Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll

Transkript

1 På Björkestaskolan i Nykvarn knäcker alla barn läskoden senast i årskurs ett. Ett strukturerat arbetssätt i små, flexibla elevgrupper redan från förskoleklassen, och noggrann uppföljning av varje elevs utveckling är några orsaker till de goda resultaten. 22 Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll För ett par år sedan fick Björkestaskolan pris för hur de organiserat skolan så att alla elever knäcker läskoden. Men trots mycket goda resultat riskerar verksamheten att slås i spillror nästa läsår. Den politiska majoriteten vill se en annan sorts skola. Det är i förskoleklassen som skolans goda resultat grundläggs. Sexåringarna får knappt plats kring bordet i Maria Rydqvist lilla rum på Björkestaskolan. De tittar förväntansfullt på Maria som berättar att de i dag ska arbeta med bokstäver. Samtidigt som eleverna ljudar artikulerar Maria noggrant. Hon sätter upp en bild av en mun med ljudet på magnettavlan och placerar bokstaven bredvid. Hur låter tungrullaren, frågar Maria och får en rullande ljudkuliss av R emot sig. Efter ytterligare några bokstäver delar hon ut små bokstavspåsar till eleverna. Barnen ska bygga ord. Kommer ni ihåg vad en grismamma heter? undrar Maria. Det gör många och händerna flyger upp i luften. Därefter lägger barnet ett S och ett O med sina plastbokstäver och ljudar sig igenom ordet. Efter ytterligare några ord plockar Maria fram en säck men småstenar.

2 I dag ska vi pröva något nytt. Ni ska få skriva med stenar. Ni ska plocka upp lika många stenar ur påsen som det finns ljud i orden ni får, säger hon och börjar med ordet so igen. Stenpåsen skickas runt och varje barn får ord att ljuda och plocka stenar till. På bordet ligger några speglar som eleverna kan använda för att iaktta hur deras mun och tunga beter sig vid olika bokstavsljud. Sista övningen består i att Maria tar fram en säck med olika leksaker, mjukisdjur och annat som barnen ska lista ut begynnelseljudet på. Även det här är en övning som barnen klarar bra. Barnen troppar av en efter en genom att säga vilket ljud deras namn börjar på. Maria är förskollärare och har länge intresserat sig för läs- och skrivinlärning och har vidareutbildat sig genom mängder av kortkurser och även läst poängkurser i läs- och skrivutveckling på högskolan. I arbetslaget, som består av tre lärare och två fritidspedagoger, är hon den som har huvudansvaret för läs- och skrivinlärningen i årskurs ett och språklekandet enligt Bornholmsmodellen i förskoleklassen. Tillsammans med Siv Ågren, Wailith Edstein, Sussi Sturk och Annika Andersson bildar de lärarlaget för årskurs ett. Vid starten i höstas så delade hon och Siv barnen i svenskämnet mellan sig. Siv tog de lite starkare läsarna och Maria de svagare. I dag är hon huvudansvarig, Siv behövde stärka matematikundervisningen denna termin. Kakpromenaden av Eva Wikander och jämföra de två texterna. De åtta eleverna slår sig ned på golvet i en halvcirkel framför tavlan. Maria Läser Kakpromenaden och visar illustrationerna. Eleverna får redogöra för respektive bok, alltså vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt. De talar om vad det är för genre, om det som händer i böckerna är något som skulle kunna hända i verkligheten, om det utspelar sig i nutid och andra frågor kring texten. När eleverna ger sig iväg för att äta slår vi oss ner i Marias rum och hon förklarar att de för några år sedan organiserade om skolan i arbetslag. Både elevunderlaget och en önskan om att bättre utnyttja lärarnas kunskap låg bakom förändringen. Detta läsår går det drygt 40 elever i en gemensam årskurs ett. Lärarlaget består av tre lärare och två fritidspedagoger. Varje morgon är det gemensam samling och sedan delas klassen upp i grupper. Storlek och vilka barn som ingår i grupperna beror på uppgifter och ämne, men i svenska och matematik finns fasta grupper. Många vuxna i klassen innebär större flexibilitet och att de samlade resurserna kan användas mer effektivt. Med det här systemet får alla elever mer individuellt stöd, även de starka eleverna erbjuds individuellt stöd. Det finns möjlighet All läsinlärning bygger på ljudning. Bara småorden lärs ut som helord. Maria berättar att de startar med de vokaler och konsonater som går att hålla ut på. När de är upptagna med att knäcka läskoden så tänker de i alla fall inte på innehållet. De är bara så glada över att kunna läsa! Men så fort de börjar kunna alfabetet så stoppar jag in små böcker för nöjesläsning, framhåller hon. För hon tycker att det är viktigt att så fort som möjligt börja arbeta med språkets innehåll. Och nästa lektion handlar just om att texters innehåll. En speciell lektion i veckan arbetar eleverna i årskurs ett med läsförståelseövningar. De ettor som kommer in i klassrummet har tidigare läst Rödluvan och ska i dag läsa 23

