Rehabilitering av personer med förvärvad. hjärnskada slutenvårdsteamet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabilitering av personer med förvärvad. hjärnskada slutenvårdsteamet"

Transkript

1 Rehabiliteringsmedicin Rehabilitering av personer med förvärvad hjärnskada slutenvårdsteamet Högspecialiserad hjärnskaderehabilitering

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI 3 MÅLGRUPP 4 Intagningskriterier Exklusionskriterier VANLIGA KONSEKVENSER EFTER HJÄRNSKADA 4 Kognitiva svårigheter Motoriska svårigheter Beteendeförändringar efter hjärnskada Sexuella svårigheter efter hjärnskada REMISS 5 AVBRYTANDE AV PÅGÅENDE REHABILITERING 5 På deltagarnas begäran På rehabiliteringsteamets begäran REHABILITERINGENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL 5 vårdavdelning och behandlingslokaler teamets sammansättning och arbetssätt bedömning av kognitiv förmåga rehabiliteringsplan SAMORDNARE OCH KONTAKTPERSON 7 arbetsuppgifter för samordnare arbetsuppgifter för kontaktperson anhörigas deltagande i rehabiliteringen läkare 8 sjuksköterska 9 undersköterska 9 neuropsykolog 9 arbetsterapeut 10 sjukgymnast 11 logoped 12 kurator 13 fritidsassistent 13 undersökningar och konsultationer 14 intensitet 14 slutenvårdsteamets utbildningsprogram 14 kognitiv rehabilitering 15 rehabilitering av beteendeförändringar 15 behandlingsmodell för sexuella svårigheter 17 farmakologisk behandling efter hjärnskada 17 UTSKRIVNINGSPLANERING 18 UPPFÖLJNING 18 UTVÄRDERING OCH KVALITETSSÄKRING 18 aktivitet delaktighet verksamhetsrapport och databaser SAMVERKAN 19 hjärnskadekoordinatorer i Region Skåne handikapporganisatorernas samarbete med slutenvårdsteamet 2

3 INLEDNING Hjärnskadeenheten bildades i mars 1991 mot bakgrund av erfarenheterna att traumatiskt hjärnskadade personer behöver en unik kompetens från ett interdisciplinärt team i rehabiliteringsarbetet. Denna kompetens samlades i den nya dåvarande hjärnskadesektionen tillsammans med resurser för forskning och utveckling. Framstegen inom det neurokirurgiska omhändertagandet har lett till att flera patienter med svåra skador överlever akutskedet och följaktligen behöver fler individer vård, hjälp och stöd av kompetenta rehabiliteringsaktörer. Vidare har i Sverige politiska beslut och ny lagstiftning under 1990-talet gett funktionshindrade personer ökade rättigheter. De som är beroende av hjälp från andra har fått större möjlighet till ett eget boende och ett aktivt liv ute i samhället i stället för boende på institution. Via Lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har många rätt till personlig assistans och eget boende. Hjärnskadesektionens kompetens behövs i ökad utsträckning i utbildning och handledning av personliga assistenter. En förvärvad hjärnskada i vuxen ålder kan uppkomma efter: våld mot huvudet en blödning stopp i ett av hjärnans kärl en infektion inflammation i hjärnans kärl syrebrist (t.ex. till följd av hjärtstillestånd). Alla förvärvade hjärnskador leder till nedsättningar av intellektuella, emotionella eller motoriska funktioner och ofta en kombination av flera av dessa. Funktionsnedsättningarna kan i visa fall vara så pass uttalade att personen inte klarar av att ta hand om sig själv. I andra fall är hjärnskadan lindrigare och kan efter en tids rehabilitering möjliggöra för personen att helt eller delvis återvända till sina tidigare aktiviteter. Hjärnskadenheten inom Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering, bedriver kvalificerad rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada. På slutenvårdsavdelning 108 rehabiliteras årligen ca patienter. Vi har ett slutenvårdsteam och ett öppenvårdsteam (se specifikt rehabprogram). SYFTE OCH MÅL Rehabiliteringen har som övergripande syfte och mål att förbättra personens förmåga så att han/hon utifrån egna och anhörigas mål kan klara ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. IDEOLOGI Vi arbetar utifrån en helhetssyn och med stor respekt för patientens integritet där vi efter-strävar att se patienten i sitt sociala sammanhang. Programmet har möjlighet att tillgodose deltagares olika behov med avseende på religionsutövning, kost och andra särskiljande intressen. Tillsammans med patient och anhöriga skapar vi gemensamma målsättningar för rehabiliteringen. 3

4 MÅLGRUPP Slutenvårdteamets målgrupp är personer med förvärvade hjärnskador i första hand i åldrarna år. Symptombilden domineras av beteendemässiga, emotionella och intellektuella bortfall. Det ska också finnas ett rehabiliteringsbehov, som involverar flera av hjärnskadeteamets medlemmar. Intagningskriterier: medicinskt stabilt tillstånd förväntat resultat att kunna återvända till eget boende utanför institution med eller utan assistans förväntat resultat att kunna ha någon form av sysselsättning, arbete eller utbildning boende i södra sjukvårdsregionen Exklusionsskriterier: personens skada är sådan att aktivt deltagande i rehabiliteringen inte kan ske där de kognitiva symtomen inte har orsakats av en organisk (förvärvad) hjärnskada neurodegenerativ (demens) sjukdom uttalad psykisk sjukdom, konversion, psykopati aktivt och känt missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol VANLIGA KONSEKVENSER EFTER HJÄRNSKADA Kognitiva svårigheter Gemensamt för alla patienter är att de i större eller mindre utsträckning har kognitiva svårigheter. Exempel på sådana är bristande orientering i tid och rum, minnesproblem, koncentrationssvårigheter, bristande uppmärksamhet, svårigheter att planera och strukturera, spatiala problem (svårigheter att förstå rumsliga begrepp, former, mönster) och brister i förmågan att bedöma och utvärdera den egna förmågan. Patienten har dessutom ofta svårigheter att sätta i gång och att avsluta aktiviteter. Motoriska svårigheter Motoriska svårigheter är i varierande omfattning vanligt förekommande i patientgruppen. Detta kan till exempel visa sig som pares, gång och balanssvårigheter och nedsatt styrka. Beteendeförändringar efter hjärnskada En vanlig konsekvens av en hjärnskada är personlighetsmässiga förändringar, vilket kan orsaka problem i relation till andra. De vanligaste svårigheterna är passivitet och bristande insikt i de svårigheter som föreligger. En konsekvens av detta kan bli en bristande motivation för rehabiliteringen. Nedsatt impulskontroll och ett socialt oacceptabelt handlande, som t.ex. aggressivitet eller sexuella utspel, kan förekomma. Denna problematik kan upplevas som besvärande av personen själv, kan på sikt försvåra samspelet med andra människor och medföra problem i vardagen. I det akuta skedet efter en hjärnskada är förvirring och agiterat beteende hos patienten också vanligt. Sexuella svårigheter efter hjärnskada Olika typer av förändringar och svårigheter i det sexuella samlivet är en vanligt förekommande följd av en hjärnskada. Internationell forskning visar att tre av fyra gifta par rapporterar lägre frekvens av sexuell aktivitet efter skadan. Olämpligt sexuellt beteende på grund av nedsatt impulskontroll förekommer också. Orsaken till svårigheterna kan vara av skilda slag fysiska svårigheter, psykisk förändring hos den skadade, förändrade relationer eller biverkningar av medicinering. 4

