Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Malmö"

Transkript

1 Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Malmö Verksamhetsberättelse 2012 No place like home Röda Korsets Behandlingscenter, Malmö (RKC) Drottninggatan 2C Box Malmö Tel:

2 Bakgrund Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) startade sin behandlingsverksamhet i Malmö Behandlingscenter i Svenska Röda Korsets regi finns även i Stockholm, Skövde, Uppsala och Skellefteå. Malmöcentret tillhör vårdenheten inom den Nationella verksamheten inom Svenska Röda Korset, liksom övriga center (förutom Stockholm, som är en stiftelse) samt vårdförmedlingar av papperslösa. Enhetschef för vårdverksamheterna är Eva Hall. Uppdrag Målsättningen är att rehabilitera tortyr- och krigsskadade flyktingar för att minska lidandet av sviterna efter tortyr och krig och därmed är tyngdpunkten i verksamheten behandlingsarbetet. Utbildning, kunskapsspridning och påverkansarbete är också en viktig uppgift. Målgrupp Flyktingar, asylsökande och papperslösa Region Skåne Traumatiserade efter upplevelser av krig och tortyr Den som utsatts för tortyr eller krigshändelser bär ofta på ett stort lidande i form av plågsamma minnen och mardrömmar, oro, nedstämdhet och en känsla av att vara hotad. Tilliten till andra är skadad och man brottas med existentiella frågor. När en person lider av detta tillstånd, som kallas posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), behövs ofta behandling där personen ges möjlighet att bearbeta de traumatiska upplevelserna. Personalsammansättningen under 2012 har varit följande med inkluderade projektanställningar: läkare 0,75 sjukgymnaster 1,75 psykologer 4,0 socionom/samtalsterapeut 1,0 arbetsterpeut/bildterapeut 1,0 kroppspsykoterapeut/samtalsterapeut 1,0 administrator/sekreterare 2,0 verksamhetschef 0,5 Summa tjänster 12,0 (minskning på behandlingssidan med 0,8 tjänster) 2

3 Anställda under året Alicia Scalzotto, läkare Anna Raud, sjukgymnast Henrik Nilsson, sjukgymnast Eva Lidforsen, sjukgymnast/samtalsterapeut Ann-Charlotte Enström, socionom/samtalsterapeut Aras Salih, psykolog Magdalena Persson, psykolog Andreas Malm, psykolog Maria Mörner, arbetsterapeut/bildterapeut Nancy Lim Åkerlund, läkarsekreterare Yvonne Fröberg, administratör Barbro O Connor, psykolog/verksamhetschef Extra resurs för somalier i Malmö: Yassin Ekdahl, psykologkandidat Projektledare Barnprojektet: Hanna Wiksén/Alice März Kandidater: Anna Tzetkova, Psykologkandidat Sandra Wrzalik, Socionomkandidat Sjukgymnaster Administratör/ Sekreterare RK Huvudkontor Enhetschef Vård Verksamhetschef Röda Korsets Behandlingscenter, Malmö Arbetsterapeut/ bildterapeut Läkare Socionom Tolkar Psykologer RKC Malmö 2012 Ett antal tolkar ingår också i personalgruppen; då i de största språken arabiska, somaliska och dari/persiska. 3

4 Statistik Totalt antal patienter som varit aktuella för behandling Av det totala antalet patienter är Kvinnor % Män % Summa 492 Av det totala antalet är 49 barn/unga ( <26 år) Av det totala antalet är 51 asylsökande Av det totala antalet är 5 papperslösa Antal inkomna remisser 311 (varav självremisser är 27 %) Patienter i kö 31/ Vanligast förekommande ursprungsländer Irak, Somalia, Afghanistan, Bosnien, Iran, Syrien, Libanon och Kuwait Tolkbehov 79 % av patienterna har haft behov av tolk vid varje behandlingstillfälle. Detta innebär inte per automatik att övriga behandlingar har skett på svenska. Vi har arabisk, kurdisk, persisk, spansk och somalisktalande personal. En del behandlingar har även skett på engelska. Totala antalet behandlingstimmar Samtalsterapeuter 3561 Sjukgymnaster 2676 Läkare 375 Genomsnittlig behandlingstid är ca 12 månader (från 2 mån-36 mån) Tortyr Ca 50 % av patienterna har själva utsatts för tortyr 4

5 Socioekonomi En stor del av patienterna på RKC lever på någon form av försörjningsstöd och har t.ex. ofta svårt att lägga ut pengar i förskott till nödvändiga mediciner vilket påverkar den medicinska behandlingen negativt. Boendesituationen är påtagligt svår för många. Målgruppen är ofta bostadslösa, inneboende eller saknar förstahandskontrakt på lägenhet. De bor i segregerade bostadsområden med stora sociala problem och utanförskap. Boendet präglas ofta av trångboddhet, man bor med många barn i liten lägenhet. Boendesituationen förstärker den stress patienterna redan upplever. Det finns många fall där inneboende blir utnyttjande och rättslösa. Sociala riskfaktorer Arbetslösheten är en påtaglig riskfaktor liksom retraumatisering. Bland de patienter som har arbete finns flera som blivit brottsoffer igen, exempelvis busschaufförer som utsätts för våld, stenkastning osv eller butiksägare som utsatts för rån. Kränkningar på arbetsplatser är också vanligt förekommande och med en PTSD- diagnos är man mer sårbar för sådana händelser. Flera av patienterna har inte kunnat återförenas med sina barn eller äkta make/maka. När resten av familjen fortfarande befinner sig i fara i flyktingläger eller i krigsdrabbade länder försvåras behandling av egna trauman då tankarna finns hela tiden hos de anhöriga. Migrationsrelaterad stress, MRS är en pågående stresstillvaro som försvårar återhämtning efter traumatisering. Samtliga patienter har gjort stora förluster vad gäller familj, socialt nätverk, språk, yrkesidentitet, kunskaper om hur man förhåller sig i samhället till värderingar, regler och normer Utbildningsnivå Cirka 10 % av patienterna är analfabeter vilket ställer särskilda krav på RKC:s verksamhet. Cirka 20 % har några års/oavslutad skolgång från hemlandet. 30 % har grundskolekompetens, gymnasiekompetens har cirka 25 % och cirka 15 % av patienterna har högskolekompetens. Samtliga dessa utbildningar avser utbildning i hemlandet. Civilstånd Uppskattningsvis är 70 % av patienterna gifta. En stor del av patienterna har många barn. Inflyttade under det senaste året 18 % av patienterna har kommit till Sverige under det senaste året. 5

6 Flödesschema RKC Malmö 2012 Självremisss Remiss Ev begäran om komplettering från remittent Remissamtal Bedömningskonferens inom 1 v Remiss till annan instans vid behov ex. psykiatri, allmänläkare, kurativt stöd Remissvar till inrem och pat, inom 2 v Har redan adekvat omhändertagande eller anses ej uppfylla kriterier för behandling Asylsökande inom 1 mån Ungdom inom 3 mån Region-pat kö 8-12 mån PTSD-ctr inom 6 mån Introduktionsgrupp eller Bedömningssamtal Ej behov av fortsatt behandling Kontakter med andra aktörer utifrån behov ex. socialtjänst, AF, migr.verket, PTSD-ctr, FK, övriga verksamheter inom RK Remiss till annan instans vid behov ex. psykiatri, allmänläkare, kurativt stöd Interdisciplinär planering och behandlingsstart inom 2 Uppföljning Behandling avslutas 2 mån 3 år, medel ca 1 år Sambedömning med sjukgymnast och/eller läkare Ev återkommande pat till nytt bedömningssamtal Väntetider för behandling se flödesschema 6

7 Behandlingsarbetet Behandlingsarbetet sker antingen individuellt eller i grupp. Grupperna är formade utifrån språktillhörighet. Den individuella behandlingen består av samtalsterapi hos psykolog/samtalsterapeut, oftast i kombination med behandling hos sjukgymnast samt medicinsk behandling och utredning av centrets läkare. Flera av patienterna har kontakt med VC-läkare, läkare inom psykiatrin eller liknande, som i dessa fall har det medicinska ansvaret vad gäller behandlingen. Exempel på behandlingsmetoder som används vid centret Psykoterapi Psykodynamiskt orienterad psykoterapi Kognitivt orienterad beteendeterapi (KBT) Jagstödjande samtalsbehandling Psykopedagogiska stödsamtal Psykoedukation Stödsamtal FEED (fokuserad edukativ emotionell debriefing) EFT (energifrigörande träning) NET (Narrative Exposure Therapy) ACT (Acceptance and Commitment Therapy) (se sidan 28) Stresshantering Neurofeedback (se sidan 27) Desensibiliseringsträning Imaginativa tekniker vid traumabearbetning Psykosociala stödinsatser Kroppspsykoterapi Bildterapi inlåst, insnärjd-försöker hitta vägen ut 7

