VO neurologi och rehabiliteringsmedicin

Transkript

1 VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsprogram Specialiserad Slutenvårdsrehabilitering stroke Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus Rev juni 2015

2 1 Innehållsförteckning Stroke 2 Rehabiliteringsmedicin 2 Rehabiliteringsmedicinska kliniken SUS Lund 2 Sektionen för specialiserad rehabilitering 3 Teamet 3 Bedömning, målsättning och åtgärder 3 Uppföljning 4 Forskning och utveckling 4 Referenser 6 Bilaga I: Bilaga II: Bilaga III: Bilaga IV: Bilaga V: Bilaga VI: Bilaga VII: Bilaga VIII: Sjuksköterska/undersköterska Läkare Neuropsykolog Logoped Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Fritidsledare

3 2 Stroke Stroke definieras av världshälsoorganisationen (WHO) som snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär, och är en av de mest resurskrävande sjukdomarna i Sverige. Cirka personer insjuknar årligen, av dessa är förstagångsinsjuknande. Flertalet insjuknande är äldre personer, men även yngre drabbas. Cirka 20 % av de insjuknade är i yrkesverksam ålder, dvs 6000 personer 1,.2. Incidensen för stroke ökat för yngre personer 4, således kan ett ökat antal personer förväntas insjukna i stroke i yrkesverksam ålder även i framtiden. Av de insjuknade får många sensomotoriska, kognitiva och/eller psykosociala funktionsbegränsningar 1, 2 och är därmed i behov av rehabilitering. Den totala samhällskostnaden beräknas uppgå till minst 14 miljarder kronor årligen 2. Rehabiliteringsmedicin WHO s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (ICF) 5 beskriver hälsa utifrån två områden; 1) kroppsfunktioner och kroppsstrukturer 2) aktivitet och delaktighet. Begreppen definieras enligt följande: 1) Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner, och kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter. 2) Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling, och delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. Dessutom beskrivs miljöns påverkan som omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Hälsa Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Figur 1. WHO international Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) 6 Strokerehabilitering avser insatser som syftar till att reducera funktionsbegränsningar och skapa förutsättningar för ett normalt liv 1, 3 det vill säga en aktiv och i samhället delaktig och väl integrerad person 6. En god rehabilitering kräver ett interdisciplinärt arbetssätt med specialutbildad personal som arbetar evidensbaserat 1, 6 och där patienten medverkar aktivt 6. Interdisciplinärt teamarbete strävar efter att målsättningar, som skapats under planeringen, ska integreras utifrån de olika professionernas kunskap och patientens behov 6 (s 72).

4 3 Rehabiliteringsmedicin SUS Lund Inom Rehabiliteringsmedicin, VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS, bedrivs kvalificerad rehabilitering 6,7,8, vilket innebär att rehabiliteringen kräver särskilda resurser och är specialistledd. Rehabiliteringen sker i enlighet med utvärderade behandlingsmetoder och resultatmätning med internationellt accepterade instrument. Kompetens finns för diagnostik och behandling av perceptuella och kognitiva svårigheter. Enhetens olika rehabiliteringsprogram är sedan 1996 ackrediterad enligt The Commission for the Accreditation of Rehabilitation Facilities (CARF) 7,. Detta innebär att enheterna ska följa vissa standards som CARF har satt upp, exempelvis att arbeta interdisciplinärt, påvisa patientens delaktighet i rehabiliteringen, göra strukturerade uppföljningar samt förbättra kvalitet och utveckling i rehabiliteringsarbete. Sektionen för specialiserad rehabilitering Det övergripande målet vid rehabiliteringen är att möjliggöra för personen att bli så aktiv och självständig som möjligt, bevara personens integritet, och få denne att uppleva att han/hon kan uppfylla sina mål inom familjeliv, arbetsliv och fritid. Att förhindra återinsjuknande genom hälsobefrämjande utbildning och information ingår i vår övergripande målsättning ⁶. Hälsobefrämjande åtgärder vidtas utifrån individuella behov. Strokerehabilitering bedrivs på enheten för specialiserad rehabilitering i ett interdisciplinärt team. Enheten bedriver slutenvårdsrehabilitering på Orupssjukhuset och i Lund har vi Strokerehabmottagningen där vi bedriver öppenvårdsrehabilitering och mottagningsverksamhet. Slutenvårdsrehabilitering, Orup Sektionen disponerar en avdelning med 14 platser i slutenvård, där rehabilitering av både strokepatienter och patienter med nedsättningar i rörelse- och cirkulationsorganen sker. Det finns möjlighet till boendeträning i två rum för träningsboende som är knutna till vårdavdelningen via larm samt boende utanför avdelningen i träningslägenhet eller vandrarhemsboende. Verksamheten inriktas i huvudsak på patienter i yrkesverksam ålder, men rehabiliteringspotentialen är i hög grad avgörande. I tveksamma fall görs bedömningar av vårt konsultteam antingen på mottagningen, i hemmet eller hos remitterande instans. Vi tar främst emot patienter från SUS upptagningsområde. Patienten förutsätts vara motiverad till rehabiliteringen och aktivt orka medverka i sin behandling samt behöva insatser från flera yrkeskategorier i rehabiliteringsteamet. Den genomsnittliga rehabiliteringsperioden var 37 vårddygn 2014.

5 4 Teamet Varje personalkategori bidrar med sin specifika yrkeskompetens. Patienten har en undersköterska (bilaga I) som kontaktperson. Sjuksköterskan (bilaga I) fungerar som samordnare under rehabiliteringsperioden. Deras uppgift är att hålla en hög omvårdnadskompetens. Avdelningsläkaren (bilaga II) svarar för det dagliga medicinska avdelningsarbetet. Överläkaren (bilaga II) har specialistkompetens i medicinsk rehabilitering och har dels det medicinska ansvaret och dels ansvaret för kvaliteten på de samordnade rehabiliteringsinsatserna. Neuropsykologen (bilaga III) gör en utredning för att beskriva effekterna av hjärnskadan på olika hjärnfunktioner och med samtidigt syfte att ge vägledning för rehabiliteringen. Patient och anhöriga kan också få hjälp att hantera den kris det innebär att drabbas av en hjärnskada. Logopeden (bilaga IV) behandlar tal-, röst- och språkrubbningar. Dessutom bedöms och behandlas sväljningsproblem. Sjukgymnastens behandling (bilaga V) syftar till att förbättra sensomotorisk funktion och rörelseförmåga för att möjliggöra aktivitet och delaktighet. Arbetsterapeutens åtgärder (bilaga VI) omfattar områdena dagliga personliga aktiviteter, produktivitet och fritid. Kurator (bilaga VII) ger information och bistår i frågor om arbete, bostad, ekonomi, transporter m.m. Stödsamtal med patient och/eller anhörig är ett viktigt inslag i kuratorns arbete. Fritidsassistenten (bilaga VIII) är med patienterna i träning och sociala aktiviteter riktade mot idrott och friskvård. Bedömning, målsättning och åtgärder. Alla åtgärder baseras på en individuell funktions- och aktivitetsanalys. I teamet används Functional Independent Measurement (FIM) 9 och Instrumental Activity Measure (IAM ) 10, 11, för en gemensam bedömning. Målsättning och planering sker i samråd med patient och anhöriga. Patientens rehabiliteringsmål är konkreta, mätbara och tidsbestämda. Den övergripande målsättningen är en successiv återgång till patientens vardagliga rutiner och sysslor. En viktig princip för rehabiliteringen är att träna i uppgiftsorienterade aktiviteter 8. I rehabiliteringen ingår utbildning av patient, anhörig samt omvårdnadspersonal, för att få en kontinuerlig träning under dygnet på klinik och under permissioner i hemmet. Träningen kan bestå av daglig hygien, påklädning, gång samt att äta och dricka. Genom att ta del av aktiviteterna på avdelningen, till exempel att bädda, tvätta och duka, tillämpas ytterligare uppgifter som patienten har som mål att klara. För att öka patientens möjlighet att tillämpa vardagliga aktiviteter kan en del träning ske i hemmet med arbetsterapeut eller undersköterska. I syfte att stimulera till ökad delaktighet i samhället förläggs viss träning utanför kliniken, där fritidsassistenten ibland är involverad. Tidig kontakt med hemmiljö och arbetsplats är också en väsentlig del av rehabiliteringsarbetet. Åtgärderna syftar till att patienten aktivt ska medverka och ansvara för sin träning och livssituation. Målen utvärderas kontinuerligt vid en veckoavstämning.

6 5 Uppföljning Strokerehabilitering är ofta en långvarig process som kräver varierande insatser. Under träningsperioden sker en tidig kontakt med nödvändiga sjukvårdsinstanser och kommunala serviceorgan i syfte att få en kontinuerlig vårdkedja. Vi har utvecklat ett kontaktnät gentemot kommuner, olika samhällsinstanser, handikapporganisationer med mera. Viktigt är också information om patientföreningar och handikapporganisationer. Innan patienten skrivs ut planeras uppföljning och fortsatt rehabilitering med rekommendationer av åtgärder. Utvärdering sker via olika uppföljningsinstrument; Nöjdenkät vid utskrivningen 12, Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer) 13 samt EQ5D 14,15 vid utskrivning och uppföljning efter tolv månader med registrering i nationella kvalitetsregistret WebRehab Sweden 12. Intern telefonuppföljning sker tre respektive sex månader efter utskrivning. Vid tre månader följs hjälpbehov i hemmet/personligt beroende samt planering för arbetsåtergång upp. Efter sex månader följs, utöver parametrarna från tre månaders uppföljning, även FIM 10 samt huvudsakliga aktiviteter enligt EQ5D 14,15 upp. Uppföljning av patienter sker vid behov under en halv eller hel dag, då patienten träffar de olika teammedlemmarna. Eventuell uppföljning bestäms gemensamt av teamet innan patienten skrivs ut. Forskning och utveckling I dagens strokerehabilitering 1, 2, 8 betonas att metod- och kvalitetsutveckling är nödvändigt och att internationella initiativ med genomförande av mer konsekvent rehabilitering efterföljs. Inom teamet arbetas kontinuerligt med utveckling av teamarbete, metodutveckling, uppföljning etc. Forskningsprojekt inom områdena återgång i arbete, forcerad arm/handträning och excentrisk styrketräning för nedre extremiteter finns publicerade i internationella rehabiliteringsmedicinska tidskrifter 16, 17,18 samt har presenterats på internationella konferenser. En fyraårsuppföljning av intensiv, forcerad arm och handträning är publicerad i Clinical Rehabilitation 19.

7 Referenser 1. Socialstyrelsen [Internet]. Västerås: Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning June [citerad 2014 Jan 13]; Tillgänglig via: 2. Borg J, Gerdle B, Grimby G, Stibrant-Sunnerhagen K. Rehabiliteringsmedicin - Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur; Riks-stroke [Internet]. Analyserande rapport från Riks-stroke. För helåret [citeradciterad juni 2015]; Tillgänglig via: 4. Rosengren A, Giang K W, Lappas G, Jern C, Torén K, Björck L. Twenty-four-year trends in the incidence of ischemic stroke in Sweden from 1987 to Stroke July [citerad 2014 Jan 13]. Tillgänglig via: DOI: /STROKEAHA Socialstyrelsen [Internet]. Stockholm: Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder- kortversion. (ICF) May [citierad 2011 Juni]; Tillgänglig via: 6. Socialstyrelsen. Om rehabiliteringsprocessen innebörd och tillämpning. SoS-rapport 2000:04. Stockholm: Socialstyrelsen; Rehabiliteringsmedicinska kliniken [Internet] okt [citerad 2014 Jan 14]. Tillgänglig via: Langhorne P, Bernhardt J, Kwakkel G. Stroke Care 2. Stroke Rehabilitation. Lancet [Internet] May [citerad 2014 Jan 14]; 377; Tillgänglig via: DOI: /S (11) Grimby G, Gudjonsson G, Rodhe M, Stibrant Sunnerhagen K, Sundh V, Östensson M-L. Functional Independence Measure in Sweden: experience for outcome measurement in rehabilitation medicine. Scand J Rehabil Med. 1996; 28: Grimby G, Andrén E, Darving Y, Wright B. Dependence and percived difficulty in daily activities in community-living stroke survivors 2 years after stroke: A study of instrumental structures. Stroke [Internet] Sept [cited 2014 Jan 15]. Avalible from: DOI: /01.STR Darving Y, Andrén E, Grimby G. Inter-rater agreement using Instumental Activity Measure. Sand J Occupa Ther 2000; 7: WebRehab Sweden [Internet]. Uppsala: Uppsala Clinical Research Center. [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15]. 12. WebRehab Sweden, nationellt kvalitetsregister inom rehabilitering. Tillgänglig via: Fugl-Meyer A R, Bränholm I-B, Fugl-Meyer K S. Happiness and domain-specific life satisfaction in adult in nothern Swedes. Physical Medicine and Rehabilitation and Clinical Sexology Febr. DOI: / EuroQol Group. EuroQol- a new facility for the measurement of health-related Quality Of Lift. Health Policy Dec. PMID: EuroQol.org [Internet]. Rotterdam: EQ-5D, [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15]. Tillgänglig via: Vestling M, Tufvesson B, Iwarsson S. Indicators for return to work after Stroke and the importance of work for subjective well-being and life satisfaction. J Rehabil Med Maj 6

8 7 35; Flansbjer U-B, Downham D, Lexell J. Knee Muscle Strength, Gait Performance, and Perceived Participation After Stroke. Arch Phys med rehabil Juli 87, Brogårdh C, Sjölund B. Constraint-induced movement therapy in patients with stroke: a pilot study on effects of small group training and of extended mitt use. Clinical Rehabilitation; 2006 Mars 20: Brogårdh C, Flansbjer U-B, Lexell J. What is the long-term benefit of constraint-induced movement therapy? A four-year follow-up. Clinical Rehabilitation 2009 Maj 23(5):

9 8 Sjuksköterska/undersköterska Bilaga I Bedömning Bedömning av omvårdnadsbehov sker utifrån ett helhetsperspektiv genom intervju med patient och ev anhöriga, rapport från föregående vårdgivare samt dagliga observationer i omvårdnadsarbetet. Detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen enligt VIPS-modellen. Vi använder standardiserade bedömningsinstrument kring t ex fall, trycksår och nutrition. Behandling/Åtgärder Behandling/åtgärder riktar sig mot de problemområden som framkommer i omvårdnadsjournalen. Det kan t ex vara att eliminera smärta/optimera smärtbehandling och kunna tömma blåsan fullständigt. Patienten ska ges möjlighet att bli så självständig som möjligt i personlig vård, förflyttningar, sköta läkemedel och såromläggningar mm. Detta sker genom undervisning så att patienten får möjlighet att prova praktiskt i de olika momenten. Under dygnets alla vakna timmar erhåller patienten träning. På avdelningen är det f f a träning tillsammans med undersköterskor, efter uppdrag från sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och psykolog. Undersköterskorna bedriver även träning med patienten i dess hemmiljö, s k hemträning där specifika moment från rehabiliteringsplanen tränas. Övriga åtgärder Inför permissioner och utskrivningar sker en överrapportering till distriktssköterska för hjälp med medicinska insatser. Om patienten behöver annan hjälp av kommunen i hemmet alternativt annat boende efter utskrivning kallas det till en samordnad vårdplanering (SVPL). Sjuksköterskan tillsammans med teamet ansvarar för att kallelsen skickas. Prover, undersökningar och behandlingar utförs efter ordination. Samarbete sker med specialistklinker där detta krävs. Sjuksköterskan fungerar även som en samordnare i teamet.

10 9 Läkare (överläkare, avdelningsläkare) Bilaga II - I anslutning till patientens ankomst till avdelningen görs en medicinsk kroppsundersökning, uppgifter om tidigare och aktuell sjukdom samt aktuella mediciner och ev allergi/överkänslighet efterfrågas. Dessa data journalförs. - Fortlöpande under vårdtiden vara observant på medicinska komplikationer och åtgärda dessa t ex infektioner, tromboser, smärta och/eller depressioner. - Under vårdtiden samtala med patienten om riskfaktorer och hjälpa till att undanröja dessa om möjligt. - Samtal med patienten och ev partner om sex och samlevnad. - Undervisa i strokeundervisning för patientgruppen 1-2 gånger/termin. - Tillsammans med patient och övriga i teamet göra upp en rehabplanering för vårdtiden. Speciell inriktning på medicinska frågeställningar och övergripande planering. Planera utskrivningsdag och ev fortsatt träning. - Utfärda vid behov sjukskrivningsintyg, intyg för färdtjänst, parkeringstillstånd, personlig assistent och ledsagare. - Remittera för nödvändiga undersökningar på annan klinik som led i rehabiliteringen. - Bedöma patientens lämplighet som bilförare och förmedla ev rekommendation att avstå eller förbud mot bilkörning samt för hur lång tid. - Efterfråga ev vapenlicens och ställningstagande. - Träffa patient vid planerat återbesök efter vårdtiden. Ta ställning till lämplighet avseende kompletterande träning individuellt eller i grupp samt ev ta ställning till förnyad kontakt med behandlande läkare på VC. - I vissa fall före intaget träffa patienten på akutkliniken eller i hemmet för bedömning om klinikens rehabilitering är den optimala för patienten.

11 10 Neuropsykolog Bilaga III Bedömning Neuropsykologisk utredning har som syfte att beskriva aktuella problemområden såväl som välbevarade färdigheter. Vid utredning används väletablerade bedömningsinstrument, standardiserade och normerade som ger kvantitativa resultat, som WAIS IV, RCFT, D2, WCST. Med kvalitativa observationer och skattningar kompletteras bilden av patientens svårigheter. Viktiga undersökningskriterier är minne, visuell och rumslig uppfattning, inlärning och exekutiva funktioner, så som koncentrationsförmåga, uthållighet och flexibilitet, samt vissa delar av språkliga förmågan. Tillvägagångssättet vid problemlösning, koncentrationsförmåga, uthållighet och graden av insikt uppmärksammas också. Utredningen sker vid 4-8 olika tillfällen och initieras med ett fördjupat samtal med patienten, där neuropsykologisk utredning introduceras och frågor som sjukdom, familjen, arbete, utbildning och viktiga sysselsättningar berörs. Vidare bedöms de psykologiska reaktioner på sjukdom/den aktuella insjuknande. Vid bedömningen används intervju, samt vid behov frågeformulär som HAD, MFS och DSM-V. Behandling Behandlingen går ut på att genom allmän stimulering eller specialinriktad funktionsträning samt återinlärning eller inlärning av kompensationsstrategier medverka till att förbättra kognitiva, perceptuella, mentala och i viss utsträckning språkliga nedsättningar. Den andra delen av behandlingen har som syfte att påverka patientens psykologiska återanpassning i positiv riktning genom kognitivt beteendeterapeutiska interventioner. Patienten och anhöriga erbjuds återkopplingssamtal, där fokus ligger på att informera patienten samt anhöriga om neuropsykologiska fynd samt konsekvenser av dessa för vardagen. Vid vidarearbete med patienten kretsar samtal runt återkomsten till eller etablering av rutiner vid hemkomsten, för att höja upplevelse av egen kontroll och därmed förebygga psykisk ohälsa. Det slutgiltiga målet är en hög grad av sjukdomsinsikt, acceptans för sjukdomens konsekvenser och återanpassning till sin närmiljö, med hög livskvalitet som följd. Övriga åtgärder Bland övriga åtgärder kan nämnas löpande information till teamet om resultat med den neuropsykologiska utredningen och rekommendationer till mål och uppläggning av fortsatt träning. Vid behov informeras även externa handläggare vid samordnade planeringsmöte om resultat av neuropsykologiska utredningen och möjliga förväntade konsekvenser av eventuella nedsättningar för patientens rehabilitering och återanpassning på hemmaplanet. Vid påtagliga tecken på nedstämdhet eller ångestproblematik och patientens samtycke remitteras patienten vidare för psykologiska insatser på hemorten.

12 11 Logoped Bilaga IV Bedömning Logopeden arbetar med kommunikationsstörningar samt dysfagi (tugg- och sväljsvårigheter). Bedömning görs genom att kartlägga och analysera den aktuella funktionsnedsättningen via test och samtal med patient/anhörig men även via observation av utförande och beteende i aktivitet. Kommunikationsbedömningen är anpassad efter patientens svårigheter och kan innefatta språklig förmåga där man bedömer nedsättning av talförståelse, talproduktion, läs och skrivförmåga samt sifferuppfattning (afasi), bedömning av nedsatt funktion i talmuskulatur (dysartri), eller röstfunktion (dysfoni) samt hur dessa påverkar kommunikationsförmågan. Vidare bedöms tugg- och sväljförmåga (dysfagi) och hur det påverkar ätande. Vid behov utförs instrumentell undersökning av sväljförmågan efter remiss, såsom terapeutisk sväljningsröntgen (VRG) SUS Malmö eller FUS (fiberendoskopisk undersökning av sväljförmågan) SUS Lund. Logopeden följer med patienten vid dessa undersökningar och dessa utgör ett underlag för en utförligare bedömning. Behandling/Åtgärder En individuell behandlingsstrategi som bygger på den logopediska bedömningen och patientens egna mål läggs upp i samråd mellan logoped och patient. Syftet med behandlingen är att patienten ska kunna kommunicera på ett så bra sätt som möjligt utifrån sina förutsättningar samt vid dysfagi att kunna äta på ett tillfredsställande/säkert sätt. Åtgärderna anpassas utifrån de individuella målsättningarna med hänsyn till patientens övriga nedsättningar och kan innehålla följande moment: Kompensatoriska åtgärder vid tugg- och sväljbesvär såsom kontinuerlig konsistensanpassning och huvudpositioneringstekniker Rehabiliterande åtgärder såsom oralmotorisk träning, huvud/nackövningar, svalgmanövrar eller termal taktil stimulering (sorbet). Observation och praktisk träning vid själva utförandet i matsituationen. Samarbete med arbetsterapeut, sjuksköterska och undersköterska kring anpassning av matsituationen. Röst- och talövningar. Direkt språklig träning av talförståelse, uttrycksförmåga, skrivning, läsning, siffror. Kontinuerlig bedömning av förmåga att kunna använda alternativa kommunikationssätt, både naturliga samt låg- och högteknologiska. Samarbete med hjälpmedelscentralen för ansökan om eller utprovning av hjälpmedel. Träning i användande av kommunikationshjälpmedel. Medvetandegöra för patienten om hens begränsningar samt hitta strategier och träna tekniker för att hantera och kompensera för dessa Skriftliga utlåtanden inför beslut om LSS Information/undervisning till anhöriga avseende kommunikationssvårigheter eller sväljsvårigheter samt strategier eller anpassningar för att underlätta kommunikation/ätande under permissioner och efter utskrivning. Vid behov individanpassad skriftlig information till hemtjänstpersonal. Övriga åtgärder Överrapportering till logoped på närmsta hemsjukhus för fortsatt uppföljning/träning efter utskrivning.

13 12 Sjukgymnast Bilaga V Bedömning Målet med den sjukgymnastiska bedömningen är att få en helhetsbild av personens funktion och aktivitetsförmåga med rörelse som ett centralt begrepp. Begreppet rörelse omfattar rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende. Bedömningen består både av manuell undersökning av personens kroppsfunktioner, samt analys i rörelse och aktivitet. Hänsyn tas även till omgivnings- och personfaktorers påverkan på aktivitet. Funktionsanalysen innehåller bl.a. - Förflyttningar: Långa förflyttningar inom- och utomhus t.ex. gång och/eller rullstol, gång i olika miljöer, trappgång. Korta förflyttningar t.ex. till och från säng/toalett, bil, uppned från golv. - Postural kontroll: Bedömning av statisk och dynamisk balans i olika utgångspositioner som sittande, stående och i gående, bedömning av fallrisk. - Motorik: Förmåga till aktiva viljemässiga rörelser, motorisk kontroll, koordination. - Muskeltonus: Bedömning av hyper-/hypoton muskulatur. - Sensorik: Innefattar förmågan att kunna uppfatta ytlig beröring, kyla- värme, tryck och smärta men även att kunna tolka beröringen och att känna ledens position och hur en rörelse utförs. - Ledrörlighet: Undersökning av passiv rörlighet, muskelstramhet, bedömning av risk för kontrakturer. - Styrka och uthållighet: Test av grov kraft, muskulär och kardiovaskulär uthållighet. - Kognitiv funktion: Sjukgymnasten deltar i bedömning av personens rumsuppfattning, kroppsuppfattning, minne, förmåga att förstå muntliga/skriftliga instruktioner. Exempel på bedömningsinstrument: Bergs balansskala, M-MAS UAS-99, 10 m gång, 6 min gång, TUG. Behandling/åtgärder Behandling vid stroke syftar till återinlärning av rörelser med syfte att uppnå ett så normalt och ändamålsenligt rörelsemönster som möjligt. Träningen är målinriktad och individuellt anpassad baserad på personens egna önskemål och behov. Specifika delmoment tränas men också olika aktiviteter s.k. uppgiftsspecifik träning med tillämpning i reella miljöer. Behandlingen innehåller träning både på funktions- och aktivitetsnivå. Exempel på åtgärder på funktionsnivå är träning av: - Styrka - Rörlighet - Balans - Töjningar av stram/tonusökad muskulatur - Kondition/uthållighet Exempel på åtgärder på aktivitetsnivå är träning av: - Olika korta och långa förflyttningar inom- och utomhus, som t.ex. i och ur säng, på toalett, i och ur bil, gång i olika miljöer, trappgång, rullstolsteknik. Övriga åtgärder

14 Undervisning av personal och anhöriga. Hembesök. Utprovning av hjälpmedel som t.ex. rullstol, olika gånghjälpmedel som rollator, 4punktsstöd, kryckkäpp. Tillsammans med ortopedingenjör bedömning och utprovning av ortopedtekniska hjälpmedel. Planering tillsammans med personen angående den fortsatta rehabiliteringen och i samband med utskrivning överrapportering till ansvarig sjukgymnast på nästa aktuella vårdnivå t.ex. dagrehabilitering, kommun eller vårdcentral. 13

15 14 Arbetsterapeut Bilaga VI Bedömning Bedömning sker genom intervju och observation vad det gäller: - Personliga dagliga aktiviteter (personlig vård, förflyttning och att klara sig i samhället) - Produktiva aktiviteter (arbete, hushållsarbete och utbildning) - Fritidsaktiviteter (stillsam, aktiv fritid och social samvaro) Arbetsterapeuten analyserar personens förmågor och färdigheter, aktiviteternas specifika egenskaper samt miljön där aktiviteterna ska utföras. Exempel på bedömningsinstrument är: - AMPS (Assessment of Motor and Process Skills) - COPM (Canadian Occupational Performance Measure) - Housing Enabler - Rivermead Behavioural Memory Test - Sollermans greppfunktionstest - Jamar handstryka - WEIS (The Work Environment Impact Scale), - WRI (The Worker Role Interview) Behandling/Åtgärder För att en person ska kunna utföra en aktivitet måste en samverkan äga rum mellan personens förmågor och önskemål, omgivningens resurser, krav och begränsningar samt uppgiftens/aktivitetens egenskaper. Arbetsterapeuten arbetar för att personen ska återfå förmåga till aktivitet. Åtgärderna är målorienterade och kan riktas mot både personen, aktiviteten och omgivningen samt vara av olika karaktär. - Träningen av förmågor och funktioner kan ske i en hel aktivitet eller genom att aktiviteten bryts ner och vissa förmågor tränas separat. Åtgärder för att träna upp eller hitta ett sätt att kompensera för nedsatt förmåga, för att nå aktivitetsmålet. - Förändring av aktiviteten kan göras så att den bättre passar personens förmågor och funktioner; kompensatoriska strategier, förändra miljön genom tekniska hjälpmedel och/eller anpassning t.ex genom bostadsanpassning. - Pedagogisk intervention såsom praktisk och teoretisk information gällande ergonomi, energibesparande strategier, vardagsplanering samt aktivitetsbalans. - Instruktion/handledning till närstående personer, t ex anhöriga, personlig assistent, arbetsgivare. - Arbetsterapeuten kan bistå personen att finna nya fritidsaktiviteter om de tidigare är svåra att utföra. Åtgärder på funktionsnivå kan vara: - Ödembehandling (kompressionshandske, lindning med cobanband, viloortos, handledsstöd). - Kontrakturprofylax (ortoser, genomgång av töjningsövningar). - Tonusnormaliserande övningar (töjningsövningar sittande vid bord och tillämpning i aktivitet. - Sensibilitetsträning (aktivt greppa olika föremål, taggboll, frotte ) Överrapportering till dagrehab, hemrehab, kommunarbetsterapeut och/eller arbetsterapeut på vårdcentral för fortsatt träning och/eller uppföljning.

16 15 Kurator Bilaga VII Socionomens/kuratorns uppgifter är - att som social expert koppla de medicinska problemen till patientens psykosociala situation och bevaka att sociala aspekter integreras i behandling och fortsatt planering. - att under vårdtiden ge stöd till patient och anhöriga i krisbearbetning samt informera, motivera och stödja i anpassning till en förändrad livssituation. - att förmedla kontakt och samverka med samhällets organ utanför sjukvården. En viktig funktion är att förstärka kanaler till socialtjänst och andra myndigheter samt att ha kunskap om och bevaka det socialrättsliga området. Psykosocial utredning, stöd och information Vid hitkomsten göres utredning och bedömning av patientens psykosociala situation tillsammans med patient och anhörig/a. Information ges även om samhällets stöd- och serviceinsatser, rehabrutiner, försäkringar, transporter mm med kontinuerlig uppföljning. Samarbete med instanser i hemkommunen I tidigt skede samplanering med biståndshandläggare/ hemvårdsinspektör och vid behov LSShandläggare för planering av hjälpinsatser i hemmet och/eller förändringar avseende det fortsatta boendet. Inför helgpermission planering tillsammans med anhöriga och vid behov av hemtjänst även med biståndshandläggare på hemorten. För att underlätta transporter utanför hemmet ansökes om färdtjänst resp parkeringstillstånd för rörelsehindrad via hemkommunens handläggare. Vid ev ekonomiskt hjälpbehov kontakt med socialsekreterare på hemorten, och vid behov av god man kontakt med överförmyndaren. Samarbete med Försäkringskassan (FK) Vid hitkomst avcheckning av sjukskrivning - vid behov kontakter med FK och även praktisk hjälp med handläggning. Samarbete i övrigt med FK gällande sjukersättning, rehabersättning i samband med arbetsträning samt om handikappersättning, bilstöd och assistansersättning. Arbetsrehabilitering Planering av arbetsrehabilitering sker i samråd med patient, arbetsgivare, ev företagshälsovård samt försäkringskassa, och i vissa fall även vid besök på arbetsplatsen. Fortsatt stöd efter utskrivning samt uppföljning Inför utskrivning information om och vid önskemål förmedlande av kontakt med kurator eller annan uppföljande instans på hemorten. Uppföljning vid återbesök på mottagning tillsammans med läkare och i vissa fall hela teamet. Vid planering och uppföljning av arbetsträning sker vid behov arbetsplatsbesök tillsammans med arbetsterapeut och rehabassistent från FK.

17 16 FRITIDSLEDARE På Orupssjukhuset finns det möjlighet att tillsammans med fritidsledaren/idrottsinstruktören utöva tidigare fritidsintressen eller prova på nya. Fritidsaktiviteter ute i samhället kan exempelvis vara att åka till köpcentra, marknader, fiska, restaurangbesök, bowling, bio- och teaterbesök samt idrottsevenemang. På kliniken finns det möjlighet att prova att köra fyrhjuling samt ett antal olika idrotter som boccia, luftgevärsskytte, rullstolsbasket, bågskytte, bordtennis, minitennis etc För att kunna utöva olika fritidsintressen ges råd och tips på fritidshjälpmedel. En kväll i veckan finns det möjlighet och delta i en kvällsaktivitet som varierar efter säsong och efterfrågan. Olika kvällsaktiviteter kan vara bio/filmvisning, tipspromenad, musikquiz, 5-kamp, frågesport etc På avdelningen finns informationsmaterial där du kan få tips om fritidsaktiviteter både på kliniken och ute i samhället.