5 REMISS Patienterna kan komma till teamet via remiss från enheter inom sjukvården och upptagningsområdet är hela södra sjukvårdsregionen. Personer inom Region Skåne kan även söka själv enligt principen om fritt vårdsökande, d.v.s. på egenremiss. För patienter från andra landsting krävs specialistvårdsremiss från rehabiliteringsansvarig läkare. Huvuddelen av våra patienter remitteras från neurokirurgiska och neurologiska klinikerna i Lund och Malmö, Skånes Universitetssjukhus. Teammedlemmar -utifrån problemställning i remissen- träffar oftast patienten för en första bedömning före inskrivning. Patienten kommer då oftast tidigt efter skadan/insjuknandet, i de flesta fall inom en månad. Andra patienter kan komma på mottagningsbesök, där de träffar läkare och eventuellt annan personal. AVBRYTANDE AV PÅGÅENDE REHABILITERING På deltagarens egen begäran: All behandling är frivillig. Innan deltagaren skrivs ut är det av största vikt att utreda orsaken till patientens önskan om utskrivning, så att eventuella missförstånd eller missförhållanden kan rättas till. På rehabiliteringsteamets begäran: Deltagaren kan mot sin vilja skrivas ut vid följande omständigheter: a) uppenbart missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol b) deltagaren eller dennes anhöriga medverkar trots förmåga inte aktivt i utformningen eller genomförandet av den individuella rehabiliteringsplanen c) deltagaren har ett så störande beteende, t.ex. vid personlighetsstörning, att rehabiliteringen för övriga deltagare äventyras Vid förtida utskrivning gör vi insatser för att förankra patienten medicinskt och om möjligt vid behov finna alternativ rehabilitering. REHABILITERINGENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL Rehabiliteringen syftar till att uppnå förbättringar i aktivitet och delaktighet. Rehabiliteringsarbetet delas upp i tre delar: elimination, kompensation och träning. Elimination: undanröja ett medicinskt problem eller att minimera konsekvensen av problemet Kompensation: anpassning till funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning Vid behov, utprovning och/eller anpassning av hjälpmedel Träning: genomförs i syfte att förbättra en funktion, t.ex. muskelstyrka, kondition, talförmåga eller kognitiv förmåga. Träning kan även ske i en specifik aktivitet, t.ex. gång, att klä sig eller tillaga en måltid Ett viktigt begrepp i detta sammanhang är coping. Detta innebär att bli medveten om svårigheter som framkommit i samband med insjuknandet och finna strategier att klara av sin nya livssituation I praktiken integreras alla delarna och genomförs i samverkan mellan patienten och olika teammedlemmar. Vårdavdelning och behandlingslokaler I slutenvårdsteamet finns åtta slutenvårdsplatser fördelat på sju patientrum. I möjligaste mån får patienterna egna rum. På avdelningen finns kök samt matsal och samlingsrum för patienter. Knutet till avdelningen finns även träningslägenheter. 5

6 På sjukhuset finns välutrustade lokaler för arbetsterapi och sjukgymnastik, såväl grupprum som rum för individuella behandlingar. Omgivningen runt sjukhuset, med bokskog och den närliggande Ringsjön, kan till exempel inbjuda till promenader. Böcker finns till utlåning och det finns lokaler för föreläsningar och filmvisning. Teamets sammansättning och arbetssätt Teamet har ett interdisciplinärt arbetssätt. Det innebär att teamet utifrån patientens behov och förväntningar har gemensamma målsättningar av övergripande natur. För att detta ska fungera krävs samarbete mellan olika yrkeskategorier. Varje teammedlem ansvarar för behandlingen inom sitt område men kan i vissa fall lämna över specificerade behandlingsmoment till personal inom annan yrkeskategori. Formella delegeringar sker endast för undersköterska från sjuksköterska. Överläkaren är övergripande ansvarig för rehabiliteringen. Behandlingsteamet består av: Läkare Sjuksköterska Undersköterska Neuropsykolog Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Kurator Tillgång till fritidsassistent, arbetsterapiassistent och badmästare. Dessutom finns administrativ personal som sekreterare och servicepersonal. Under rehabiliteringsperioden följer en namngiven person från varje yrkeskategori patienten och ansvarar för behandlingen inom respektive område. De kognitiva brister som är vanliga hos patienter med hjärnskada gör att samordning av arbetet inom teamet är av största vikt. Varje teammedlem hjälper patienten att integrera den kognitiva träningen i alla aktiviteter, att se sambanden mellan och betydelsen av olika träningsmoment och att tillämpa kompensatoriska strategier i varierande situationer. Patientens emotionella status måste ständigt tas i beaktande under rehabiliteringen. Bedömning av kognitiv förmåga Under hela rehabiliteringen gör teamet kontinuerligt bedömning av i vilken grad patienten har förmåga att delta i planering och beslut avseende sin rehabilitering. I tveksamma fall involveras alltid anhöriga och information till anhöriga sker rutinmässigt. Formella beslut krävs om patienten bedöms ha behov av god man. Detta görs i samverkan mellan läkare och kurator. Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsarbetet inleds med en bedömning som tillsammans med patientens förväntningar och målsättningar utmynnar i ett förslag till rehabiliteringsplan. Som ett underlag vid upprättandet av rehabiliteringsplanen används begrepp och termer utifrån ICF ( International Classification of Function, Disability and Health). Detta är en klassifikation skapad i syfte att ge en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa. Denna innehåller mål, delmål, tidsplan och åtgärder för att nå uppsatta mål. I de fall patienten stannar för rehabilitering, uppdateras rehabplanen varannan vecka under vårdtiden. Planen ska avspegla patientens och anhörigas förväntningar på kort och lång sikt. 6

