Årsredovisning. Fastställd av Kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN 1 Ekonomikontoret

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Fastställd av Kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN 1 Ekonomikontoret

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunalrådet har ordet 2 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen 3 Sammanställd redovisning 4 Sammanställd redovisning, bolagsberättelser 5 Sammanställd resultaträkning / finansieringsanalys 6 Sammanställd balansräkning 7 Koncernens noter 8 Koncernens nyckeltal 11 Resultaträkning kommunen och bolagskoncernen 12 Balansräkning kommunen och bolagskoncernen 13 KOMMUNEN Allmän översikt 14 Ekonomisk översikt 17 Personalbokslut 26 Befolkningsutveckling 33 Resultaträkning 34 Finansieringsanalys 34 Balansräkning 35 Nothänvisningar 36 Redovisningsprinciper 43 Ord och uttryck 43 Driftsredovisning 44 Investeringsredovisning 45 Nyckeltal 48 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 49 Va-verksamhet Nothänvisningar 50 Kommunens organisation 53 Nämndernas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret 54 Fastighetskontoret 55 Gatukontoret 56 Kommunkansliet 58 Näringslivsenhet 61 Personalkontoret 63 Kostenheten 65 Städenheten 67 It- och inköpsenhet 68 VA- och Renhållningsenhet 69 Miljö- och byggnadsnämnden 70 Kulturnämnden 73 Barn- och utbildningsnämnden 75 Socialnämnden individ- och familj 78 Socialnämnden vård- och omsorg 80 Borlänge-Säter gymnasienämnd 83 REVISIONSBERÄTTELSE 89 Bilden på framsidan är från Säters innerstad 1

4 2008 ett år med stora förändringar kommer vi nog alla att minnas för finanskrisen, som slog till under sommaren och hösten För kommunens del innebar detta en stor osäkerhet inför framtiden. I första hand handlar det om att bedöma framtida skatteintäkter, men det handlar även om kostnadsutvecklingen inom vissa delar av den kommunala verksamheten. Till de mera positiva effekterna av krisen hör sänkta räntor, även om genomslaget för detta inte hann påverka 2008 speciellt mycket. Ekonomiskt blev 2008 trots allt inte den katastrof som man lätt kan tro när man hör talas om finanskrisens effekter. Det positiva resultat på 8.6 miljoner som vi kan redovisa i detta bokslut är efter rådande förhållanden ändå mycket bra. Kommunen tappade trots allt över 6 miljoner i intäkter under året jämfört med budget. Verksamheternas budgetar visar på ganska stora avvikelser mot budget på flera håll, både positiva och negativa. Totalt går ändå kommunens verksamheter ihop, vilket är glädjande. Befolkningsutvecklingen under 2008 blev svagt negativ. Det är dock inte så konstigt, utan snarare är det vad man kan förvänta sig. Säters Kommun hör till en av landets ungdomstätaste kommuner i förhållande till sin befolkning. Detta i sig är mycket positivt för framtiden. Men när nu dessa rekordstora generationer flyttar för skola och arbete på annan ort så påverkar det befolkningsutvecklingen. Det är dock min fasta övertygelse att de som flyttar, kommer att vilja flytta hem igen senare i livet. Så om vi sköter våra kort rätt och ungdomarna har trivts i Säter, så kommer en av våra stora utmaningar för framtiden att vara tillgången på bostäder för alla de som vill flytta hit. Säter satsade för framtiden under Trots det något dystra omvärldsläget så har 2008 varit ett år med stora investeringssatsningar. Förskolan i Mora by är färdigställd och invigd, vi har för första gången sedan 1980-talet tillskapat ny industrimark genom Kullsvedens handels- och småindustriområde, dessutom i ett mycket bra affärsläge. Vi har också kunnat fortsätta med att förbättra genomfarten i Säter genom denna satsning. Till detta skall läggas att de nya tomterna vid Lars Anders Täppa färdigställdes och gick ut till försäljning under året. I den ordinarie verksamheten görs också hela tiden mycket för att göra vår kommun bättre och ett exempel på detta är att inte mindre än 7 st lekplatser har rustats runt om i kommunen. Jag vill avslutningsvis tacka all personal i Säters Kommun för ett mycket bra arbete under Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande. 2

5 KONCERNEN SÄTERS KOMMUN SÄTERBOSTÄDER AB SÄTERS KOMMUNS FASTIGHETS AB Kommunens engagemang i kommunala bolag (kkr) Bolag Aktieinnehav/ Ägarandel Borgens- Aktieägartillskott % åtaganden Säterbostäder AB ,0 mkr Säters Kommuns Fastighets AB 13,6 mkr 3