8 Sjukgymnastik/kroppsbehandling/friskvård Basal Kroppskännedom Fysisk aktivitet Rörelseträning Styrketräning Yoga (se sidan 31) Vattengymnastik Smärtlindring akupunktur, TNS, värme, massage Avspänning 8

9 Förebyggande hälsoarbete/friskvård Hälsolektioner Information om kropp och hälsa och fysisk aktivitet i olika former. Samband mellan det psykiska och fysiska måendet t ex hur fysisk aktivitet på ett positivt sätt kan påverka sömnen, koncentrationen och inlärningen. Under hälsolektionerna tar man upp ofta förekommande besvär, t.ex. smärta i rygg och axlar, huvudvärk, sömnbesvär, svårigheter att slappna av och vad man själv kan göra för att lindra dessa. Andra ämnesexempel är vad som händer i kroppen vid fysisk aktivitet, hur man kan träna själv samt kost och stress i samband med träning. Deltagarna får i början av terminen även fylla i en s.k. hälsojournal med uppgifter om aktuell problematik, hälsa, fysisk aktivitet, livsstil och motivation, samt sätta upp ett eller flera realistiska hälsomål för kommande termin. Detta används senare både som uppföljning under terminen och utvärdering i slutet av terminen. Träningsdelen är enligt deltagarnas önskemål uppdelad i en mans och en kvinnogrupp. Den består av övningar som syftar till att öka cirkulationen, öka rörligheten, stärka stabiliserande muskelgrupper, töja stram muskulatur, förbättra hållningen, lära ut avspänningsmetoder, m.m. Deltagarna får även i uppgift att på egen hand, enligt tränings program med bilder, fortsätta med liknande övningar hemma. Syftet med träningen på skolan är även att låta deltagarna prova på lättare fysisk träning med sjukgymnasterna närvarande, för att sedan lättare kunna fortsätta på egen hand med t.ex. träningsprogrammen eller med hjälp till andra träningsalternativ som promenader, cykling, simning och styrketräning. Sjukgymnasterna deltar också i den s k Hälsoskolan, en samverkan mellan Malmö Högskola, Malmö Stad, Region Skåne och Röda Korsets Behandlingscenter. Flyktinghälsan har under 2012 ansvarat för detta program, som bedrivits i Röda Korsets lokaler. Gruppträning Anpassad träning med sjukgymnasterna och motivation till att regelbundet träna på egen hand. Lära sig övningar, avspänning eller andra sätt att hantera besvär, som man själv kan utöva i hemmet eller på skolan. Idrottsaktiviteter (fotboll, volleyboll, bordtennis m m) för männen i Rosengårds Sporthall samt utomhus vid Pildammsparken. Träningen har bestått av uppvärmning, rörelseträning, möjlighet att prova på anpassade idrottsaktiviteter samt nedvarvning och stretching. Deltagarna har uppskattat träningen och många har uttryckt förvåning över att de klarat av betydligt mer än vad de förväntat sig. Träningen har även visat sig fungera som en bra form av interoceptiv exponering och många deltagare har kunnat minska vanliga beteendemönster vid PTSD så som undvikande och överspändhet. Vid utvärdering önskar flertalet av deltagarna möjlighet till fortsatta liknande aktiviteter. Önskemål framkommer även om valbara alternativ så som simning/bassängträning parallellet eller för vissa istället för bollsport eller eventuellt gymträning. 9

10 Samarbete med Fitness24Seven Under våren har ett samarbete med F24 inletts. Motiverade deltagare har till ett mycket förmånligt pris kunnat införskaffa träningskort. Tidigare erfarenheter visar att den ekonomiska situationen för deltagarna hindrar dem i utövandet av fysisk aktivitet, vilket är en viktig del i rehabiliteringen vid PTSD. Sjukgymnasten har varit på gymmet 2 timmar/vecka för instruktion och handledning. Sjukgymnasten har haft individuella genomgångar på gymmet för de deltagare som önskat detta. Vid utvärdering ( och ) upplever både männen och kvinnorna ett flertal positiva effekter av träningen, bl a att de fått ökad styrka och uthållighet, minskad smärtproblematik, minskade stressreaktioner, förbättrad koncentrationsförmåga samt förbättrad sömn. Statistik förs av hur många gånger deltagarna använder träningskorten. De som av olika anledningar inte har av kunnat träna på gym har uppmanats att öka aktiviteten i vardagen genom hemövningar, dagliga promenader och liknande. Medicinsk behandling Medicinsk kompetens behövs för att bedöma och behandla symtomen som traumatiserade flyktingar söker hjälp för. Goda kunskaper inom psykiatri och allmänmedicin är nödvändiga för att kunna bemöta deras behov på ett adekvat sätt. Det är välkänt att tortyröverlevare och krigsöverlevare har en hög risk att drabbas av uttalade psykiska symtom som nedstämdhet, ångest, oro, sömnsvårigheter, bristande impulskontroll och kognitiva svårigheter som till exempel minnes- och koncentrationssvårigheter. Det finns en klar samsjuklighet hos patienter som varit utsatta för långvarig traumatisk stress, d v s förutom symtom som ingår i PTSD ser vi en samtidig förekomst av andra psykiatriska diagnoser som t ex depression, ångesttillstånd, fobier, tvångshandlingar och missbruk som är behandlingskrävande. Det är ofta nödvändigt att kombinera samtalsterapi och mediciner. Psykofarmaka är inte första hands behandling av PTSD men det ska övervägas vid utebliven förbättring i samband med adekvat psykoterapeutisk behandling eller om det finns tecken på andra psykiatriska diagnoser. Medicininsättning och uppföljning är en central uppgift för läkaren på RKC. 10

11 Parallellt med psykiska symtom är kroniska smärtor väldigt frekventa hos traumatiserade människor. Huvudvärk, rygg- och nacksmärtor samt smärtor i extremiteterna är mycket vanliga och långvariga. Smärta kan vara en direkt följd av tortyren eller krigsskadan man utsattes för eller en indirekt följd av förhöjd muskelspänning. Allt som oftast är smärtan ett komplex och multifaktoriellt problem som relaterar bland annat till fysisk inaktivitet, somatiska, psykologiska och sociala faktorer som stress, rädsla och negativa föreställningar kring bland annat smärtuppkomsten. En viktig del av läkararbetet är att minska rädsla för symtom, att förklara samband mellan symtomen och livssituationen, att motivera till fysisk aktivitet, att genomföra nödvändiga undersökningar. Ett flertal olika forskningsrapporter har konstaterat att patienter som har varit utsatta för långvarig stress och som har utvecklat PTSD har en klar ökad risk att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Detta innebär att det är av största vikt att genomföra en adekvat utredning för at utesluta somatisk sjukdom och inte direkt avfärda traumatiserade människors besvär med enbart psykosomatiska förklaringar. Patienter som remitteras till RKC har ofta haft många kontakter med övriga sjukvården och har ibland deltagit i omfattande utredningar. De flesta verkar dock inte ha tagit in och förstått innehållet i svaren och känner sig missförstådda eller bristfällig informerade. En viktig uppgift för läkaren på RKC är att rekvirera in tidigare journalen och förklara för patienterna. Vid behov komplettera med ytterligare utredningar eller remiss till specialister. Centrets läkare har kontakt med en psykiater för handledning och konsultationer vad gäller psykiatriska tillstånd. Gruppbehandlingar ledda av både samtalsbehandlare och sjukgymnast Under året har centret även haft introduktionsgrupper där patienterna får ingående information om Röda Korset i allmänhet och specifikt om vad behandling på RKC innebär, så att de remitterade patienterna kan göra ett aktivt val av eventuell fortsatt behandling. I dessa grupper får de också kunskap om både psykiska och fysiska reaktioner på trauma samt vägledning i vad de själva kan göra för att förbättra sitt hälsotillstånd. Dessa grupper är av betydelse då det ibland har visat sig att förväntningarna på vilken sorts hjälp man vill ha, har skilt sig från centrets möjligheter eller uppdrag. Efter 3 introduktionstillfällen erbjuds delatagarna fortsatt gruppbehandling vid 10 tillfällen, som kan innehålla följande tema och tips om självhjälp Sömnsvårigheter Oro, rädsla, lättskrämdhet Besvärande minnen, tankar Koncentrationssvårigheter, glömska Nedstämdhet Värk i huvud, nacke, axlar, rygg Trötthet, svaghet, domningar Andnöd, hjärtklappning 11