7 SAMORDNARE OCH KONTAKTPERSON Arbetsuppgifter för samordnare Vid första teammötet efter inskrivningen utses en samordnare. Samordnaren skall vara en i behandlingspersonalen, d.v.s. arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast, logoped eller kurator. Huvuduppgiften är att hjälpa patienten att vara delaktig i att planera och utvärdera sin rehabilitering. Samordnarens arbetsuppgifter räknas som rehabilitering och är en viktig del i den kognitiva träningen. Arbetsuppgifterna består i att: hjälpa patienten att sätta mål för sin rehabilitering hjälpa patienten att förstå rehabiliteringsplanen förbereda patienten inför rehabiliteringsplaner och andra möten vid behov sammanställa kort skriftlig information till patienten. avgöra i samråd med patient, anhöriga och team när och i vilken omfattning patienten kan och vill medverka vid olika möten samt kring vilka andra personer som ska delta fungera som bisittare till patienten vid de möten då patienten själv medverkar, eventuellt hjälpa honom/henne att föra anteckningar. fungera som representant för patienten då denne inte själv klarar att medverka Arbetsuppgifter för kontaktperson Då patienten skrivs in på avdelningen utses en kontaktperson bland undersköterskorna. Kontaktpersonens arbetsuppgifter består i att: ta emot patienten då han/hon kommer och visa runt på avdelningen och vid behov i huset. informera om grundläggande rutiner på avdelningen skriva FIM (Functional Independence Measure) vara delaktig i patientens rehabplanering hjälpa/guida patienten att tvätta och märka sina kläder följa med på hembesök och konsultbesök vid behov Anhörigas deltagande i rehabiliteringen Patienternas anhöriga har en mycket viktig roll under rehabiliteringen, till exempel genom att föra deras talan, berätta för teamet vem patienten är, om deras intressen och hjälper teamet att sätta upp adekvata målsättningar. Anhöriga ombeds att, om möjligt, medfölja vid inskrivningen för att delta vid inskrivningssamtal och eventuellt träffa de olika behandlarna Anhörigas medverkan är dessutom viktig för att träningen skall kunna förankras i patientens vardag och fortsätta under permissioner och efter utskrivning. Kuratorn har den primära anhörigkontakten Kuratorn tar inledande kontakt med anhöriga för att informera om möjlighet till stöd och hjälp och för att få mer information om patienten Övriga yrkeskategorier kan vid behov, och om det bedöms som tillräckligt, ställa frågor via kuratorn Kuratorn kontaktar och lämnar över till respektive yrkeskategori när sådant behov finns Sjuksköterskans roll i kontakt med anhöriga handlar framförallt om: planering och kontakt med anhöriga i samband med permissioner samt utvärdering efteråt. kallar formellt till SVP och samordnar vid behov med kommun och vårdcentral kontaktar anhöriga om tid för SVP när svar kommit 7

8 Anhöriga erbjuds återkommande samtal under vårdtiden. Viktigt är också att fånga upp anhörigas önskemål och eventuella frågor om behandlingen. Vid behov av mer omfattande stödkontakt kan hänvisning göras till vårdgivare på hemorten. Anhöriga uppmuntras att närvara i behandlingen. Anhöriga har då möjlighet att diskutera behandlingsuppläggning och behandlingsstrategier samt få utbildning kring sin anhöriges förmåga och situation. Anhöriga inbjuds också till ett eller flera informationssamtal med teamet om hela rehabiliteringsförloppet. Enskilt samtal med läkare för mer omfattande genomgång av patientens skador kan erbjudas. Läkare Rehabiliteringsläkaren har det övergripande medicinska ansvaret avseende rehabiliteringens innehåll, dess intensitet, dess längd och tidpunkt för utskrivning. Före intagningen granskar och bedömer läkaren inkomna remisser och tar ställning till behovet av rehabilitering, hur snart det ska ske samt sätter tillsammans med övriga teamet preliminära mål för rehabiliteringen. Läkaren kan i vissa fall bedöma patienten på annan vårdenhet före intagning. Vid inskrivningen ansvarar läkaren för att ta upp anamnes från patienten, eller om detta inte är möjligt, från anhöriga. Läkaren undersöker vidare patienten, sammanställer aktuella läkemedel och för in dessa i journalen, ordinerar eventuella undersökningar, dikterar journalen, och rapporterar till ansvarig sjuksköterska eventuella restriktioner, behov av tillsyn eller eventuell fallrisk. Under själva rehabiliteringen deltar läkaren aktivt i planeringen av insatserna och är i slutändan ansvarig för utförande av dessa. Vidare ansvarar läkaren för samordningen av eventuella medicinska insatser, t.ex. undersökningar eller provtagningar, utfärdar remisser, tar ställning till åtgärder vid inkomna provsvar, insättande respektive utsättande av läkemedel och restriktioner, ansvara för att presentera aktuella patientfall vid konsultronderna (urolog och spasticitetskonsult). Under hela rehabiliteringen ansvarar läkaren för att bedöma patientens medicinska tillstånd, har övergripande ansvar för att utvärdera framstegen i rehabiliteringen, bedömer fortlöpande prognos och behov av fortsatta rehabiliteringsinsatser, informerar patienten angående dennes pågående och fortsatta rehabilitering, både ur medicinsk och icke-medicinsk synvinkel. Läkaren utfärdar erforderliga intyg för att styrka funktionsnedsättningen, bland annat till Försäkringskassan, AMI, kommun, LSS-instanser, Länsstyrelsen, Hjälpmedelscentraler m fl. Läkaren dokumenterar regelbundet i huvudjournalen på ett sådant sätt att rehabiliteringsförloppet går att följa; detta innefattar sammanfattning av rehabplaner, patient-information, konsulter, telefonsamtal med andra kliniker, inkomna provsvar och olika åtgärder som vidtas. I förekommande fall redovisas kommunikation med läkare vid andra vårdinstanser. Vid utskrivningen ansvarar läkaren för en samlad genomgång av resultatet av rehabiliteringen, information om prognos, fortsatt planering och uppföljning samt utfärdar eventuella remisser, recept och intyg. Efter utskrivningen ansvarar läkaren för sammanställningen av epikrisen, eventuella återbesök, samt överrapportering om fortsatt uppföljning. Rehabiliteringsläkaren i slutenvårdsteamet har också som ansvar att följa den medicinska och vetenskapliga litteraturen inom området hjärnskaderehabilitering, att ansvara för verksamhetsutvecklingen inom sektionen, att initiera, genomföra och följa upp forskning och utveckling inom sektionen, bedriva undervisning på grundutbildnings-, fortbildningsoch vidareutbildningsnivå för olika yrkeskategorier inom vården samt medverka i utbildning av patienter och anhöriga. 8

