Årsredovisning. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Transkript

1 Årsredovisning 2006 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunalrådet har ordet 2 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen 3 Sammanställd redovisning 4 Sammanställd redovisning, bolagsberättelser 5 Sammanställd resultaträkning / finansieringsanalys 6 Sammanställd balansräkning 7 Koncernens noter 8 Koncernens nyckeltal 11 Resultaträkning kommunen och bolagskoncernen 12 Balansräkning kommunen och bolagskoncernen 13 KOMMUNEN Allmän översikt 14 Ekonomisk översikt 18 Personalbokslut 26 Befolkningsutveckling 33 Resultaträkning 34 Finansieringsanalys 34 Balansräkning 35 Nothänvisningar 36 Redovisningsprinciper 44 Ord och uttryck 44 Driftsredovisning 45 Investeringsredovisning 46 Nyckeltal 49 Kommunens organisation 50 Nämndernas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret 51 Fastighetskontoret 52 Gatukontoret 53 Kommunkansliet 55 Personalkontoret 57 Kostenheten 59 Städenheten 61 It- och inköpsenhet 62 Miljö- och byggnadsnämnden 63 Kulturnämnden 66 Barn- och utbildningsnämnden 68 Socialnämnden 72 Gemensam nämnd för vård och omsorg 74 Borlänge-Säter gymnasienämnd 77 REVISIONSBERÄTTELSE 81 Bilden på framsidan är från Landa, Stora Skedvi 1

3 2006 har varit ett händelserikt år i kommunen. Den demografiska utveckling som Säters Kommun haft dom senaste 5-6 åren har fortsatt även under Skolbarnen har blivit allt färre, i alla åldrar. Efterfrågan på barnomsorg har ökat kraftigt. Dom äldre blir allt flera vilket resulterat i att efterfrågan på särskilda boenden har ökat. Som ett resultat av detta har skollokaler avvecklats, barnomsorgen och särskilda boenden utökats. Barnomsorg och särskilda boendena har under 2006 utökats mera än vad som var planerat inför året. Under detta arbete har kommunens personal visat på god flexibilitet och på ett positivt tänkande. Det har varit helt nödvändigt för att klara kraven från omvärlden. Innevånarantalet för Kommunen har varit positivt för andra året i rad! Mellan 2005 och 2006 ökade Säters Kommuns innevånarantal med 2 personer. Det kanske inte låter så mycket, men i skuggan av en minskning med 100 innevånare om året i snitt sedan mitten av 90-talet så detta ändå ett trendbrott. Och jag hoppas att detta kan fortsätta på samma positiva sätt. Kommunens resultat 2006 är positivt för 5:e året i rad! Resultatet för 2006 har dessutom blivit bättre än 2005, trots att det så sent som i Juni såg ut att bli ett underskott i verksamheternas budgetar. Ytterligare en pluspost under året är Kommunens pensionsförvaltning. Kommunen tog under 2006 beslut om att värdesäkra våra pensionsfonder på ett bättre sätt, och fr.o.m. våren 2006 har nu Kommunen placerat alla pensions fonder i säkra värdepapper. Den omsättningen av våra värdepapper har under 2006 resulterat i en reavinst på hela 14 miljoner kronor. Detta tillsammans med ökade skatteintäkter har gett kommunen ett mycket bra resultat för 2006 på 19,1 miljoner. Kommunala mål för samtliga verksamheter är ytterligare en nyhet under Dessa fastställdes i samband med att budgeten för 2006 antogs. Och det var första gången Kommunen antog heltäckande politiska mål i samband med budgeten. Dessa mål har nu kunnat utvärderas, och den utvärderingen visar på både positiva och negativa resultat. Till dom negativa hör att sjukskrivningarna åter ökade under Detta måste kommunen försöka vända igen under Till dom positiva hör att Kommunen inte heller under 2006 har haft någon barnomsorgskö. Kommunens andel med krav odlade livsmedel har också ökat med 1 %, från 6 % till 7 % av inköpsvärdet. Kollektivtrafikresandet hade en målsättning att öka med 10 % men ökningen blev 20 %. Att arbeta med politiska verksamhetsmål har kommit för att stanna och kommer att bli allt viktigare i takt med att kravet på prioriteringar fortsätter att öka. Kommunalvalet var också ett valår. Kommunen gick in i 2006 med en stabil majoritet som skapats genom ett samarbete över blockgränserna. Efter valet så ville Centern inte längre fortsätta detta samarbete. Och efter en turbulent höst har det nu formerat sig en ny majoritet över blockgränserna med S, FP, V och MP. Detta har gett en fortsatt god stabilitet, och det var under rådande omständigheter en mycket bra lösning. Detta har gjort att 2006 har kunnat avslutas på ett bra sätt, och det ger förutsättningar för en långsiktig och uthållig politik även i framtiden. Sammanfattningsvis så kan jag konstatera att Kommunen och dess personal, klarat av 2006 års verksamhet på ett mycket bra sätt. Trots många yttre förändringar och stora krav från både statsmakterna och Kommunmedborgare. Jag vill med dessa ord tacka alla för ett mycket väl genomfört 2006! Abbe Ronsten 2

