Månadsbladet MEDDELANDE FRÅN FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN SE ÖVER SKYDDET MOT RÖDA HUND! nr 3, mars 2014

Transkript

1 Månadsbladet nr 3, mars 2014 MEDDELANDE FRÅN FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN SE ÖVER SKYDDET MOT RÖDA HUND! Under 2013 rapporterades över fall av röda hund till den europeiska smittskyddsmyndigheten, 99 procent av dem från Polen. Majoriteten av de insjuknade har varit unga män och pojkar. Detta speglar landets vaccinationshistorik: Polen införde allmän vaccination mot röda hund först 2003, vaccination av flickor startades dock redan Kan leda till svåra hjärnskador Röda hund är vanligen en lindrig sjukdom med feber och utslag. Om däremot icke-immuna kvinnor smittas under tidig graviditet kan det leda till att barnet blir svårt skadat. Multihandikapp efter kongenital infektion hos barn kan bestå av svåra hjärnskador, blindhet och dövhet. Cirkulerar inte i Sverige I Sverige infördes vaccination mot röda hund för flickor i 12-års ålder Sedan 1982 erbjuds vaccin i två dos schema som en komponent i kombinationsvaccin mot mässlingpåssjuka och röda hund till alla barn. I slutet av 80-talet upphörde virus att cirkulera i Sverige och röda hund blev en sällsynt sjukdom. Viktigt med skydd för unga kvinnor Utbrott i ett närliggande land är en påminnelse om att sjukdomen inte är utrotad än samt om vikten av att vara skyddad. Det är mycket viktigt både med individuellt skydd för kvinnor i fertil ålder och med hög immunitet i hela befolkningen för att hindra smittspridning i landet. Vaccinationstäckning bland dem som är uppvuxna i Sverige har varit hög. Däremot kan det finnas fler oskyddade bland dem som kommer från länder där vaccination mot röda hund inte ingår i vaccinationsprogrammet eller där vaccination har införts under det senaste decenniet. Det är särskilt angeläget att erbjuda vaccination till flickor och unga kvinnor som nyligen har flyttat till Sverige för att säkra deras skydd mot röda hund innan första graviditet och resor till länder med hög smittrisk. Vaccination mot mässling-påssjuka och röda hund ingår i grundskyddet vid utlandsresor. Eftersom alla tre sjukdomarna fortfarande cirkulerar i många länder i världen, varav flera är populära turistmål, är det viktigt att vara vaccinerad innan resan. Steven Lucas

2 VARIFRÅN HÄMTAS UPPGIFTER FÖR BERÄKNING AV ERSÄTTNING TILL BVC? För 2014 betalas en barnpeng (kapiteringsersättning) enligt nedan Barnpengen delas upp på årets 12 månader. Uppgifter om vilken BVC som skall få ersättning hämtas från Huldra en gång i månaden. Det innebär att det är angeläget att föräldrarna listar barnet på den BVC där de går. Vidare finns det ett strukturbidrag till flera ytterkommuner samt extra medel för de barn som är i behov av tolk. Uppgift om tolkbehov markeras i förekommande fall i Huldra. Kapiteringsersättning (Huldra) 0 år (0-365 dagar) 1-5 år Ersättning per listad Strukturersättning 15 % per listad Tolkersättning per listad Besöksersättning (Cosmic) Hembesök Hembesök genererar en särskild besöksersättning. För att ta del av ersättningen krävs registrering i Cosmic kassa. Underlag för den målrelaterade ersättningen beräknas en gång per år, den 31/12, och tillfaller den BVC som barnet går på vid årsskiftet. Det kan slå orättvist då besök eller frånvaro av besök kan registreras på en annan BVC än den barnet gick på när det var nyfött men oftast jämnar det ut sig och för att få behålla full ersättning krävs att minst 85 % av de nyfödda fått ett hembesök inom 30 dagar efter födelsen. Uppgifter hämtas från Basta. Barn som ligger kvar på BB/barnsjukhuset mer än 14 dagar räknas inte med när underlaget beräknas. Margaretha Magnusson UPPGIFT OM AVSÄNDARE VIKTIG VID SKANNING Det är viktigt att ange uppgift om avsändande BVC när journaler skickas för skanning. Dessa uppgifter saknas ofta vilket leder till att kostnaden för skanningen belastar Landstingsarkivet. Bifoga därför alltid uppgifter om avsändande BVC/vårdcentral inklusive namn och telefonnummer till en kontaktperson. Det senare kan behövas om några frågetecken uppstår. Uppgifterna handskrivs enklast på ett vanligt A4-papper. Thomas Wallby 2