9 Sjuksköterska Sjuksköterskan har medicinskt yrkesansvar till exempel genom att fortlöpande verkställa läkarordinationer, att ansvara för den praktiska läkemedelshanteringen samt att utvärdera läkemedlens effekt. Sjuksköterskan utför även medicintekniska uppgifter och ansvarar för patienters somatiska, sociala och psykiska situationer samt att journalföra och skriva omvårdnadsepikriser. Ytterligare en arbetsuppgift är att informera och undervisa patienter, anhöriga och personal, samt verka för hälsobefrämjande och förebyggande åtgärder under och efter vårdtiden. Sjuksköterska ansvarar för praktiska rutiner kring denna planering. Ytterligare arbetsuppgifter är bl a att ta ansvar för att patienterna blir adekvat informerade vad gäller omvårdnad, undersökningar och dagliga rutiner, och att deras önskemål och synpunkter blir tillgodosedda. I slutenvårdsteamet ingår de anhöriga som en betydelsefull del i patientens rehabiliteringsprocess med vilka sjuksköterskan har många kontakter. Sjuksköterskan fördelar, samordnar och utvärderar det praktiska vårdarbetet, samverkar med primärvård och kommuner samt är arbetsledare i det dagliga omvårdnadsarbetet. Vidare handleder han/hon studenter, nyanställda och blivande personliga assistenter. För alla patienter med behov av hjälp under permissioner samt efter utskrivning görs en samordnad vårdplanering, SVP med externa vårdgivare. Sjuksköterskan kallar och håller i denna. Vid SVP är patientens önskan i fokus, och målet är att så långt som möjligt arbeta efter den. Undersköterska Undersköterskan arbetar liksom övrig personal med rehabilitering utefter patientens mål. Efter bedömt hjälpbehov hjälper undersköterskan patienten att vara så delaktig som möjligt i vardagliga situationer.. I arbetsuppgifterna ingår även behandling som t.ex. sår omläggning, guidning och tillsyn, provtagning och registrering. Undersköterskan utför träning/behandling efter instruktion från behandlingspersonalen. Undersköterska samordnar patientens dagliga verksamhet t ex. omvårdnad, träning, vila, måltider/sondmat. Observation och åtgärder av patient, dokumenteras i journal. Han/hon medverkar tillsammans med övriga teammedlemmar i att fylla i utvärderingsinstrumentet FIM. Undersköterskans deltar i rehabplaneringar och möten. Undersköterskan ansvarar för avdelningen, avdelningsköket och inventariernas skötsel. Ytterligare beställer han/hon förbrukningsartiklar och tvätt samt ser till att nödvändig utrustning finns tillgänglig. Undersköterskan beställer också taxiresor och ger patienten information om dessa. Neuropsykolog Neuropsykologens arbete i hjärnskadeteamet syftar till att: bedöma intellektuella, kognitiva och emotionella resurser och svårigheter hos patienter som drabbats av hjärnskada stödja patienten i processen att bli medveten om vad som förändrats och hjälpa honom att se utvecklingsmöjligheter trots skadan behandla kognitiva, emotionella och sociala funktionsnedsättningar stödja patientens anhöriga stödja patientens återanpassning i familjeliv, arbete/sysselsättning och fritid Den neuropsykologiska bedömningen genomförs genom tester, observationer och samtal. Standardiserade, normerade testmetoder ger kvantitativa resultat som tillsammans med uppgifter om patientens funktionsnivå före skadan ger en uppfattning om grad och typ av förvärvad funktionsnedsättning. Kvalitativa testmetoder och 9

10 observationer under testningen och i andra situationer på avdelning och i träning ger närmare information om orsaken till svårigheterna och om vilken hjälp patienten behöver för att kunna lösa uppgifterna. Patienten och neuropsykologen använder gemensamt den information bedömningen ger för att förklara de svårigheter patienten möter i vardagen och för att hitta möjliga kompensatoriska strategier. Eftersom patientens medvetenhet är en förutsättning för hans aktiva delaktighet i rehabiliteringen läggs stor vikt vid att följa patientens emotionella tillstånd och underlätta denna medvetenhet i den takt som bedöms lämplig. Psykologens arbete med patienten planeras så att kognitiva brister, t ex minnesproblem, koncentrationssvårigheter eller initiativbrist kontinuerligt bearbetas under samtalen. Patientens anhöriga får genom krisbearbetande samtal stöd i anpassningen till en förändrad livssituation. Genom samtal och undervisning får anhöriga information om hjärnskadan och om prognosen för framtiden. Patient och anhöriga får i gemensamma samtal möjlighet att tala om hur relationerna inom familjen har påverkats av skadan. I de fall svårigheter har uppstått i det sexuella samlivet ges möjlighet att bearbeta detta. Vid behov av långvarigt stöd pga allvarlig emotionell svikt hos den anhörige eller djupgående relationskonflikter kan psykologen förmedla kontakt med behandlare på hemorten. Vid återgång till arbete eller studier kan neuropsykologen, med patientens godkännande, medverka med information om patientens resurser och begränsningar och om hur arbetssituationen kan anpassas efter patientens behov. Innan patienten återupptar bilkörning gör neuropsykologen bedömning av lämplighet för detta. Tillsammans med övriga teammedlemmar planerar neuropsykologen under hela vårdtiden lämpligt rehabiliteringsprogram för patienten. Psykologen ansvarar för att alla teammedlemmar känner till patientens emotionella och intellektuella resurser och svårigheter och att behandlingen planeras så att kognitiva och sociala träningsmöjligheter integreras i alla aktiviteter. Arbetsterapeut Inom arbetsterapi är begreppen aktivitet och delaktighet centrala. Aktivitet definieras som en persons genomförande av en uppgift och/eller handling. Delaktighet definieras som personens engagemang i hans/hennes livssituation. Aktivitetsbegränsningar för personer med förvärvad hjärnskada medför ofta svårig heter att utföra sysslor som personliga dagliga aktiviteter, produktivitet (sköta hus hållet, arbete, utbildning) och fritid. Graden av och möjligheten till delaktighet är beroende av fysisk och/eller psykosocial miljö samt vilka copingstrategier individen besitter och använder för att hantera sin situation. Arbetsterapeuten bedömer patientens förmåga att utföra dagliga aktiviteter inom områdena personlig vård, boende, arbete/utbildning och fritid. Bedömningen sker genom intervju för att kartlägga vanor, rutiner, roller och intressen samt förväntningar inför rehabiliteringsperioden. Bedömningen sker också genom observation av utförande och beteende i aktivitet. Under utförandet observeras processfärdigheter och motoriska färdigheter samt sociala interaktiva färdigheter. Vid behov görs även bedömning av hur kroppsfunktioner samt miljö påverkar aktivitetsutförandet. Bedömningsinstrumenten som används är standardiserade så att arbetsterapeuten på ett objektivt sätt kan följa patientens förändringar i aktivitetsförmåga och måluppfyllelse. Behandlingen syftar till att nå de mål som formulerats tillsammans med patienten, inom de olika aktivitetsområdena. Åtgärderna anpassas utifrån de individuella målsättningarna och kan innehålla följande moment: Bedömning av personlig ADL och instrumentell ADL. 10