12 Exempel på självhjälp (ta stöd av broschyren) Ta upp idéer från de andra gruppdeltagarna Hur gör de för att hantera svårigheter? Vad hjälper? Vad hindrar? Hur göra annorlunda? Skriv ned. Ge exempel på vad man kan göra för att förbättra: Sömnen - Motion - Gå och lägg Dig sömnig - Sov inte på dagen - Om Du ej kan sova, stig upp - Undvik tung mat, te, kaffe, cigaretter, alkohol före sänggående - Titta inte på nyheter före sänggående Oro - Använd inte sängen för oro, grubblerier - Skriv ned det som oroar dig - Schemalägg oro Ilska - Gå iväg när Du blir arg om du är rädd att skada andra - Motion - Avslappning för att minska spänningar Sorg - Ritualer, religiösa eller kulturella Hemuppgifter Mansgrupp Centret har också i samarbete med IntroRehab/PTSD-centret haft två mansgrupper med fokus på Migrationsrelaterad Stress (MRS) och mans- och föräldrarollen. Gruppen har träffats 15 gånger med följande teman Presentation av deltagarna i gruppen och gruppbehandlarna. Genomgång av sekretess inom gruppen. Presentation av behandlingen; innehåll och struktur. Tema Trauma Vad är trauma? Vad är psykologisk stress? Hur ser en krisreaktion ut vid en traumatisk händelse? Tema PTSD Vad är PTSD? Vem kan insjukna i PTSD? Har jag PTSD? Hur behandlar man PTSD? Tema Vad är Migrations Relaterad Stress (MRS)? Tema Sverige från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle Utbyggandet av välfärdsstatens betydelse och påverkan på familjepolitiken och kvinnans ställning i samhället. 12

13 Tema Mansrollen i Irak och i Sverige, vilka skillnader och likheter? Hur ser familjestrukturen ut? Vad är kvinnans-och männens ställning i hemmet och övriga samhället? Tema Barns utvecklingspsykologi, barnuppfostran, barnkonventionen Tema Föräldrar rollen i Irak och i Sverige, vilka skillnader och likheter? Familjens/släktens roll i hemlandet vs samhällets roll i Sverige Tema Studiebesök på socialförvaltningen/familjerätt Tema Studiebesök polisen Tema Sexuell hälsa (föreläsning) Utvärdering och Avslutning (deltagarna får intyg på genomgången kurs) Grupp för somaliska kvinnor Gruppbehandling har också givits som komplement till individuell behandling för en grupp somaliska kvinnor med fokus på PTSD och psykisk ohälsa. Den mycket problematiska sociala situationen för dessa kvinnor har också tagit mycket plats i behandlingsarbetet. Nästan alla saknar eget boende och har heller inte kunnat återförenas med sina barn pga avsaknad av gilltiga identitetshandlingar. Den ständiga oron för sina ofta minderåriga barn som ibland är försvunna skapar ytterligare ohälsa och försvårar rehabilitering. Arbetsterapeutens roll Arbetsterapeut har vardagslivet i fokus, hur individen utför och använder sig av vardagliga sysslor. I vardagen ingår det mest basala som att äta, sova, att klä på sig och sköta sin hygien, men också det som behövs för att kunna klara det. Att klara av att laga maten, att göra inköp, att städa, att sköta sin ekonomi och att röra sig i samhället är vanliga områden för arbetsterapeuten. För en del av Behandlingscentrets målgrupp är dessa områden högst relevanta och där man behöver stöd och träning men detta ligger inte inom de arbetsuppgifter vi har möjlighet att utföra. Arbetsterapeutens roll blir istället att upptäcka och formulera svårigheten och att kontakta eller hänvisa till rätt instans. 13

14 Olika uppdragsgivare / projekt Region Skåne Malmö Stad, PTSD-center Allmänna Arvsfonden EU/EIDHR Svenska Röda Korset Hässleholms- och Kristianstads Kommun Region Skåne Bidrag för verksamhetsåret patienter i behandling under 1 år med behandlingstid på i genomsnitt 1 år. Upptagningsområde hela Region Skåne. Behandlingscentret skall tillhandahålla Bedömningar Individuell behandling Gruppbehandling Psykoterapi Sjukgymnastik Medicinsk behandling Social rådgivning Kontakter med andra myndigheter Utbildning av sjukvårdspersonal efter efterfrågan Malmö Stad, PTSD-center samt Finsam Samverkan omkring flyktingar som nyligen fått uppehållstillstånd (Af-etableringen, via Finsam) och lider av PTSD eller liknande migrationsrelaterade symtom samt de som har stått långt ifrån arbetsmarknaden under en längre tid, bor i Malmö och deltar PTSD-centrets verksamhet. Under 2012 har centret ett uppdrag med 40 behandlingsplatser kontinuerligt under året. Malmö Stad har också delfinansierat en resursperson för att arbeta med den somaliska gruppen, som ingått i personalen under (Det finns tillgång till separat rapport vad gäller insatser och aktiviteter under 2012 för den som är intresserad.) PTSD-center (presentation från hemsidan) PTSD-center är en verksamhet inom JobbMalmö som vänder sig till invandrare och flyktingar som på grund av traumatiska krigs, tortyr och migrationsupplevelser inte klarar av att delta i ordinarie arbetsmarknadsinsatser eller SFI. Personer med dessa erfarenheter erbjuds en kombinerad rehabilitering, arbetsförberedande insatser och anpassad SFI. Antalet platser är

15 Målet är att genom rehabilitering skapa förutsättningar för individen till förbättrad hälsa, kunskaper i svenska språket och samhällslivet samt öka möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden eller vidareutbildning. På PTSD-centret finns möjligheter till bland annat anpassad SFI, behandling på Röda Korset, olika friskvårdsinsatser, individuella stödsamtal, praktik och matchning mot arbete. I personalgruppen arbetar samordnare, kuratorer, rekryterare, hälsocoach, sjuksköterska, arbetsförmedlare och pedagoger. En målsättning är att inom PTSD-centret arbeta för kunskapsspridning kring denna problematik och att därigenom tidigare uppmärksamma behovet av adekvata insatser. Målsättning: skapa en möjlig väg till vidare utbildning och arbete genom samverkan och rehabilitering! Utlåtanden som underlag till Af för kodning inför arbete/anställning Utlåtanden har skrivits på 21 personer under året, där de flesta sedan har kunnat erbjudas anställning efter deras funktionsförmåga. Allmänna Arvsfonden Barnprojektet Sammanfattning 2012 (sista året av 3, som projekt) Många barn till föräldrar med migrationsrelaterad stress uppvisar liknande symptom som ADHD och i vissa fall har barnen även fått diagnosen. Det är oklart hur många av dessa barn som får en rättvis diagnos och hur många som faktiskt har fått en felaktig diagnos på grund av sina föräldrars trauman. Effektmål Minska effekterna av reaktioner på trauma, så som PTSD och sekundär traumatisering Öka tilliten till vuxenvärlden Bryta isoleringen i familjen och segregationen i bostadsområdena Ge barn i mycket belastade psykosociala omständigheter, en möjlighet att utvecklas till trygga och självständiga individer 15

16 Genomförande 2012 har varit ett händelserikt år. 69 frivilliga, 50 barn och 39 föräldrar har varit verksamma i projektet vilket överstiger antalet personer, frivilligtimmar och förväntningar. Både frivilliga och deltagare uttrycker sig ha uppskattat verksamheten mycket. Väskornas Växthus Under veckorna träffas 5 frivilliga, 1 behandlare och 6 8 barn, för att tillsammans göra en resa genom varje individuellt barns liv. Detta sker genom olika teman och faser. Uförlig beskrivning av projektet kan hittas på behandlingscentrets hemsida. Sommarläger Under 2012 anordnades två sommarläger, ett för bara barn och ett för föräldrar och barn. Båda ägde rum på Finnhults kursgård vid Ringsjön i Skåne. Kursgården ägs av Arbetscentrum, Malmö Stad. Utvärdering Hela den narrativa berättelsen finns att ta del av på RKC för intresserade Under hösten 2012 intervjuades 29 barn som deltagit i våra barngrupper eller läger någon gång mellan 2010 och Gemensamt för alla intervjuer är att barnen uppger att de skulle vilja delta i samma aktivitet en gång till. Kritiken är också enhällig, det borde finnas barngrupper som man kan gå i mer än en termin, våra läger borde vara längre och alla barn som varit på läger uppger att de inte ville lägga sig tidigt på lägret för det var tråkigt. Flicka 12 år om varför det är bra att åka på läger: ibland blir det tråkigt eftersom alla bland mina vänner dom reser bort och så, det är ändå tråkigt. Men sen när man träffar på andra, man har någonting att göra, något att längta efter är det ändå kul. Man blir stor. Pojke 9 år om vad han lärt sig på läger: Ja, vid bondgård vi lärde oss något om djur. Jag lärde mig också att inte vara rädd om jag är någonstans borta från mamma Flicka 12 år om vilka barn som borde gå i barngruppen: Jag tycker t.ex. om ett svenskt barn, om han eller hon är svensk, så dom har inte flyttat från ett annat land. Dom lever i samma land. Jag tycker det är bra om dom vet hur det känns för andra barn... För det finns människor som tänker att när man kommer från annat land så är det så lätt att bara leva livet som dom. Juniorledare 18 år om lägergården Finnhult Jag var förvånad. Jag har inte sett sånt hus i Sverige, första gången jag ser så stor villa i Sverige. Jättefin. Trots psykologiskt man kan gå dit och ha roligt, man glömmer allting. 16

17 EU/EIDHR (European Initiative for Democracy and Human Rights) Behandling/Metodutveckling/Utvärdering/Kvalitetssäkring Kompetensutveckling Påverkansarbete Internationellt utbyte Liberia/Irak Implementering av Istanbulprotokollet (IP) Vad är Istanbulprotokollet? Istanbulprotokollet är en manual för medicinsk och juridisk utredning och dokumentation av tortyr1 och tortyrskador. Istanbulprotokollet är publicerat av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (1999). Syftet med Istanbulprotokollet IP:s övergripande mål är att förebygga och hindra tortyr. Genom medicinsk och juridisk utredning och dokumentation syftar IP till att försäkra att tortyröverlevaren får erkännande och rehabilitering ställa förövaren inför rätta i asylutredningar strukturera den asylsökandes berättelse och komplettera den med psykologisk och somatisk undersökning för att ge en sammanhängande bild av personens asylskäl ingå i mänskliga rättighetsutredningar ge försvar till individer som har bekänt brott under tortyr För ytterligare information se IRCT:s samt Röda Korsets hemsida. Centret har under året gjort 12 dokumentationer enligt IP för asylsökande och papperslösa. PROTECT-ABLE Sedan september 2012 deltar Svenska Röda Korset i ett projekt inriktat på att identifiera asylsökande som kan ha utsatts för tortyr eller annat fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Projektet går under namnet PROTECT-ABLE och är ett samarbete mellan elva organisationer (samtliga NGO s, non governmental organizationes) från tio europeiska länder. Förutom från Sverige deltar organisationer från Belgien, Bulgarien, Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Ungern. Projektet finansieras av den Europeiska flyktingfonden (ERF) och pågår fram till mars

18 Bakgrund Idén om PROTECT-ABLE föddes under arbetet med ett annat ERF-finansierat projekt. Mellan åren 2010 och 2012 deltog sex av organisationerna som nu deltar i PROTECT-ABLE i ett projekt som gick under namnet PROTECT. Arbetet bestod i att ta fram ett enkelt screeninginstrument och ett tillvägagångssätt för att kunna identifiera sårbara asylsökande (specifikt personer som utsatts för tortyr och/eller sexuellt eller annat grovt våld). Lagstiftning Medlemsstaterna inom EU har idag ett visst begränsat ansvar när det gäller mottagandet av sårbara asylsökande, och till den gruppen räknas bl.a. tortyröverlevare. Í många länder saknas dock idag rutiner för hur dessa individer ska kunna identifieras. Asylsökande som utsatts för tortyr, och som bedöms ha speciella behov, har rätt till vård, och då inte enbart akutvård. Länderna ska också anpassa mottagningsförhållandet för att möta behov hos sårbara. Dessa förpliktelser framgår i några befintliga EU-direktiv, t.ex. Mottagningsdirektivet (Council Directive 2003/9/EC of 27 January laying down minimum standards for the reception of asylum seekers). För närvarande finns flera förslag på förändringar av dessa direktiv, i vilka EU-ländernas ansvar vad gäller sårbara asylsökande förtydligas och skärps. Protect Questionnaire Under arbetet med PROTECT skapades ett kort formulär, Protect Questionnaire (PQ), för identifiering av asylsökande som kan ha varit utsatta för tortyr. Formuläret togs fram av en grupp experter inom medicin och psykologi med lång erfarenhet från arbete med tortyröverlevare. I skapandet av formuläret utgick man från forskning kring traumatisering och från redan befintliga och erkända skattningsformulär och intervjuguider. Resultatet är ett formulär med endast tio frågor som besvaras med ja eller nej. Frågorna täcker in typiska symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), några symptom på depression samt smärtproblematik. Det har konstruerats för att kunna administreras även av icke-medicinsk personal, t.ex. tjänstemän och frivilliga som kommer i kontakt med den asylsökande i ett tidigt skede av asylprocessen. Det är inte möjligt att ställa någon diagnos utifrån resultatet på PQ. Resultatet på PQ delas in i tre kategorier låg, medelhög eller hög risk att traumarelaterad problematik föreligger. De asylsökande med resultat inom medel- eller högriskgruppen bör remitteras till läkare eller psykolog med adekvat kompetens för en fördjupad bedömning av traumarelaterade besvär. Preliminära resultat PQ har testats i flera länder, bl.a. Frankrike, Bulgarien och Ungern. De preliminära resultaten från testomgångarna i dessa länder visar att hos c:a 17 % av de asylsökande som testats bedöms risken vara hög att det föreligger problematik orsakad av tortyr eller andra trauman (fysiskt, sexuellt, psykologiskt våld). I Frankrike har samtliga asylsökande som klassats som tillhörande högriskgruppen remitterats till ett behandlingscenter för tortyröverlevare, och nära nog samtliga av dessa har bedömts lida av PTSD eller annan traumarelaterad psykiatrisk problematik. 18

19 PROTECT-ABLE Under arbetet med PROTECT insåg man sina begränsningar vad gällde genomförandet av ett av projektmålen - att utbilda personer som kan administrera PQ. Då utbildningsmomentet inte skulle rymmas inom PROTECT föddes tanken om en fortsättning. Det nya projektet PTOTECT-ABLE fokuserar på utbildning kring och spridning av PQ samt på fortsatt påverkansarbete för att få EU-länderna att ta sitt ansvar vad gäller sårbara asylsökande. Under vår och tidig höst 2013 planerar Röda Korset att arrangera tre utbildningstillfällen för personer som vill lära sig använda PQ. I utbildningen ingår information om europeisk och svensk lagstiftning rörande asylsökande, tortyr och dess konsekvenser i form av traumatisering, screeninginstrumentets uppbyggnad och dess användning samt olika tänkbara situationer som kan uppstå när PQ administreras och hur dessa kan hanteras. Utbildningen riktar sig till personer som kommer i kontakt med asylsökande i ett tidigt skede i asylprocessen. Det kan t ex vara samhälls- och hälsokommunikatörer, personal på vårdcentraler som genomför hälsosamtal med asylsökande, advokater eller offentliga ombud, frivilliga inom Röda Korset eller mottagningshandläggare på Migrationsverket. Målsättningen med PROTECT-ABLE är att utbilda 500 personer i de tio EU-länder som deltar. Dessa personer kan sedan använda PQ i sitt dagliga arbete med asylsökande. Det stora antalet utbildade PQ-användare möjliggör även insamling av en stor mängd testdata. Dessa data kan bidra till att ge en bild av de asylsökandes hälsa och visa på det behov av tillgång till vård och anpassning av mottagningsförhållanden som föreligger. PQ samt en broschyr med information översätts under våren 2013 till svenska. Formuläret finns redan idag på en mängd olika språk, bl a engelska, tyska, franska, arabiska, persiska, ryska och albanska. PROTECT-ABLE har en hemsida, där nyheter och relevant information publiceras kontinuerligt. Besök gärna hemsidan på För mer information om PROTECT-ABLE kontakta Andreas Malm, leg psykolog på Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Malmö eller Krister Hellström, rådgivare inom Idé och lärande, Svenska Röda Korset Svenska Röda Korset Ekonomiskt stöd som ger möjlighet för centret att erbjuda behandling för traumatiserade asylsökande och papperslösa som är två extremt utsatta grupper, har getts utrymme för behandling och dokumentation, efter remisser från Röda Korsets flykting konsulenter och VC- Flyktinghälsan, Migrationsverket och juridiska ombud. Bidrag från Röda Kors kretsar och Rädda Mammorna kampanjen har också gjort att vi har kunnat behålla behandlingsarbetet i varmvattenbassäng genom att betala hyra för bassäng hos Friskis och Svettis. Våra sjukgymnaster hjälper varje vecka ca 40 patienter med sina smärtproblem i bassängen. 19

20 Mottagningar i Hässleholm/Kristianstad I februari 2009, startade centret upp mottagningar i samverkan med Hässleholms- och Kristianstads kommuner. Denna verksamhet har fortsatt även 2012 och avtalet avslutades 31 december då Af Etableringen har tagit över ansvaret för introduktionen. Mottagningarna har riktat sig till traumatiserade nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd och boende inom kommunerna. Under 2012 har 36 patienter varit aktuella för behandling i de båda kommunerna. Mottagningarna har funnits på respektive Röda Korsets Kupan där leg psykolog Aras Salih har varit ansvarig för samtalsbehandlingen. Ebba Danielssons Fond Bidrar till kostnad för behandling av asylsökande och papperslösa. Kronprinsessan Margaretas Minnesfond Bidrar till kostnad för behandling av ensamkommande flyktingbarn och unga/vuxna. Samarbete inom Svenska Röda Korset Behandlingscentret har ett nära samarbete med övriga avdelningar inom vår organisation som ger ett mervärde för våra patienter vad gäller asylprocessen, familjeåterförening, efterforskning och socialt stöd. Nätverksarbete/frivilliga Många entusiastiska och duktiga frivilliga leder aktiviteterna i barnverksamheten och finns på sommarlägret. Rekrytering av frivilliga har skett genom affischering på Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek. Genom anställda på Malmö Högskola har det skickats ut mail med information till alla eleverna på Folkhälsovetenskapliga programmet. Annonser har lagts ut på redcross.se, volontarbyran.org samt frivillig.se. 69 personer var aktiva under 2012 Medmänskligt stöd erbjuds via Röda Korsets frivilliga kontaktpersoner, där också speciella grupper har bildats för att stödja de unga patienterna (Kosmos Kompis). Uppskattade grupper och mötesforum drivs av frivilliga för att lära och träna sig i det svenska språket och lära mer om det svenska samhället. MASKA-gruppen har haft en viktig uppgift i att stötta våra patienter i familjeåterföreningsefterforskningsärenden samt asylrådgivning. Vårdkvalitet och patientsäkerhet Röda Korsets behandlingscenter utvärderas årligen av kvalitetsinstitutet Indikator. Överlag har behandlingscentren goda resultat. Samtliga center har upprättat patientsäkerhetsberättelse för året. Rutiner för avvikelserapportering är upprättade. Under året har SMS påminnelser använts med patienternas godkännande. Journalsystemet PMO revideras kontinuerligt av en arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga center. 20

21 Ett problem som måste uppmärksammas är centrets långa väntetider, där vi arbetar kontinuerligt med att försöka hitta lösningar men inte kunnat lösa då efterfrågan överstiger de resurser vi har. Centret uppfyller dock alla avtal och överenskommelser vad gäller patientantal per år. Utvärderingar Beskrivande rapporter Statistik Patientnöjdhetsenkäter till samtliga patienter genom Institutet Indikator Skattningsskalor/psykometri före, under och efter behandling Fallbeskrivningar Metodutveckling 2012 (sammanfattning gjord av Magdalena Persson, leg psykolog) Bakgrund Sedan år 2007 har RKC, Malmö haft en arbetsgrupp för metodutveckling som bl a tagit initiativ till systematiskt användande av självskattningsskalor som mäter patienters PTSDsymtom. Sedan år 2009 intensifierades arbetet inom gruppen med målet att utöka och förbättra användandet av självskattningsskalor för PTSD-, depressions-, och ångestsymtom samt av patienters smärtproblematik och förväntningar på behandling. År 2010 startade RKC, Malmö gruppmöten där patienter fyllde i självskattningsskalor en kort tid innan de påbörjade behandlingen. Sedan år 2010 använder vi oss av självskattningsskalorna PCL-C samt HSCL- 25 angående symtomskattning. Vi har även använt en smärtteckning som patienterna fyller i för att kartlägga smärtproblematik. Vi har även gett information om ovanstående skattningsskalor till de andra RKC-centren i Sverige vid gemensamma planeringsdagar. Metodgruppen består för närvarande av fyra teammedlemmar - en läkare, en sjukgymnast och två psykologer. Syftet är att arbeta systematiskt med metodutveckling och kvalitetssäkring av behandlingsarbetet på RKC Malmö. Vi har möten ungefär varannan eller var tredje vecka för att planera och följa upp det gemensamma arbetet. Olika arbetsuppdrag fördelas därefter inom arbetsgruppen. Under år har vi hämtat mycket inspiration från kollegor på Psykiatriska Traumaklinik för Flyktingar (PTF), Gentofte Hospital, Danmark. Vi är mycket tacksamma för PTFs generositet och utbyte av erfarenheter av adekvat behandling för traumatiserade flyktingar. Metodgruppen åkte i maj på studiebesök hos PTF där vi mer noggrant kunde diskutera aktuella frågeställningar och utbyta erfarenheter om behandling av målgruppen. Psykoedukativa dokument Efter att vi studerat PTFs manualer för psykoedukativa inslag i behandlingsarbete genomförde teamet i Malmö ett gemensamt arbete att översätta (från danska till svenska) och omformulera psykoedukativa dokument från PTF. Dessa dokument, som vi kallar för Psykoedukation, består av 12 enskilda dokument som tar upp olika relevanta teman t ex pedagogiska förklaringar av vad stress, nedstämdhet samt PTSD är för något, information om samtalsbehandling, information om hur antidepressiv medicin fungerar, sömnhygien och råd om avslappningsövningar m m. Med start under våren och sommaren började teamet sedan att 21

22 prova dokumenten i behandlingsarbetet. Vi förde diskussioner i teamet om huruvida dessa dokument gav stöd åt behandlingen. Vi fann att dokumenten hade en positiv effekt på de psykoedukativa inslagen i behandlingsarbetet. Efter dessa diskussioner har vi fortsatt att använda oss av dokumenten under hösten -12. Klinisk bedömning Vi hämtade inspiration från PTF i hur vi kunde öka strukturen på vår kliniska bedömning både under bedömningsfasen av patientkontakt men också under själva behandlingsfasen. Syftet var att hitta sätt att öka samstämmigheten och kvalitetssäkra journalskrivandet i teamet angående bedömning av patienters psykiska status. Ett annat syfte var att få material att jämföra patienters mående över tid för att få ytterligare ett mått på hur patientens hälsa utvecklas under behandlingstiden. Under våren 2012 översattes ett dokument som ger specifik vägledning av klinisk bedömning av psykisk status från danska till svenska. Vi skapade även dokument med tabeller för bedömning vid ett enskilt tillfälle eller vid flera, upprepade tillfällen. Med start i juli fick de som arbetar med samtalsbehandling i uppdrag att använda bedömningsmallen för tre patienter. Vi utvärderade erfarenheterna av mallen i början av hösten och kom överens att börja använda mallen på samtliga nya patienter. Metodgruppen valde att även använda mallen på alla respektive patienter för att testa mallen ytterligare. Vi fick positiva erfarenheter av att använda oss av mallen för klinisk bedömning och fann att det blev enklare att göra konkreta och strukturerade bedömningar av psykisk status. Vi erfor att det blev enklare att formulera bedömningarna som förmedlas vid bedömningskonferenser och i journalskrivandet. Teamet tog beslut i september på att utöka användandet av klinisk bedömning till att gälla samtliga patienter, både nya och gamla, som går i behandling. Även om teamet funnit att det tar viss tid att fylla i mallen har vi överlag haft positiva erfarenheter av att använda oss systematiskt av denna mall. Användandet ledde även till att vi formulerat en önskan att förändra sökorden i vårt journalsystem, PMO, för att vi automatiskt ska ha sökord Psykisk status, Fysisk status samt sökordet Planering i journalmallar för samtalsbehandling så att denna bedömning alltid görs vid återbesök. Bedömning av lämplighet för behandling Även två dokument för bedömning av lämplighet för behandling återfanns hos PTFs material. Dels fanns en skattningsskala bestående av frågor som berör motivation, tidigare erfarenhet av behandling, sociala problem, kroniskt tillstånd samt smärtor. Därefter fanns en guide till skattningsskalan med specificering av de olika bedömningskriterierna. Mallen används vid de första bedömningssamtalen som sker vid starten av en behandling. Båda dokumenten översattes. Under våren bad vi teamet att prova skalan med tre nya patienter. Vi fann att skattningsmallen underlättade bedömningen om huruvida behandling var lämplig eller ej. Vi valde därför att fortsätta att använda oss av även denna mall med alla nya patienter hos RKC, Malmö. Justering av självskattningsskalor Sedan början av år 2010 inleds alla behandlingskontakter med att patienter fyller i självskattningsskalor för PTSD-, depression-, och ångestsymtom m m. Vi följer sedan upp skattningsskalor var sjätte månad för att utvärdera hur patienternas symtomatologi utvecklar sig under behandlingstiden. Under år 2012 arbetade vi med att justera detta moment. Återigen hämtade vi inspiration från Gentoftes psykiatriska klinik, PTF, när vi sökte efter nya självskattningsskalor som kunde kvantifiera mätningar av t ex somatisering men även positiva erfarenheter i livssituationen. Vi beslöt att prova att använda oss av SCL-90- Somatiseringslista (som mäter somatiska besvär) och WHO-5 Välbefinnandeindex (som 22

23 mäter välbefinnande). Från och med september justerades därför våra gruppmöten där patienter fyller i självskattningsskalor. Vi diskuterar även nya skattningsskalor som kan användas under bedömningsfasen t ex när behandlaren träffat patienten två eller tre gånger. Metodgruppen föreslog att vi skulle börja utforska även dissociativa symtom samt funktionsnivå i vardagen för att på så vis få en utökad förståelse av symtom som kanske annars är svåra att fråga om. De skattningsskalor som används för att kartlägga dissociativa symtom är Dissociative Experiences Scale Taxon (DES- T). Vardagsfunktion kartläggs genom Sheehan Disability Scale (SDS). Vi justerade även två öppna frågor som patienterna får besvara gällande förväntningar av behandlingen på RKC, som lyder: Vad hoppas du att Röda Korsets Behandlingscenter kan hjälpa dig med?, samt vid uppföljning med psykometri: På vilket sätt har behandlingen hjälpt dig? och Vilken/vilka förändringar har behandlingen lett till?. Manualer och mallar Manualer skrevs för självskattningsskalorna DES-T och SDS översatta från engelska. Metodgruppen har tidigare även skrivit manualer för övriga självskattningsskalor som används på centret. Därmed har vi säkerställt att alla skattningsskalor har manualer så att enskilda behandlare på ett reliabelt och validerat sätt kan tolka patienternas skattningsresultat. I samband med gemensamt möte med övriga RKC i Sverige har metodgruppen informerat om metodutvecklingen i Malmö. Beslut togs i oktober att samtliga RKC ska använda sig av självskattningsskalorna: HSLC-25, PCL-C, WHO-5 Välbefinnandeindex, SCL-90 Somatiserings-lista initialt i behandlingsförloppet. Skattningsskalor och tillhörande manualer distribuerades till övriga RKC i Sverige under hösten Under senare delen av hösten skapas en lathund /checklista där teamets behandlare får hjälp att se när, vem och hur de respektive skattningsskalorna ska genomföras. Översättningar av skattningsskalor Vi har under året arbetat med att låta översätta två skattningsskalor. Vi har gjort ett nytt arabiskt dokument av HSCL-25 som i stort sett följer en tidigare arabisk version av skalan. Vi har även låtit översätta WHO-5 Välbefinnandeindex till BKS (bosniska-kroatiska-serbiska). I och med dessa översättningar har vi nu komplett upplaga av samtliga självskattningsskalor och dokument om förväntningar av behandling på både svenska, engelska, arabiska och BKS. Fortsatt arbete Metodgruppen diskuterar nu hur vi kan hantera statistiken från självskattningsskalorna på ett tillförlitligt sätt. Målet är att hitta hållbara statiskta mätvärden. Vi diskuterar även hur vi kan förbättra journalföring för att t ex få tydligare tortyrdokumentation. Arbetet under år 2013 kommer fortsätta med att förankra det påbörjade arbetet som beskrivs ovan. Vi önskar även komma med nytt förslag på mallar för bedömningsarbete både kliniskt och i vårt journalsystem PMO. Metodgruppen: Magdalena Persson leg psykolog, Alicia Scalzotto överläkare, Henrik Nilsson sjukgymnast och Andreas Malm leg psykolog. 23

24 Användande och resultat av skattningsskalor 2012 Som beskrivit i föregående avsnitt om metodutveckling har RKC Malmö sedan januari 2010 haft som mål att inleda alla behandlingskontakter med att patienterna får fylla ett antal självskattningsskalor för kartläggning av olika symptom samt vilka förväntningar som finns på den behandling som RKC kan erbjuda. Syftet med detta skall framför allt vara av värde för det kliniska arbetet, att till exempel få en ökad samstämmighet och mer konkreta bedömningar, vilket skall bistå behandlingsarbetet och utvecklingen av detta Samtliga skalor avses att följas upp var sjätte månad så länge en patient är i behandling. Syftet är därmed också att kunna utvärdera och följa eventuella förändringar i patientens symptomatologi under behandlingstiden. Efterhand som det insamlade materialet från skattningsskalorna växer har vi även möjlighet att göra statistiska analyser och utvärdera centrets behandlingsarbete för hela patientgruppen över tid. Även detta av värde för utvecklingen av det kliniska arbetet, men även ett sätt att kunna visa upp resultat av våra insatser gentemot exempelvis olika finansiärer och samarbetspartners. Med insamlat material kan vi bland annat följa symptomatologin bland våra patienter från år till år samt se symptomförändringar avseende hur lång tid man varit i behandling. På sikt kommer vi även kunna göra mer tillförlitliga jämförelser mellan olika undergrupper av patienter gällande faktorer så som ålder, kön, ursprung och traumabakgrund, analysera resultat av olika behandlingsmetoder eller behandlingsintensitet, undersöka eventuella skillnader vid multidisciplinära behandlingskontakter, jämföra resultat av individuell kontra gruppbehandling m.m. Därigenom kan ytterligare ett syfte med skattningsskalorna säga vara att ligga till grund för fortsatt metodutveckling och att kontinuerligt förbättra oss att kunna bemöta och behandla de besvär som våra patienter uppvisar. Sedan starten i januari 2010 har PCL-C och HSCL-25 använts vid samtliga mätningar för PTSD respektive ångest- och depressionssymptom. Under 2012 har vissa justeringar skett avseende övriga skalor och vi har bland annat lagt till WHO-5 och SCL-90 somatiseringslista för mätning av välbefinnande respektive upplevda somatiska besvär. Därav är det insamlade materialet för de sistnämnda skalorna inte lika stort. Nytt för 2012 är även användandet av DES-T och SDS vid bedömningsfasen, gällande dissociativa symptom och funktionsnivå i vardagen. För dessa skalor har ännu ingen insamlad data analyserats på gruppnivå. Totalt har drygt 700 mätningar genomförts sedan 2010, varav 303 under året Av dessa var 144 förstagångsmätningar med nya patienter och övriga fördelade på patienter som gjorde uppföljningsmätningar mellan andra och femte gången. Diagrammen nedan visar exempel på hur insamlad data kan användas för att få en överblick av symptomförändring under behandlingstidens gång. Samtliga värden är beräknade genomsnitt från de patienter som gjort sin fjärde mätning under 2012, totalt 31 stycken. 24

25 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Ångest Depression Total Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 Cut off Mätning av ångest- och depressionssymptom enligt självskattningsskalan HSCL-25 för samtliga patienter på RKC Malmö som genomfört sin fjärde mätning under Intrusion Avoidance Hyperarousal Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 Mätning av kardinalsymptomen för PTSD enligt självskattningsskalan PCL-C för samtliga patienter på RKC Malmö som genomfört sin fjärde mätning under Någon statiskt analys av signifikansnivå eller liknande är ej gjord, dock kan vissa ganska tydliga tendenser utläsas av diagrammen ovan. Samma mönster kan ses för samtliga illustrerade symptom, dvs att värdena sjunker för varje mätning som genomförts. Dessutom verkar skillnaderna mellan varje mätning relativt konstant under behandlingens gång, vilket alltså visar på fortsatt symptomlindring även efter en längre tids behandling. 25