4 KONCERNEN SÄTERS KOMMUN SÄTERBOSTÄDER AB SÄTERS KOMMUNS FASTIGHETS AB Kommunens engagemang i kommunala bolag (kkr) Bolag Aktieinnehav/ Ägarandel Borgens- Aktieägartillskott % åtaganden Säterbostäder AB ,4 mkr Säters Kommuns Fastighets AB 13,2 mkr 3

5 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommunerna är enligt kommunallagen skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Koncernredovisning i aktiebolag och i offentlig verksamhet har delvis olika syften. I det förstnämnda fallet avser man att klarlägga koncernens årsresultat och skydda mot för hög utdelning i moderbolaget. När det gäller en kommun vill man med koncernredovisningen visa det totala åtagandet som kommunen har. Detta kan läggas till grund för analyser och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi oavsett om denna bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. All kommunal verksamhet bör finnas med i koncernredovisningen i den mån kommunen har ett väsentligt inflytande eller ekonomiskt åtagande. Den tumregel som utvecklats enligt praxis anger en nedre gräns på ca 20% aktie- eller andelsinnehav. Om ägarandelen understiger gränsen kan dock kommunen ha ett väsentligt ekonomiskt åtagande exempelvis genom borgensförpliktelser eller stora driftbidrag. Koncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattar vid utgången av 2006 kommunen och en bolagskoncern; Säterbostäder AB med dotterbolaget Säters kommuns Fastighets AB. Under hösten 2003 bildades Utvecklingsbolaget MittDalarna AB i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5% i bolaget. Utvecklingsbolaget har därför inte tagits med i koncernen. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänsten, Räddningstjänsten Dala Mitt. Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 11 %. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. För 2006 var kostnaden för Säters kommun 8,2 Mkr. I sammanhanget kan nämnas att kommunen har ett borgensåtagande gentemot Räddningstjänsten DalaMitt på 0,8 Mkr. Inte heller räddningstjänstförbundet har medtagits i koncernen. I kommunen finns en friskola i Solvarbo med 58 elever i skola, 6 barn i förskoleklass och 52 barn i fritidshem. Skolan fick under 2006 totalt c:a 2,2 Mkr i skolpeng. Föräldrakooperativet Tornet i Gustafs fick 1,1 Mkr för sin förskoleverksamhet med 15 barn. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Bolagskoncernen ägs av kommunen till 100 procent. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2006 blev + 18,6 Mkr. Bolagskoncernen redovisar ett negativt resultat på 0,5 Mkr, och kommunen ett positivt resultat på 19,1 Mkr. Nyckeltal Koncernens soliditet uppgick till 55 % vilket är en förbättring med tre procentenheter jämfört med föregående år. Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 13 %. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den erforderliga likviditetsreserven kan hållas nere. F n utnyttjas koncernkrediten endast av dotterbolaget, Säters Fastighets AB. 4