3 UPPDATERAD INFORMATION OM AMNING PÅ NAVET I tidigare nummer har vi informerat om att det finns en gemensam Amningssida på Navet. Syftet med sidan är att underlätta för personal som arbetar med amning. Målet är att vi alla i vårdkedjan får en samsyn kring amningsfrågorna. Sidan uppdaterats kontinuerligt. Det finns bland annat information om höstens universitetsutbildning Amning och bröstmjölk, 7,5 hp. Anmäl er till kursen senast 15 april. Länk till Navets amningssida (Kunskapsbanken-sjukvård-amning) Maria Engström, Margaretha Magnusson AMNING Nästan alla nyblivna mammor vill amma och de allra flesta gör det. För många är det okomplicerat, men för en del blir amningen en pina och en källa till dåligt samvete. Amningsproblem går oftast att komma till rätta med genom att justera "tekniken" - små förändringar kan göra underverk. För att amningen ska fungera väl måste mamman också lära känna sitt barn och tolka dess signaler en process som kan ta lite tid. Barnmorskan/barnsjuksköterskan Kristin Svenssons långa erfarenhet gav under Amningsfredagen den7 mars många konkreta tips om hur man skapar en bra amningsstart eller avhjälper svårigheter som uppstått. Vi fick även ta del av aktuell forskning när det gäller barn som inte vill ta bröstet. Kristin Svenssons avhandling heter Practices that facilitate or hinder breastfeedning. Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka vilka förlossnings- och BB rutiner som kan underlätta amning och vilka som kan vara hindrande för amning, Slutsatser: Tidig amning, inom två timmar efter förlossningen, förefaller vara den viktigaste faktorn för att tidigt framkalla oxytocinpeakar i moderns blod. Spädbarn bör ha möjlighet att stanna hos modern med hud mot- hud kontakt under de första timmarna efter förlossningen, för att få möjlighet att gå igenom det biologiska programmet, utveckla amningsreflexer och börja amma när han eller hon är redo. Nyfödda barn med sugsvårigheter som kan ha orsakats av handgriplig hjälp från personal, tycks kunna återskapa de störda amningsreflexerna, relativt fort även flera veckor efter födelsen genom att ligga hud - mot - hud med modern under amningstillfällena. Hud - mot - hud kontakten mellan mamma och barn verkar ha en avslappnande effekt. Barnet börjar söka bröstet själv och reparerar på så sätt de störda amningsreflexerna. Mammor läser ofta av personalens mer eller mindre tydliga åsikter, som även kan uttryckas med minspel och kroppsspråk. Mödrar agerar så som de tror att personalen förväntar sig. Man kan överväga att föreslå mammor som haft mastit upprepade gånger att prova att äta SPC havre för att förebygga återkommande mastiter. Lena Axén, samordningsbarnmorska för Mödrahälsovården i Uppsala län 3

4 NYA NÄRINGSREKOMMENDATIONER Sverige har fått nya Näringsrekommendationer Forskare och experter från Norden har gått igenom vetenskapliga studier och rapporter som publicerats efter Resultatet visar att grunden för de gamla rekommendationerna i de flesta fall har stärkts. I vissa fall har det funnits anledning att ändra rekommendationerna. De viktigaste förändringarna är: Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma. Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket, och vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater i form av kostfibrer och socker. Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av detta justeras rekommendationen för det totala fettintaget till procent av energiintaget (tidigare procent), medan rekommendationen för kolhydratintaget ändras till procent av energiintaget (tidigare procent). Energifördelningen har alltså blivit mer flexibel i och med att gränserna har vidgats. Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats (barn över två år, vuxna och personer över 75 år) liksom av selen (vuxna). Utifrån detta är Personalhandledningen om mat för barn 0-5 år uppdaterad. Ändringarna gäller framför allt vitamin D och referensvärden för energiintag. Eftersom rekommenderat intag av vitamin D har höjts från 7,5 till 10 mikrogram per dag för barn över två år och vuxna ser Livsmedelsverket nu över kraven på obligatorisk berikning med vitamin D, för att om möjligt lösa problemet med för låga intag genom ökad berikning. Ändring av råd om D- droppar till barn över två år kan också bli aktuellt. Tills vidare är det extra noga att alla barn som tillhör någon av de grupper som räknas upp på sidan 74 i handledningen får D-droppar även efter tvåårsdagen. Är man tveksam om tillskott behövs eller inte är det bättre att ge än att låta bli. De ändringar som gjorts i personalhandledningen finns uppräknade på sidorna i handledningen. Filmen om mat för spädbarn finns nu i en textad version på svenska och både med och utan text på engelska. Både personalhandledningen och filmerna hittar ni liksom tidigare i högerkolumnen på följande länk: Information från Livsmedelsverket Åsa Brugard Konde Förkortat av Margaretha Magnusson 4