11 Träning av personlig ADL och instrumentell ADL. Tyngdpunkten ligger i att återinlära aktivitetsutförandet och/eller finna strategier för att kunna initiera, planera och genomföra uppgiften För att klara eget boende finns möjlighet att bo i träningslägenhet Behandlingen inriktas då på instrumentell ADL, t.ex. planera samt genomföra matlagning, inköp samt städning Bedömning och träning att reagera på stimuli för patienter med sänkt vakenhet. Bedömning och träning i samarbete med logoped att använda alternativa kommunikationssätt Bedömning av minnesförmåga i vardagliga situationer Träning i att använda lämpliga minnesstrategier och teknikstöd för att fungera i sin vardag Bedömning av aktivitetsstruktur Träning i att kunna tillämpa en för individen lämplig aktivitetsbalans. Bedömning och rekommendationer av hjälpmedelsbehov Möjliggöra för patienten att bli medveten om sina begränsningar samt att kunna använda sig av sina förmågor på ett bra sätt Bedömning och ev. interventioner i boendemiljön för att möjliggöra i första hand kortare permissioner och på längre sikt skapa en fungerande boendemiljö då det är möjligt att flytta hem till det egna boendet Besök på skola/arbetsplats görs för att kartlägga arbetsuppgifterna och bedöma möjligheterna till studie/arbetsåtergång. Arbetsterapeuten medverkar vid upplägget av arbetsträning samt avstämningsmöte med försäkringskassa och arbetsgivare Samverkan med arbetsterapeut i kommun och primärvård Skriva utlåtande ang. hjälpbehov för underlag till LSS-ansökan mm Uppföljningsarbete som kan variera i tid Sjukgymnast Begreppen rörelse och funktion är centrala inom sjukgymnastiken. Begreppet rörelse omfattar rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende medan funktion används med avseende på muskelstyrka, rörlighet, koordination, balans, kroppsuppfattning och kondition. Vid en hjärnskada påverkas såväl den kognitiva- som den motoriska-/sensoriska funktionen, och därför bedöms även kognition i olika fysiska aktiviteter. Sjukgymnastens uppgift är att med hjälp av träning och olika behandlingstekniker nå maximal rörelseförmåga utifrån fysiska och kognitiva funktioner. Träningens huvudmål är att göra patienten så oberoende som möjligt i det dagliga livet. All sjukgymnastisk behandling och målsättning grundar sig på en funktionsanalys samt samtal med patienten. Den sjukgymnastiska funktionsanalysen avser att bedöma rörelseförutsättningar, rörelseförmåga och rörelsebeteende utifrån ett neuromuskulärt perspektiv. De bedömningsinstrument som används är bland annat inriktade mot balans, gångförmåga och tonus och de kognitiva förmågorna i olika fysiska aktiviteter, framförallt genom observationer Genom samtal framkommer patientens egna mål och förväntningar samt information om patientens intressen, arbete och bostad som är av betydelse för träningens inriktning. En individuell behandlingsstrategi som bygger på den sjukgymnastiska funktionsbedömningen och patientens egna mål läggs upp i samråd mellan sjukgymnast och patient. Syftet med behandlingen är: att ta tillvara de funktioner och den motorik patienten har samt stimulera till motorisk återinlärning. 11

12 att träna tekniker för att hantera och kompensera nedsättningar av motorik, sensibilitet, koordination, kondition och balans med hänsyn både till patientens motoriska samt kognitiva förmågor. att förebygga och behandla komplikationer såsom spasticitet, kontrakturer, felställningar i leder, smärta samt överbelastningsrelaterade besvär. I den individuella behandlingen ingår exempelvis: stimulering av vakenhet genom motorisk aktivitet och lägesförändringar kontrakturprofylax/behandling förflyttnings- och gångträning spasticitetsbehandling rörelse/styrketräning samt balans och koordinationsträning smärtlindrande behandling konditions- och uthållighetsträning På gymnastiken finns också möjlighet att delta i gruppaktiviteter till exempel balansgrupp och vattengympa. Bland sjukgymnastens övriga arbetsuppgifter ingår utprovning av rullstolar och andra gång och förflyttningshjälpmedel. Utprovning av ortoser sker i samarbete med ortopedingenjör. Dessutom kan sjukgymnasten vara med vid hembesök som görs inför permission/utskrivning. Logoped Logopeden arbetar med kommunikationsstörningar samt dysfagi (tugg- och sväljsvårigheter). Logopeden utreder, behandlar samt ansvarar för all sakkunskap beträffande, röst, tal och språk samt dysfagi i teamet. Logopeden bedömer patienten genom att kartlägga och analysera den aktuella funktionsnedsättningen via test och samtal med patient/anhörig men även via observation av utförande och beteende i aktivitet. Övriga kognitiva svårigheter samt hur de påverkar kommunikationsförmåga eller ätande tas med i bedömningen. Vid grava kommunikationsstörningar sker bedömningen alltid med hjälp av observationer från hela teamet där logopedens roll blir insamling och analys av data inför fortsatta åtgärder. Vid dysfagiutredningar (tugg- och sväljsvårigheter) tas ibland kontakter utanför teamet ex tandläkare, dietist, radiolog eller ÖNH-läkare. Vid behov utförs instrumentella undersökningar av sväljförmågan såsom terapeutisk sväljningsröntgen eller FUS (fiberendoskopisk undersökning av sväljförmågan). En individuell behandlingsstrategi som bygger på den logopediska bedömningen och patientens egna mål läggs upp i samråd mellan logoped och patient. Syftet med behandlingen är att patienten ska kunna kommunicera på ett så bra sätt som möjligt utifrån sina förutsättningar samt vid dysfagi att kunna äta på ett tillfredsställande/säkert sätt. Åtgärderna anpassas utifrån de individuella målsättningarna med hänsyn till patientens kognitiva nedsättning och kan innehålla följande moment: Kompensatoriska åtgärder vid dysfagi såsom kontinuerlig konsistensanpassning och huvudpositioneringstekniker Rehabiliterande åtgärder såsom oralmotorisk träning, huvud/nackövningar, svalgmanövrar eller termal taktil stimulering Observation och praktisk träning vid själva utförandet i matsituationen Samarbete med arbetsterapeut, sjuksköterska och undersköterska kring anpassning av matsituationen Röst- och talövningar Direkt språklig träning av hörförståelse, uttrycksförmåga, skrivning, läsning, siffror 12

13 Kontinuerlig bedömning av förmåga att kunna använda alternativa kommunikationssätt, både naturliga samt låg- och högteknologiska Samarbete med hjälpmedelscentralen för ansökan om eller utprovning av hjälpmedel. Träning i användande av kommunikationshjälpmedel Medvetandegöra för patienten om hans/hennes begränsningar samt hitta strategier och träna tekniker för att hantera och kompensera för dessa Skriftliga utlåtanden inför beslut om LSS Kurator Kuratorn genomför samtal med patienter och anhöriga av utredande, informerande, rådgivande och motiverande karaktär i sociala frågor, samt stöd- och krissamtal. Kurator fungerar som patientens ombudsman gentemot olika institutioner i samhället och hjälper patienten i att bevaka att han/hon får den hjälp som motsvarar behovet och som patienten har rätt till. Information om samhällets stöd och servicemöjligheter, socialförsäkringsförmåner och rättigheter delges, liksom information om patient- och läkemedelsförsäkring. Inför gemensam vårdplanering förbereds kontakter med biståndsbedömare/hemtjänstassistent och anhöriga för preliminär information och samordning av tider. Kuratorn initierar LSS-ansökningar som avser Råd och Stöd, ledsagare, personlig assistans, och etablerar kontakter med LSS-handläggare och försäkringskassans handläggare. Kuratorn samlar, vidarebefordrar beslutsunderlag, och arrangerar gemensamma sammankomster med handläggare, patient, anhöriga och teamet. Kuratorn deltar i planeringen inför återgång till arbete via kontakter med ansvarig handläggare på FK, arbetsgivare, Företagshälsovård (om sådan finns). Åtgärder kan vara arbetsträning under pågående sjukskrivning, anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplats. Uppföljning sker via återbesök på mottagningen eller förnyat besök på arbetsplatsen. Kuratorn deltar även i planering av återgång till studier. Ärenden avseende ekonomi kan avse uppgifter för korrekt vårdavgiftsdebitering, begäran om nedsatt vårdavgift, kontakt med socialsekreterare på hemorten för ekonomiskt bistånd åt patient inkl bistånd med ansökan, bevaka försäkringsärenden, att förmedla kontakt med hushållsekonomisk rådgivning för skuldsanering på sikt, kontakter med kronofogden, fondansökningar. Kuratorn bevaka patientens rätt till och bistår med hjälp att ansöka om sjukersättning, bostadsbidrag, handikappersättning etc. Kuratorn stödjer patienter och samarbete med representanter från kommunen då ny eller ändrad boendeform behövs. För personligt behov av god man kontaktar kuratorn överförmyndare och anhöriga, och upprättar av ansökan om god man, fullmaktsfrågor, bankkontakter mm. För att underlätta transporter förekommer ansökan om färdtjänst och parkeringstillstånd. Ansökan om bilstöd hos FK kan i vissa fall vara aktuellt. Kuratorn informerar om handikapporganisationer och om patienten önskar, hjälp att ta en första kontakt. Kuratorn förmedlar kontakter till andra vårdgivare, t ex familjerådgivning, primärvårdskurator m fl. Fritidsassistent Fritidsträning går ut på att byta miljö för en stund, tänka på annat, pröva på nya saker, se hur olika aktiviteter fungerar i en ny situation. Tanken är att inspirera människor att göra samma saker som innan de blev funktionshindrade, att stimulera till social samvaro, att förhindra isolering, att våga visa sig i samhället samt att umgås med andra. Inom 13

14 Rehabmedicinska kliniken, Orupsdelen finns en fritidsassistent, som är resurs för hela Orupssjukhuset. Fritidsassistenten ordnar: aktiviteter på sjukhusområdet eller i dess närhet, till exempel terränghjuling, parcykel, flotte mm kvällsevenemang typ teater, bio, idrott, spel och tävlingar hjälp till att träna serviceärenden som t.ex. post- och bankärenden, inköpstur, frisör individuell fritidsträning, t ex fiske, golf Aktiviteter på området eller i dess närhet behöver nödvändigtvis inte bestämmas i grupp. Önskemål eller nyfikenhet att prova på från enstaka patient räcker. Fritidsassistenten tar då kontakt med berörd patient och bestämmer tid och plats. Vissa aktiviteter kräver läkares godkännande. Förslag på kvällsevenemang kommer från patienterna eller från fritidsassistenten. Anslag sätts upp för att se om det finns intresse ifrån flera. Undersökningar och konsultationer Slutenvårdsteamet är en del av Universitetssjukhuset i Skåne och har tillgång till undersök-ningar, konsultationer och behandlingar inom alla kliniker som finns representerade. Fasta konsulter finns i form av urolog och specialist på spasticitetsbehandling. I de fall då patienten har missbruksproblem etableras med patientens medgivande samarbete med alkohol- eller narkotikamottagning på hemorten. På kliniken finns tillgång till ortopedteknisk mottagning. Intensitet Sjuksköterska samt undersköterska finns tillgänglig dygnet runt. Läkare finns tillgänglig dagtid samt även övrig tid, då i form av jour. Paramedicinsk personal erbjuder behandling efter behov och omfattningen styrs av var i rehabprocessen patienten befinner sig. Den direkta interventionen omfattar vanligtvis behandling minuter per dag och yrkeskategori, måndag till fredag, och kan bedrivas både individuellt, i grupp och/eller tillsammans med annan vårdpersonal. Slutenvårdsteamets utbildningsprogram För inskrivna patienter erbjuds kontinuerlig undervisning om konsekvenserna av en hjärnskada och hur man kan motverka bestående svårigheter. Undervisningen ges individuellt till patienten i behandlingssituationer och omfattar medicinska, motoriska, psykologiska, omvårdnadsmässiga och sociala följder av en hjärnskada och deras behandling. Vid behov tas vikten av livsstilsförändringar upp. Patienternas anhöriga erbjuds utbildning om den aktuella skadan och dess följder vid kontinuerliga möten med hela eller delar av teamet. Anhöriga uppmuntras även att om möjligt närvara vid behandlingar. Inför permissioner och vid utskrivningsplanering får anhöriga tillfälle att diskutera med aktuella teammedlemmar vilka svårigheter man kan förvänta sig och hur man bäst skall kunna hjälpa patienten till ökad anpassning i hemmiljön. I de fall patienten efter utskrivning från Orup kommer att behöva fortsatta hjälpinsatser i hemmiljön erbjuds information och utbildning till kommunala handläggare, tjänstemän inom primärvården och naturligtvis till personliga assistenter. Personliga assistenter erbjuds att delta i vården under en eller några dagar för att lära känna patienten och få information om aktuella behandlingsstrategier. Specifika undervisningsdagar kan också erbjudas. 14

15 Täta kontakter förekommer mellan Rehabmedicinska och olika utbildningsinstitutioner i regionen. Studenter under utbildning praktiserar under handledning av respektive teammedlem. Teammedlemmar anlitas även som föreläsare vid utbildningsinstitutionerna. Läkare under specialistutbildning utbildas regelmässigt vid Rehabmedicins olika sektioner. Studiebesök från såväl utbildnings- som behandlingsinstitutioner, betalningsansvariga och inremitterande från regionen förekommer. Kognitiv rehabilitering Rehabiliteringen av de kognitiva svårigheterna intar en central roll i behandlingen. Dessa färdigheter påverkar patienten i allt han/hon gör och träningen av dem måste ingå i alla aktiviteter. Nedan följer ett antal exempel på sådan träning. Orientering i tid och rum - dagligen använda almanacka - läsa dagstidning - passa tider själv och beräkna hur lång tid en aktivitet kommer att ta Minne - skriva dagbok, titta på foto - få ett eget träningsprogram att komma ihåg - få instruktion om något man skall göra om fem minuter, en timme eller i övermorgon. Koncentration, uppmärksamhet - träna i lokaler där det även försiggår andra aktiviteter - delta i diskussionsgrupper, patientföreläsningar, hålla tråden i ett samtal mm Planering - planera och laga en måltid - beräkna tidsåtgång - plocka fram rätt material och i rätt ordning. Styrning, impulskontroll, simultankapacitet - växla mellan olika aktiviteter - göra två saker samtidigt Utvärdering - föra träningsdagbok, följa utvecklingen, bedöma resultat. - lära sig hitta i huset - duka bordet till lunchen Kognitiva svårigheter kan sällan tränas bort helt. Patienten måste i stället bli medveten om det som inte fungerar som tidigare och lära sig att använda olika former av kompensationsstrategier. Eftersom personer med en hjärnskada dessutom ofta har svårt att generalisera, att överföra en erfarenhet eller kunskap från en situation till en annan, sker träningen i många olika aktiviteter och så långt möjligt i vardagsnära situationer och miljöer. Rehabilitering av beteendeförändringar Vid rehabplaneringen diskuteras socialt oacceptabelt beteende utifrån följande frågeställningar: Vilket är problembeteendet? I vilka situationer uppkommer det? Hur ofta händer det? Vilka är de utlösande faktorerna? 15