26 Resultatet från båda skalorna visar även tydligt att det trots kontinuerlig symptomlindring är långt kvar till cut off-gränserna (visas endast i det första diagrammet) för de aktuella symptomen. Sammantaget verkar detta bekräfta föreställningen om att det i många fall krävs långa behandlingstider för personer med komplex PTSD och att det trots detta kan vara svårt att påvisa några tydliga symptomförändringar med befintliga skalor. Det kan dock tilläggas att minskningen av genomsnittspoängen för exempelvis undvikande står i ord för en skattning av att besväras en hel del av dessa problem till senare under behandlingen endast måttligt, en förändring som självklart kan vara av stor betydelse för den enskilde individen. För vidare analyser och slutsatser av resultat från samtliga skattningsskalor hänvisas till powerpoint-presentation Resultat av skattningsskalor RKC Malmö Sammanfattat av Henrik Nilsson, leg sjukgymnast, RKC Malmö Kompetensutveckling Samtliga personal inom verksamheten deltog under hösten i personaldagar i Mariefred där professor Joan Dahl (ACT) var en av föreläsarna. Erfarenhetsutbyte mellan centren var en viktig del under dagarna. Anna Gerge leg psykoterpeut har besökt centret i Malmö för en fördjupning i behandling vad gäller patienter med dissociations problematik, som är mycket vanliga reaktioner hos människor som varit utsatta för traumatiska händelser. Olika behandlare inom teamet har vidareutbildat sig i olika behandlingsmetoder: NET, ACT, Neurofeedback och medicinsk yoga. Bild: livslinje enligt NET Metodgrupp håller sig uppdaterade på nya rön, artiklar och forskningsrapporter, som sedan hela teamet får ta del av. Personalen deltar i regelbunden handledning för att få hjälp i behandlingsprocesserna, samt att minska risk för sekundär traumatisering. 26

27 Nedan följer utförliga beskrivningar av ytterligare några av de behandlingsmetoder personalen vidareutbildat sig i. Neurofeedback Två behandlare på RKC Malmö (läkare och sjukgymnast) har under våren 2012 utbildat sig till neurofeedback-terapeuter med syftet att använda detta som ett komplement till centrets befintliga behandlingsmetoder. Våra avsikter är även att utveckla och utvärdera denna behandlingsmetod, bl a genom att öka vår egen kunskap inom området samt en pilotstudie med utvalda patienter under hösten 2012 och våren Neurofeedback är en behandlingsform som funnits sedan flera decennier tillbaka men utvecklats mycket de senaste åren genom ny teknik och ökad kunskap. Metoden som RKC s behandlare utbildats i är redan väl utbredd i många europeiska länder samt i USA där det bl a finns över aktiva terapeuter. Det vetenskapliga stödet för behandlingsformen är också under stor utveckling och bara 2009 publicerades det över 400 referensgranskade vetenskapliga studier. Många rapporter har fokuserats på PTSD och visar mycket goda resultat gällande både symptomminskning och ökning av funktionsförmåga (t.ex. Remediation of PTSD symptoms using neurofeedback training, publicerad i november 2011 av PhD Sigfred Othmer via EEG Institute, baserad på behandling av 350 krigsveteraner från Camp Pendleton i Kalifornien). Neurofeedback är enkelt förklarat en metod som tränar och utmanar hjärnan att fungera bättre. Detta syftar framför allt till att öka hjärnans förmåga till självreglering vilket personer med PTSD helt eller delvis förlorat förmågan till. Det är välkänt att människor som utvecklar PTSD lever i ett konstant tillstånd av förhöjd beredskap/vaksamhet, sk förhöjd arousalnivå vilket uttrycks i kardinalsymptomen för PTSD - återupplevande, undvikande och överspändhet. Detta är ett extremt dysfunktionellt tillstånd som nedsätter personens funktion och välbefinnande. För att reparera detta behövs att kroppen/sinnet på nytt får uppleva känslan av lugn och balans som individen inte längre har tillgång till. Neurofeedback använder EEG som ett sätt att spegla hjärnans aktivitet och påverka arousalnivån. Genom att använda datoriserad neurofeedback kan hjärnan se sin egen aktivitet på en skärm och blir belönad/inhiberad när den producerar rätt respektive fel typ av hjärnvågor. På detta sätt påverkar neurofeedback reglerande system som inkluderar kognitiva och exekutiva funktioner, emotionell kontroll, autonom reglering och interoception, dvs känslighet för kroppens signaler. Erfarenheter från många specialiserade center för multi- och långvarigt traumatiserade flyktingar visar på svårigheter att fullfölja exponeringsterapier så som KBT eller EMDR, som annars har evidens vid enkel PTSD, där traumat är enskilt eller mer avgränsat. Eftersom detta också är vår erfarenhet lägger vi stor vikt vid att kunna utvärdera nya behandlingsmetoder och komplettera dessa till våra redan befintliga metoder. 27

28 Workshop i ACT Acceptans and Committment Therapy for the Treatment of PTSD and Trauma Related Problems Lärare: Robyn D Walser, Ph D, USA bl a jobbat på National Center for PTSD (veterancenter). Psykologpartners i Malmö arrangerade workshopen under två dagar: september 2012, Malmö. Robyn D Walser har arbetat med ACT sedan Hon har lång erfarenhet av att arbeta med amerikanska krigsveteraner. I USA använder de sig av PCL-V(Posttraumatic Checklist for PTSD-Veteran version) för att scora PTSD främst i forskningssyfte och inte egentligen i syfte att styra behandlingen. Hon uttrycker en önskan om att samhället skiftar fokus från symtom till funktion eftersom många traumatiserade patienter ofta har låg funktionsförmåga gällande allmänfunktion. Hon menar att funktion ofta påverkar patienterna mer än de egentliga symtomen. För att sammanfatta det jag lärde mig under de två dagarnas workshop var det att som traumaterapeut fokusera på bemötandet och grundfilosofin i ACT via följande begrepp: empati, tydlighet, ansvarsgivande, medvetet närvarande, funktionsfokuserad, lek med ord/metaforer. Målet med ACT är att patienten ska uppnå ökad psykisk flexibilitet. Robyn Walser tydliggjorde hur betydelsefullt det är att en som terapeut också själv verkligen är känslomässigt närvarande. Hon uttryckte t ex att: Du måste själv praktisera mindfulness om du ska få någon annan att vara mindful. Alltså handlar det om att som terapeut själv tillämpa det du försöker lära ut till dina patienter. När det gäller vår specifika målgrupp ställde jag en fråga till Robyn om hur vi kan skilja mellan enkel PTSD och komplex PTSD. Robyn talade aldrig i termer av komplex PTSD utan formulerade istället beskrivningen att lida av multipla trauman. Hon menar att ACT kan vara ett alternativ till vanlig PTSD-behandling (KBT) men specificerade och sa också att Inte alla patienter förbättras angående symtomreduktion trots exponeringsterapi Många patienter hoppar av behandling eller vägrar exponeringsterapi (40-50 % av veteranerna avbryter eller vägrar behandling) Det finns ingen tydlig algorytm för att hantera multipla trauman på ett vetenskapligt sätt eftersom de kontrollerade studierna för PTSD-behandling utförts på ett enskilt trauma och inte multipla trauman Det är inte alltid PTSD-symtomen som är de viktigaste hindren i patienters liv. Ibland är det istället viktigare att jobba med funktionsnedsättningarna t ex de sociala/relationella svårigheterna som patienterna har Walser beskrev även komplexiteten i hur t ex krigsveteraner ofta har bestående skador efter krig gällande tillit/misstro. Det är därför viktigt att vara uppriktigt närvarande i sin relation till patienter särskilt de som skadats av anknytningsskador(tidiga trauman) men också de som skadats i krig. Vidare är hennes erfarenhet att det ofta finns reell skuld som måste adresseras i terapin men att försöka urskilja mellan rättmätig skuld, rättmätig ilska eller sorg och självdestruktiv skuldkänsla, självdestruktiv sorg och ilska. Behandlingen kan t ex handla om att tillsammans med patienten utforska hur patienten kan hitta fler nyanser i upplevelserna av livet, av att gå från ett svart-vitt-fungerande till fler färger och nyanser. 28

29 Walser uppgav att av de veteraner som söker behandling i USAs nationella center för PTSD, så hoppar ca % av behandlingen. Av de som fortsätter behandlingen är ca 50 % intresserade av att gå i traumaexponerings-terapi (KBT, ACT m fl) och av de som startar traumaexponerings-terapi stannar ca 25 % kvar i behandlingen. Hon vill härmed tydliggöra att det är många som inte passar för PE (prolonged exposure) i behandlingsväg och att terapeuter därför måste ha andra strategier att erbjuda också. Robyn Walsers erfarenhet är att det oftast är mycket betydelsefullt att jobba med patienternas funktionsförmåga utöver att arbeta med exponering av trauman. Det kan t ex handla om att arbeta med patienternas psykosociala funktioner t ex hur de relaterar till sina familjer/partners och hur de hanterar relationer i samhället. Genom att adressera dessa teman kan man bistå patienterna med att skapa ökad livskvalitet oavsett om patientens PTSD-symtom minskar. Walser beskrev även att det är mycket vanligt att patienter/veteraner lider av undvikandebeteenden eftersom patienter ofta drabbas av Skam/skuld Ångest Ilska Depressivitet/nedstämdhet Dissociation Bristande emotionell reglering Negativa attityder till känslomässiga upplevelser Robin rekommenderar patienter som lider av PTSD att de minskar undvikandebeteende och istället arbetar med att acceptera att vissa symtom finns kvar i livet. Rekommenderar oftast att använda sig av PE, prolonged exposure, utifrån Edna Foas modell d v s att man först gör Imaginal Exposure ca 90 min session med hjälp av SUDS-mätning. Därefter följer in-vivoexposure ca 45 min exponering. Har dock fått erfarenhet av att flera patienter som lider av komplexa former av PTSD, t ex veteraner, inte är villiga att göra PE. 1. Acceptans 2. Kontakt med nuet 3. Com 6. Värderingar 4. Dis 3. Committed Action 5.Själv som kontext 4. Distansering Sex-hörningen sammanfattar stora delar av behandlingsupplägget där målet är att skapa en psykologisk flexibilitet så att patienter kan hantera olika upplevelser både svåra och fina i livet som en slags handlingsplan för livet 29

30 1. Acceptans: sluta undvika känslor och istället stanna upp och uppleva sina känslor. 2. Kontakt med nuet: istället för att leva i det förflutna och oroa sig för det förflutna ha kontakt med nusituationen, slowing down and showing up. 3. Committed action: istället för passivitet och känslan av att vara fastfrusen vara engagerad och låta sina egna fötter börja gå i den riktning där man finner meningsfullhet i livet. 4. Distansering/defusion: att skapa ett avstånd/distans till sina tankar istället för att gräla/argumentera med din hjärna/ditt sinne. Att se att en tanke är bara en tanke, ett av många alternativa tolkningar av verkligheten. Söka medveten närvaro/mindfulness 5. Själv som kontext: istället för att tänka på sig själv som ett färdigt objekt försöka se sig själv som en kontext vara den som styr upplevelserna, att själv påverka istället för att vara passiv, vara aktören istället för akten. 6. Värderingar: istället för att fokusera på hur känslor, tankar och symptom ska elimineras focus på hur ens liv kan guidas av de val en gör i livet what do you want to be about? Det handlar om att minska känsligheten för den roll som språket spelar i det mänskliga lidandet. Målet är att skapa upplevelsemässig kontakt med tidigare undvikna händelser utan alltför mycket verbal inverkan och kontroll. Jag tycker att det var en intressant workshop med fokus på det praktiska lärandet. Vi gjorde många övningar i grupper och i par, några gjorde rollspel och vi tränade oss också i mindfulness/medveten närvaro. Jag är glad över att jag fick gå på workshopen eftersom det en inspirerande workshop med många praktiska inslag. Magdalena Persson, leg psykolog, RKC Malmö 30

31 Medicinsk yoga ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Under hösten 2012 fick jag möjligheten att gå en instruktörsutbildning i Medicinsk Yoga (MediYoga). Yoga kan översättas till förening eller balans mellan kropp och själ och är en över 5000 år gammal indisk andlig tradition, som sedan 1900-talet fått allt mer fäste i väst. Idag kan vi i de flesta träningsdiscipliner känna igen övningar med ursprung från yogan. MediYogan är en svensk variant av Kundaliniyoga, som består av enkla kroppsövningar i kombination med andning, avspänning, meditation och koncentration i form av mental närvaro. Det finns flera likheter mellan MediYoga och Basal Kroppskännedom (en inom svensk sjukgymnastik vanlig kroppsterapeutisk metod). Där det finns olikheter är det möjligt att i yogan väva in och komplettera med relevanta övningar. I mitt arbete med traumatiserade flyktingar finns det ett stort behov av att anpassa övningar till gruppens och den enskildes resurser och belastningar. Min bedömning grundar sig på min sjukgymnastiska utbildning. Inom yogan finns forskning både nationellt och internationellt. I Sverige visar MediYogan positiva resultat vad gäller stressreduktion, vid ryggbesvär och hjärt-kärlsjukdomar. Man har i studier kunnat påvisa en minskad muskulär spänningsgrad, ett minskat blodtryck, minskat påslag från autonoma nervsystemet samt en förbättrad endokrin och hormonell aktivitet. Yoga används vid flera behandlingscenter för krigsveteraner i USA. I Sverige används MediYoga inom allt fler områden. Kundaliniyoga finns sedan flera år tillbaka vid Röda Korsets center för torterade flyktingar i Stockholm. De senaste tre terminerna har jag haft en yogagrupp för arabiska och dari talande kvinnor på RKC Malmö. Vi träffas var vecka med tolkar, tränar yoga tillsammans och har tid avsatt för att fånga upp frågor och funderingar. Mycket tid läggs på att hitta tillbaka till det djupa andetaget, diafragmaandningen som är en av de första funktionerna som påverkas vid stress. Även mer ansträngande övningar för bukstabilitet, rygg och nacke-skuldror ingår i träningen. Kvinnorna medverkar väl och beskriver att de mår bättre i både kropp och psyke. Denna termin har jag tillsammans med arbets- och bildterapeuten Maria Mörner startat en yoga och bildgrupp för arabisktalande kvinnor. Mitt mål är att fler ska få möjlighet att prova yoga för att må bättre. Anna Raud, leg sjukgymnast, RKC-Malmö 31

32 Informationsspridning/utbildningar och påverkansarbete Under året har vi genom studiebesök, seminarier och föreläsningar nått ca 600 personer som på ett eller annat sätt i sitt arbete kommer i kontakt med vår målgrupp. Vi har också medverkat under Tylösandsveckan och MR-dagarna i Göteborg, deltagit under psykiatriveckan i Region Skåne och uppmärksammat FN:s dag mot tortyr genom två olika seminarier. Några av de övriga som har fått utbildning i Psykiska, fysiska och sociala konsekvenser av krig och tortyr är Af-etableringen, Sfi-lärare KomVux, socialsekreterare, psykiatriska öppenvårdsmottagningar (PÖT), några Vårdcentraler inom primärvården inom regionen samt elever på vårdgymnasium. Vi har hållit i två utbildningsdagar för personal på Migrationsverket i Malmö, ingått i högskoleutbildningar för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och bildterapeuter. Arbete på RKC har beskrivits i ett antal artiklar i dagspress och personal har medverkat i lokalradioprogram. 32

Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) startade sin behandlingsverksamhet i Malmö 1988.

Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) startade sin behandlingsverksamhet i Malmö 1988. Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) startade sin behandlingsverksamhet i Malmö 1988. Behandlingscenter i Svenska Röda Korsets regi finns även i Stockholm, Skövde, Uppsala

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD Posttraumatiskt stressyndrom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012 PTSD, Post Traumatic Stress Disorder Inledning PTSD är ett tillstånd

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Innehåll Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård Anne Sjögren Om Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset Köpenhamn 120912 Sjuksköterska/teamledare Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel: + 46 31 741 6207, - 08 Jourtelefon:

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända Arkaden Hälsan först en startnyckel för nyanlända Hälsa först en stratnyckel för nyanlända Hälskommunikation Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Tedros 28 år (fingerat) Kom till Sverige från

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

AVENYMODELLEN. En presentation. 09-11-02 Södra Avenyn

AVENYMODELLEN. En presentation. 09-11-02 Södra Avenyn AVENYMODELLEN En presentation 1 VERKSAMHETSIDÉ Vi står för nytänkande inom psykiatri Det innebär: hög tillgänglighet, respekt för klienten, snabb behandling och snabb rehabilitering. Därför myntade vi

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer