Årsredovisning. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Transkript

1 Årsredovisning 2005 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen... 4 Sammanställd redovisning... 5 Koncernbolag... 6 Sammanställd resultaträkning / finansieringsanalys... 7 Sammanställd balansräkning... 8 Koncernens noter... 9 Koncernens nyckeltal Resultaträkning kommunen och bolagskoncernen Balansräkning kommunen och bolagskoncernen KOMMUNEN Allmän översikt Ekonomisk översikt Personalstatistik Befolkningsutveckling Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Nothänvisningar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Driftsredovisning Investeringsredovisning Nyckeltal Kommunens organisation Nämndernas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret Fastighetskontoret Gatukontoret Kommunkansliet Personalkontoret Kostenheten Städenheten IT-enheten Miljö- och byggnadsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Gemensamma nämnden för vård och omsorg Borlänge-Säter gymnasienämnd REVISIONSBERÄTTELSE Bilden på framsidan föreställer gamla stenbron i Solvarbo. Bron renoverades under 2005 i regi av Solvarbo intresseförening. 2

3 Kommunalrådet har ordet Kommunen har för fjärde året i följd visat på ett stabilt positivt resultat. Under året förändrades utjämningen för LSS kraftigt negativt med minus 6 mkr jämfört med LSS-avgiften för 2004 på 0,5 mkr. Det medförde att nettokostnadernas andel av intäkterna blev 100,4 % vilket är oroväckande. För en långsiktig hållbar utveckling bör verksamhetens nettokostnad inte vara mer än 96 % av skatte- och statsbidragsintäkterna. Tack vare en god utveckling av värdet på vår pensionsfond och lägre kostnader på våra nämnder och förvaltningar kunde vi parera intäktsförsämringarna och redovisar ett positivt resultat på nästan 5 mkr. I det resultatet ingår nedskrivningar av bokförda värden med 8,5 mkr på ett antal anläggningar som inte har något kommersiellt värde för framtida lägre kapitalkostnader. Antalet invånare håller på att stabilisera sig runt personer och fastighetspriserna ökar mer än i jämförbara kommuner i Dalarna. Allt talar för att Säters kommun står inför ett ökande nybyggande av villor om vi kan ta fram ett antal attraktiva tomter. Byggnadskontoret undersöker ett antal intressanta lägen och några har börjat vandringen genom den politiska planprocessen. Det är viktigt att kommuninvånarna ställer sig positiva till de förslag som kommer. Inställningen att bygg gärna men inte intill mitt hus eller min utsikt välkomnar inte nya kommuninvånare som vill investera för sin framtid i vår kommun. För framtiden talar också att vi kan behålla en hög kvalité på barnomsorg, skola och äldreomsorg. Dessa verksamhetsområden står för över 80 % av våra kostnader och kommer att vara prioriterade i budgetarbetet. Övriga verksamheter får dela på återstoden av budgeten och det medför med nödvändighet prioriteringar som ibland kan kännas tunga för dem de berör. Det ideella engagemanget som finns i en mindre kommun som Säter fyller här en viktig uppgift för att vi skall kunna behålla ett rikt föreningsliv och kulturutbud. Jag vill tacka kommunanställda och förtroendevalda för ett gott arbete under 2005 som lagt grunden för en positiv utveckling under kommande år. Sven-Gunnar Håkansson 3

4 KONCERNEN SÄTERS KOMMUN SÄTERBOSTÄDER AB SÄTERS KOMMUNS FASTIGHETS AB Kommunens engagemang i kommunala bolag (kkr) Bolag Aktieinnehav/ Ägarandel Borgens- Aktieägartillskott % åtaganden Säterbostäder AB ,6 mkr Säters Kommuns Fastighets AB 11,7 mkr 4

5 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommunerna är enligt kommunallagen skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Koncernredovisning i aktiebolag och i offentlig verksamhet har delvis olika syften. I det förstnämnda fallet avser man att klarlägga koncernens årsresultat och skydda mot för hög utdelning i moderbolaget. När det gäller en kommun vill man med koncernredovisningen visa det totala åtagandet som kommunen har. Detta kan läggas till grund för analyser och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi oavsett om denna bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. All kommunal verksamhet bör finnas med i koncernredovisningen i den mån kommunen har ett väsentligt inflytande eller ekonomiskt åtagande. Den tumregel som utvecklats enligt praxis anger en nedre gräns på ca 20% aktie- eller andelsinnehav. Om ägarandelen understiger gränsen kan dock kommunen ha ett väsentligt ekonomiskt åtagande exempelvis genom borgensförpliktelser eller stora driftbidrag. Koncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattar vid utgången av 2005 kommunen och en bolagskoncern; Säterbostäder AB med dotterbolaget Säters kommuns Fastighets AB. Under hösten 2003 bildades Utvecklingsbolaget MittDalarna AB i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5% i bolaget. Utvecklingsbolaget har därför inte tagits med i koncernen. Folkets hus har ej medtagits i koncernen då kommunens andelar, 200 st, utgör 7% av det totala antalet. Kommunen har emellertid ett visst inflytande eftersom borgensåtaganden uppgår till 3,5 Mkr och ett driftbidrag på 1,7 Mkr lämnades under året. Kommunen har inlett förhandlingar med föreningen om ett kommunalt övertagande av föreningens fastighet. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänsten, Räddningstjänsten Dala Mitt. Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 11 %. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. För 2005 var kostnaden för Säters kommun 8,1 Mkr. I sammanhanget kan nämnas att kommunen har ett borgensåtagande gentemot Räddningstjänsten DalaMitt på 1,8 Mkr. Inte heller räddningstjänstförbundet har medtagits i koncernen. I kommunen finns en friskola i Solvarbo med 53 elever i skola, 6 barn i förskoleklass och 39 barn i fritidshem. Skolan fick under 2005 totalt c:a 4,2 Mkr i skolpeng. Föräldrakooperativet Tornet i Gustafs fick 980 kkr för sin förskoleverksamhet med 15 barn. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Bolagskoncernen ägs av kommunen till 100 procent. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2005 blev 8,1 Mkr. Bolagskoncernen redovisar ett positivt resultat på 3,1 Mkr efter skatt, och kommunen ett positivt resultat på 5 Mkr. Nyckeltal Koncernens soliditet uppgick till 52 % vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 10 %. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den erforderliga likviditetsreserven kan hållas nere. F n utnyttjas koncernkrediten endast av dotterbolaget, Säters Fastighets AB. 5

6 KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 53,5 52,5 Resultat före extraord. poster 4,3 4,3 Koncernbidrag t. Fastighets AB 1,1 2,2 Resultat e. koncernbidrag o skatt 2,1 2,1 Nettoinvesteringar, Mkr 3,0 1,1 Soliditet, % 15,9 14,6 Årsarbetare 12,9 12,0 Årets resultat Årets resultat uppgår till uppgår till 2,1 M kr efter koncernbidrag till Säters kommuns Fastighets AB (1,1 M kr) och skatt (1,0 M kr). Ett fortsatt gynnsamt ränteläge och ett tillfredsställande kassaflöde bidrog till att räntekostnaderna reducerades med 1,6 M kr. Årets verksamhet Sett över hela året har uthyrningsgraden för bostäder försämrats jämfört med Under sommarmånaderna var uthyrningsgraden nere i knappt 90 %.Under hösten inleddes en förbättring av situationen. Vid årsskiftet uppgick uthyrningsgraden till 92,5 %. Årets investeringar uppgick till 3,0 M kr och utgjordes i huvudsak av stambyten och badrumsrenoveringar i kv Lindan, som utgör bolagets äldsta bestånd. Framtiden Bolaget har i sin verksamhetsplan satt upp två övergripande huvudmål att infria senast till utgången av Det ena är att bygga upp ett eget kapital på minst 30 M kr och det andra är att uppnå en uthyrningsgrad på 95 %. Syftet är att för framtiden säkerställa en trygg finansiell ställning och minimera affärsrisken för bolaget. Finansiellt står bolaget på en förhållandevis stabil grund för tillfället som kännetecknas av låga bokförda fastighetsvärden och en relativt god soliditet. Affärsrisken har sin grund hur uthyrningssituationen utvecklas. I bolagets handlingsplan finns konkreta åtgärder som förhoppningsvis skall leda fram till att fler lägenheter hyrs ut. Det gäller bl a ombyggnader och sammanslagningar av bostäder, omställning av bostäder för äldre mm. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 2,1 2,3 Resultat före extraord. poster -0,3 0,3 Konc.bidrag fr. Säterbostäder 1,1 2,2 Resultat e. koncernbidrag 0,8 2,5 Nettoinvesteringar, Mkr 0,3 - Soliditet, % 34,4 32,3 Årsarbetare - - Året resultat Årets resultat uppgår till knappt 0,8 M kr. I resultatet ingår koncernbidrag med 1,1 M kr från moderbolaget. Verksamheten Bolaget är dotterbolag till Säterbostäder. Fastighetsbestånd, inkl Säters industrihus som arrenderas av kommunen, uppgår till knappt m 2. Vård- och omsorgslokaler hyrs ut till kommunen och Landstinget samt industrilokaler till småföretagare.vård- och omsorgslokaler omsatte 1,1 M kr och industrilokaler 1,0 M kr. Framtiden Om några år kan bolaget komma att avvecklas. Industrifastigheten Segebaden-Berg är föremål för bevarande eller rivning. Myran 3, tidigare verksamhetslokaler för DC-Gärdet, är utlyst för försäljning. Kvarstående objekt är gruppbostaden på Kungsvägen 26 och villafastigheterna (Vår by) på Skönviksområdet. Det sistnämnda objektet kan också bli föremål för försäljning när n v verksamhet upphör i lokaliteterna. 6

7 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING Specifikation (kkr) Not Verksamhetens intäkter: Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivning av fastighetsvärden Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Kapitalförvaltningen Resultat för e o poster Skatteskuld Årets resultat SAMMANSTÄLLD FINANSIERINGSANALYS DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/ minskning (+) kortfr fordringar Ökning (-)/ minskning (+) kortfr placeringar Ökning (-)/ minskning (+) förråd Ökning (-)/ minskning (+) fastighetsförsäljning Förändring av korta skulder Övriga justeringsposter 1 5 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anl tillgångar Inköp av finansiella tillgångar 28 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 Ökning (-) / minskning (+) anläggningstillgångar 350 Kassaflöde från investeringsverksameten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering/ överföring till korta skulder Ökning (-)/ minskning (+) långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

8 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING Specifikation (kkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar mark, byggnader och tekniska anläggningar maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar värdepapper, aktier o bostadsrätter långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: förråd expl mark och fastighetsförsäljning fordringar kortfristiga placeringar kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar långfristiga Avsättningar korta Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA AVSÄTTNINGAR, SKULDER OCH EGET KAPITAL Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Fastigo Kommunalt borgens- o förlustansvar egnahem Anläggningskapital Rörelsekapital

9 NOTHÄNVISNINGAR - SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FINANSIERINGERINGSANALYS Not 1: Justering för av och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivning av fastigheter Säters kommun Nedskrivning/ utrangering inventarier Not 2: Justering för avsättningar Pensionsavsättning Säters kommun Minskning av avsättning för bredband Not 3: Övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst försäljning Ulfshyttan 1:3 (kommunen) 127 Realisationsvinst försäljning bostadsrätt (kommunen) 7 Realisationsvinst försäljning Morkullan BALANSRÄKNING Not 4: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Not 5: Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Not 6: Värdepapper, aktier och bostadsrätter Dalatrafik Andelskapital Kommuninvest Utv bolaget MittDalarna Andelar HBV (Husbyggnadsvaror) Övrigt Not 7: Långfristiga fordringar Lån anslutningsavgifter Vägverket, förskott rondell rv HBV, innest återbäring SPP Övriga fordringar Not 8: Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital

10 Not 9: Avsättningar Avsättningar för pensioner inkl löneskatt (kommunen) Avsättning för rivningskostnader (Säterbostäder koncern) Avsättning för bredband Not 10: Långfristiga skulder Låneskuld kommunen Skulder till kreditinstitut Säterbostäder koncern Uppskjuten skatteskuld Summa långfristiga skulder

11 NYCKELTAL - SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redo- Redo- Redo- Redo- Redovisning visning visning visning visning Kommentar Likviditet 10% 12% 9% 8% 8% rörelsekap x 100 årets utgifter Soliditet 52% 51% 47% 45% 44% eget kapital totala tillgångar Skuldsättningsgrad 48% 49% 53% 55% 56% skulder och avsättn totala tillgångar Skulder (Mkr) Skulder/invånare, kr Eget kapital (Mkr) Eget kapital/invånare, kr Totala tillgångar (Mkr) Tillgångar/invånare, kr Antal invånare 31 dec

12 RESULTATRÄKNING Säters kommun Bolagskoncernen*) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsförvaltning Resultat före extraordinära poster Skatt på årets resultat FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL *) Bolagskoncernen består av Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters Fastighets AB 12

13 BALANSRÄKNING Säters kommun Bolagskoncernen*) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Värdepapper, aktier, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggntillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsmark, fast försäljn Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättntillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder 917 Övriga kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER *) Bolagskoncernen består av Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters Fastighets AB 13

14 ALLMÄN ÖVERSIKT Året som gick befolkningsutveckling mm. De senaste åren har bl. a befolkningsutvecklingen i kommunen, länet mm kommenterats i samband med bokslutet. Tanken är att göra detta även för I länet minskade befolkningen med 287 personer I förhållande till föregående år var detta en mindre minskning då den totala minskningen var 478 personer års minskning hänger ihop med det stora negativa födelsenettot, 631 personer, däremot har länet ett positivt flyttnetto på 364 personer att jämföras med 188 personer Folkmängden i Sverige ökade under året med ca personer. För fjärde året i rad redovisades ett positivt födelsenetto i Sverige. Bland länen ökar Stockholms län med ca personer vilket är nästan lika många som under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet. I åtta av länen minskade befolkningen, mest i Norrbotten med ca 850 personer. Bland kommunerna har den största relativa befolkningsökningen skett i Värmdö, Kävlinge, Solna, Vaxholm och Knivsta. Stockholms län har dessutom ett högre födelsenetto än hela riket. Kommuner med väldigt låga födelsetal är Arjeplog, Dorotea och Sorsele. I dessa kommuner föds endast en skolklass varje år, under 25 barn. Kommuner som haft en stark inflyttning under 2005 förutom storstadskommunerna är bl a Strömstad, Åre och Vingåker. För Säters del kan vi glädjande nog konstatera att det är första gången sedan år 1994 som vi har en befolkningsökning nämligen nio personer. Bland församlingarna i kommunen har befolkningen i Gustafs ökat med 47 personer, och Säter med 6 minskning har skett i Stora Skedvi med 35, och i Silvberg med 9. De första månaderna av 2006 visar en fortsatt positiv trend. Arbete Trots att konjunkturen stärkts under 2005 och prognosen för 2006 ser god ut går det trögt att få fram nya jobb i landets kommuner. Den ekonomiska tillväxten är god men de nya jobben uteblir. Utvecklingen efter 2002 har inneburit att drygt 1% eller ca av landets arbetstillfällen har försvunnit. Vissa kommuner har ändå haft en gynnsam utveckling såsom Kungsbacka, Ekerö, Nykvarn, Enköping och Knivsta. Viktigt är att notera att många kommuner i Dalarna har ökat antalet arbetstillfällen under 2000-talet. Detta förhållande gäller tyvärr inte i Säter. Störst antal andel individer vid sidan av arbetsmarknaden hade Norrlandskommunerna Haparanda, Pajala, Överkalix samt även Ljusnarsberg och Söderhamn. Förutom de kommuner som ligger i storstadsregioner i Småland osv finns ett antal kommuner som till skillnad från sin näromgivning hade en relativt liten andel av arbetskraft vid sidan av arbetsmarknaden bl a Umeå, Åre, Mora, Säter, Årjäng och Mörbylånga. Säter, Mora, Åre och Umeå är de nordligaste kommuner i Sverige där befolkningen år har lägst ersättning i form av bidrag och ersättningar. När det gäller arbetslösheten enligt statistik från AMS var arbetslösheten i Säter i februari ,7 %. Vid samma tidpunkt förra året var siffran 3,5% och ,8%. Vid mätningen i februari hade Gagnef, Malung, och Leksand lägre arbetslöshet i länet än Säter. Länsarbetsnämndens bedömning är att sysselsättningen i länet kommer att öka med ungefär personer fram till årsskiftet Men det är inte fler jobb som är orsaken utan de arbetsmarknadspolitiska programmen, plusjobb, utbildningsvikariat och friår. 14

15 Bostadsförsörjning Vi kan glädjande konstatera att vakansgraden i Säterbostäders lägenhetsbestånd har minskat. Vid månadsskiftet februari-mars 2006 är antalet lediga lägenheter 58 st. Av dessa finns 38 i Säter, 6 i Stora Skedvi och 14 i Gustafs. Motsvarande siffror årsskiftet var 56 i Säter, 14 i Gustafs och 11 i Stora Skedvi. För den samlade koncernen Säterbostäder AB och Säters kommuns fastighets AB redovisas ett resultat om 3,1 miljoner kronor. I årets bokslut redovisar bolagskoncernen också ett eget kapital om 30,1 miljoner kronor. Detta stämmer väl med den målsättning man har haft i sitt arbete. Medelpriset för sålda småhus har ökat de senaste åren, men fortfarande är det en stor differens mellan nypriset för nyproduktion och andrahandsvärden. I princip handlar det om storstadsregionerna som har ett medelpris på sålda småhus som överstiger 1,5 miljoner kronor. Detta är det minsta man får räkna med att betala för en nyproducerad villa. Liksom tidigare år är det framförallt i Stockholmsområdet som priset är speciellt högt. Lägst är priset i vissa Norrlandskommuner som Överkalix, Ragunda, Norsjö, Åsele och Dorotea. Där medelpriset understiger kronor att jämföras med ett medelpris om 4,8 miljoner kronor i Danderyd. I 105 av Sveriges kommuner var medelpriset över 1 miljon kronor Högsta medelpriset i länet fanns i Leksand och Falun, strax över 1 miljon kronor. Vid en rangordning av länets kommuner hamnar medelpriset i Säter på sjätte plats med en ökning om 9% för 2005 i prishänseende och en prisförändring de senaste 10 åren med 35%. I Säter har genomförts 113 köp under 2005 att jämföras med 103 köp i Leksand, 79 i Rättvik. I några kommuner i länet har prisutvecklingen på sålda hus varit oförändrad 2005 bl a i Avesta, Hedemora i Smedjebacken tom negativ. Den genomsnittliga ökningen bland alla Sveriges kommuner var 10%. Beslut under 2005 Ett antal beslut fattas i styrelser och nämnder respektive år. Bortsett från budgetbokslut finns vissa beslut som kan nämnas från fullmäktige år I februari månad tog fullmäktige beslut om detaljplan för Daniels Hage och syfte är att möjliggöra nyttjande av åtta äldre fritidshus för året runt boende samt även kunna utgöra underlag för avstyckning av fem bebyggda arrendetomter. Planförslaget innebar också att ett antal fastigheter kunde anslutas till kommunens VA-nät och en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet efter Ljustern genomfördes. Ur miljösynpunkt och som skydd för sjön Ljustern hade därför planen stor betydelse. I februari månad togs även beslut om försöksverksamhet med en gemensam nämnd för vård och omsorg tillsammans med landstinget. Nämnden fick namnet Säters gemensamma nämnd för vård och omsorg och innebar att den dåvarande socialnämnden delades i två nämnder. Mandatperioden avsåg perioden och den gemensamma nämndens uppgifter är bl a att svara för drift, budget, utveckling och utförande av geriatrisk och psykiatrisk hemsjukvård, hemrehabilitering, hjälpmedel och folkhälsofrågor. I maj månad tog fullmäktige beslut om byggande och finansiering av en cirkulationsplats i Nämnsbo. Byggnationen förskotterades av kommunala medel enlig avtal med Vägverket. Cirkulationsplatsen har haft en positiv effekt för näringsidkare i anslutning till infarten i Säter. Konstverket i form av yxhuvud har även det väckt uppmärksamhet. Det kanske mest betydelsefulla beslutet var fullmäktiges beslut om nya rutiner för förvaltning av kommunens pensionsfond. Detta innebär att kommunen säkrar och minskar riskerna för kapitalet genom att man övergår från tidigare sk diskretionär förvaltning till placering av kapitalet i kupongobligationer. Ansvarsutredningen I boken Stat och kommunerna skriven av tidigare statssekreteraren Sören Häggroth på uppdrag av Landshövding Mats Svegfors ordförande i Ansvarskommittén finns många intressanta tankar och reflektioner över det framtida relationerna mellan stat och kommuner. I det följande sammanfattas några av de synpunkter som framförs i boken. Grundläggande är att det finns en stark legitimitet som grund för vidsträckta offentliga åtaganden. Denna legitimitet skapas genom att medborgarna uppskattar välfärdtjänsterna och är beredda att 15

16 betala för dem via skatter och avgifter. Detta skapas också genom en levande dialog mellan väljare och valda om det offentliga åtagandets omfattning, innehåll och finansiering. Häggroth betonar att beslut och finansieringsfrågor måste följas åt. En fråga där denna princip inte följs tar han som exempel LSS lagstiftningen. En allmän rekommendation när det gäller ansvar och finansiering är att så långt som möjligt låta den som bestämmer standarden också betala vad det kostar. Häggroth skriver; Ibland framförs tanken att en ny regional nivå skulle kunna vara ett alternativ till kommunsammanläggningar eller ett utökat statligt ansvarstagande. Hans uppfattning är att en lösning på framtidens problem bör sökas inom ramen för den tvånivå relation som har mycket djupa rötter i den svenska förvaltningstraditionen. Hägglunds principer för att klara den framtida långsiktiga finansieringen:. För kommunerna, fortsatt effektivisering av verksamheten ett tydliggörande av det offentliga uppdraget genom prioriteringar och förändringar av servicenivåer. För regering och riksdag, inga nya reformer som inte går att finansiera fullt ut, omprövning av vissa tidigare reformer som varit kostnadsdrivande eller begränsat möjligheterna och att påverka efterfrågan på tjänster. Tillämpning av principen om generella statsbidrag Kraftfulla insatser i samarbete med kommunerna för att följa upp och utvärdera den kommunala verksamheten inom ramen för ett gemensamt drivet institut, överväga omfattningen av det kommunala utjämningssystemet särskilt verksamheter utanför vård, skola och omsorg. Överväga åtgärder för att hävda principen om kommunal självfinansiering exempelvis genom breddad skattebas. Detta är några av de tankar som framförs i Häggroths skrift. Hans bedömning är också en radikal reform med tydligare renodling av den svenska förvaltningsmodellen i två nivåer, staten och kommunerna. Detta skulle innebära större kommuner sannolikt cirka 100 utifrån det nya förutsättningarna som skapas genom förändringar i den ekonomiska geografin. Sveriges kommuner Sveriges kommuner och landsting har i samverkan med finansdepartementet och på uppdrag av ansvarskommittén analyserat i vilken utsträckning faktorer som perifert läge, gles bebyggelsestruktur och avfolkning påverkar små kommuners förutsättningar samt ger svar på frågan om alla små kommuner har likartade problem. Färre kommuner? Den offentliga sektorn och inte minst kommunerna står inför stora utmaningar. Under de närmast 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas. Kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg beräknas öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Dagens avvägningar och prioriteringar kommer inte att bli enklare. Sedan 1950 har Sveriges befolkning ökat med 28%. Däremot har de små kommunernas befolkning minskat med 20% det finns idag 75 kommuner med färre än invånare. Framskrivning som gjorts i den aktuella utredningen pekar på fortsatt minskning på närmare personer för dagens små kommuner fram till Mest anmärkningsvärt är att antalet kommuner med färre än invånare förväntas öka från nuvarande 13 till över 30. Huvudförklaringen till att många små kommuner krymper är inte kommunstorleken som sådan utan närmarknadens storlek den funktionella regionen. Men kvar står faktum att den nya ekonomiska geografin talar för att kommunerna måste befinna sig i relativt stora arbetsmarknadsregioner för att de ska ha en rimlig chans och växa. Små kommuner i närheten av stora lokala arbetsmarknader (LA) har bäst möjligheter. Små kommuner är utsatta, problem med tomma bostäder, kapitaltillskott till bostadsbolag, infriande av borgensåtaganden, stora pensionsåtaganden. Små kommuner har som grupp betraktat högre kostnader än övriga kommuner. Det gäller dock inte små kommuner i södra Sverige som ligger nära större städer. De klart högsta kostnaderna har de små kommunerna i norra Sverige. De ekonomiska riskerna handlar bl a om att de små inlandskommunerna har en pensionsskuld som överstiger snittkostnaden med ca

17 kronor per invånare. Men är känslig för relativt små befolkningsförändringar och förändringar i behov ex LSS, barn med särskilda behov och ekonomiskt bistånd. Det har sedan länge pågått en tilltagande specialisering i vårt samhälle oavsett om en kommun har eller invånare ställs krav på i stort sett samma kompetens i den kommunala verksamheten. Medan Stockholm har anställda i närmare 600 olika befattningar har Storuman 670 anställda fördelade på drygt 100 befattningar. När det gäller det privata näringslivet finns ett klart samband mellan arbetsmarknadens storlek och antalet branscher. I storstadsregionerna finns ca 700 olika sorters ekonomiska verksamheter motsvarande siffra för arbetsmarknadsregionen med färre än invånare är 155. Det är uppenbart att stora urbana regioner ger helt andra villkor för tillväxt och service än små. Kommunalekonomisk utjämning är nödvändig för att alla medborgare ska ha tillgång till någorlunda likvärdiga välfärdstjänster oavsett var i landet de bor. Det är också nödvändigt för ett bibehållet kommunalt självstyre inte minst för små kommuner. Det kommunala uppdraget har utökats betydigt sedan 1970-talet. Nya uppgifter har lagts på kommunerna flera verksamheter har övertagits från landstinget. Alla kommuner har samma ansvar oavsett storlek bortsett från att det kan finnas skillnader i uppgiftsfördelningen mellan kommuner och landsting i olika län. Alla kommuner oavsett storlek samverkar. Samverkan inom olika verksamheter kan leda till en effektivare användning av resurser, underlättar rekrytering av personal och därigenom förbättra kvaliteten på servicen till medborgarna. Under senare år har lagstiftningen successivt kompletterats i syfte att underlätta samverkan. Det senaste initiativet är en översyn av kommunallagen. Förutsättningarna för att kunna bedriva en effektiv verksamhet i de svenska kommunerna varierar med bebyggelsestruktur och befolkningstäthet. Det som är rationellt och effektiv i kommuner som ligger i tätbefolkade regioner gäller långt ifrån alltid i glesbygden. Kommunal service måste kunna erbjudas inom ett avstånd som är rimligt och de som arbetar i kommunen kan inte resa hur långt som helst. I en analys av den kommunala konsumtionen som redovisas i utredningen visar det sig att ca 15% konsumeras i den egna bostaden och ytterligare 15% i grannskapet vilket således innebär att den kommunala verksamheten är strängt lokal till sin karaktär. I de ekonomiska analyser som utredningen gör visar det sig att glesa kommuner i Norrlands inland skulle förlora ekonomiskt på en eventuell sammanläggning. Utjämningssystemet är inte byggt för att stimulera kommunsammanläggningar utan för att underlätta för kommunerna i den kommunstruktur som råder. I mer tätbebyggda områden är de ekonomiska incitamenten för färre och större kommuner väsentligt större. Den största besparingspotentialen finns i Skåne. Analyser visar att flertalet kommuner med liten folkmängd i de mer tätbefolkade delarna av landet inte har någon märkbart förhöjd kostnad jämfört med övriga kommuner bortsett från vad som eventuellt följer av invånarnas åldersstruktur. Men kommuner under invånare har både väsentligt högre nettokostnad jämfört med något större kommuner mellan invånare. Den geografiska logiken för kommunal verksamhet kan därför komma att leda till olika utveckling i olika delar av landet. Christer Malmstedt Kommunchef 17

18 EKONOMISK ÖVERSIKT Avstämning av övergripande ekonomiska mål. Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt övergripande ekonomiska mål för resultat, amorteringar av lån samt ett tak för investeringar. Beslutet om budget togs innan de nya reglerna i Kommunallagen om finansiella mål och mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning trädde i kraft. De övergripande ekonomiska målen motsvarar finansiella mål, men mål för verksamheten saknas i kommunens budgetbeslut. I Kommunfullmäktiges beslut om budget för 2006 finns såväl finansiella mål, som mål för verksamheten. Resultatmål Säters kommun skall på sikt ha ett resultat som överstiger 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär ett resultat på mkr. Detta mål bedömdes ej kunna nås under 2005, utan allvarliga konsekvenser för kommunens verksamheter. Målsättningen blev därför att vidmakthålla balansen mellan intäkter och kostnader, och successivt nå målet på 2 %. För 2005 sattes resultatmålet till + 3 mkr. Kommunen får i årsredovisningen för 2005 ett resultat på 5 mkr och uppnår därför ställt resultatmål. Amorteringsmål Säters kommun skall under planperioden ha ett likviditetsutrymme som medger en amortering av kommunens lån med 10 mkr/år. Amorteringen får tidsmässigt ske när likviditeten så medger, och när det är lämpligt ur praktisk synpunkt. Under 2005 har endast mindre lån om sammanlagt 2,9 mkr omsatts års amortering skjuts därför upp till mars 2006 då en större omsättning sker, och då kan 20 mkr amorteras av. Med den goda likviditet som kommunen har och bedöms behålla även nästa år kommer även amorteringsmålet kunna nås, om än med viss tidsmässig förskjutning. Investeringstak Säters kommuns investeringar skall för att undvika negativ påverkan på kommunens likviditet vara lägre än beräknade avskrivningar för resp. år. Med de låga resultatmål som kommunen har för 2005, och målet att amortera 10 mkr/år har ett tak för investeringar satts till 15,6 mkr. Taket har inte hållit helt ut, utan investeringsnivån hamnar slutligen på 15,8 mkr Det är en mindre avvikelse som inte påverkar kommunens möjlighet att amortera på låneskulden. Årets resultat Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 5 Mkr vilket är fjärde året i rad med positivt resultat. Kommunen står därmed på en stabil ekonomisk grund, och har inga tidigare negativa resultat att återställa. Budgeterat resultat för 2006 är + 1,9 Mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 15,8 Mkr sedan 2004 eller med 3,8 procent. Den största nettokostnadsökningen står Gemensamma nämnden/socialnämnden för med 8,3 Mkr eller 6 procent. Barn- och utbildningsnämnden har ökat sin nettokostnad med 3,9 mkr eller 2,6 procent. Den med Borlänge gemensamma gymnasienämndens kostnadsandel för Säter har ökat med 2,9 Mkr eller med 5,6 procent. I verksamhetens nettokostnader ingår också en nedskrivning av fastigheters värde på 8,5 Mkr som är av engångskaraktär. Vilka fastigheter som berörs framgår av not 3. Även 2004 ingick en nedskrivning av bokförda värden med 12,2 Mkr. Räknas nedskrivningen av bokförda värden bort har verksamhetens nettokostnader ökat med 19,6 Mkr eller 4,9 procent från 2004 till Kommunens avskrivningar har minskat från 17,2 mkr 2004 til.l 16,7 mkr Detta är dels en följd av nedskrivning av bokfört värde för vissa fastigheter, dels en följd av en lägre investeringsnivå än tidigare år. I budget för 2006 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 9,3 Mkr eller 2 %. Räknas nedskrivningen av bokförda värden 2005 bort blir ökningen 17,7 Mkr eller 4,2 % 18

19 Verksamhetens nettokostnad Ökning från föregående år Procent 4,9% 3,8% 2,1% Varav nedskrivning bokförda värden Ökning exkl nedskrivna värden Procent 1,8% 4,9% 4,2% Avskrivningar Förändring från föregående år Procent -0,7% -3,4% 2,1% Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter har ökat med 10,9 Mkr eller 2,6 %. Av detta står skatteintäkterna för en ökning med 11.6 mkr, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 0,7 mkr. Den största orsaken till denna minskning är förändringar i utjämningen av LSS-kostnader. Vid en granskning av underlaget upptäcktes att kommunen redovisat beviljade LSS-insatser på ett felaktigt sätt, vilket fick vår verksamhet att verka större än den i själva verket var. Detta förde vid omräkningen med sig att kommunen skulle betala en avgift på 6 mkr till utjämningssystemet, vilket kan jämföras med 2004 års avgift på 0,5 mkr. Kommunen har i bokslutet för 2005 tagit upp en negativ avräkning på skatteintäkterna med 340 kr/invånare eller 3,7 mkr. Kommunen följer här gällande redovisningspraxis och använder Ekonomistyrningsverkets decemberprognos för 2005 år skatteintäkter. Avräkningen för 2004 års skatteintäkter blev något bättre än vad som togs upp i bokslutet för detta år. Mellanskillnaden 0,3 mkr har förts på I budget för 2006 är skatte- och statsbidragsintäkterna budgeterade med en ökning på 13 Mkr eller 2,9 %. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exkl. pensionsförvaltningen är i stort sett oförändrade sedan föregående år. De finansiella kostnaderna är 0,5 mkr lägre än Orsaken till detta är det låga ränteläget, vilket ger lägre räntor på såväl långfristiga lån som pensionskuldsuppräkning. I budget för 2006 är finansnettot positivt, en förbättring jämfört med 2005 på 0,2 Mkr. Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde för tredje året i rad. År 2005 var värdestegringen 7 Mkr att jämföra med 5,4 Mkr 2004 och 5,1 Mkr år I budget för 2006 finns ingen avkastning budgeterad. Nettokostnaderna och intäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2005 visar det sig att 100,4 % av skatte- och statsbidragsintäkterna går åt för att finansiera den löpande verksamheten. Räknas nedskrivning av bokförda värden bort ur verksamhetens nettokostnad reduceras andelen till 98,5%. Tidigare år har nettokostnadernas andel uppgått till följande procenttal: % 104% 103% 103% 97,5% 96,6% 99,3 (96,5)% Verksamhetens nettokostnader bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 96 % av skatteoch statsbidragsintäkterna varför de senaste årens resultat måste anses vara ett trendbrott och att 19

20 ekonomin är på väg åt rätt håll års siffra är även om hänsyn tas till nedskrivningen av bokförda värden ett steg tillbaka. Orsaken är delvis att hänföra till den oförväntade omräkningen av utjämningen av LSS-kostnader, men utvecklingen är ändå oroväckande. I budget för 2006 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 99,6 % Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av resp. nämnds och förvaltnings särskilda kommentarer utfördes investeringar för 15,8 Mkr ,2 Mkr 31,3 Mkr 25,5 Mkr 13,4 Mkr 10,8 Mkr 13,8 Mkr 11,4 Mkr Investeringsnivån ligger fortfarande under nivån för kommunens avskrivningar. Det finns dock en tendens till ökning. Investeringsnivån för 2006 är inkl i tilläggsbudget överförda investeringar från ,1 Mkr. Kommer investeringsnivån att ligga kvar på denna nivå, kommer det att inverka på kommunens möjligheter att amortera på lånen. Budgetavvikelser I budget hade räknats med en ökning av det egna kapitalet med 3 Mkr men utfallet blev alltså 2 Mkr bättre. Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Justeringarna framgår av not 2. Dessutom skall på kostnadssidan läggas till 8,5 Mkr för nedskrivning av fastigheters värde. Verksamhetens nettokostnader enligt driftsredovisningen blev 5,8 Mkr bättre än budgeterat. Därtill kommer att den av fullmäktige avsatta centrala reserven, på 4,1 Mkr ej har utnyttjats Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största positiva avvikelsen mot budget redovisar Gemensamma nämnden för vård och omsorg med 3,1 Mkr. Socialnämnden redovisar ett överskott på 2,2 Mkr, och Barn- och utbildningsnämnden ett överskott på 1,3 Mkr. Andra positiva resultat redovisas för miljö- och byggnadsnämnden, Säterdalen, Borlänge Säters gymnasienämnd, personalkontoret och pensionsutbetalningarna. Den största negativa avvikelsen redovisar gatukontoret med 3 Mkr, och fastighetskontoret med 1,8 Mkr. För orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/förvaltningarnas bokslutskommentarer Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 0,8 Mkr sämre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev 7 Mkr sämre. Orsaken till avvikelsen är den tidigare nämnda negativa avräkningen, samt omräkningen av utjämning av LSS-kostnader. Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exkl. kapitalförvaltningen blev 1,3 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på lägre räntekostnader och högre ersättning från kommunkontosytemet för äldrebostäder än budgeterat. För pensionsförvaltningen hade oförändrat värde budgeterats men resultatet blev en ökning med 7 Mkr. 20

21 Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. I årsredovisningen för 2003 konstaterades att i och med det årets resultat har de sammanlagda underskotten från åren 2000 och 2001 återhämtats i enlighet med kommunallagens balanskrav. Då även 2004 års resultat var positivt finns inga tidigare negativa resultat att återställa. För 2005 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 5 Mkr. Om pensionsförvaltningens realisationsvinster på 2,9 mkr, och realisationsvinster på fastighetsförsäljningar med 134 kkr räknas bort, skulle resultatet för 2005, i en avstämning mot balanskravet justeras ned till 1,9 Mkr. Se not 9. Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter skall normalt redovisas som en omsättningstillgång eftersom dessa som regel avses avyttras inom ett år. Kommunens negativa befolkningsutveckling har emellertid medfört att försäljningen av exploateringsfastigheter sedan flera år i stort sett har upphört. För att få en mer rättvisande balansräkning har huvuddelen av dessa redovisats som en anläggningstillgång. Som omsättningstillgång har endast tagits upp sådan exploateringsmark som med relativt stor säkerhet kan beräknas avyttras. Organisationsförändringar Kommunen och Landstinget Dalarna har bildat en gemensam nämnd för vård och omsorg, som skall verka under en försöksperiod av 2 år. Syftet med nämnden är att bättre samordna insatserna inom äldreoch handikappomsorgen. Nämnden har så här långt ingen gemensam ekonomi. Det som i driftredovisningen redovisas är kommunens intäkter och kostnader. IT och inköpsenheten har blivit en egen förvaltning under Kommunstyrelsen. Enheten ingick tidigare i Kommunkansliet. Förändringen skedde under löpande bokföringsår, men kostnader och intäkter redovisas på helår för bättre jämförbarhet. Kommunkansliet har samtidigt rensats från kostnader och intäkter för IT och inköpsenheten. Borlänge Säter Gymnasienämnd redovisas här i siffror enbart till den del som bekostas av Säters kommun. Nämndens årsredovisning behandlas i fullmäktige som ett särskilt ärende. De bokslutskommentarer som finns redovisade i kommunens årsredovisning är hämtade från nämndens kommentarer, och avser nämndens totala verksamhet. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. De senaste åren har förvaltningen skötts av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens placeringsreglemente får högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. 21

22 Vid årsskiftet 2005/2006 var förhållandena följande: Bokfört Marknads- Procent värde värde Likvida medel 0,5 Mkr 0,5 Mkr 100 Aktier 28,6 Mkr 37,9 Mkr 133 Räntebärande 68,7 Mkr 70,3 Mkr 102 Upplupen ränta 0,9 Mkr 0,9 Mkr 100 Nedskrivning -0,6 Mkr Totalt 98,0 Mkr 109,5 Mkr 112 Vid årsskiftet 2004/2005 Totalt 91,0 Mkr 96,5 Mkr 106 Nedskrivningen ovan beror på värdepapper som efter inköpstillfället har tappat värde och därför bokförts till ett högre värde än marknadsvärdet. Enligt gällande redovisningsregler skall då, av försiktighetsskäl, en nedskrivning av värdet ske. Värderingen görs enskilt för varje separat värdepapper. Med fallande aktiekurser minskade kapitalet under 2002 och i årsredovisningen för 2002 fick det bokförda värdet skrivas ner till marknadsvärdet. Marknadsvärdet har dock under 2003 och 2004 höjts så att det bokförda värdet delvis har kunnat återställas i bokslut för 2003 resp Det bokförda värdet uppgick 31/ till 98,0 Mkr och därmed har hela portföljens bokförda värde återställts trots nedskrivningen av vissa enskilda värdepapper. Med återföringen av bokfört värde ger kapitalförvaltningen en finansiell intäkt på 7 Mkr. Marknadsvärdet följer den allmänna utvecklingen på börsen. Kommunfullmäktige har i november 2005 beslutat om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente skall utarbetas med inriktning på enbart räntebärande värdepapper. Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Pensionsförpliktelser Kommunen har år 2000 antagit en pensionsstrategi som bl.a. innebär att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen fr.o.m kommer att utbetalas till de anställda. På detta sätt byggs ingen ny skuld upp. Avsättningar för pensioner i balansräkningen uppgår vid årsskiftet till 2,4 Mkr inkl. löneskatt. Denna avsättning avser dels personer födda före 1938, för vilka övergångsregler gäller, dels några personer med garantipension Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt gällande redovisningsprinciper redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Dessa uppgår enl. KPA:s prognos till 171,8 Mkr inkl. löneskatt. KPA:s prognos har en aktualiseringsgrad på 88 %. Detta betyder att prognosen vilar på 88 % faktiskt intjänade pensioner, vilket ger en relativt hög tillförlitlighet i prognosen. De totala pensionsförpliktelserna, inkl års utbetalningar uppgår till 185,3 Mkr vilket kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 98,0 Mkr. Detta täcker således drygt hälften av pensionsförpliktelserna. Resten, 87,3 Mkr har därmed återlånats till verksamheten och måste vid kommande pensionsutbetalningar stjäla utrymme från framtida verksamhet. Kommunfullmäktige antog i samband med beslutet om ny placeringsinriktning för pensionsförvaltningen även en plan för framtida användande av de förvaltade medlen. Planen går i stort ut på att när kommunens kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1998 överstiger 8 Mkr/ år, skall de förvaltade medlen börja användas. Medlen täcker upp mellanskillnaden mellan den totala kostnaden och 8 Mkr. Medlen börjar tas i anspråk 2010, pensionskostnaderna når sin kulmen 2025, då de uppgår till 16 Mkr. Kostnaderna minskar sedan för att 2044 åter vara nere på 8 Mkr. Genom att använda förvaltade medel minskas effekten på kommunens verksamhet. 22