16 Vad leder beteendet till, vilka konsekvenser får det? Vad kan få beteendet att upphöra? Observation och strategi: Vid osäkerhet beträffande dessa frågor kan ett observationsschema införas där samtliga incidenter registreras under en avgränsad tid. Patient och anhöriga skall informeras om denna åtgärd. Detta leder ofta till en ökad medvetenhet hos patienten och som en konsekvens av det till att beteendet avtar. Noggrann genomgång av observationsscheman ger även teamet ökad kunskap om problemet. Det kan finnas miljömässiga och andra åtgärder som kan vidtas för att minska svårigheterna för patienten. Uppkommer beteendet när patienten är uttröttad kan man schemalägga vilopauser. Uppstår det i situationer med många stimuli kan man till exempel se till att TV:n är avstängd under måltider. Ibland känner sig patienten orolig när han/hon blir lämnad ensam när han inte vet vad han skall göra. Då kan han ha hjälp av att få tips om saker han kan syssla med på egen hand. I de fall där beteendet kvarstår skall ingående samtal hållas med patienten tillsammans med någon av teamet utsedd teammedlem. Syftet med dessa samtal är att förklara för patienten vilket problembeteendet är, vilka konsekvenser det kan leda till om det inte upphör och att gemensamt komma fram till alternativa sätt för patienten att agera. Det är med andra ord viktigt att inte enbart förklara vad man tycker att patienten gjort fel utan att också förklara vad man vill att han/hon skall göra i stället. Till hjälp vid dessa samtal kan följande checklista användas: Vad hände? Hur såg situationen ut? Utlösande faktorer? Eventuella ackumulerande faktorer? Vad gjorde patienten? Vad gjorde personalen? Skador på personer eller föremål? Känslomässiga reaktioner? Hur avbröts situationen? Slutsatser hur kan man undvika liknande situationer i framtiden Eftersom patienten ofta har minnessvårigheter är det viktigt att ha detta samtal så fort som möjligt efter en incident. För att öka tryggheten för personal att ingripa i hotfulla situationer ska samtlig personal erbjudas utbildning i hjälp och skyddsteknik enligt Durewall-systemet. Grundprincipen för denna teknik är att med minsta möjliga kraft nå största möjliga effekt utan att förorsaka skada eller smärta. Viktigt att komma ihåg är att en patient som uppträder hotfullt är en rädd patient och att varje ingripande måste vara ägnat att lugna ner situationen så att patientens ångest inte stegras. Aggressiva utbrott och hot är sällsynta. De vanligaste beteendeproblemen är, som inledningsvis nämnts, passivitet och bristande motivation hos patienten. Dessa svårigheter är å andra sidan så vanliga att det ingår som rutin i vården att behandla dem. Bakgrunden till bristande träningsmotivation är ofta bristande insikt om behovet av träning. Patienten kan också ha generella svårigheter att initiera och/eller avsluta handlingar, vilket gör att han inte själv kan sätta igång med en träningsaktivitet som han kanske egentligen inte har något emot att utföra. Svårigheterna kan ibland också förefalla så stora och målet så ouppnåeligt att patienten ger upp. All bedömning har till syfte att göra patienten medveten om de förändringar som inträffat, i den takt och vid den tidpunkt då han har förutsättningar för att kunna förstå och ta till sig informationen. Det är viktigt att patienten får pröva sin förmåga under kända och realistiska förhållanden, gärna i hemmiljö. Kortsiktiga mål måste formuleras som gör det möjligt att se framsteg. Patienten måste få hjälp att se de små framstegen som viktiga på vägen mot det långsiktiga målet. Träningsdagböcker och videoinspelningar används ibland för att uppmärksamma eventuella problem och framsteg. För att öka patientens initiativförmåga och självständighet i rehabiliteringen används en kedja av åtgärder. Detta kan exempelvis vara att patienten självständigt följer sitt 16

17 schema, klarar efterhand att växla mellan flera uppgifter eller ta eget ansvar för sin träning. Processen utvärderas kontinuerligt av behandlaren tillsammans med patienten. För att tydliggöra förloppet kan även här olika former av registreringar förekomma. Patientens medvetenhet är grunden för framgång. Om patienten är förvirrad kan olika former av övervakningsåtgärder sättas in på ordination av läkare. Dessa åtgärder kan vara ständig övervakning, tillsyn eller olika former av larm som tillåter patienten en viss grad av självständighet, sänglarm, larm vid dörren till patientrummet eller personligt larm som talar om när patienten lämnar huset. I de fall då patienten inte själv förstår riskerna med att resa sig upp utan hjälp, vid t.ex. hemiplegi kombinerat med neglekt, kan rullstolsbälte eller rullstolsbord ordineras. Dessa restriktioner utvärderas kontinuerligt i samband med check-up och rehabplanering. Behandlingsmodell för sexuella svårigheter Teamet har en specialutbildad sjuksköterska inom sex och samlevnad och inom kliniken arbetar finns också en sjukgymnast med denna kompettens. Teamet arbetar enligt den sk PLISSIT-modellen, en modell för hur man kan få hjälp i olika steg: Permission tillåtelse. Vid sektionen råder en tillåtande atmosfär där alla är medvetna om sexualitetens betydelse för ett gott liv och där alla är beredda att prata med patienter och anhöriga om eventuella problem. Vi uppmuntrar och hjälper gärna till att skapa möjligheter till närhet under vårdtiden på avdelningen. Anhöriga kan övernatta hos patienten, dörren kan låsas och det finns en Stör ej -skylt att hänga på dörren Limited Information begränsad information. Patienter och anhöriga får information om de sexuella svårigheter som eventuellt kan uppstå efter en hjärnskada genom det skriftliga informationsmaterial som finns i patientinformationspärmarna Specific Suggestions specialkunskaper, rådgivning och behandling i speciella frågor. De flesta av de svårigheter som kan uppstå påverkar även det sexuella samlivet och vid behov inriktas behandlingen även mot detta område. Motoriska svårigheter, sensoriska bortfall eller nedsättningar, spasticitet och smärta kan försvåra samlag. Kognitiva problem som initiativbrist, koncentrationssvårigheter, nedsatt flexibilitet och simultankapacitet påverkar samspelet i en relation. Ett ökat hjälpbehov kan också påverka relationen så att man får svårare att se sig själv eller partnern som en sexuell varelse. Viss personal ger råd och behandling i dessa frågor Intensive Therapy intensiv behandling. Specialkunskaper om sexuell funktion och sexuella relationer finns vid sexualrådgivningsbyråer på flera håll inom vårt upptagningsområde och vid behov kan remiss skrivas till någon av dessa Farmakologisk behandling efter hjärnskada Senare års forskning har visat på specifika neurobiokemiska förändringar efter en traumatisk hjärnskada. Läkemedel som påverkar olika hjärnfunktioner är en lika viktig del i hjärnskaderehabiliteringen som andra metoder. Farmakologisk behandling integreras med den övriga rehabiliteringen för att optimera slutresultatet. Exempel på symtom eller förändringar efter en hjärnskada där vi ofta erbjuder patienten behandling med olika mediciner är: ledsenhet, nedstämdhet irritabilitet nedsatt vakenhet dagtrötthet sömnstörning (insomningssvårigheter, vaknar ofta nattetid) nedsatt motivation 17

18 koncentrationssvårigheter minnessvårigheter Behandlingen utvärderas kontinuerligt och omprövas under hela rehabiliteringsperioden. I flera fall kan medicinen sättas ut efter en tids behandling, medan den i andra fall behöver fortgå även efter utskrivningen. I vissa fall har patienten mediciner som satts in under vårdperioden före ankomsten till slutenvårdsteamet. Läkaren bedömer alltid vilka mediciner som behövs; de mediciner som negativt kan påverka återhämtningen efter en hjärnskada sätts ut om det är möjligt eller byts till en medicin som är mindre negativ för patienten. Så långt det är möjligt väljer vi alltid mediciner som inte påverkar hjärnans funktioner under återhämtningen efter en hjärnskada. UTSKRIVNINGSPLANERING Allt eftersom rehabiliteringen fortskrider kommer patienten att tillbringa mer och mer tid i hemmet. Som en förberedelse för detta gör medlemmar av teamet vid behov hembesök för att undersöka eventuellt behov av bostadsanpassning och/eller hjälpinsatser i hemmet. För att möjliggöra fortsatt träning i hemmet planerar respektive behandlare möjligheter och strategier tillsammans med patienten och anhöriga. Denna planering görs vid behov under besök i patientens hem. Kontakter knyts vid behov med behandlare på hemorten Representanter från patientens hemkommun kallas till samordnad vårdplanering inför permissioner, utskrivning och fortsatt rehabilitering. Patienten får en skriftlig utskrivningsplan. UPPFÖLJNING De patienter som inte följs upp av annan vårdgivare följs efter tre månader upp enligt ett av följande alternativ: patienten träffar hela eller delar av teamet vid återbesök en eller flera dagar delar av teamet följer upp med besök i hemmet, på arbetsplats, i skola eller liknande telefonkontakt Vid behov av fortsatta rehabiliteringsinsatser efter utskrivning från Orup kan patienten även överföras till rehabiliteringsklinik på hemorten. Om patienten bor inom klinikens upptagningsområde och behöver fortsatta insatser kan öppenvårdsteamet ta över i senare skede. UTVÄRDERING OCH KVALITETSSÄKRING Varje yrkeskategori utvärderar kontinuerligt patientens framsteg och behandlingsmetoderna med olika mätinstrument, som i första hand mäter funktionsnedsättningar och förändringar i funktioner, men även mätinstrument som utvärdera aktivitet och delaktighet. Varje yrkeskategori utvärderar kontinuerligt patientens framsteg och behandlingsmetoderna med olika mätinstrument. Aktivitet och delaktighet utvärderas och funktionsnedsättningar och strukturförändringar noteras. Utöver detta används följande instrument för utvärdering och uppföljning gemensamt av teamet: Aktivitet Functional Independence Measurement (FIM). FIM mäter graden av funktionell självständighet inom områdena personlig vård, förflyttningar och kognitiv funktion. En sjugradig skala från helt beroende till självständig. Avsikten med FIM är att mäta vad patienten faktiskt gör oavsett diagnos eller funktionsnedsättning. 18

19 FIM bedöms: vid inskrivning (inom 72 h). vid utskrivning. uppföljning 12 månader efter utskrivning Delaktighet LiSat avseende Livstillfredställelse registreras vid utskrivning och uppföljning samt EQ5D vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. Verksamhetsrapport och databaser Hjärnskadeteamet har ett fortgående kvalitetsutvecklingsarbete. Verksamhetsrapport för föregående år utformas och är en sammanställning av mått avseende demografi, process och utfall. Utfallet innehåller parametrar avseende funktion, aktivitet, delaktighet och patienttillfredsställelse och intensitet. Ett års uppföljningar inkluderas i rapporten. Sedan 2008 är teamet, liksom flera team på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, anslutet till WebRehab Sverige. Webrehab är ett nationellt kvalitetsregister som ägs av Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin (SFRM) och stöds av Socialstyrelsen. Syftet är bland annat att kunna följa effekter av insatt rehabilitering och att kunna utvärdera den enskilde patienten jämfört med andra patienter på samma enhet eller med andra patienter med liknande problem i landet. Flertalet av ovan nämnda parametrar ingår i Webrehab men teamet har även en intern databas där för patientgruppen kompletterande viktiga parametrar registreras, ex. måluppfyllelse och remissinstans. All data avidentifieras och medverkan i registren är frivillig. Patienten har rätt att avstå deltagande genom att meddela sin samordnare för rehabiliteringen, läkare eller sektionschefen. Vid missnöje/brister som framkommer i enkäten åtgärdas dessa, om möjligt, direkt. SAMVERKAN Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Slutenvårdsteamet har samarbete med Hjärnskadekoordinator anställd inom Region Skåne. Hjärnskadekoordinatorn är en resursperson som kan vara en kontinuerlig kontakt för skadade och deras anhöriga genom akut- och rehabiliteringsförloppet. Den kan hjälpa till i kontakter med läkare, andra vårdgivare och myndigheter, informera om rehabiliteringsmöjligheter, boende, fritid och övriga samhällsservice samt ge stöd till närstående. Med jämna mellanrum, ca 1 gång varannan månad kommer de till Hjärnskadeavdelningen vid Rehabcentrum/Orup för att träffa skadade och dess närstående. Tider för individuell rådgivning bokas via slutenvårdsteamet kontaktperson. Handikapporganisationernas samarbete med slutenvårdsteamet Slutenvårdsteamet har samarbete med handikapporganisationen Hjärnkraft. De, tillsammans med flera samverkande patientorganisationer träffar representanter för kliniken vid några tillfällen per år. Hjärnkraft har även eftermiddagstider inbokade på avdelningen då de finns tillhands för patienter samt anhöriga som finns på avdelningen. Dessa tider bokas i förväg genom undersköterskan. Utöver detta har slutenvårdsteamet samarbete med Hjärnkraft vid speciella tillfällen som t.ex. konferenser, handikappdagar eller projektredovisningar. 19

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus 2011 rev. 2013 rev. 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET Hjärnskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev. 2015

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Introduktion Den här foldern vänder sig i första hand till personer med förvärvad ryggmärgsskada och deras närstående. Informationen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623 2 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER I BOSTAD FÖR VUXNA SAMT DAGLIG VERKSAMHET; MICA (LSS)

RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER I BOSTAD FÖR VUXNA SAMT DAGLIG VERKSAMHET; MICA (LSS) RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER I BOSTAD FÖR VUXNA SAMT DAGLIG VERKSAMHET; MICA (LSS) RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER Styrdokument; Lagen om stöd och service till

Läs mer

Rehabilitering av personer med spinal skada

Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabiliteringsprogram Spinalskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS Gäller från 2014-12-01 PROGRAM FÖR HÖGSPECIALISERAD

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun Riktlinjen har tagits fram i samverkan mellan MAS, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Djuröhemmet och Gustavsgården.

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer