre Hb värde samt har visat positiva kognitiva effekter men doseringen är mycket viktig då för höga doser kan vara skadliga. Handläggning, recept och eventuell provtagning sköts från Barnklinikens sida men värdefullt för oss inom barnhälsovården att känna till rutinerna när föräldrar frågar. Observera att välmående barn med profylaktiskt järntillskott inte behöver följas med provtagning avseende järnstatus. Rekommendation om järntillskott Vilka barn ska behandlas: Alla prematurfödda och fullgångna barn med födelsevikt under 2500g bör erbjudas järntillskott. Vem ansvarar för behandling: Ansvarig läkare vid inneliggande vård på neonatalavdelning, eller om barnet endast vårdats på BB, rondande barnläkare på BB. Preparatval: I Sverige finns idag endast ett preparat med oral flytande beredning: Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe). Läkemedlet kan köpas receptfritt men för korrekt dosering rekommenderas att recept utfärdas. Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor* 12 månader *Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på två doser bör eftersträvas. För att förenkla administrering och instruktioner rekommenderas följande stegvisa upptrappning, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar < 750 g: 1 dr (= 1.5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn g: 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4 2 mg/kg/dygn g: 2+2 dr (= 6 mg/dygn) mg/kg/dygn >4000 g: 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2.3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning av barn med födelsevikt > 1500 g: 2 droppar morgon och kväll fra n 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kva ll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 ma nader. Om barnet huvudsakligen äter ersättning halveras dosen. Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Om patienten har s-ferritin > 350 µg/l, bör man avvakta med järnprofylax och istället följa s-ferritin en gång i veckan. Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning, kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t.ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller: Välmående barn med profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus.
5 Sammanfattning av fokusgrupp kring amning. 4 Deltagare i gruppen: Paula Helde Munkedal BVC, Lotta Carlsson Silentzvägens BVC, Fredrika Bursell Henåns BVC, Eva Martinsson Balderkliniken BVC, Ida Källar Dalabergs BVC, Karin Zandén Vargöns BVC, Anna Magouli CBHV, Nina Knutsson CBHV. Vi har under hösten 2012 och våren 2013 träffats 5 ggr. Syftet med gruppens arbete var att höja kompetensen kring amning, inventera material och göra en handlingsplan för BVC-sjuksköterskans amningsarbete. Vi har under våra träffar läst och diskuterat artiklar, tittat på amningsfilmer, tittat igenom det material som finns idag om amning och auskulterat på amningsmottagningen. Under en träff bjöd vi in Elizabeth Franklin från amningsmottagningen. Vi har bl.a diskuterat vikten av att alla ska kunna göra amningsobservation på BVC, vi har också granskat WHO s råd kring amning och tillvänjning av mat, i detta diskuterade vi också vikten av att de råd som vi ger ska vara vetenskapligt underbyggda. Artikeln Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn. (Läkartidningen nr 8, 2013) kommer Nina att skicka till all BVC-ssk. Vi har också tänkt att det skall finnas en frågespalt i Barnavårdsvett för amning. Frågor ang. amning kan skickas till Anna eller Nina. Fokusgruppen kommer också att i en amningsruta i Barnavårdsvett rapportera och ge tips om de nyheter och länkar vi hittar. Inför hösten kommer vi göra en sammanställning av arbetet hittills och utarbeta en handlingsplan för BVC. Fokusgruppen Amning
6 5 Från tidigare utvärdering: Det är mycket viktigt med föräldraträffar både inom mödra- och barnhälsovård men också inom förskola och grundskola. Kursen gav trygghet att stå inför andra vuxna att få redskap att leda men också kunna stå tillbaka och låta gruppen utvecklas. Fördelen med blandade yrkeskategorier blev att diskussionerna i den praktiska delen blev väldigt varierande. Inbjudan till utbildningen: Föräldrastöd: hälsofrämjande möte med föräldrar i grupp 7,5hp Målgrupper: Alla yrkeskategorier som möter föräldrar i grupp till exempel på barnmorskemottagning, barnavårdscentral eller i förskola, grundskola. Utbildningens syfte: Att med barnkonventionen och det salutogena perspektivet som bas ge kunskap och förutsättningar för att skapa ett pedagogiskt och professionellt möte teorier om grupprocesser och ledarskap som kan vara användbara att leda samtal med föräldrar i grupp att kritiskt observera och värdera kommunikativa situationer Examination: sker dels genom individuell skriftlig sammanfattning av en, under kursen, förd loggbok, dels genom en individuell skriftlig analys av en kommunikativ situation. Kursdeltagarna ska också uppföra en fullständig planering över en föräldraträff (en eller flera) från inbjudan till utvärdering med grund från utbildningens delar. Omfattning: Kursen omfattar totalt sex halvdagar och två heldagar förlagda på Högskolan Väst med start vecka: 37. Kursdatum: 10/9, 18/9, 3/10, 15/10, 7/11, 26/11 halvdagar samt 23/10 och 11/12 heldagar (OBS! Preliminära datum ändringar kan ske) på Högskolan Väst i Trollhättan. Kursansvarig: Lenah Skärstrand. Högskolan Väst. Behörighet: Kursen ges som uppdragsutbildning och behörigheten är därför grundläggande. Uppdraget utgår från Centrala Barnhälsovårdsenheten i Fyrbodal och utförs av Högskolan Väst. Antal deltagare 30 till en kostnad av kr exkl. moms (vid fullt antal deltagare)per deltagare. Litteratur ingår ej. Övrigt: Observera att ansökan är bindande men kan efter diskussion med kursutförare överföras till annan sökande (med behörighet) från samma vårdenhet. Senaste ansökningsdatum: Besked om antagning lämnas senast vecka:34 Ansökan görs i det bifogade worddokumentet!
7 6 Från tidigare utvärdering: Det är mycket viktigt med föräldraträffar både inom mödra- och barnhälsovård men också inom förskola och grundskola. Kursen gav trygghet att stå inför andra vuxna att få redskap att leda men också kunna stå tillbaka och låta gruppen utvecklas. Fördelen med blandade yrkeskategorier blev att diskussionerna i den praktiska delen blev väldigt varierande. Anmälningsblankett: Föräldrastöd: hälsofrämjande möte med föräldrar i grupp 7,5hp Namn: Arbetsplats: Adress arbetsplats: Postadress: Direkttelefon: Ev mobiltelefon: E-post: Yrke: Beställar-id/fack-id/kund-nr: Maila in ansökan till teamassistent Mikaela Johansson, mikaela.johansson@vgregion.se eller faxa på
8 Information från Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården Ny lag Från och med införs en ny lag om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Lagen innebär att personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här, ska ha rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Barn - under 18 år Barn ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som folkbokförda barn. Vuxna - över 18 år Vuxna ska erbjudas omedelbar vård och vård som inte kan anstå inklusive specialistvård, rehabilitering och hjälpmedel efter remiss, tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort samt preventivmedelsrådgivning. Dessutom Receptförskrivna läkemedel i samband med vården, sjukresor, tolk, vård och åtgärder enligt Smittskyddslagen samt en hälsoundersökning ska även erbjudas. Hemsidan I samband med att den nya lagen träder i kraft kommer ett bildspel med information om lagen att finnas på vår hemsida: samt informationen på hemsidan att uppdateras. För primärvårdens del kommer även hälsomallarna för barn och vuxna att revideras fakturaunderlagen att revideras och delas upp i två grupper, en för asylsökande och en för personer som vistas i Sverige utan tillstånd ett bildspel, som stöd till vårdgivarna med information om fakturahanteringen, att finns på vår hemsida i högerspalten under "Mer information" - Ersättningsfrågor, vård av asylsökande med flera. OBS! Tänk på att information, mallar, underlag med mera kontinuerligt uppdateras och aktuell information bör därför hämtas direkt från Vid frågor, var god kontakta Annette Fogels - utvecklingsledare, vårdfrågor Sirpa Hindebo - utvecklingsledare, ekonomifrågor Tel: Tel: Mobil: Mobil: E-post: annette.fogels@vgregion.se E-post: sirpa.hindebo@vgregion.se
9 8 Information om BB-/ Amningsmottagningen på NÄL inför sommaren BB-/Amningsmottagningen kommer att ha begränsad verksamhet under sommaren. Viktig att alla familjer ombedds ringa BVC från BB Angående Tidig hemgång under perioden v 24-34: Omföderskor som åker hem före 48 timmar och är välmående och utan riskfaktor träffar inte BBmottagningens personal inför hemgång. Uppföljning; Återbesökstid (barnläkare us, PKU, OAE) ges ut av avdelningspersonal. Förstföderskor som åker hem före 48 timmar träffar som vanligt BB-mottagningens personal inför hemgång. Uppföljning; Telefonkontakt vid behov och ett återbesök inom några dagar. Förstföderskor som åker hem mellan timmar träffar som vanligt BB-mottagningens personal inför hemgång. Uppföljning; Telefonkontakt nästföljande dag. Vid problem eller riskfaktorer bokas ett Barnmorska besök till BB-mottagningen. Vid välmående mor och barn fråga om familjen har fått tid på BVC. Angående Amningsmottagningen under perioden v 26-31: Vi kommer inte kunna ta emot tfn samtal för rådgivning eller besök för hjälp med vanligt förekommande amningsproblem. Akuta fall med misstänkt bröstinfektion/bröstabscess hänvisas till BB-/Amningsmottagningen tfn knappval 3 alla dagar kl Jourtider kopplas telefonen till BB-enheten. Vid frågor hör gärna av er. Mvh Cathrin Åkerström Zab Franklin
10 9 Fortbildningsträffar Psykolog och Dietist Under våren har samtlig personal på BVC i Fyrbodal erbjudits fortbildningsträffar med psykolog och dietist, med fokus på EPDS och Mat, Aktivitet och Viktutveckling. Träffarna har varit välbesökta och många frågor ifrån vardagen på BVC har kommit upp och diskuterats kollegor emellan. Vi har tagit med oss vissa frågor och återkommer till respektive grupp med svar på dessa samt minnesanteckningar ifrån träffen. Titta gärna även under frågor och svar i detta nummer av Barnavårdsvett, då vi valde att svara på några av frågorna där. Gemensamma programpunkter för alla träffar var seminarium kring EPDS samt Mat, Aktivitet och Viktutveckling med genomgång av ny forskning och relevanta artiklar gällande depression samt det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma. Seminariet avslutades med diskussion och personalen fick tid att ställa frågor relaterade till ämnesområdena samt utbyta erfarenheter med varandra. EPDS-sammanfattning Seminariet handlade om de tre olika stadierna av depression och hur de yttrar sig. Amning i relation till depression visade i en studie ingen skillnad i matningsmönster etc. mellan de mammor som var deprimerade kontra de som inte var deprimerade. Detta är intressant med tanke på behandling och bemötande på BVC. Den senaste forskningen visar att 50 % av de deprimerade mammorna på BVC hade upplevt symptom redan under graviditeten. Det är därför viktigt att ha ett välfungerande överrapporteringssystem mellan MVC och BVC. En ny riskfaktor för post partum depression är stress relaterat till barnomsorg, dvs 15-timmars regler och oro över att inte få behålla platsen för det äldre syskonet. Diskussionsfrågor EPDS: Amning och läkemedel vid depression? Tidigare har gravida och ammande kvinnor inte rekommenderats antidepressiva läkemedel eftersom de ansågs kunna skada barnet. Den rekommendationen har ändrats eftersom det nu för tiden finns läkemedel med färre biverkningar. Det finns läkemedel där det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken i så liten mängd att det är osannolikt att barnet påverkas om man följer doseringsanvisningarna. Dessutom anses riskerna med att man är deprimerad som mamma vara större än risken för eventuell påverkan på barnet. Många gravida och ammande kvinnor vill överhuvudtaget inte ta läkemedel eftersom de är oroliga för sina barn. Om läkaren har konstaterat att man är deprimerad och skulle kunna må bättre av antidepressiva läkemedel är det av omsorg om både mamman och barnet. Ofta får man läkemedel i kombination med stödjande samtal (uppgifterna är hämtade från 1177.se publicerad ). Det finns även två användbara länkar kring läkemedel och amning som är; EPDS och asylsökande? Här hamnar BVC ofta i svåra bedömningar, då man behöver väga in hur hela livssituationen påverkar de enskilda familjerna. Det blir oerhört viktigt med en god kunskap om familjernas situation och hur vi tillämpar våra etiska principer i vardagen. Det blir att värdera på vilket sätt det finns stöd och möjlighet att omhänderta familjerna på bästa möjliga sätt, vilket inte alltid är tillfället. Detta kan innebära att vi inte väljer att använda EPDS under dessa omständigheter.
11 Forts. 10 När ska MBHV-psykologen ta emot? MBHV-psykologen tar emot föräldrar som väntar barn eller föräldrar till barn från 0-6 år där frågeställningen handlar om föräldraskapet eller barnets utveckling. Det kan t ex vara efter en EPDS screening när det behövs ett utökat stöd eller när det finns behov av att samtala kring utvecklingsfrågor kring sitt barn och hur man som förälder förhåller sig till sitt barn. Ofta kan det vara olika vardagssituationer som blir synliga under BVC-besöken där förälder behöver få stöd och samtala kring t ex mat, sömn och tröst. Mat, Aktivitet och Viktutveckling sammanfattning Forskning får en friskare generation (Levnadsförhållanden, vanor och hälsosam vikt) En läsvärd artikelsamling skriven av forskare vid Göteborgs universitet. Varje kapitel avslutas med konkreta förslag och förebyggande insatser. Tar upp exempel ifrån Idefics studien etc. Ladda gärna ner hela boken: ( Diskussion:Vi får stöd i att arbeta primärpreventivt och att det är viktigt att vi riktar oss till ALLA föräldrar. Vi kan inte sitta och vänta på den bästa metoden, när problemet är så stort, utan vi får börja där vi är och med de medel vi har till förfogande. Skapar synergieffekt om många olika aktörer arbetar med samma mål på olika sätt. Erfarenheter av att vara förälder till ett barn med övervikt ett föräldraperspektiv (Barnbladet 2013) Artikeln beskriver hur föräldrar till överviktiga barn upplever samtal kring barnens levnadsvanor, längd/vikt/bmi kurva, etc. Många beskriver att de inte tycker att kurvan är representativ för just deras barn utan är mer generell. Normalviktiga barns föräldrar har lättare att acceptera kurvan, då den just bekräftar att deras barn är normalt. Ändå är det just när föräldrarna till de överviktiga barnen sett kurvan som de förstått att barnet faktiskt är överviktigt. Diskussion: Det är inte ovanligt att föräldrar blir arga när man först tar upp detta ämne. De underskattar ibland barnets vikt eller ser likheter med hur de själva såg ut i den åldern etc. Även andra studier bekräftar att det är vanligt att föräldrar underskattar barnets BMI och de kan också vara obefogat rädda att barnet ska bli underviktigt. Detta är svåra samtal, -skriftlig och muntlig handledning i ämnet önskas. Diskussionen rörde sig allmänt kring vikten av att arbeta primärpreventivt, särskilt med tanke på att det är så svårt att åtgärda övervikt och fetma som är etablerad. Flera BVC-sjuksköterskor beskrev att BMI-kurvan upplevs som mer lättolkad av föräldrar till överviktiga barn och att det var lättare att nå fram efter att ha visat den. Personalen efterfrågade material att använda vid samtal om övervikt. Lätta Tips 4-6 år är ett riktat material. Handledning till materialet Lätta tips 4-6 år ska alltid följa med vid beställning, men vi har även en pdfversion på vår lokala hemsida. Matkrångel i samband med övervikt och föräldrars oro över att det överviktiga barnet inte äter togs också upp. Vissa överviktiga barn har ett mycket selektivt ätande och föräldrarna vågar inte utmana detta. Det vi kan göra för att förebygga dessa låsningar är återigen att använda oss av metoden Mat, aktivitet och viktutveckling med samtal om hälsosamma matvanor tidigt och vid upprepade tillfällen, under barnets uppväxt.
12 11 forts Personalen tipsade varandra om hur bra det är att skicka med Mat, Aktivitet och Viktutveckling-broschyren tillsammans med inbjudan till 18 mån, 2,5 och 4 års besöket. Då är föräldrarna inställda på samtal kring levnadsvanor och det medför att det känns naturligt att inleda detta samtal som också går snabbare eftersom föräldern ofta redan har läst igenom fokusfrågorna. Mona Bryggman, psykolog och Anna Magouli dietist Akademisk avhandling kring depression hos Svenska pappor Pamela Massoudi har disputerat genom att avlägga sin filosofie doktorsexamen i psykologi. Disputationen ägde rum fredagen 19 april, 2013, vid psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg. Fakultetsopponent var Professor Stephen Matthey, School of Psychology, University of Sydney, Australia. Avhandlingens titel är Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period. Disputationen föregicks under trevliga former med en intresserad publik. Pamela fick försvara sina arbeten och blev utfrågad med många sammansatta och kluriga frågor av sin opponent samt av experter i publiken. I den del som berör pappor i avhandlingen beskrivs att sex procent av papporna (12 procent av mammorna) hade tecken på oro, stress och depression. 1,3 procent av papporna uppfyllde kriterier för diagnosen egentlig depression. De vanligaste faktorerna bakom pappornas depression var problem i parrelationen, tidigare depressioner, stressfyllda livshändelser eller låg utbildning. Det som vi tidigare känner till är att depression hos nyblivna föräldrar kan försämra samspelet med barnet och senare påverka barnets känslomässiga och kognitiva utveckling negativt. Därmed är det viktigt att utforma ett fungerande omhändertagande även för papporna inom barnhälsovården. Forskningen ger oss ökad förståelse för hur vi inom barnhälsovården kan arbeta vidare med att utveckla stödet för papporna. Ett sätt kan vara att utforma metoder för att bättre kunna uppmärksamma depressionssymtom hos nyblivna pappor. Det fanns dock inga entydiga svar utan avhandlingen gav inspiration för framtida forskning kring pappornas psykiska hälsa. För intresserade finns avhandlingen att läsa i sin helhet vid Göteborgs universitets bibliotek. Mona Bryggman, psykolog Flödesschema gällande komjölksallergi Nu har NU-sjukvården enats om ett flödesschema gällande komjölksallergi. Detta schema inleds med att en remiss ifrån BVC inkommer pga misstänkt komjölksproteinallergi till barn- och ungdomsmottagningen. Barnet kommer att få en tid till läkare inom kortast möjliga tid. En barnläkarbedömning sker och om läkaren beslutar att elimination av komjölk ska ske får familjen snabb kontakt med dietist för förskrivning. Efter ca 1 månad utvärderas effekten av komjölkproteinfri kost och ev provsvar. Om läkaren beslutar om fortsatt komjölksfri kost fattas beslut kring nästa provokationstillfälle och information om nästa komjölksallergiträff ges. Detta innebär för BVC att föräldrarna även i fortsättningen skall köpa en provburk själva och testa hemma. BVC-läkaren kan vid misstanke om komjölksallergi snabbt skicka en remiss till barn och ungdomsmottagningen NU-sjukvården så tar de över utredningen. Om BVC ändå ger råd om att föräldrarna eliminerar komjölksprotein på egen hand är det bra att i första hand rekommendera Althéra eller Nutramigen som komjölksersättningspreparat. Annars finns risk att det preparat barnet precis accepterat kommer att ersättas av det rekommenderade preparatet på den fortsatta förskrivningen. Anna Magouli, dietist
13 12 Solråd för barn Barns hud är mycket känsligare än vuxnas och blir lättare bränd i solen. Man ska skydda barnen med luftiga kläder och solkräm. Spädbarn ska helst inte alls vara i direkt solljus. Solljus innehåller olika slags strålning. Den ultravioletta strålningen (UV-strålningen) delas upp i UVAstrålning, som gör att hudens pigment mörknar, och UVB-strålning, som gör att mängden pigment ökar och att överhuden blir tjockare. Båda typerna av ultraviolett strålning kan ge hudskador. Lite sol är nyttigt Efter en lång vinter är det ofta skönt för barn att vara ute och leka med lättare kläder. Solstrålarna är nyttiga för både barn och vuxna, men i måttliga mängder. Solen ger värme och ljus, och de ultravioletta strålarna gör att kroppen bildar D-vitamin som alla behöver. Men man behöver inte vara ute i solen länge för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin. Det räcker om händerna och ansiktet utsätts för solstrålar i ungefär 20 minuter varje dag. Huden kan skadas Men solstrålarna kan orsaka soleksem och brännskador. För mycket solljus kan göra att huden åldras snabbare. Barns hud är tunnare och har mindre pigment än vuxnas och blir därför lättare bränd av solen. Om man bränner sig flera gånger som barn ökar risken att få hudcancer senare i livet. Störst är risken för personer med ljus eller fräknig hy. Ju mörkare hy man har, desto bättre tål man solen och desto mindre är risken för att få hudcancer. Men risken för hudcancer ökar också ju mer tid man är i solen, oavsett om man bränner sig eller inte. Solråd för spädbarn Spädbarn, det vill säga barn under ett år, har nästan inget skydd alls mot solens strålar och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Ett barn under sex månader skyddar man mot solen genom att klä barnet i heltäckande tunna kläder och solhatt samt att alltid hålla barnet i skugga eller genom att vara inomhus när solen är som starkast mellan klockan 11 och 15. Det är viktigt att se till att det inte blir för varmt i vagnen. Ofta är det bättre att låta barnet ligga på en filt på marken, i skuggan av ett träd eller ett parasoll. Om ett barn som är över sex månader har skyddande kläder och solkräm är det ingen fara om det hamnar i solsken korta stunder under lek eller en tur i barnvagnen. Man behöver använda en hög solskyddsfaktor om man smörjer in barnet, det vill säga en solskyddsfaktor mellan 30 och 50. Läs mer via denna länk
14 13 Frågor och Svar Fråga BVC läkare: Brödrapar som är 5,5 år repektive 3,5 år som i sitt hemland fått mässlingsvaccination vid 9 månader samt 18 månader men inget vaccin mot påssjuka eller röda hund. Hur gör vi? Svar: Båda bröderna bör få en en MPR vaccination nu och ytterligare en när de går i årsk 2 inom skolhälsovården. Det låter som mycket av mässlingsvaccin men det är ytterst sällan vi ser biverkningar av detta levande vaccin förutom första sprutan som inte så sällan ger både feber och utslag. Barnen behöver sitt skydd mot påssjuka och röda hund och det blir bäst att använda det kombinationsvaccin vi har. Fråga BVC ssk: Mamma berättar att hennes pojke fick sin MMR vacc vid 18m ålder och det finns dokumenterat. Hon berättar vid 2,5 års kontrollen att vid vaccineringen kom vaccinet utanför då spruta och spets släppte från varandra. Hur gör nu? Vad har du för åsikt? Mor orolig att pojken ej fått tillräckligt med vaccin. Svar: Detta borde ssk eller läkaren som gav det noterat i journalen och rekommenderat ny vaccination. Är modern övertygad att större delen av innehållet ej gavs så rekommenderar jag ny vaccination fulldos av MMR. Man får inte "extra" biverkningar om det blir lite mer medan däremot skyddet förutsätter i princip fulldos. Fråga BVC ssk: Har en fråga kring dels en felvaccinering samt riktlinjer kring TBE vaccinering. Jag hade semester för ett tag sedan och en kollega vikarierade för mig. Vid läkarkontroll 6 månader gav sköterskan Tetravac (trots att vacc Pentavac och Prevenar 13 getts som vanligt vid 3 och 5 månader) Även läkaren var ny och litade på sköterskan. Jag upptäckte detta nu när jag skulle boka in gossen på 12 månaders kontroll. Jag förstår att jag kan ge Prevenar men hur gör jag med övrigt vaccin?? Barnet mår bra och mamma är informerad. Barnet är i dag 11 månader. En liten fråga till. Vad är det sagt om TBEvaccin till barnen. TV går ut med att man kan vaccinera från 1 års ålder. Vi har ju som du säkert vet en del fall av TBE här i området (Dalsland) och föräldrarna är oroliga. Vad säger ni inom Barnhälsovården? Svar: Låter som du hanterat detta på bästa sätt dvs 1. informera föräldrar 2. Avvikelserapportering till chef 3. Se hur man kan undvika framöver liknande misstag. Om jag uppfattar dig rätt så har barnet fått 3 mån: Pentavac samt Prevenar, 5 mån : Pentavac samt Prevenar. 6 mån : Tetravac Rent kliniskt så är det inget allvarligt som hänt trots allt. Skillnaden mellan tetravac och pentavac är att tetra inte har ACT-HiB komponenten. Om du ger den tredje Pentavac dosen mellan mån ålder och samtidigt Prevenar så blir allt bra. Många vaccinationsprogram utomlands har 4 dos förfarande med ungefär dessa intervall så det är väl beprövat.
15 Forts på svar 14 När det gäller TBE så skrev jag om detta i senaste barnavårdsvett som du sannolikt fått men annars hittar på vår hemsida. Efter publiceringen har smittskyddet ändrat riktlinjer till att barn över 1 år rekommenderas vaccin om de rör sig i riskområden. Riskområden finns med i min "artikel " samt finns på smittskyddets hemsida regionen som du lätt når. Just kring Vänerkusten Brålanda och uppåt har TBE förekommit liksom vid Svanskog, och in mot Mellerud. Anledningen till den sänkta åldersgränsen som rekommendation är att man i svenska studier sett att även små barn kan få TBE med resttillstånd och problem. Vaccinet har varit godkänt från ett års ålder längre tid men vår policy har varit den lite högre åldern som nivå men som nu således sänkts. Risken är fortfarande liten men sjukdomen alllvarlig så jag tycker att de familjer som har sommarstugor och vistas mycket i skog och mark, brukar få fästingar skall vaccinera sig medan däremot "stadsbor" som åker till köpcentra på helgerna knappast behöver vaccinera sig. Någon allmän rekommendation för vaccination finns inte utan måste diskuteras i fall till fall. Vårdcentralens och inte BVC uppgift genomföra vaccinationerna, även om den kan göras på BVC och av BVC personal men skall inte gå ut över ordinarie arbetet. Fråga BVC ssk: Nu kommer en vaccinations fråga igen. Pojke som är i USA med sin moder och kommer att missa vacc nr 3 (Har nu gått 13 månader sedan dos nr 2 och troligtvis kommer det gå en månad till innan de kommer till Sverige), om de nu kommer! Måste jag börja om från början med vaccinationerna? Svar: Ok att vänta upp till 2 år mellan dos 2 och 3 även om det inte är att rekommendera. Så passa på när de är tillbaka! Glöm inte att din BVC läkare skall ge en ordination då det ligger utanför ordinarie programmet avseende dosintervall. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Frågan från BVC: Är det ok att ge smakprover ifrån föräldrars mat som är salt? Dietisten svarar: Det är ok att ge ett kryddmått ifrån en potatis som är kokt i salt eller en köttfärssås. Det kan vara viktigt att få föräldrar att inse att det är den mat som de vill att barnet ska lära sig att tycka om som de bör börja med och inte söta livsmedel eller väldigt salta tex pommes frites etc. När smakproverna övergår till smakportioner/barnmat bör man dock tänka mer på salthalten i maten. Det är ju också lättare, för då kanske man gör några portioner särskilt till det lilla barnet, alternativt att man tar undan en portion innan man saltar etc. Fråga från BVC: Rödbeta, är det ok att ge barn under ett år? Dietisten svarar: Ja, nu har man förstått att det är bara blasten som är giftig, och den äter vi ju inte.
16 15 forts på frågor och svar Frågan från BVC: Frysta bär, måste de kokas för att undvika risk för hepatit A? Dietistens svar: Livsmedelsverket varnade under våren för frysta bär, då flera fall av hepatit A berodde på smitta ifrån frysta bär både i Sverige och i andra länder i Europa. Nu kvarstår endast varningen för frysta jordgubbar ifrån Marocko och Egypten. Det kan dock vara svårt att förstå om bären är svenska eller om de odlats någon annanstans men säljs av ett svenskt företag det blir till att läsa noga på förpackningen. Och ja, misstänkta jordgubbar måste kokas helt igenom om man vill undvika Hepatit A. Att besöka en jordgubbsodling och plocka jordgubbarna själv är kanske den säkraste metoden? Gällande rävens dvärgbandmask behöver man inte längre vara orolig över att plocka bär och svamp i skogen heller. Livsmedelsverket har gått igenom den kunskap som finns och kommit fram till att risken att som människa smittas genom bär och svamp är ytterst liten. Att endast tvätta bären tar inte bort risken men vid kokning dör alla eventuella parasiter, bakterier och virus på och i bär och svamp. Importerade bär och svamp har fått samma bedömning gällande risken för rävens dvärgbandmask. Fråga från BVC: Hur länge behöver barn som inte ammas få ersättning, går det inte att byta ut den mot välling istället som är ett billigare livsmedel? Dietisten svarar: Tanken är att bröstmjölkersättningen ska fasas ut långsamt på ungefär samma sätt som amningen. Välling/gröt innehåller gluten och en stor del protein. Små barn behöver inte så mycket protein och det är bra om glutenhalten i maten den första tiden är rel. låg. Rekommendationen ifrån Livsmedelsverket är 2-3 mål gröt/välling per dag. Resten (totalt 5-6 måltider/dag) bör täckas av bröstmjölk/ersättning och lunch/middagsmat. Amning innebär oftast fler, mindre måltider. När barnet äter sig mätt (eg. täcker sitt energibehov) på lunch och middagsmat samt 2-3 gröt/vällingmål kan man sluta med bröstmjölkersättningen. Anna Magouli, dietist Semesterledighet sommaren 2013 för Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Under sommaren är bemanningen något begränsad, om din ordinarie psykolog har semester finns dock alltid en MBHV-psykolog i Fyrbodal att nå enligt nedan: Vecka 26: Marina Cavenius Vecka 27: Gunnel Bäck Vecka 28: Marie Sandén Vecka 29: Elisabeth Berger Vecka 30: Jill Bengtsson Vecka 31: Åsa Löfgren Vecka 32: Åsa Löfgren Vecka 33: Marina Cavenius Ni kan även nå verksamhetschef Per Möllborg till och med vecka 28 på eller eller enhetschef Mona Bryggman till och med vecka 27 på Vi önskar er alla en underbar sommar!
17 16 Semesterledighet sommaren 2013 för Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Namn Telefonnummer V 26 V 27 V 28 V 29 V 30 V 31 V 32 V 33 Per Möllborg, BHV-överläkare per.mollborg@vgregion.se X X X X X Nina.knutsson, vårdutvecklare nina.knutsson@vgregion.se X X X X X X Anna Magouli dietist anna.magouli@vgregion.se X X X X X Mona Bryggman psykolog mona.bryggman@vgregion.se X X X X X Mikaela Johansson, teamassistent mikaela.johansson@vgregion.se X X X X X X = semester Vid behov av kontakt, vänd dig till den av oss som är i tjänst! Vecka 29 kan ni förutom Nina Knutsson även nå Thomas Arvidsson, bhöl/verksamhetschef för Centrala Barnhälsovården Göteborg/Södra Bohuslän på tel Vecka 30: Thomas Arvidsson bhöl/v-chef Gbg/S Bohuslän Vecka 31: Thomas Arvidsson bhöl/v-chef Gbg/S Bohuslän Vecka 32: Tina Henningsson bhöl/v-chef Skaraborg Vecka 33: Ann-Sofie Cavefors bhöl Gbg/S Bohuslän
18 17 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Hösten 2013 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 14 augusti Onsdag 11 september Onsdag 9 oktober Onsdag 6 november Onsdag 11 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Frida Hoas leg dietist Turid Osland Johansson leg dietist
BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA
Landstinget Västmanland apr 2014 Länshandboken BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla
Läs merBARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård
BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad
Läs merFakturahantering i primärvården 2014-02-03
Fakturahantering i primärvården 2014-02-03 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga hur fakturering av läkarbesök, sjukvårdande behandling och hälsoundersökning
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merÅrsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc
Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc % BVC Tot ant 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2014 2014 BVC Strömstad Läkarhus
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merFlöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder
Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård
Läs merVälkommen till BB-enheten
Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merAmning/rådgivning på BVC
Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn
Läs merAtt vårda sin hälsa. i Sverige
Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merHur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur
Läs merBarn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114
Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merErsättningshandboken
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård 2019 Handbok besöksersättning 2019, gällande från 2019-01-01 Ersättningsnivåer fastställda av Vårdstyrelsen 2018-10-22 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral...
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...
Läs merBarnavård s vett. 34:e årgången Nr 1, 2014 April
Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 34:e årgången Nr 1, 2014 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2016 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 4 Sjuksköterska... 5 Distriktssköterska...
Läs merÖnnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:
Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merEnkätundersökning om solvanor
Enkätundersökning om solvanor Genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 24 november-2 december 211 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merI skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård
I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,
Läs merBarnavårdsvett. 35:e årgången Nr 2, 2015 Juni
Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 010-441 64 80 35:e årgången Nr 2, 2015 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet
Läs merTolka och förstå små barn
2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merHälsoundersökningar av barn från andra länder
Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan
Läs merVälkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn
Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 Middag 17.00
Läs merFlyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska
Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merVälkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015
Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs merToctino (alitretinoin)
PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino
Läs merEnkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merVälkomna att föda barn i Västerås!
Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merInformation till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning.doc Skapat den :28:00
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning.doc Skapat den 2013-05-16 10:28:00 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare...
Läs merMall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år
Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter
Läs merMål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att:
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merErsättningshandboken. - besöksersättning primärvård
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2016 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 4 Sjuksköterska... 5 Distriktssköterska...
Läs merHepatit B - handläggning av gravid kvinna med hepatit B bärarskap och hennes barn
Dokumentets Titel Hepatit B - handläggning av gravid kvinna med bärarskap och hennes barn Ägare: Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Lars Holmberg, Agneta Romin, Stefan Morén, Bodil Petersen, Britt Börjesson,
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.
Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merErsättningshandboken
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2018, gällande från och med 2018-04-01 Fastställd av vårdstyrelsen 2018-03-19 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 1
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merInformation och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb. Gustav Vasa skola. Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755
Tel. 070-12 44 755 Gustav Vasa skola Fritidsklubben Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb Gustav Vasa skola Karlbergsvägen 34 113 27 Stockholm Marika Tiemann 076-12 44 755 marika.tiemann@stockholm.se
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Läs merINBJUDAN TILL HELDAGSSEMINARIUM
INBJUDAN TILL HELDAGSSEMINARIUM 18 maj 2017 NÄR ETT LITET BARN DÖR Rutiner, stöd och bemötande Föreläsningar samt visning av dokumentärfilmen Efter Inez. Tid: Torsdag 18 maj 2017, kl. 10:00-17:00. Plats:
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merSynpunkter från SILF/SPUK
Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund
Läs merVÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA
VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA Söderbrinkens förskola består av 2 avdelningar. Solen för barn 1-3 år samt Månen för barn 3-5 år. Här finns plats för ca 35 barn. Vår adress: Söderbrinkens förskola
Läs merVälkommen till Björkhyddans förskola
Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.
Läs merVälkommen till Västmanland! Vår guide till dig som är asylsökande eller nyanländ till Sverige och Västmanland och behöver komma i kontakt med
Välkommen till Västmanland! Vår guide till dig som är asylsökande eller nyanländ till Sverige och Västmanland och behöver komma i kontakt med sjukvården eller tandvården. Asyl- och integrationshälsan är
Läs meratt lämna svåra besked
att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merFöräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015
Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se
Läs merManual för orsakskod vid betalsätt 3 Avgiftsbefriat besök Skapat av PASiS Förvaltningsgrupp Datum: Reviderad:
Manual för orsakskod vid betalsätt 3 Avgiftsbefriat besök Skapat av PASiS Förvaltningsgrupp Datum: 2017-08-28 Reviderad: Orsakskod vid betalsätt 3 (Avgiftsbefriat besök) i PASiS Fr.o.m. 2017-09-07 är det
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merInformationsblad från Mödrahälsovårdsenheten
Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Februari 2012 sid 2 Information från spec-mvc Dagdroppe Nya medarbetare sid 3 sid 4 sid 5 MHV-registret Så kan vården använda 1177 Frågor
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merUtbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin)
Utbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin) Ingress Välkommen till vårdcentralen xx Vårdcentralen ingår i vårdval Kronoberg. Vi erbjuder grundläggande hälso- och sjukvård för alla åldersgrupper, rådgivning,
Läs merPublicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs mer