BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård

Transkript

1 BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad och ibland lång sjukhusvistelse för familjen. Denna situation innebär ofta en separation mellan mor och barn, och far och barn, som kan innebära störningar i samspelet med det nya barnet. Studier har visat att en stor del av föräldrarna drabbas av krisreaktioner i samband med barnets födelse. Det ställs också stora krav på personalens kompetens inom områden såsom medicin, teknik, omvårdnad och psykologi, och på att kunna arbeta i ett periodvist högt tempo. Övergripande mål för neonatalvård och barnhälsovård Det övergripande målet för neonatalvården är att skapa en stödjande vårdmiljö där barn och föräldrar samvårdas, så snart det är möjligt med hänsyn till moderns och barnets hälsa. Hudnära vård, så kallad känguruvård, där barnet vårdas hud mot hud med någon av föräldrarna, delar av eller hela dygnet, hjälper föräldrarna att lära känna sitt barn och tolka barnets signaler och bidrar till barnets välbefinnande. I sin avhandling Kangaroo Mother Care (2012), visade Ylva Thernström Blomqvist att föräldrarna var väldigt motiverade och ville vårda sina barn hud mot hud. Föräldrarna erbjuds att bo på avdelningen och att medverka i omvårdnaden av barnet, helst hud mot hud. Därigenom förbereds föräldrarna på utskrivning från sjukhuset och övergång till sin hemmiljö så snart som möjligt. En del barn som har ett kvarstående vårdbehov kan erbjudas neonatal hemvård från avd 69. Inom barnhälsovården är det övergripande målet att främja barns hälsa och utveckling, tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö samt att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma förutsättningar för en allsidig utveckling för barn. Detta sker bland annat genom att BVC-personalen skapar en god relation och gott samarbete med föräldrar och barn, erbjuder hembesök och återkommande besök på BVC och är lyhörd för familjens behov. God samverkan skapar trygghet och förtroende För att familjen ska känna förtroende och uppleva trygghet i sin nya situation behövs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från mödrahälsovård via sjukhusets neonatalavdelning - neonatal hemvård - till barnhälsovård. Föräldrarnas behov av stöd från hälso- och sjukvården finns kvar lång tid efter utskrivningen. Enligt K Jacksons avhandling Att vara förälder till ett för tidigt fött barn (2006) krävs det mera insatser, såsom tid och kompetens, inom barnhälsovården för att kunna stödja denna föräldragrupp. Vårdkonsumtionen för dessa barn är högre det första levnadsåret visar forskningsresultat. Därav tydliggörs betydelsen av att stärka föräldrarna i deras föräldraskap. I Västmanland föds cirka barn per år och av dem vårdas cirka 10 % på neonatalavdelningen i Västerås. Mellan 50 och 60 barn per år har avslutat sin vårdtid inom hemvården. I Västmanland finns 31 barnavårdscentraler. 1

2 Barn som vårdats på avdelning 69 och blir utskrivna direkt från avdelningen 1. Vid beräknad vårdtid på mer än tre veckor eller om familjen behöver mycket stöd meddelar avd 69 BVC att barnet är fött efter någon veckas vårdtid på avdelningen, och anger om möjligt beräknad fortsatt vårdtid. Vid kortare vårdtid än tre veckor räcker det med rapport i samband med utskrivning enligt punkt 2 och Vid hemgång skickas en omvårdnadsepikris och FV2 från avd 69 till BVC. Vid behov ges även muntlig information från avd 69 till BVC-sjuksköterskan. Innan hemgång kan BVC-sjuksköterskan, om det finns behov, besöka avd 69 och träffa familjen och patientansvarig sjuksköterska. När tidigt hembesök från BVC krävs tänk på att meddela planerad utskrivning från avd 69 i god tid för att ett tidigt hembesök ska bli möjligt. 3. Hembesök av BVC-sjuksköterskan, första veckan enligt barnhälsovårdens program. Barn som skrivs ut via neonatal hemvård från avd Vid planering av utskrivning av barnet från neonatal hemvård behöver BVC informeras om detta i god tid. 2. Inför utskrivning från avd 69 träffas hemvårdssjuksköterskan och BVC-sjuksköterskan för ett gemensamt hembesök hos patienten. Detta gäller främst de gravt underburna barnen och de familjer där det behövs mycket stöd. Detta avgörs från fall till fall av hemvårdssjuksköterskan. Planera gärna in det gemensamma besöket i god tid innan utskrivning så att inte utskrivningen fördröjs i väntan på detta. 3. Vid behov görs ytterligare ett hembesök av BVC-sjuksköterskan. 4. Omvårdnadsepikris och FV2 skickas till BVC vid utskrivningen eller lämnas i samband med det gemensamma hembesöket. Dokumentet utarbetat av Eva Söderqvist, vårdutvecklare och Elisabeth Magnusson, sjuksköterska avdelning 69, Barn- och Ungdomskliniken. Referenser Wallin, Lars (red). Omvårdnad av det nyfödda barnet. Studentlitteratur 2001 Jackson, Karin. Att vara förälder till ett för tidigt fött barn en prospektiv studie om upplevelsen av föräldraskap och möten med vården. Örebro, 2005 Thernström Blomqvist, Ylva. Kangaroo Mother Care Parents experiences and patterns of application in two Swedish neonatal intensive care units. Uppsala Universitet,