3 för en lärare att under en tid arbeta med ett par, tre elever i behov av stöd. Systemets vinnare är både de som behöver mycket stöd och elever som behöver lite större utmaningar för att utvecklas. Eleverna i förskoleklassen kommer till Björkestaskolan från olika förskolor. Därför börjar vi med att intervjua eleverna, vi testar förskolbarnen för att få en bild av elevernas språkliga medvetenhet. Hon tycker att tio elever i en grupp ur pedagogisk synpunkt är optimalt. Det går inte att språkträna allt för stora heterogena grupper. I tiogrupper blir det ett lagom spann mellan de som kan mer och de som kan lite mindre. Eleverna kan dra varandra. Men smågrupperna i förskoleklassen är inte statiska. Visar det sig att en stannar av, eller tycker någon att det är jättesvårt, så får de byta språkgrupp. I förskoleklassen arbetar alla enligt den nya Bornholmsmodellen men lägger till mycket extramaterial. Språkträningen eller språklek, som man kallar arbetet i förskoleklasser, genomförs under fyra halvtimmespass i veckan. Hade vi valt att bara följa boken skulle resultatet blivit allt för fattigt, det är för få övningar och för få bilder i materialet, betonar Maria som lägger ned en hel del tid på att ta fram extra språklekar. 24

4 De arbetar också med Fonomix. Redan tidigare arbetade jag med speglar och visade bilder av munnen. Men här hittade jag ett färdigt material. Vissa elever har mycket svårt att höra bokstavljuden. Det finns elever som vi arbetat med i flera år med bokstavsljuden utan att de blivit säkra på dem, trots att vi tränat och tränat. Då kan spegeln och munbilder visualisera ljudet för dem. De lär sig att se hur ljudet låter och förstå sambandet mellan ljud och bokstav. Maria framhåller att A och O är att undervisningen är konkret. Står hon och talar för länge så förlorar eleverna snart fokus och intresse. Jag vill att undervisningen ska vara lustfylld och spännande! säger Maria med eftertryck. För att vidmakthålla intresset får inte heller grupperna bli för stora. Har man 25 elever i en grupp så får varje elev tala så sällan så att många riskerar att tappa sugen. När det bara är tio elever i gruppen får alla elever svara flera gånger och intresset hålls därmed uppe. Eleverna är väl förberedda när de kommer till årskurs ett. De kan ljuda ihop kortare ord och de kan redogöra för vilka två ord som börjar på samma ljud. Alla har knäckt läskoden. Det som fattas är att de ännu inte kan alla bokstäver och att de behöver bli säkrare, men barnen har alla förstått principen bakom läsning. När eleverna börjar år ett intervjuas de och delas in i fyra jämnstarka grupper. I varje grupp ingår några riktigt starka läsare, några som kommit en bra bit på vägen och några elever som fortfarande har svårt att komma igång med läsandet. Vi försöker få en sammansättning av grupperna så att elever som har svårt med bokstavskännedom hamnar i en grupp, för att i en annan samla elever som har fonologiska problem och så vidare. Det innebär att en av lärarna kan ta sig an tre eleverna och träna ett speciellt område med dem. En annan gång kan en lärare ta fyra elever som behöver något extra och arbeta med dem. De elever som har problem med den fonologiska medvetenheten tränar individuellt eller i grupp varje dag. Elever som ännu inte kan alla bokstäver tränar det i liten grupp. De har byggt upp ett antal olika arbetsscheman som eleverna kan arbeta med, medan de svagaste läsarna alla får individuella arbetsscheman. Alla elever får individuella läsläxor anpassade efter vad de behöver och är intresserade av. Det är viktigt att läsandet är lustfyllt. Varje vecka genomförs läsförståelseövningar. Det kan vara att lyssna och illustrera, analysera texter som helhet eller mening för mening, arbeta med bilder för att få förförståelse, eller göra övningar som engagerar många olika sinnen för att skapa engagemang för texten. De allra flesta eleverna klarar man att diagnostisera och lägga upp en pedagogisk planering för på skolan. Men i vissa fall så begär de hjälp med psykologisk utredning eller stöd av talpedagog eller elevstödtemet i kommunen som till exempel kan hjälpa till med mer djupgående tester. Maria tycker att de har mycket god hjälp i hur de ska möta barnen under den första läsundervisningen och i hur de ska följa varje enskild elevs läsutveckling, av materialet God läsutveckling. Materialet är både en konkret kurs i läsutveckling och ett diagnos- och övningsmaterial. Maria är den lärare som har ansvaret att följa alla elevers språkutveckling från det att eleverna börjar i förskoleklassen till och med år ett. Det ger inget att plocka ut elever i svårigheter för enstaka timmar med specialläraren. Vi har valt att arbeta på det här viset i små grupper istället, säger Maria. Hon berättar att år två och tre använder Vilken bild är rätt? för att testa läsförståelsen. Men hon varnar för övertro på tester. Det kan finnas många orsaker till att en enskild individ presterar dåligt. Kanske satt eleven och babblade hela tiden istället för att göra sitt bästa. Testerna är en sorts fingervisning, men visar inte alltid var det enskilda barnet står i sin läsutveckling. Vi måste som lärare alltid gå vidare med de individuella testresultaten. Dessutom tar testerna tid och det är mycket administration omkring dem. De funderar på att ta bort de egna testerna i årskurs tre, eftersom de nationella proven som nu kommit delvis mäter samma sak. Men det finns sidoeffekter av att ha ordentliga tester, som också är positiva. Jag har märkt att föräldrarna tar det mer på allvar när vi hänvisar till testresultat, jämfört med när vi säger att vi uppmärksammat samma sak, men inte har någon siffra i ett testresultat att hänvisa till. De har länge haft starkt fokus på sådant som 25

5 fonologisk medvetenhet, bokstavsljud och bokstavskännedom. Men det är inte nog de har allt mer även fokuserat på läsförståelse. Numera har de varje vecka även lagt in en speciell läsförståelselektion för ettorna, något som sedan fortsätter i år två och tre. Fortfarande är det också så att skönlitterärt läsande i skolan ofta inte betraktas som skolarbete utan något som barnen får ägna sig åt om det finns tid över. Förutom att det medför att många elever inte får tillgång till medryckande texter som gör dem, gripna, nyfikna och emotionellt engagerade så missar de möten med texter som de i högre grad själva kan omtolka och omskapa. Men ska eleverna få till tillräcklig lästräning så måste de läsa hemma också, säger Maria. Det finns ett klart samband mellan läsvolym och läsförmåga. Ofta i läsundervisningssammanhang så citeras läsforskaren K. Stanovich som myntat begreppet Matteuseffekten: Ty den som har, han ska få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har (Matteus kap 13:12). Den som inte kommer igång med sin läsning, som inte förmår att tolka och ta till sig texter undviker med andra ord att läsa och utvecklas inte som läsare. Det här drabbar elevens självkänsla. Maria berättar att de har en speciell bok för elevens individuella läsläxa. I den kan förälder kommentera läxan om den varit för svår och om den varit intressant och så vidare. Men hon vill inte lägga allt för mycket träning hemma. Det kan vara svårt att till föräldrarna förmedla hur de bör jobba. Sedan är det ofta så att de barn som skulle behöva mest hjälp hemma är de som får minst hjälp hemifrån. Vi får försöka att stötta dem från skolan istället. De har några läsläror i klassen som de kan använda för läsläxa hemma, men annars har de ingen gemensam läslära däremot massor av småböcker. Det händer också att Maria gör egna böcker till elever. Individuella läsläror med moment som just den eleven behöver öva på Hon är noga med att läsningen ska vara lustfylld. Hur går det att kombinera med en läslära som alla ska läsa? Det finns ju de som läser obehindrat och de som knappt knäckt läskoden. Jag har elever i ettan som läst Harry Potter. Men för de elever som är på ljudarstadiet så spelar inte innehållet så stor roll. Däremot kan hon förstå varför vissa lärare använder en gemensam läslära. Är man ensam lärare och har en klass med 25 elever då klarar man inte att individualisera så som vi gör. Då måste man kanske använda en läslära som ligger på en nivå som passar huvuddelen av eleverna alltså något som fungerar för de flesta. Trots att skolan fått pris för sitt läsbefrämjande arbetssätt och trots att de kan visa på många goda resultat vet inte lärarna vad som ska hända nästa år. Det var bara två år sedan som Björkestaskolan tilldelades en halv miljon som vinnare av Bertil Hults dyslexipris. Skolan belönas för sitt språkförebyggande arbetssätt som då visade att 92 procent av barnen i årskurs ett kunde läsa redan i september. Några år tidigare kunde bara 50 procent av barnen läsa vid samma tidpunkt. Vi ser mycket tydligt i dag att vårt arbetssätt ger goda resultat. Alla elever i ettan knäcker läskoden och elever som kommer utifrån och börjar här först i årskurs ett har det mycket besvärligt med att komma i kapp, säger Maria Rydkvist. Men trots starka protester från lärare och föräldrar vill det lokala Nykvarnspartiet och den borgerliga majoriteten omorganisera skolorna. Sker det kommer Björkestaskolan inte längre kunna arbeta på det sätt som de gör i dag. Det här har skapat oro och fått rektorer och lärare att söka andra tjänster. Maria Rydkvist vet inte om hon får behålla sin tjänst eller hur verksamheten ska organiseras nästa läsår. Alla inom skolan har varit emot omorganisationen som vi upplever bara görs för att spara pengar. Tyvärr verkar det ha gått prestige i frågan och ingen lyssnar på oss som arbetar i skolan eller på föräldrarna, säger Maria Rydkvist. Text och foto: Hasse Hedström 26