6 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommunerna är enligt kommunallagen skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Koncernredovisning i aktiebolag och i offentlig verksamhet har delvis olika syften. I det förstnämnda fallet avser man att klarlägga koncernens årsresultat och skydda mot för hög utdelning i moderbolaget. När det gäller en kommun vill man med koncernredovisningen visa det totala åtagandet som kommunen har. Detta kan läggas till grund för analyser och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi oavsett om denna bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. All kommunal verksamhet bör finnas med i koncernredovisningen i den mån kommunen har ett väsentligt inflytande eller ekonomiskt åtagande. Den tumregel som utvecklats enligt praxis anger en nedre gräns på ca 20% aktie- eller andelsinnehav. Om ägarandelen understiger gränsen kan dock kommunen ha ett väsentligt ekonomiskt åtagande exempelvis genom borgensförpliktelser eller stora driftbidrag. Koncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattar vid utgången av 2008 kommunen och en bolagskoncern; Säterbostäder AB med dotterbolaget Säters kommuns Fastighets AB bildades Utvecklingsbolaget MittDalarna AB i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5% i bolaget. Utvecklingsbolaget har därför inte tagits med i koncernen. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänsten, Räddningstjänsten Dala Mitt. Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 10 %. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. För 2008 var kostnaden för Säters kommun 8,9 Mkr. Inte heller räddningstjänstförbundet har medtagits i koncernen. I kommunen finns en friskola i Solvarbo. Den hade under skolelever under vårterminen och 28 under höstterminen. I skolans förskoleklass gick 6 barn och på fritidshemmet fanns under vårterminen 52 barn och under höstterminen 25 barn.. Skolan fick under 2008 totalt c:a 3,7 Mkr i skolpeng. Föräldrakooperativet Tornet i Gustafs fick 1,1 Mkr för sin förskoleverksamhet med 12 barn. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Bolagskoncernen ägs av kommunen till 100 procent. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2008 blev + 9,9 Mkr. Bolagskoncernen redovisar ett resultat på +1,3 Mkr, och kommunen ett resultat på 8,6 Mkr. Nyckeltal Koncernens soliditet uppgick till 55 % vilket är en försämring med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 23 %, vilket är samma nivå som föregående år. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den erforderliga likviditetsreserven kan hållas nere. F n utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Fastighets AB, med 11,2 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. 4

7 KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 58,2 56,0 Resultat före e.o. poster 1,3 0,7 Koncernbidrag t. Fastighets AB 1,4 1,4 Resultat e. koncernbidrag o skatt -0,6-0,6 Nettoinvesteringar, Mkr 5,1 14,5 Soliditet, % 15,7 15,3 Årsarbetare 12,0 12,0 Årets resultat Årets resultat uppgår till -0,6 M kr efter koncernbidrag till Säters kommuns Fastighets AB (1,7 M kr). Resultatet före extraordinära poster är 0,6 M kr lägre än budget. Resultatavvikelsen beror på merkostnader för reparationer och underhåll. Årets verksamhet År präglas av med vilken fart och kraft som konjunkturnedgången och medföljande finansiella kris slår till under hösten. Följden blir mycket kraftig ränteuppgång som senare lindras av betydelsefulla reporäntesänkningar. Uthyrningsgraden har under året förbättrats och uppgick vid årets slut till 96 %. Man får söka sig till 80-talet för att finna bättre resultat. I Siggebo iordningställdes en gruppbostad för kommunens LSS-verksamhet. I övrigt var investeringarna måttliga. Framtiden Huvudmål kvarstår. Bolagets uthyrningsgrad ska uppgå till minst 95 % och det egna kapitalet skall senast 2010 uppgå till 30 M kr. Den kraftiga konjunkturnedgången kommer med all sannolikhet att sätta spår i efterfrågan på bostäder. Hushållssplittringen bromsas in och risk finns att även omsättningen på villamarknaden påverkas negativt när jobben blir färre. Oron är att utvecklingen kommer att sätta avtryck i bolagets framtida uthyrning med högre vakanstal. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 3,6 3,2 Resultat före extraord. poster 0,3-2,4 Konc.bidrag fr. Säterbostäder 1,7 1,4 Resultat e. koncernbidrag 1,2-1,0 Nettoinvesteringar, Mkr - - Soliditet, % 33,1 26,2 Årsarbetare - - Året resultat Resultatet för bokslutsdispositioner uppgår till 0,3 M kr. Av bolagets totala intäkter på 3,6 M kr, utgörs 1,1 M kr av intäkter från försäljning av fjärrvärme i Mora by och Storhaga. Årets verksamhet Efterfrågan på verkstads- och kontorslokaler är svag i Säter trots återhållsamma hyresnivåer. Uthyrningen har varit tämligen god under de senaste åren. Kring halvårsskiftet friställdes ca kvm i industrihuset efter Sälgströms Inredningars avveckling. Bolaget har investerat i en ny pelletsanläggning i Storhaga som levererar fjärrvärme till Säterbostäders hyreshus och kommunens vårdcentral. I fastigheten Myran 3 har förskoleverksamhet etablerats efter ombyggnad och industritomten Segebaden-Berg har överlåtits till kommunen. Framtiden På sikt avvecklas fastighetsförvaltningen. I framtiden kommer bolaget att koncentrera sig på produktion och leverans av fjärrvärme i Mora by och Storhaga. 5

8 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING Specifikation (kkr) Not Verksamhetens intäkter: Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivning av fastighetsvärden Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsförvaltning Resultat för e o poster Skatteskuld Extra ordinär kostnad -856 Årets resultat SAMMANSTÄLLD FINANSIERINGSANALYS DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för obeskattad reserv -635 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/ minskning (+) kortfr fordringar Ökning (-)/ minskning (+) kortfr placeringar Ökning (-)/ minskning (+) förråd Ökning (-)/ minskning (+) exploateringsfastigheter Ökning (+)/ minskning (-) korta skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anl tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Ökning (-) / minskning (+) anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksameten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering/ överföring till korta skulder Ökning (-)/ minskning (+) långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

9 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING Specifikation (kkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar mark, byggnader och tekniska anläggningar maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar värdepapper, aktier o bostadsrätter långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: förråd expl mark och fastighetsförsäljning fordringar kortfristiga placeringar kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar långfristiga Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA AVSÄTTNINGAR, SKULDER OCH EGET KAPITAL Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter (Säterbostäder) Pensionsförpliktelser (Kommunen) Borgensåtaganden Fastigo Kommunalt borgens- o förlustansvar egnahem Anläggningskapital Rörelsekapital

10 NOTHÄNVISNINGAR - SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FINANSIERINGERINGSANALYS Not 1: Justering för av och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivning av fastigheter Säters kommun Nedskrivning/ utrangering Säterbostäder Not 2: Justering för avsättningar Pensionsavsättning Säters kommun Not 3: Övriga ej likviditetspåverkande poster Reavinst fastighetsförsäljning kommunen Reavinst försäljning inventarier Säterbostöäder BALANSRÄKNING Not 4: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ingående bokfört värde Försäljningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffning Från pågående investeringar Statsbidrag fjärrvärme Nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning utrangering/ utrangering Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffning Från pågående och markreserv 224 Försäljning Nedskrivningar -107 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde

11 Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning/ utrangering -385 Nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter + anslutningsavgifter Ingående bokfört värde Nyanskaffning 110 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Exploateringsmark Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning av mark -248 Omfört till anläggningstillgångar Utgående bokfört värde Pågående investeringar Ingående bokfört värde Pågående investeringar nya under året Från exploteringsfastigheter, korta 346 Omfört till fastigheter Utgående bokfört värde Summa mark och byggnader Not 5: Maskiner och inventarier mm Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/ utrangering Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Not 6: Värdepapper, aktier och bostadsrätter Dalatrafik Andelskapital Kommuninvest Utv bolaget MittDalarna Andelar HBV (Husbyggnadsvaror) Övrigt Not 7: Långfristiga fordringar Lån anslutningsavgifter Vägverket, förskott rondell rv Vägverket, förskott Cpl Bispbergskorset HBV, innest återbäring

12 Not 8: Eget kapital Ingående eget kapital Obeskattad reserv föregående år -635 Årets resultat Summa eget kapital Not 9: Avsättningar Avsättningar för pensioner inkl löneskatt (kommunen) Not 10: Långfristiga skulder Säters kommun låneskuld Säterbostäder koncern låneskulder Anslutningsavgifter (kommunen) Uppskjuten skatteskuld (Säterbostäder) Summa långfristiga skulder

13 NYCKELTAL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redo- Redo- Redo- Redo- Redovisning visning visning visning visning Kommentar Likviditet exkl pensionsförvaltning 4% 4% 6% 8% 7% likvida medel Likviditet inkl pensionsförvaltning 23% 23% 27% 26% 23% externa kostnader Soliditet exkl ansvarsförbindelse pensioner 55% 56,0% 55,0% 52% 51% eget kapital Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner 17% 17% 22% 22% 22% totala tillgångar Skulder (Mkr) Skulder/invånare, kr Eget kapital (Mkr) Eget kapital/invånare, kr Totala tillgångar (Mkr) Tillgångar/invånare, kr Antal invånare 31 dec

14 RESULTATRÄKNING Säters Bolagskoncernen*) kommun Specifikation (kkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsförvaltning Resultat före e o poster Skatt på årets resultat Extra ordinära kostnader -856 Årets resultat *) Bolagskoncernen består av Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters Fastighets AB 12

15 BALANSRÄKNING Säters Bolagskoncernen*) kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Värdepapper, aktier, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggntillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsmark, fast försäljn Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättntillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital Ingående eget kapital Årets resultat Obeskattad reserv -636 Summa eget kapital Avsättningar Pensioner Summa avsättningar Skulder 13

16 Allmän översikt Året som gick, befolkningsutveckling mm Senaste åren har befolkningsutvecklingen i kommunen, länet mm kommenterats i samband med bokslutet. Ii länet ökade befolkningen med 249 personer Detta får anses mycket positivt då länet har minskat sin befolkning 2006 och års ökning har samband med ett positivt flyttnetto om 625 personer, däremot är födelsenettot fortfarande relativt stort i negativ bemärkelse 400. Det är endast fyra kommuner i länet som har positiva födelsenetton, Falun, Borlänge, Gagnef och Säter. Under 2008 ökade Sveriges befolkning med ca personer. En starkt bidragande orsak till ökningen är att invandringen nådde över personer vilket är rekord. Nästan invandrare var återvändande svenskar. Även antalet födda barn ökade till ca Kommunerna i Stockholms län växte under året med i genomsnitt 1,6% dvs dubbelt så snabbt som i riket som helhet. I Stockholms stad var ökningen hela 1,85% och kommunen har återigen över invånare. Solna, Sundbyberg och Huddinge är exempel på kranskommuner med över 2,5% befolkningtillväxt. Totalt sett under året var det 155 kommuner som ökade sin folkmängd medan 135 minskade. Generellt har även under 2008 många små kommuner minskat och större kommuner ökat sitt invånarantal. Det har skett en successiv inflyttning till regionhuvudstäderna som nästa alla har fortsatt att öka sin befolkning. Av de sex kommuner i landet som tappade mer än 2% av sin befolkning finns fem i Norrbottens och Västerbottens län, Överkalix, Övertorneå, Sorsele, Dorotea och Åsele. Mellan 1 januari 1994 till den första januari 2008 dvs från krisen i början av 90-talet till nästan slutet av den senaste högkonjunkturen har det skett stora förändringar i befolkningssammansättningen. Den kommun som har ökat mest och med hela 44% är Värmdö, medan Pajala har minskat sin befolkning med 22%, markant är också den kraftiga ökningen i universitet och högskoleorter. Antalet studieplatser vid högskolor och universitet har ökat med ca platser under perioden. Detta har starkt bidragit till en omflyttning av personer i åldrarna år. Bland de 50 snabbast växande kommunerna är det bara fyra stycken som ligger utanför våra tre storstadsområden. För Säters del kan vi konstatera att den positiva trenden som varit under tre år bröts och befolkningen minskade från personer till Positivt är dock att kommunen har ett positivt födelsenetto. Arbete Fram till tredje kvartalet 2008 ökade sysselsättningen i Sverige. Under augusti och september slog finanskrisen igenom med full kraft och efterfrågan av olika tjänster och produkter föll dramatiskt. Det drabbade i första hand regioner i Sverige med stor andel tillverkningsindustri, i exempelvis Gävleborgs län försvann 9% av sysselsättningen på bara tre månader. Orter som drabbats är exempelvis Olofström, Oxelösund, Sandviken, Örnsköldsvik, Skövde, Göteborg och Umeå. I Dalarna varslades i februari i år 291 personer om uppsägning, Dalarna är ändå ett av de fyra län i landet som haft lägsta varselnivåerna under februari månad. Samtidigt har efterfrågan på arbetskraft inte minskat i lika stor utsträckning i Dalarna som i riket som helhet. Åldersstrukturen i Dalarna medför en större andel pensionsavgångar än i riket detta leder i sin tur till ett större behov av att 14

17 rekrytera personer som ersätter de som går i pension, 291 personer kan jämföras med 150 personer i februari Arbetslösheten ökar mest bland länets män men om lågkonjunkturen fortsätter kommer nedgången att märkas även inom offentlig sektor där andelen kvinnor är fler. Säter har länets lägsta arbetslöshet, Orsa den högsta, Gagnef har ökat mest. Arbetslösheten i Säter har i slutet av februari månad 2,7% på ett år har arbetslösheten därmed ökat med 0,8 procentenheter. Orsa hade länets högsta arbetslöshet med 5%, Gagnef kommun har haft den största ökningen av arbetslösheten jämfört med samma månad Bland ungdomar år är arbetslösheten i Säter också lägst,4,4%, men det är ändå en relativt stor ökning jämförelse med för ett år sedan då motsvarande siffra var 2,6%. Bostadsförsörjning/Investeringar Av Säterbostäders årsredovisning för 2008 framgår att den totala investeringsnivån uppgår till 5 miljoner kronor att jämföras med föregående år då investeringarna uppgick till 14,5 miljon. Målsättningen för bolaget är att ha ett eget kapital och obeskattade reserver om 30 miljoner kronor, i bokslutet redovisas detta till 26 miljoner kronor. Uthyrningsläget är bra och vid årsskiftet uppgick uthyrningsgraden till 95,9%. Målsättningen är en uthyrningsgrad på minst 95%. Vid årsskiftet fanns totalt 55 lediga lägenheter varav i Säter 37 stycken, i Gustafs 13 stycken och i Stora Skedvi 5 stycken. För Säterbostäder redovisas ett resultat om -0,6 miljoner kronor då har bolaget lämnat koncernbidrag med 1,7 miljoner kronor till Säters kommuns fastighets AB. Beträffande småhusbyggnation har planområdet vid Lars Anders Täppa rönt ett stort intresse och fyra av nio nya tomter har sålts via anbud, två stycken tomter är arrendetomter och fem stycken finns kvar att sälja. Under våren och sommaren färdigställdes daghemsbyggnationen i Gustafs, daghemmet rymmer 80 nya platser. Efterfrågan på barnomsorg är fortsatt hög i kommunen. Samtliga platser på detta daghem beräknas tas i anspråk under innevarande år. Barnomsorgsplatser har även tillskapats i Säter, Borgen, fd Konsum Myran på Idrottsvägen. I Kullsveden färdigställdes under hösten byggnation av rondell och ny väganslutning mot Nisshyttevägen i detta område skapades genom detta en ny trafiklösning i anslutning till ett helt nytt handels- och småindustriområde. Välfärdens långsiktiga finansiering Kommunförbundets programberedning för välfärdsfinansiering har i uppdrag att belysa formerna för den framtida finansieringen av kommunernas och landstingens åtagande på lång sikt. Som en del i detta har en intervjustudie genomförts i avsikt att sammanställa olika åsikter om de vägval som välfärdspolitiken på sikt kommer att ställas inför. Det gäller främst de långsiktiga finansieringsproblemen och olika sätt att hantera dessa. I utredningens sammanfattning konstateras, kanske något märkligt i dagens Sverige, att vi kommer att bli rikare. Allt fler av våra önskningar om privat konsumtion kommer att tillgodoses samtidigt kommer vi att uppleva den offentliga välfärden som allt fattigare. Den offentligt finansierade kommer inte att kunna tillgodose alla våra krav. Våra värderingar och önskemål talar ändå om något annat, det är viktigare att sjuka patienter behandlas snabbare än att bilparken förnyas, hög kvalitet på äldreomsorgen är viktigare än att byta möbler till senaste design, barnens utbildning är viktigare än stor platt tv-skärm. 15

18 Regeringens långtidsutredning påvisar obalansen mellan privat och offentlig konsumtion. Den offentliga konsumtionen utgörs till ca två tredjedelar av välfärdstjänster, skola, barn och äldreomsorg och sjukvård. Den konsumtionen kommer per invånare inte att öka alls de närmaste årtiondena, samtidigt kommer den privata konsumtionen att stiga i en sällan skådad omfattning. Denna återhållsamhet med offentliga tjänster kommer enligt utredningens framskrivning att löpa parallellt med att den privata konsumtionen ökar i en omfattning som inte skett sedan guldålderns dagar dvs under åren Anledningen till denna obalans mellan offentlig och privat konsumtion är bedömningen att skatterna inte kan öka ytterligare. Någon sådan begränsning finns inte i den privata konsumtionen. En annan långtidsbedömning utförd inom Sveriges kommuner och landsting har kommit fram till att skattehöjningar krävs med 5% till år 2030, slutsatsen i den utredningen är att det krävs förändringar på många fronter i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Den demografiska utvecklingen leder till att åldringar blir allt flera och att de som ska försörja den icke arbetsföra befolkningen blir allt färre. Beredningen redovisar beräkningar av försörjningskvoten dvs relationen mellan åldersgruppen år och resten av befolkningen. Den kvoten ger en uppfattning om hur många som bidrar till försörjning i relation till hur många som behöver bli försörjda. Äldreberedningen finner att om kvoten ska förbli densamma år 2030 som idag så måste hälften av de som fyller 65 år fortsätta att arbeta fram till 79 år. Syftet med framskrivningarna är att illustrera den ökade spänningen mellan medborgarnas anspråk och den offentliga ekonomins möjligheter. Den spänningen uppstår på grund av att produktion av den konsumtion vi värderar högst, vård, omsorg, skola inte kan effektiviseras på samma sätt som annan produktion. De frågor som aktualiseras kräver politiska svar. Vilka är de framtida förutsättningarna för välfärdspolitiken, kan verkligen inte produktion och välfärdstjänster effektiviseras, är det omöjligt att få in mer skatteinkomster, är det självklart att våra framtida krav på välfärdstjänsterna till alla delar måste tillgodoses med offentligt finansierade tjänster? Diskussionen och resultatet av de frågeställningar som tas upp i kommunförbundets rapport kommer naturligtvis att ha en central betydelse för kommunerna och landstingens framtida uppdrag. Christer Malmstedt Kommunchef 16

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Avstämning av Kommunfullmäktiges mål. Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt finansiella mål för resultat, och ett tak för investeringar. Finansiella mål Resultatmål Säters kommun skall på sikt ha ett resultat som värdesäkrar kommunens egna kapital. Detta innebär vid en inflation på 2 % ett resultat på + 6 mkr. Detta mål bedömdes ej kunna nås under Målsättningen blev därför att vidmakthålla balansen mellan intäkter och kostnader, och successivt nå det långsiktiga målet. För 2008 sattes resultatmålet till + 3 mkr, exkl. avkastning på pensionsförvaltning. Kommunens resultat uppgår till +2,9 mkr. Målet uppnås ej. Med avkastning från pensionsförvaltning blir kommunens resultat + 8,6 mkr. Skuldsättning I budget för 2008 har ingen ytterligare amortering planerats. Inga lån har omsatts under året, och låneskulden är oförändrad sedan föregående bokslut. Investeringstak Säters kommuns investeringar skall för att undvika negativ påverkan på kommunens likviditet, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på mkr/år Med de låga resultatmål som kommunen satt upp för planperioden krävs fortsatta begränsningar i kommunens investeringar, även om amorteringar på kommunens lån skjuts på framtiden. En avvägning har gjorts mellan negativ påverkan på kommunens likviditet, och behovet av investeringar. Kommunen har en sådan buffert i sin likviditet att den klarar ett negativt kassaflöde under Årets beslutade investeringsbudget låg på 24 mkr. Till detta kommer från 2007 överförda investeringsmedel med 12,6 mkr och beviljade tilläggsanslag om 3 mkr. Gatukontoret har beviljats tilläggsanslag på 1,5 mkr för exploatering i området Lars Anders Täppa, samt 1,5 mkr för byggnation av rondell i Bispbergskorset. Den totala planerade investeringsvolymen för 2008 uppgick därför till 39,6 mkr. Utfallet blev lägre, 33,1 mkr. Målet för 2008 uppnås. Investeringsvolymen för 2009 uppgår till 22,8 mkr. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige antog i samband med budget ett antal mål för verksamheten. Utfallet kommenteras mer utförligt på resp. nämnds/ks förvaltnings bokslutskommentar. Flertalet av de uppsatta målen nås. Miljö- och byggnadsnämnden når sina mål att tillhandahålla byggklara tomter och minska miljöpåverkan på vattendrag. Nämnden når dock inte målet att bygga gemensam expedition. Kulturnämnden når sina uppsatta mål. Antalet kulturaktiviteter, egna eller delfinansierade uppgick till 248 mot målet 100. Antalet utlån på biblioteken blev 9,3/invånare mot målet 9,0/invånare. Barn- och utbildningsnämnden når målet om behovstäckning i barnomsorg. Barn, elever och kursdeltagare erbjuds en verksamhet som präglas av Förskole- och skolplanens målområden. Resultaten av genomförda utvärderingar visar att verksamheten präglas av förskole- och skolplanens målområden gällande Trygghet och Lust och kreativitet i lärandet medan målområdena Inflytande och delaktighet samt Jämlikhet och jämställdhet visar behov av ytterligare utveckling. Betygsmedelvärdet för skolår 9 ska öka. Målet uppfyllt. Betygsmedelvärdet ökade från 192,0 år 2007 till 192,9 år Alla enheter ska vara Grön Flagg certifierade. Målet är ännu inte uppfyllt, 9 av 19 enheter är Grön Flaggcertifierade. 17

20 Flertalet av målen för socialnämndens individ och familjeomsorg har inte kunnat utvärderas. Socialnämndens äldre och handikappomsorg når målet att sänka sjuktalen, men inte målen om sopsortering och miljöcertifiering. Övriga har mål har inte kunnat utvärderas. Även kommunstyrelsens förvaltningar når de flesta av sina uppsatta mål. Fastighetskontoret når inte målet att sänka mediaförbrukningen för uppvärmning. Förbrukningen ökade med 66 Mwh i stället för att som målet var minska med > 40 Mwh. Gatukontoret når sina mål snöröjning/sandning på 10 timmar efter snöfall samt upprustning av lekplatser där målet 2st/år klarats med råge. Målet om minst kvm asfaltering nås ej då besparingsåtgärder måste vidtas för att klara överskridanden på andra områden inom förvaltningen. Kommunkansliet har inte kunnat utvärdera sina mål i årsredovisningen. Näringslivsenheten når målet om utförda företagsbesök (utfall 25 mot mål 25), övriga företagsaktiviteter (utfall 25 mot mål 15). Målet om nya företag nås inte fullt ut (utfall 50 mot mål 55). Målet att höja kommunens ranking i Svensk Näringslivs mätning nås. Kommunen ligger nu på plats 179 av landets 290 kommuner, jämfört med 2007 plats 195. Kostenheten når i stort sett samtliga uppställda mål. Måluppfyllelsen att höja lägre tjänster har gjorts i den mån det gått, en vakant halvtidstjänst har fördelats på personer som önskat högre tjänstgöringsgrad. Regelbundna matrådsmöten har förekommit inom alla verksamheter. Kvalitetssäkring i form av enkätundersökning har gjorts för skolelever. Undersökningen som gjordes med elever i årskurs 3, 5 och 8 utvisar ett mer positivt resultat än föregående mätning 2006 men målet med 10 % fler nöjda nås ej. Andelen ekologiskt producerade livsmedel har ökat enligt det mål som sattes upp. IT- och inköpsenheten bedöms nå sina mål på kostnadseffektivitet och driftsäkerhet. VA- och Renhållningsenheten uppfyller samtliga fyra mål om driftsäkerhet och god miljö. I budget för 2009 har nya mål för verksamheten tagits fram. Första utvärderingen sker i samband med delårsrapport Årets resultat Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 8,6 Mkr vilket är sjunde året i rad med positivt resultat. Kommunen står därmed på en stabil ekonomisk grund, och har samtidigt inga tidigare negativa resultat att återställa. Av resultatet utgör 5,6 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. VA-verksamhetens andel av resultatet är 1,1 mkr. I resultatet ingår en reavinst på försäljning av fastighet med 0,3 mkr. Budgeterat resultat för 2009 är + 4,6 Mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 18,1 Mkr sedan 2007 eller med 3,9 procent. Den största nettokostnadsökningen står Barn- och utbildningsnämnden för med 6,4 Mkr eller 4 %. Socialnämndens äldre och handikappomsorg ökade sin nettokostnad med 9,1 mkr eller 7 %. Socialnämndens individ- och familjeomsorg har minskade sin nettokostnad med 0,8 mkr eller 3 procent. Den med Borlänge gemensamma gymnasienämndens kostnadsandel för Säter har ökat med 1,3 Mkr eller med 2 %. Kommunens avskrivningar ökade från 15,8 mkr 2007, till 16,2 mkr Detta är fr a en följd av den stora investeringsvolymen den senaste två åren. 18

21 I budget för 2009 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 12,7 Mkr eller 2,6 %. Avskrivningarna beräknas öka ytterligare på grund av färdigställda investeringar. Från 2009 är investeringsvolymen nere på mer normala nivåer och ökningen av avskrivningskostnader kommer att avta. Tusentals kronor Budget Verksamhetens nettokostnad Ökning från föregående år Procent 4,9% 3,8% 2,6% 5,7% 3,9% 2,6% Varav nedskrivning bokförda värden Ökning exkl nedskrivna värden Procent 1,8% 4,9% 3,4% 5,9% Avskrivningar Förändring från föregående år Procent -0,7% -3,4% -4,4% -0,5% 2,3% 4,9% Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter har ökat med 14,4 Mkr eller 3 %. Av detta står skatteintäkterna för en ökning med 16,9 mkr, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 2,5 mkr. Kommunen har en demografisk förändring som innebär ökande avgifter i kostnadsutjämningssystemet. Utjämningen av LSS-kostnader innebar 2008 ett något högre bidrag än Det senare är en följd av den utbyggnad av LSS-verksamheten som skett i kommunen under de senaste åren. Bidraget för 2009 ökar ytterligare jämfört med bidraget för Införandeperioden för utjämningssystemet är nu slut för kommunen var sista året kommunen erhöll införandebidrag. I budget för 2009 är skatte- och statsbidragsintäkterna budgeterade med en ökning på 16 Mkr eller 3,3 %. Efter det att budgeten antogs har flera prognoser på skatteunderlagets utveckling redovisat en betydligt lägre ökningstakt. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exkl. pensionsförvaltningen är 0,2 mkr högre än De finansiella kostnaderna är 0,5 mkr högre än Orsaken till detta är det högre ränteläget under större delen av 2008 vilket ger högre räntor för såväl innestående medel som långfristiga lån. Behållningen på kommunens koncernkonto har även varit högre än budgeterat, beroende att utbetalningar för investeringar har skett senare än planerat. I budget för 2009 är finansnettot negativt - 1,1 Mkr. Budgeten bygger på det relativt höga ränteläge som var aktuella tills Riksbanken beslutade om kraftiga sänkningar av reporäntan. Utfallet på finansnettot kommer troligen att bli bättre än budgeterat med den lägre räntenivån som gäller när detta skrivs. Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde för femte året i rad. År 2008 ökade värdet 5,6 Mkr att jämföra med 2,7 Mkr Större delen av de bokföra värden som tidigare år skrivits ned har kunnat återföras i takt med stigande marknadsvärden. I budget för 2009 är avkastningen budgeterad till 3 % eller 3,5 Mkr. Nettokostnaderna och intäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2008 visar det sig att 99,4 % av skatte- och statsbidragsintäkterna går åt för att finansiera den löpande verksamheten. Tidigare år har nettokostnadernas andel uppgått till följande procenttal (i parentes anges andelen exkl. nedskrivning av bokförda värden.): 19

22 ,5% 96,6% 99,3 (96,5)% 100,4(98,5)% 99 (97,8 %) 98,6(97,6 %) 99,4% Verksamhetens nettokostnader bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 98 % av skatteoch statsbidragsintäkterna varför de senaste årens resultat måste anses vara ett trendbrott och att ekonomin är på väg åt rätt håll. I budget för 2009 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 98,8 %. Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av resp. nämnds och förvaltnings särskilda kommentarer utfördes investeringar för 33,1 Mkr ,8 Mkr 13,8 Mkr 11,4 Mkr 15,8 mkr 19,8 mkr 19,6 mkr 33,1 mkr Investeringsnivån ligger högt över nivån för kommunens avskrivningar. Bland investeringsobjekten som utförts under 2008 hör byggande av förskola i Gustafs, ny rondell i Bispbergskorset, samt iordningställande av småhustomter vid Lars Anders täppa. Investeringsnivån för 2009 är inkl i tilläggsbudget överförda investeringar från ,8 Mkr. Den förhöjda investeringsnivån har klarats genom att utnyttja kommunens goda likviditet. Under den kommande planperioden kommer investeringsvolymen att minska ytterligare för att möjliggöra amortering av kommunens lån. Budgetavvikelser I budget för 2008 räknades med en ökning av det egna kapitalet med 3 Mkr, exkl avkastning från kommunens pensionsförvaltning. Utfallet blev 0,1 Mkr lägre. Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, förändring av semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Justeringarna framgår av not 2. Verksamhetens nettokostnader enligt driftsredovisningen blev 0,7 Mkr bättre än budgeterat. Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största positiva avvikelsen mot budget redovisar Borlänge-Säter Gymnasienämnd med 3 Mkr, och kommunens VA/Renhållningsenhet med ett överskott på 1 Mkr. Andra positiva resultat redovisas för Kulturnämnden, Säterdalen, KS Kommunkansli, och KS personalkontor. Den största negativa avvikelsen redovisar Socialnämndens Individ- och familjeomsorg med 2,7 Mkr, och KS Gatukontor med 0,9 mkr. Andra negativa budgetavvikelser finns hos Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämndens äldre- och handikappomsorg, överförmyndaren, KS Fastighetskontor och Räddningstjänsten. För orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/förvaltningarnas bokslutskommentarer Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 6,1 Mkr lägre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev 0,3 Mkr lägre. Kommunen kommer att vid definitiv taxering av 2008 års inkomster få en negativ avräkning. Kommunen har vid beräkning av utfallet på 2008 års skatteintäkter använt den prognos som Sveriges kommuner och landsting gav i februari 2009, i stället för decemberprognosen, och gör därmed avsteg från Rekommendation 4:2 från Rådet för kommunal redovisning. 20

23 Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exkl. kapitalförvaltningen blev 0,7 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på högre ränteintäkter från koncernkontot, och högre ersättning från kommunkontosystemet för äldrebostäder. Utgiftsräntan för kommunens lån blev 0,3 mkr högre p g a ett högre ränteläge än budgeterat. Pensionsförvaltningens avkastning hade budgeterats till 3,4 mkr eller 3 %. Nettoavkastningen blev 5,6 mkr eller 4,9 %. I stället för att som tidigare år behöva skriva ner bokfört värde, vilket innebär en kostnad som sänker nettoavkastningen, kunde kommunen i årets balansavstämning återföra huvuddelen av tidigare gjorda nedskrivningar. Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. Säters kommun har inga tidigare underskott att återställa. För 2008 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 8,6 Mkr. Om pensionsförvaltningens avkastning på 5,6 mkr, och realisationsvinster på fastighetsförsäljningar med 0,3 mkr räknas bort blir resultatet för 2008, i en avstämning mot balanskravet justerat ned till 2,7 Mkr. Se not 10. Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Slutavräkning av 2008 års skatteintäkter Rådet för kommunal redovisning har ändrat på sin rekommendation 4:2 och rekommenderar nu att Sveriges kommuners och landstings decemberprognos används vid värdering av slutavräkningen. Rekommendationen skall tillämpas från Kommunen har vid beräkning av utfallet på 2008 års skatteintäkter använt den prognos som Sveriges kommuner och landsting gav i februari 2009, i stället för decemberprognosen, och gör därmed avsteg från Rekommendation 4:2 från Rådet för kommunal redovisning. Februariprognosen ger ett sämre utfall (1,1 mkr), och kommunen anser att det ligger i linje med försiktighetsprincipen att använda den lägre prognosen. Särskild redovisning för kommunens VA-verksamhet Under 2006 har riksdagen antagit en ny lag om allmänna vattentjänster (prop 2005/06:78). Lagen gäller oberoende av om man valt att organisera verksamheten som en kommunal förvaltning eller om man organiserat den som ett företag. Lagstiftningen ställer bl a krav på att VA-verksamheten fr o m redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. En resultat- och balansräkning med notförteckning för kommunens VAverksamhet finns redovisad direkt efter kommunens nyckeltal. Anslutningsavgifterna periodiseras fr o m 2006 i enlighet med god redovisningssed, med anledning av att anslutningsavgifter är ersättning för framtida tjänster (vattenleveranser). Kommunen har således en långfristig skuld till abonnenten. Varje år beräknas nästa års nedskrivning av denna skuld vilket förs över till kortfristig skuld. Att reducera anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar strider mot RR 11. Detta ökar även jämförbarheten mellan åren. I kommunens balansräkning är kvarstående avgifter upptagna som en långfristig skuld, med 1,3 mkr. 21

24 EU:s transparensdirektiv Lagen (2005:590) om insyn i vissa verksamheter skall tillämpas från redovisningsåret Lagen ställer krav på en öppen och separat redovisning på kommunens affärsdrivande verksamhet. En förutsättning är dock att omsättningen/år överstiger 40 mkr Euro (drygt 360 mkr). Kommunens affärsverksamhet utgörs fr a av vatten och avlopp samt renhållning. Omsättningen för dessa verksamheter uppgår sammantaget till strax över 25 mkr. Transparensdirektivet är därför inte tillämpligt på Säters kommuns affärsverksamhet. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter skall normalt redovisas som en omsättningstillgång eftersom dessa som regel avses avyttras inom ett år. Kommunens negativa befolkningsutveckling har emellertid medfört att försäljningen av exploateringsfastigheter sedan flera år i stort sett har upphört. För att få en mer rättvisande balansräkning har huvuddelen av dessa redovisats som en anläggningstillgång. Som omsättningstillgång har endast tagits upp sådan exploateringsmark som med relativt stor säkerhet kan beräknas avyttras. Några fastigheter ytterligare har 2007 omförts till exploateringsfastigheter. Det är tomter för småhus i Gustafs, där befintliga tomter har sålts och ytterligare mark ställts i ordning för 11 småhustomter. Organisation Borlänge Säter Gymnasienämnd redovisas här i siffror enbart till den del som bekostas av Säters kommun. Nämndens årsredovisning behandlas i fullmäktige som ett särskilt ärende. De bokslutskommentarer som finns redovisade i kommunens årsredovisning är hämtade från nämndens kommentarer, och avser nämndens totala verksamhet. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. Fram till 2006 har förvaltningen skötts av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens tidigare placeringsreglemente fick högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente med inriktning på placering i enbart räntebärande värdepapper antogs Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Vid omplacering enl. nytt reglemente i början av februari 2006 gjordes en reavinst på 11,5 mkr. Kapitalet är nu placerat i obligationer utgivna av Svenska staten och svenska bostadsfinansieringsinstitut. Under 2008 har värdeutvecklingen i kommunens pensionsförvaltning sett ut på följande sätt: Pensionsförvaltning kkr Bokförda värden Ingående balans Kupongutdelning Ränta likvidkonto Swedbank 76 Återföring av tidigare nedskrivna värden Nedskrivning av bokförda värden -123 Utgående balans Avkastning netto D:o procent 4,9% Budget D:o procent 3% 22

25 Det bokförda värdet på pensionsförvaltningen var ,3 mkr (114,7 mkr). Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 122,9 mkr (114,8 mkr). Pensionsförpliktelser Kommunen har år 2000 antagit en pensionsstrategi som bl.a. innebär att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen fr.o.m kommer att utbetalas till de anställda. På detta sätt byggs ingen ny skuld upp. Avsättningar för pensioner i balansräkningen uppgår vid årsskiftet till 2,5 Mkr inkl. löneskatt. Denna avsättning avser dels personer födda före 1938, för vilka övergångsregler gäller, dels 1 person med garantipension, samt särskild avtalspension för förtroendevalda. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt Kommunala Redovisningslagen (KRL) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Dessa uppgår enl. KPA:s prognos till 230,4 Mkr inkl. löneskatt. KPA:s prognos har en aktualiseringsgrad på 90,8 %. Detta betyder att prognosen vilar på 90,8 % faktiskt intjänade pensioner, vilket ger en relativt hög tillförlitlighet i prognosen. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 233,0 Mkr vilket kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 120,3 Mkr. Detta täcker således drygt hälften (52 %) av pensionsförpliktelserna. Resten, 112,6 Mkr har därmed återlånats till verksamheten och måste vid kommande pensionsutbetalningar stjäla utrymme från framtida verksamhet. Kommunfullmäktige antog i samband med beslutet om ny placeringsinriktning för pensionsförvaltningen även en plan för framtida användande av de förvaltade medlen. Planen har reviderats i samband med budgetbeslutet för 2008, och går i stort ut på att när kommunens kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1998 överstiger 7,8 mkr/år skall de förvaltade medlen börja användas. Medlen täcker upp mellanskillnaden mellan den totala kostnaden och 7,8 Mkr. Medlen börjar tas i anspråk 2011, pensionskostnaderna når sin kulmen 2028, då de uppgår till 16,8 Mkr. Kostnaderna minskar sedan för att 2045 åter vara nere på 7,7 Mkr. Genom att använda förvaltade medel minskas effekten på kommunens verksamhet. Alla pensionsförpliktelser för anställda är värderade med tillämpning av RIPS 07. Säters kommun har 2001 antagit bestämmelser om pension och avgångsvederlag för förtroendevalda. För att bli berättigad till pension krävs en sammanlagd sysselsättningsgrad om minst 40 %. F n är det 4 personer som har förtroendeuppdrag med den omfattningen. Kommunen har inte gjort någon beräkning på detta åtagande, men bedömer att beloppen är relativt små med hänsyn till ålder och tjänstgöringstid hos de förtroendevalda. En tidigare förtroendevald uppbär kommunal pension. Åtagandet finns med i den avsättning som kommuner redovisar på balansräkningen. Ytterligare en tidigare förtroendevald är berättigad till kommunal pension, men då denna samordnas med kommunal lön sker ingen utbetalning. Pensionsförsäkring För två delar i avtalspension intjänad efter 1998 har kommunen tecknat försäkringar hos KPA. Det är dels den förmånsbestämda pensionen på inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (FÅP, enl tidigare avtal Kompletterande ålderspension KÅP), dels pension till efterlevande maka och barn. Det åtagande försäkringen avser att trygga beräknas av KPA till 4,9 mkr. Kommunen har tidigare fört diskussioner med KPA om en försäkringslösning på den intjänade pensionsrätten (IPR) för tid före Kommunen har dock beslutat att behålla kapitalet i egen förvaltning och inte göra en inlösen via försäkringsbolag. Lån Kommunens låneskuld inkl. kortfristig del uppgår vid utgången av år 2008 till 50 Mkr. Detta är samma belopp som vid föregående årsskifte. Ett lån om 30 mkr kommer att omsättas och ersättas av ett nytt lån under Ingen ytterligare amortering är planerad för 2009, utan det är först 2010 som en amortering på 5 mkr finns upptagen i kommunens ekonomiska planering. 23