3 UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla barn med födelsevikt < gram eller gestationsålder < 32 veckor - svåra asfyxier - gravt tillväxthämmade barn ( 3 SD) - övriga svårt sjuka barn (t. ex. svår sepsis, kramper etc.) Vid hemskrivning ska barnet: - äta självt och öka i vikt - hålla stabil temperatur - inte behöva extra övervakning i normalfallen Föräldrarna ska vara trygga i sin föräldraroll. Ofta sker utskrivningen stegvis via permissioner till hemmet före definitiv utskrivning. Utskrivning till hemmet med stöd från hemvårdsgruppen på avdelning 69 kan ske då barnet fortfarande sondmatas. Vikten är av underordnad betydelse för tidpunkt för utskrivning. BVC-kontakt Se samverkansdokument, sid 1. Utvecklingsbedömning Korrigera för barnets underburenhet, framförallt viktigt de första månaderna. Vaccinationer Se avsnittet Vaccinering av prematurfödda i vår Länshandbok. Vitaminer Tidigare fick prematurfödda barn multivitaminpreparat första halvåret, men numera ges D-droppar till alla barn från 1 veckas ålder. 3

4 PM angående järntillskott till lågviktiga barn Skrivet av Birger Malmström, neonatolog, avd 69, Barn- och Ungdomskliniken i Västerås Bakgrund Barn med låg födelsevikt (< 2500 gram) har risk att få järnbrist beroende på att de har lägre järndepåer i kroppen vid födelsen, kombinerat med en mycket snabb tillväxt under de första levnadsmånaderna. Vilka barn ska behandlas? Alla barn med födelsevikt < 2500 gram, oavsett gestationsålder. Vem ansvarar för behandling? Läkare som träffar barnet på BB eller neonatalavdelning 69 ansvarar för att skriva recept och dela ut doseringsanvisning till föräldrar. BVC-läkare ansvarar för receptskrivningen om ett barn skulle ha missats på BB/69. Preparat Niferex 30 mg/ml (1,5 mg/droppe) Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor 1 12 månader 1 Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på 2 doser bör eftersträvas. Följande stegvisa upptrappning rekommenderas, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar <750 g 1 dr ( = 1,5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn g 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4-2 mg/kg/dygn g 2+2 dr (= 6 mg/dygn) 4-1,5 mg/kg/dygn >4000 g 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2,3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning till barn med födelsevikt > 1500 gram: 2 droppar morgon och kväll från 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kväll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 månader. Om barnet till mer än hälften äter modersmjölksersättning halveras dosen. 2 uttag på receptet Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Kontrollera s-ferritin innan järnprofylax inleds. Om barnet har s-ferritin >350µg/L, bör man avvakta med järnprofylax och följa s-ferritin en gång/vecka tills det sjunkit till <350µg/L, varefter järnberikning kan påbörjas. 4

5 Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges järnberikad ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning (t.ex. FM85), kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller Välmående barn som får profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus. Ref: Nationella riktlinjer: Järntillskott till prematurfödda barn med låg födelsevikt Föräldrainformation angående järntillskott finns i Länshandboken, 5