6 KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 54,5 53,5 Resultat före extraord. poster 1,8 4,4 Koncernbidrag t. Fastighets AB 2,3 1,1 Resultat e. koncernbidrag o skatt -0,7 2,1 Nettoinvesteringar, Mkr 1,3 3,0 Soliditet, % 15,9 15,9 Årsarbetare 12,0 12,0 Årets resultat Årets resultat uppgår till -07 M kr efter koncernbidrag till Säters kommuns Fastighets AB (2,3 M kr). Ett betydligt högre uttag för reparationer och underhåll under året bidrar till ett lägre resultat jämfört med Årets verksamhet Årets verksamhet präglas av projekt med anknytning till äldres boende. I Säter igångsattes Prästgärdsprojektet på Åsen med installation av fem trapphushissar och anpassningar av gemensamhetslokaler. Beslutet om förvärv av Annexet i Kyrkbyn för ombyggnad till bostäder är också ett led i bolagets satsning på äldres boende. Under hösten introducerades tillvals- och servicetjänster för att göra boendet mer attraktivt och individuellt anpassat. Framtiden Det är nödvändigt att bolaget har en stabil grund att stå på som garanterar ett ekonomiskt oberoende till ägaren. Den finansiella ställningen ska vara betryggande och målsättningen i det fallet är att det egna kapitalet uppgår till minst 30 M kr. En låg affärsrisk är också ett villkor och där är målsättningen att uthyrningsgraden ligger på minst 95 %. En tredjedel av bolagets hyresgäster är i dag 65 år och äldre. Gruppen förväntas växa. En viktig uppgift är därför att anpassa beståndet till äldres förutsättningar. Prästgärdsprojektet och Annexet banar därför väg för nya projekt i den nära framtiden. Bolagets handlingsplan ger direktiv om att arbeta med planfrågor och visioner om framtida byggande. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 2,0 2,1 Resultat före extraord. poster -2,3-0,3 Konc.bidrag fr. Säterbostäder 2,3 1,1 Resultat e. koncernbidrag 0,0 0,8 Nettoinvesteringar, Mkr - - Soliditet, % 31,2 34,4 Årsarbetare - - Året resultat Bolaget redovisar i det närmaste ett nollresultat. Före bokslutsdispositioner uppgår dock resultatet till minus 2,3 M kr. Årets verksamhet Samtliga verkstadslokaler i Säters industrihus är uthyrda sedan årsskiftet. Rivning av industribyggnaden Segebaden-Berg utfördes under hösten. På Skönviksområdet överläts markområden till Säters Golfklubb och Skönviksbolaget i samband med beslutade fastighetsregleringar. Från Hedemora Energi AB förvärvades panncentralen i Mora by. Renoveringsåtgärder i panncentralen och i Säters industrihus har under året utförts för knappt 1,9 M kr, vilket har en tydlig påverkan på resultatet. Framtiden Förvärvet av panncentralen i Mora by gör att bolaget i fortsättningen fungerar som lokalt energiverk för Säterbostäders fastigheter i Mora by och Isoflex AB. Under 2007 utreds förutsättningar för värmeleveranser till Gustafs räddningsstation. Rollen som fastighetsförvaltare minskar troligen. Landstingets planer på flytt av Vår bys verksamhet innebär möjlighet till försäljning av berörda fastigheter. Gruppbostaden på Kungsvägen kan bli föremål för överlåtelse till Säterbostäder. 5

7 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING Specifikation (kkr) Not Verksamhetens intäkter: Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivning av fastighetsvärden Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Kapitalförvaltningen Resultat för e o poster Skatteskuld Årets resultat SAMMANSTÄLLD FINANSIERINGSANALYS DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/ minskning (+) kortfr fordringar Ökning (-)/ minskning (+) kortfr placeringar Ökning (-)/ minskning (+) förråd Ökning (-)/ minskning (+) fastighetsförsäljning Förändring av korta skulder Övriga justeringsposter 1 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anl tillgångar Inköp av finansiella tillgångar -18 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Ökning (-) / minskning (+) anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksameten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering/ överföring till korta skulder Ökning (-)/ minskning (+) långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

8 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING Specifikation (kkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar mark, byggnader och tekniska anläggningar maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar värdepapper, aktier o bostadsrätter långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: förråd expl mark och fastighetsförsäljning fordringar kortfristiga placeringar kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar långfristiga Avsättningar korta 74 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA AVSÄTTNINGAR, SKULDER OCH EGET KAPITAL Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter (Säterbostäder) Pensionsförpliktelser (Kommunen) Borgensåtaganden Fastigo Kommunalt borgens- o förlustansvar egnahem Anläggningskapital Rörelsekapital

9 NOTHÄNVISNINGAR - SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FINANSIERINGERINGSANALYS Not 1: Justering för av och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivning av fastigheter Säters kommun Nedskrivning/ utrangering Säterbostäder Not 2: Justering för avsättningar Pensionsavsättning Säters kommun Minskning av avsättning för bredband (kommunen) Minskning avsättning rivning (Säterbostäder) Not 3: Övriga ej likviditetspåverkande poster Reavinst fastighetsförsäljning kommunen Reavinst likvidation av Dalarnas Kommunförbund 526 Reavinst försäljning bostadsrätt (kommunen) BALANSRÄKNING Not 4: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ingående bokfört värde Försäljningar -9 Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffning Nedskrivningar Omf till publika fastigheter -19 Försäljningar -323 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Nedskrivningar/ utrangering Omf från pågående Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffning Nedskrivningar -75 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde

10 Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning/ utrangering Omfört från verksamhetsfastigheter 19 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter + anslutningsavgifter Ingående bokfört värde Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Exploateringsmark Ingående bokfört värde Nyanskaffning 645 Försäljning av mark -333 Utgående bokfört värde Pågående investeringar Ingående bokfört värde Pågående investeringar Omfört till fastigheter för affärsverksamhet Utgående bokfört värde Summa mark och byggnader Not 5: Maskiner och inventarier mm Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Omföring fr kortfr fordringar 85 Nedskrivning -4 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Not 6: Värdepapper, aktier och bostadsrätter Dalatrafik Andelskapital Kommuninvest Utv bolaget MittDalarna Andelar HBV (Husbyggnadsvaror) Övrigt Not 7: Långfristiga fordringar Lån anslutningsavgifter Vägverket, förskott rondell rv HBV, innest återbäring SPP Övriga fordringar

11 Not 8: Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Not 9: Avsättningar Avsättningar för pensioner inkl löneskatt (kommunen) Avsättning för rivningskostnader (Säterbostäder koncern) Avsättning för bredband Not 10: Långfristiga skulder Låneskuld kommunen Skulder till kreditinstitut Säterbostäder koncern Anslutningsavgifter (kommunen) 849 Uppskjuten skatteskuld (Säterbostäder) Summa långfristiga skulder

12 NYCKELTAL - SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redo- Redo- Redo- Redo- Redovisning visning visning visning visning Kommentar Likviditet 13% 10% 12% 9% 8% rörelsekap x 100 årets utgifter Soliditet 55% 52% 51% 47% 45% eget kapital totala tillgångar Skuldsättningsgrad 45% 48% 49% 53% 55% skulder och avsättn totala tillgångar Skulder (Mkr) Skulder/invånare, kr Eget kapital (Mkr) Eget kapital/invånare, kr Totala tillgångar (Mkr) Tillgångar/invånare, kr Antal invånare 31 dec

13 RESULTATRÄKNING Säters kommun Bolagskoncernen*) Specifikation (kkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsförvaltning Resultat före e o poster Skatt på årets resultat Årets resultat *) Bolagskoncernen består av Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters Fastighets AB 12

14 BALANSRÄKNING Säters Bolagskoncernen*) kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Värdepapper, aktier, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggntillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsmark, fast försäljn Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättntillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Leverantörsskulder Uppskjuten skatteskuld Övriga kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER *) Bolagskoncernen består av Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters Fastighets AB 13