5 BARNHÄLSOVETENSKAP EN NY BOK För nästan tio år sedan slutade Claes Sundelin som barnhälsovårdsöverläkare i Uppsala län. Det hölls då ett symposium Från risk till frisk Barnhälsovetenskap i ett trettioårsperspektiv. Redan då användes begreppet av en annan nestor inom barnhälsovården nämligen professor emeritus Lennart Köhler från Göteborg som föreläste om Från socialpediatrik till barnhälsovetenskap. Nu finns det äntligen en bok om Barnhälsovetenskap. Boken bygger på en översättning av engelsk bok Child Public Health och har anpassats till svenska förhållanden. Den svenska bearbetningen är gjord av Anders Hjern och Sven Bremberg. Men vad är då barnhälsovetenskap? den definieras som Vetenskapen om att främja och bevara hälsa och välbefinnande samt motverka och förhindra sjukdom bland barn och ungdomar. Man betonar bredden och att arbetet skall vila på vetenskaplig grund. Barnhälsovårdsarbetet är en del i barnhälsovetenskapen. Barnhälsovetenskapen är en tvärvetenskaplig rörelse som omfattar alla som arbetar med barn. Att definiera ett gemensamt fält och att förstå vad de med en annan professionell bakgrund kan bidra med till den gemensamma saken är ett viktigt syfte för barnhälsovetenskapen. Boken vänder sig till alla som arbetar med folkhälsofrågor när det gäller barn och ungdomar. Barnkonventionen går som en röd tråd genom boken då olika perspektiv förs samman och barns rättigheter försvaras. Boken innehåller följande nio kapitel: Barns hälsa i Sverige och Europa Ett globalt perspektiv på barns hälsa Bestämningsfaktorer för barns hälsa Ett hälsofrämjande samhälle Ett folkhälsoperspektiv på barns hälsa historisk utveckling i Sverige Viktiga begrepp och definitioner Hur barndomen påverkar den vuxnes hälsa livsloppsperspektiv Tekniker och resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar Barnhälsovetenskap i praktiken Boken barnhälsovetenskap har ett djup och en bredd som passar bra in det nya tredelade nationella barnhälsovårdsprogrammet. Detta stämmer väl överens med hur Socialstyrelsen beskriver målen för barnhälsovård i den kommande vägledningen för barnhälsovård: att främja barns hälsa och utveckling att förebygga ohälsa hos barn att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö Det sista kapitlet ger praktiska exempel på hur man kan arbeta utifrån barnhälsovetenskap i praktiken. Boken kan beställas från Studentlitteratur för 388 kr exkl. moms och är en bok som varmt rekommenderas till vårdcentralernas bibliotek. Margaretha Magnusson 5

6 ÖPPET SEMINARIUM OM STUDIEN VÅLD OCH HÄLSA Onsdagen 7 maj arrangerar NCK (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) ett seminarium i Uppsala om den nya nationella befolkningsundersökningen om kvinnors och mäns våldsutsatthet. Seminariet är öppet för alla intresserade, men antalet platser är begränsat. I studien har kvinnor och män i åldern år tillfrågats om sin utsatthet för våld i barndomen, ungdomen och vuxen ålder. Studien ger en aktuell och allsidig bild av kvinnors och mäns utsatthet för våld samt kopplingen till hälsa, både på kort och lång sikt Anmälan sker via NCK s hemsida Steven Lucas INFORMATION FRÅN LOGOPEDERNA Logopedernas telefontid För föräldrar: Torsdagar kl tel För BVC-personal: Kontakta BHV-logopederna: Laleh Nayeb, tel , laleh.nayeb@akademiska.se Anna Fäldt, tel , anna.faldt@lul.se Maila gärna eller lämna ett meddelande om vi inte svarar. Laleh Nayeb, Anna Fäldt BASUTBILDNING VÅREN 2014 Basutbildningen riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården, oavsett yrkesgrupp, och som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet av annat skäl. Samtliga föreläsningar genomförs på Barnhälsovårdens länsavdelning, Samariterhemmet, plan 3. Föreläsningarna startar kl och slutar ca kl BHVs kalendarium: Om du behöver avboka, maila till marie.blomberg@akademiska.se eller ring till Marie Blom berg, Att undersöka barn och det förtidigt födda barnet FULLT Steven och Neonatolog Späd- och småbarnskost Åsa Andersson, dietist Datainsamling för kvalitetsutveckling (BASTA) Thomas Wallby Att undersöka barn och det förtidigt födda barnet Steven och Neonatolog Maria Engström, Marie Blomberg 6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Meddelande från folkhälsomyndigheten Se över skyddet mot röda hund!... 1 Varifrån hämtas uppgifter för beräkning av ersättning till BVC?... 2 Uppgift om avsändare viktig vid skanning... 2 Uppdaterad information om amning på Navet... 3 Amning... 3 Nya näringsrekommendationer... 4 Barnhälsovetenskap en ny bok... 5 Öppet seminarium om studien Våld och hälsa... 6 Information från logopederna... 6 Basutbildning våren Barnhälsovård Telefon Support telefon BHV-överläkare Steven Lucas Vårdutvecklare Margaretha Magnusson Vik. Samordnare Maria Engström Assistent Marie Blomberg Assistent Eva Hjelmstedt Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt Docent Dagmar Lagerberg Vårdutvecklare Thomas Wallby Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindal Psykolog Veronica Vikström Assistent Eva Hjelmstedt Barnläkare Steven Lucas Faxnr: Adress till redaktionen: Barnhälsovårdens länsavdelning, Samariterhemmets vårdcentrum, Box 609, Uppsala maria.engstrom@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se