15 ALLMÄN ÖVERSIKT Året som gick, befolkningsutveckling m.m. De senaste åren har bl.a befolkningsutvecklingen i kommunen, länet m.m. kommenterats i samband med bokslutet. I länet minskade befolkningen med 44 personer 2006 detta är en väldigt liten minskning i jämförelse med tidigare år. Förra året 2005 var minskningen 287 personer och året dessförinnan 478 personer års minskning hänger som tidigare ihop med ett kraftigt födelseunderskott minus 833 personer däremot har länet positivt flyttnetto 601 personer att jämföras med 364 personer 2005 och Folkmängden i riket som helhet ökade med personer att jämföras med föregående år. Invandringen slog rekord och uppgick till cirka personer. Dessutom har riket som helhet ett positivt födelsenetto. Även utvandringen var hög den högsta sedan slutet av 1800-talet, personer utvandrade från Sverige under förra året. De kommuner som haft relativt största befolkningsökningen ligger som tidigare i storstadsregionerna. Kommuner med störst relativ befolkningsökning år 2006 var Vaxholm, Lomma, Nykvarn, Habo, Nacka och Salem. Kommuner som förbättrat sig väsentligt är Örnsköldsvik, Skellefteå, Kiruna som under många år haft en utflyttning. De kommuner som minskade befolkningen mest relativt sett är Malå, Pajala, Gullspång, Gnosjö, Hagfors, Åsele och Vindeln. Av Sveriges 50 största kommuner hade alla utom Falun och Gotland en folkökning. För Säters del kan vi konstatera att den positiva trenden från 2005 kvarstår. Befolkningen ökade med 4 personer och uppgick vid årsskiftet till personer. Bland församlingarna i kommunen har befolkningen ökat med 30 personer i Säter, 12 i Stora Skedvi den har minskat med 5 i Silvbergs församling och 33 i Gustafs församling. I Säter föddes totalt 108 barn och 111 personer dog det innebar ett födelsenetto på minus tre. I ett länsperspektiv är det bara Falun och Borlänge kommuner som uppvisar positiva födelsenetton. Den största befolkningsökningen i länet 2006 skedde i Borlänge med 412 personer och den största minskningen fanns i Hedemora med minus 114 och relativt sett i Vansbro med 78 personer. Befolkningsminskning och ökning är väldigt svår att bedöma. Tyvärr visar det sig att Säters kommun haft en relativt stor utflyttning under de första månaderna Med tanke på att vi budgeterade med endast ett netto på minus 50 för 2007 års budget är detta lite oroande. Förhoppningen är att de planerade nya bostadsområdena i vår kommun ska bidra till en positiv utveckling. Arbete Sysselsättningsutvecklingen i Sverige ökade ordentligt under 2006 med nya jobb de flesta jobben skapades i storstadslänen men även andra delar av Sverige har haft en stark utveckling, Sydsverige, Västkusten och även delar av Sverige som tidigare haft problem visar en stark utveckling som Gotland och Norrbotten. De län som närmar sig en överhettning är Kronobergs, Jönköpings, Hallands och Stockholms län medan övriga län fortfarande har tämligen stora arbetskraftsreserver. Vissa kommuner har i relativa tal förlorat många jobb såsom Munkfors, Degerfors, Älvsbyn, Emmaboda, Nynäshamn. Men även kommuner i norra Sverige har haft en mycket god tillväxt som Kiruna, Gällivare, Jokkmokk med flera. Såväl tillväxt som tillbakagång sker på många platser över hela Sverige och tidigare givna sanningar får omprövas. Storstadsområdena dominerar utvecklingen i absoluta tal men det var i mindre kommuner som den snabba procentuella tillväxten ägde rum under Bland näringarna stod primärnäringen jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske för den största ökningen främst i Småland, Värmland och Norrlands inland. Där har säkerligen stormen Gudrun spelat en betydande roll för bl.a skogsbrukets uppsving. Däremot krympte industrisysselsättningen med ca arbetstillfällen under Den starkaste tillväxtbranschen var emellertid privata tjänster med nya jobb i landet som helhet. Beträffande arbetslösheten enligt statistik från AMS var arbetslösheten i Säter i februari ,7% det är en minskning med 1% sedan föregående år. Vid mätningen i februari hade Gagnef och Leksand lägre och lika siffror som Säter. Arbetslösheten bland ungdomar år är högre än den totala arbetslösheten i de flesta av länets kommuner. För Säters del ligger siffran på 5,2% i absoluta tal innebär detta 41 personer. 14

16 Arbetspendlingen blir allt viktigare för allt fler, nära var tredje förvärvsarbetande ca 1,3 av totalt 4,2 miljoner pendlar över minst en kommungräns på sin väg mellan arbetsplats och bostad. Antalet arbetspendlare har ökat med nästan 10% ca personer mellan stycken av Sveriges kommuner hade ungefär lika många jobb som förvärvsarbetande I 168 av landets totalt 293 kommuner var man antingen beroende av att folk kan pendla till närliggande kommuner för att arbeta eller att få arbetstillskott från närliggande kommuner. För Säters del var utpendlingen personer år 2004 och inpendlingen 750 personer. Den stora utpendlingen sker till Borlänge stycken och inpendlingen sker i första hand från Borlänge och Hedemora 260 personer respektive 250. Antalet företag i Säters kommun uppgick 2004 till 594 stycken. Antalet sysselsatta i företagen var personer. Ökningen av antalet företag från 2002 var 16,2% i länet är det endast Vansbro kommun som haft en större ökning nämligen 16,8%. Bostadsförsörjning Säterbostäder konstaterar i sin årsredovisning att de har vidtagit omfattande reparations och underhållsåtgärder under Bolaget hade vid årsskiftet 14 lediga lägenheter i Gustafs, 52 i Säter och 7 i Stora Skedvi. Detta är något fler än motsvarande tid föregående år. För Säterbostäder redovisas ett resultat om minus 0,7 miljoner kronor då har bolaget lämnat koncernbidrag med 2,3 miljoner kronor till Säters kommuns Fastighets AB. Bolagets mål är att ha ett eget kapital om minst 30 miljoner kronor och en uthyrningsgrad av 95%. Årets bokslut visar ett eget kapital om knappt 27 miljoner kronor och en uthyrningsgrad om 93%. En tredjedel av bolagets hyresgäster är idag 65 år eller äldre den gruppen förväntas växa. För närvarande pågår Prästgärdsprojektet på Åsen som berör ett 60-tal bostäder och även den planerade ombyggnaden av annexet i Kyrkbyn är ett led i anpassning för äldre boende. Beträffande småhusbyggnationen i Säter har det under året färdigställts ett antal hus på kommunal mark dels i Kyrkbyn, i Gustafs och några stycken i Säter. Lantmäteriverket redovisar fortlöpande statistik genom den så kallade fastighetsbarometern. För perioden september 2006 februari 2007 har prisförändringen i Dalarna uppgått till 11%, för riket som helhet 9%. Medelpriset för en villa i Dalarna uppgår till kronor. I tre kommuner är medelpriset över 1 miljon kronor nämligen i Leksand, Falun och Borlänge. Den största prisökningen har ägt rum i Säters kommun med 24% och medelpriset för en villa för de 38 köp som genomförts under perioden uppgår till kronor. De faktorer som normalt har störst betydelse för en regions eller kommuns prisutveckling är förändringar av hushållens disponibla inkomst, läget på arbetsmarknaden, utveckling av sysselsättningsgraden, flyttningsnettot det vill säga om kommunens befolkning ökar eller minskar, nyproduktion av småhus samt eventuell tillgång till och kostnader för alternativen hyresrätt och bostadsrätt, utvecklingen av bolåneräntorna. För 2007 anser lantmäteriverket att det blir ett år med fortsatt god prisutveckling. För riket som helhet räknas med att prisutvecklingen kommer att ligga mellan 5-10%. Anmärkningsvärt under 2006 var att den största prisökningen inträffade i många mindre kommuner. Det mest remarkabla prisökningen var ökningen i Åre kommun med 52%. Andra kommuner med stora prisökningar var exempelvis Arvidsjaur, Skinnskatteberg. Åres extrema ökning har naturligtvis ett samband med Alpina VM m.m. De tre dyrast kommunerna att förvärva småhus i är Lidingö, Solna och Danderyd där genomsnittspriserna överstiger 5 miljoner kronor. Beslut under var det val till riksdag, landsting och kommuner. I Säter formades en ny majoritet i samband med valet bestående av representanter från Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är andra gången sedan kommunsammanläggningen som Socialdemokraterna besätter posten som kommunstyrelsens ordförande. Under året togs ett flertal beslut av större eller mindre vikt för kommunens utveckling. Från att vi under en längre tid har haft turistbyråverksamhet utlagd på entreprenad fattade kommunfullmäktige beslut om att vi ska bedriva turistbyråverksamheten i egen regi. Inom ramen för turistverksamheten har vi ett nära samarbete inom Södra Dalarna Turism bestående av förutom Säter, Hedemora, Avesta, Smedjebacken och Ludvika kommuner. 15

17 Ett beslut som berörde många människor och som får betraktas som ett mycket svårt beslut togs om nedläggning av skolverksamheten i Fäggeby skola. I det sammanhanget uppstod även en debatt om friskoleverksamhet i kommundelen. Fäggeby skola byggdes om för förskoleverksamhet och det innebär att i slutet av året koncentrerades skolverksamheten i Stora Skedvi till Kyrkbyn och förskoleverksamheten till Fäggeby. Beslut togs även om förvärv av Folkets Hus byggnaden i Säter, verksamheten i fastigheten drivs även fortsättningsvis av Folkets Hus Föreningen och kommunen ansvarar för fastigheten. Genom att annexet i Kyrkbyn friställdes från barnomsorgsverksamhet togs även beslut senare under året om överlåtelse av fastigheten till Säterbostäder som har för avsikt att bygga om fastigheten för i första hand boende för äldre. Vidare togs beslut om resesamordning i länets kommuner. Detta innebär att kommunerna uppdrar till Dalatrafik att organisera och administrera samverkan och regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i länets kommuner. Ansvarskommittén Ansvarskommittén har fullgjort sitt uppdrag och överlämnat sitt betänkande som nu kommer att diskuteras och remissbehandlas. Uppdraget har bestått i att analysera dagens samhällsorganisation och bedöma om det krävs förändringar av uppgiftsfördelning och struktur för att klara de utmaningar som de offentliga verksamheterna i framtiden kommer att ställas inför. Staten och den kommunala sektorn En effektiv användning av offentliga resurser kräver utrymme för lokala och regionala avvägningar och prioriteringar. Ett stort mått av kommunal självstyrelse är därför avgörande för att det offentliga välfärdsåtagandet också på längre sikt ska kunna fullföljas. Regeringen bör utarbeta en samlad och sektorsövergripande strategi för styrning av den kommunala sektorn. Kommittén föreslår en fastlagd ordning för samråd mellan staten och den kommunala sektorn. Hälso- och sjukvård Kommittén föreslår att landstingens uppgift inom hälso- och sjukvården övertas av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner varje regionkommun bör ha ett regionsjukhus eller om detta inte är möjligt etablera ett samarbete med en regionkommun som har detta. En särskild patientlag införs. Syftet med lagen är att öka överskådligheten, främja kontakten mellan patienterna och hälsosjukvårdspersonalen m.m. Lagförslaget anger främst de skyldigheter som vårdgivarna har gentemot medborgarna. Regional utveckling Det regionala utvecklingsuppdraget vill kommittén ge till de nybildade regionkommunerna och samtidigt renodlas länsstyrelsernas uppgifter till ett utvecklat myndighetsuppdrag med fokus på statlig samordning, tillsyn m.m. Som en konsekvens av kommitténs förslag upphör försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning och samverkansorganen förlorar sin nuvarande status liksom de statliga landstingskommunala uppgifter de förvaltat. Den kommunala sektorn Det är angeläget att primärkommunernas uppdrag på längre sikt koncentreras till de tunga välfärdstjänsterna och till grundläggande planeringsfunktioner. Mindre kommuner och då främst glesbefolkade kommuner med minskande befolkning bedöms på sikt få problem med utförande av komplicerade välfärdstjänster. Det föreslås bland annat därför att länsstyrelserna ges i uppdrag att särskilt följa utvecklingen i länens mindre kommuner. Kommunerna åläggs att redovisa hur och kring vad de samverkar med andra kommuner. Staten ska utveckla ett informationssystem som ger en heltäckande bild av den interkommunala samverkan. Vad gäller landstingen föreslår kommittén långtgående förändringar 16

18 och som en konsekvens därav föreslås att landstingen ersätts av regionkommuner. Regionkommunerna övertar landstingens uppgifter, beskattningsrätt och konstitutionella ställning och får därtill ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag. En ny regional geografi De förslag till ny regional samhällsorganisation som kommittén lämnar utgör en sammanhållen helhet. Därför förutsätter de en ny läns- och regionkommunindelning. Kommittén bedömer att de redovisade kriterier som lämnas i utredningen kommer att resultera i en indelning i 6-9 län och regionkommuner. Målet är att en indelningsreform så långt som möjligt kan genomföras vid årsskiftet det förutsätter att man regionalt kan enas om en ny indelning under Regeringen utser tre särskilda utredare, processledare, för att leda de enskilda processerna i norra, mellersta respektive södra Sverige. Christer Malmstedt Kommunchef 17

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Avstämning av Kommunfullmäktiges mål. Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt finansiella mål för resultat, amorteringar av lån samt ett tak för investeringar. I beslutet om budget finns även mål för verksamheten. Finansiella mål Resultatmål Säters kommun skall på sikt ha ett resultat som överstiger 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär ett resultat på mkr. Detta mål bedömdes ej kunna nås under Målsättningen blev därför att vidmakthålla balansen mellan intäkter och kostnader, och successivt nå målet på 2 %. För 2006 sattes resultatmålet till + 1,9 mkr. Kommunens resultat uppgår till + 19,1 mkr. Målet uppnås. Amorteringsmål Säters kommun skall under planperioden ha ett likviditetsutrymme som medger en amortering av kommunens lån med 10 mkr/år. Amorteringen får tidsmässigt ske när likviditeten så medger, och när det är lämpligt ur praktisk synpunkt. 20 mkr amorterades av i samband med låneomsättning i mars månad. Av beloppet avsåg 10 mkr uppskjuten amortering för Målet uppfylls. Investeringstak Säters kommuns investeringar skall för att undvika negativ påverkan på kommunens likviditet vara lägre än beräknade avskrivningar för resp. år. För 2006 fastställdes taket till 18 mkr. I samband med bokslutet för 2005 beslutade Kommunstyrelsen att överföra icke utnyttjade investeringsmedel från 2005 med 2,6 mkr. I februari tog Kommunfullmäktige ett särskilt beslut att köpa Folkets Hus för 3,5 mkr. Den samlade investeringsvolymen för 2006 stannade vid 19,7 mkr. Taket överskrids och målet uppnås ej. Avvikelsen har dock kunnat hanteras utan att äventyra kommunens likviditet och möjlighet att amortera på sina lån. Mål för verksamheten Mål för verksamhet kommenteras på resp. nämnds/ks förvaltnings bokslutskommentar. Här kommenteras endast avvikelserna från de uppsatta målen. Ett kommunövergripande mål har satts för sjukfrånvaron. Personalkontoret har getts ett uppföljande ansvar för detta mål. Målsättningen är att bibehålla och om möjligt minska den låga nivå för sjukfrånvaro som uppnåddes Sjukfrånvaron låg då på årsbasis på 6,75 %. För 2006 är motsvarande siffra 7,78 %. Målet uppnås ej. För ytterligare analys av sjukfrånvarons utveckling hänvisas till årsredovisningens personalbokslut. Kulturnämnden når inte full ut målet för utlåning till allmänheten. Målet var 9,4 lån/invånare, resultatet blev 9,3 lån/invånare. Säter har jämfört med rikssnitt och länssnitt en hög utlåning. Barn- och utbildningsnämnden når ej målet att öka andelen behöriga till gymnasiet. Nivån är oförändrad jämfört med 2005, 91 %. Socialnämnden avviker från målen för antal vårddygn för såväl barn/ungdomar som vuxna. Efterfrågan på vård har ökat markant under året. Gemensamma nämnden uppnår inte målet om reducerat antal boendeplatser i äldreomsorgen. En ökad efterfrågan ledde till avbruten reducering och öppnande av 5 nya platser. Fastighetskontoret når inte målet att sänka el och vattenförbrukning fullt ut. Förbrukningen har sänkts men inte i tillräcklig omfattning. Arbetet fortsätter. 18

20 Gatukontoret når inte målet för asfalterade ytor. Arbetet fick avbrytas p g a vädret. Kommunkansliet/näringslivsenheten når ej målet för företagsbesök. I och med valet ansåg den politiska ledningen att man skulle avvakta med företagsbesök tills att nya politiker tillträtt. Kostenheten har som ett av sina mål att livsmedelkostnaden kr/ätande skall ligga i nivå med våra grannkommuner. Säters kommun har dock en lägre kostnad än grannkommuner, vilket förklaras av mindre andel kravmärkta råvaror, samt av ett mindre utbud av alternativa rätter. I takt med att andelen kravmärkta livsmedel ökar kommer även att kostnaden att öka. Städenheten har inte hittat jämförelsekommuner, med det mått man använt under Enheten byter därför mått till Målet är fortfarande att ha en med omkringliggande kommuner jämförbar städkostnad. I beslut om budget bibehålls i stort de verksamhetsmål som använts Inför budget 2008 kommer nya mål att tas fram. Arbetet påbörjas under våren 2007 med en diskussion om mål och visioner för kommunen. Årets resultat Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 19,1 Mkr vilket är femte året i rad med positivt resultat. Kommunen står därmed på en stabil ekonomisk grund, och har samtidigt inga tidigare negativa resultat att återställa. Av budgeterat resultat utgjorde 1 mkr planerad återbetalning av villkorat aktieägartillskott från Säterbostäder. Denna återbetalning skjuts fram i tiden, och planeras påbörjas först Säterbostäders mål för eget kapital är 30 mkr. Målet tangeras 2006 och möjligheterna bör vara goda för en påbörjad återbetalning 2007, under förutsättning att Säterbostäder fortsätter att ha en hög uthyrningsgrad och positiva resultat. Av resultatet utgör 13,9 mkr avkastning och reavinst på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. I resultatet ingår även en nedskrivning av bokförda värden på ridhuset och Ishallen med totalt 5,2 mkr. Budgeterat resultat för 2007 är + 3 Mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 11,1 Mkr sedan 2005 eller med 2,6 procent. Den största nettokostnadsökningen står Gemensamma nämnden för med 4,9 Mkr eller 3,9 procent. Socialnämnden har ökat sin nettokostnad med 3,1 mkr eller 17,5 procent. Den med Borlänge gemensamma gymnasienämndens kostnadsandel för Säter har ökat med 3,3 Mkr eller med 5,9 procent. I verksamhetens nettokostnader ingår en nedskrivning av fastigheters värde på 5,2 Mkr som är av engångskaraktär. Även 2005 ingick en nedskrivning av bokförda värden med 8,5 Mkr. Räknas nedskrivningen av bokförda värden bort båda åren har verksamhetens nettokostnader ökat med 14,4 Mkr eller 3,4 procent från 2005 till Kommunens avskrivningar har minskat från 16,7 mkr 2005, till 15,9 mkr Detta är dels en följd av nedskrivning av bokfört värde för vissa fastigheter, dels en följd av en lägre investeringsnivå under de senaste åren. I budget för 2007 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 24,3 Mkr eller 5,5 %. Räknas nedskrivningen av bokförda värden 2006 bort blir ökningen 29,5 Mkr eller 6,7 % 19