Rehabiliteringsprogram för amputationer
|
|
- Karin Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rehabiliteringsprogram för amputationer Årligen benamputeras ca personer i Sverige och ca 50 personer armamputeras. Cirka 20 % av alla benamputationer sker till följd av olycksfall, tumörer eller medfödda missbildningar. Övriga (80 %) orsakas av cirkulationsinsufficiens. De flesta armamputationer sker efter olyckshändelser. (RTP, ) En amputation innebär en stor förändring i livet, inte bara för den personen som amputeras utan även för anhöriga och vänner. Studier har visat att de drabbade ofta reagerar med ilska, rädsla, osäkerhet och saknad av extremiteten efter amputationen. Kroppsbilden förändras och många är oförberedda på smärtan som ofta kommer efter amputationen. (Hindgren, Nilsson, Stenberg, 2008) Bakgrund Rehabiliteringsmedicin, VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS bedriver kvalificerad rehabilitering, vilket innebär att rehabiliteringen kräver särskilda resurser och är specialistledd. Teamet arbetar interdisciplinärt, målinriktat och utifrån detaljerade rehabiliteringsplaner som upprättas i nära samarbete med personen och dennes anhöriga. Rehabiliteringen sker i enlighet med utvärderade behandlingsmetoder och resultatmätning med internationellt accepterade instrument. Vi har under de senaste åren mött personer som drabbats av amputationer. Efteråt har vi kunnat se att vårt program passar denna patientgrupp och att rehabiliteringen i det interdisciplinära teamet har haft god inverkan på slutresultatet. Arbetssätt/synsätt Rehabilitering är insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (SOSFS 2007:10, SOS ) En viktig del är att få kunskap och insikt om skadan/sjukdomen och dess konsekvenser. Att förhindra återinsjuknande genom hälsobefrämjande utbildning och information ingår i vår övergripande målsättning. Hälsobefrämjande åtgärder vidtas utifrån individuella behov. Teamet arbetar utifrån WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (ICF) som beskriver hälsa utifrån två områden; 1) kroppsfunktioner och kroppsstrukturer 2) aktivitet och delaktighet. Begreppen definieras enligt följande: 1) Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner, och kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter (s 15)
2 2) Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling, och delaktighet är en persons engagemang i en livssituation (s 17-18). Dessutom beskrivs miljöns påverkan som omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Hälsa Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Figur 1. WHO international Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2002) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Upptagningsområde, remissförfarande, målgrupp Upptagningsområdet är i första hand Region Skåne. Intagning sker via remiss. Vid behov görs bedömning före vårdperioden antingen på vår mottagning, eller hos inremitterande instans. Möjligheterna att bedöma patientens målsättning och förutsättningar att medverka i ett intensivt rehabiliteringsarbete förbättras. På detta sätt ges varje individ bättre möjlighet att få rehabilitering på rätt vårdnivå. Personer som genomgått en amputation som komplikation och/eller konsekvens av en sjukdom/skada och innefattas av sektionens övriga intagningskriterier. Vid benamputationer är målgruppen huvudsakligen patienter som förväntas kunna tränas till gångare igen. Målsättning och åtgärder Första veckan träffar patienten alla teammedlemmar och en fördjupad bedömning görs genom anamnes och undersökningar, på såväl strukturnivå som i aktivitet och delaktighet. Efter den inledande bedömningen sätter patienten, eventuellt tillsammans med närstående, och i samråd med övriga teamet upp målsättningar som rehabiliteringen ska leda till och en skriftlig rehabiliteringsplan upprättas. Den övergripande målsättningen (huvudmålet) är en successiv återgång till patientens vardagliga rutiner. Rehabiliteringsmålen (delmålen), sätts utifrån ICF domänerna Aktivitet och Delaktighet samt Omgivningsfaktorer (SoS, 2003), är konkreta, mätbara, tidsbestämda och teamgemensamma och utgår från den övergripande målsättningen. Delmålen utvärderas kontinuerligt varje vecka. Alla åtgärder baseras på
3 individuell bedömning av funktion, aktivitet och delaktighet och syftar till att patienten aktivt ska ta del av och ansvara för sin livssituation. Syftet med träning/åtgärder kan vara antingen kompensatoriska (kompensatoriska strategier, tekniker, hjälpmedel e t c) eller återställande till sin natur (t ex optimera fysisk funktion där så är möjligt), eller en kombination av dem båda. Ett viktigt inslag i rehabiliteringen är utbildning till patient, anhörig samt omvårdnadspersonal, för att få en kontinuerlig träning under dygnet på klinik och under permissioner i hemmet. Rehabiliteringen bedrivs individuellt och i grupp som inneliggande patient på vårdavdelning. Medelvårdtiden är fem veckor. Under helgerna bedrivs ingen behandling och man åker då vanligtvis hem på permission. Inför utskrivningen utvärderas målen och en utskrivningsplan upprättas. Efter rehabperioden planeras uppföljning efter behov. Interdisciplinärt teamarbete Det som kännetecknar interdisciplinärt teamarbete är Samordnad utredning/bedömning och behandling Gemensam formulering av övergripande mål Gruppen fattar beslut och har tillsammans med patienten ansvar Gemensamma möten, regelbunden utvärdering Teamet är en dynamisk grupp som kan förändras under arbetets gång Arbetsfördelningen följer professionsgränserna Interdisciplinärt teamarbete strävar efter att målsättningar, som skapats under planeringen ska integreras utifrån de olika professionernas kunskap och patientens behov. Varje individs funktions-, aktivitets- och delaktighetsnivå är grunden för en individuellt upplagd tränings- och åtgärdsstrategi. Rehabiliteringsteamet har en tvärvetenskaplig kompetens, som bidrar till en helhetssyn på patienten, där varje yrkeskategori bidrar med sin specifika kompetens. Patienter i slutenvård har en undersköterska som kontaktperson. Sjuksköterskan fungerar som samordnare under rehabiliteringsperioden. Deras uppgift är att hålla en hög omvårdnadskompetens. Avdelningsläkaren ansvarar för det dagliga medicinska avdelningsarbetet. Överläkaren har specialistkompetens i medicinsk rehabilitering och har dels det medicinska ansvaret och dels ansvaret för kvaliteten på de samordnade rehabiliteringsinsatserna. Sjukgymnastens behandling syftar till att förbättra sensomotorisk funktion och rörelseförmåga för att möjliggöra aktivitet och delaktighet. Arbetsterapeutens åtgärder omfattar områdena dagliga personliga aktiviteter, produktivitet och fritid. Kuratorn ger information och utgör vid behov ett stöd gällande exempelvis arbete, ekonomi, transporter
4 och patientforum samt livsstil. Stödsamtal med patient och/eller anhörig utifrån delaktighet och livsomställning är ett viktigt inslag i kuratorns arbete. Neuropsykologen har möjlighet att hjälpa patient och anhöriga med att hantera den kris det innebär att genomgå en amputation. Teamet har även tillgång till logoped vid behov. Anhöriga är alltid välkomna att delta under rehabiliteringsperioden. Inom Rehabiliteringsmedicinska kliniken finns tillgång till ortopedingenjör/-tekniker som har sin verksamhet placerad på kliniken. I samband med att beslut om intag sker är det av vikt att Aktiv Ortopedteknik kopplas in direkt för att utprovning av protes/er (ortos/er) inte skall fördröjas. VO Rehabiliteringsmedicin är en verksamhet som tillhör Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att kliniken har tillgång till samtliga verksamhetsområden och kan konsultera deras specialister vid behov. Åtgärder Kompressionsstrumpa/silikonhylsa För att forma stumpen används oftast en silikonliner/hylsa eller en formsydd kompressionsstrumpa. Utprovning av dessa sker oftast innan patienten kommer hit. Det förekommer också utprovning med bistånd från Aktiv Ortopedteknik under rehabiliteringsperioden. Sårvård För de flesta patienter som remitteras hit är sårläkningen redan avklarad eller långt gången, och silikonliner/hylsa är utprovad. Om inte, så gäller följande riktlinjer. Regelbundna såromläggningar I de fall där silikonliner/hylsa ej är applicerbar, p g a sårläkningen, lindas stumpen. Kvarvarande sårskorpor bör ramla bort själva. De tas bort mekaniskt endast om de hindrar sårläkning eller om det är infekterat under. Insmörjning med mjukgörande salva runt operationssåret görs i samband med lindning två gånger per dag (mjukgörande salva används endast vid lindning, kontraindicerat vid silikonliner). Så snart som möjligt får patienten själv lära sig att sköta det amputerade benet och att linda själv. Ibland är såret inte läkt på grund av dålig cirkulation eller infektion. Ställningstagande till amputationslindning, sårodling och antibiotikabehandling tas då utifrån varje enskilt fall. Stumpvård
5 Patienten får lära sig att vänja stumpen vid beröring och tryck samt att tvätta och lufta den dagligen om tillämpligt, i annat fall får patienten hjälp. För att undvika skavsår ska stumpen inspekteras dagligen. Patienten skall lära sig att kontrollera stumpen själv med spegel. Vid torr hud kan stumpen smörjas med hudkräm till kvällen. Om plan finns för protesförsörjning är formning av stump en viktig åtgärd som sjukgymnasten/arbetsterapeuten ansvarar för i samarbete med ortopedingenjör. Livsstilfrågor Under sårläkningen går mycket av kroppens energi till denna process. Sjuksköterskan ser över och utvärderar behovet av näringstillskott och ser över patientens kosthållning. Läkare, sjuksköterska och kurator diskuterar även ev rökavvänjning med patienten. Läkare och sjuksköterska ansvarar även för att patienten erbjuds sexuell rådgivning utifrån den förändrade kroppsbilden. Prevention Teamet arbetar med att förebygga sekundära besvär efter amputationen. Behandling och diagnostik av tidigare sjukdomar t.ex. diabetes som har betydelse för läkningsprocessen. Sjukgymnasten arbetar med besvär såsom ryggsmärta, kontrakturer, effekter av inaktivitet m m. Arbetsterapeuten går bl a igenom ergonomi utifrån den nya kroppskonstitutionen. Protesförsörjning (Aktiv Ortopedteknik) Teamet hjälper patienter att via Aktiv Ortopedteknik och Handkirurgiska Kliniken Malmö försörjas med eller göra anpassningar av eventuella ortoser, proteser och andra ortopedtekniska hjälpmedel. För icke protesförsörjd patient gäller Kontroll av status gällande ödem, sårläkning, rörlighet, styrka i kontralaterala benet, adherent hud och patientens inställning till protes Målsättning med protesförsörjning Ev måttagning och leverans av silikonhylsa för formning av stump Information till patient Ev protesförsörjning För protesförsörjd patient gäller Kontroll av slitage på protes och tillbehör, samt ev åtgärder av dessa Samtal med patient ang ev problem vid användning av protes Kontroll av stump (smärta och/eller hudproblem) och av patientens gång Motsvarar protesen patientens förväntningar och förutsättningar? Ev åtgärder till ovanstående
6 Smärtproblematik Rehabiliteringsläkaren ansvarar för att smärtlindringen är den optimala under rehabperioden. Diskussion förs i teamet för att kunna kombinera medicinering med alternativa smärtlindringsmetoder. 1. Nociceptiv smärta uppstår p g a vävnadsskada som retar fria nervändslut i perifer vävnad, impulsen förs därefter vidare i ett friskt nervsystem. Behandling av så kallad stumpsmärta sker med perifert och centralt verkande analgetika. 2. Neurogen smärta uppstår p g a skada centralt eller perifert i nervsystemet. Så kallad fantomsmärta är svårbehandlad. Smärtan minskar dock ofta med tiden Behandling: Farmaka, TENS, akupunktur och härdning av stumpen. Det är även viktigt att få en balans mellan belastning och avlastning av stumpen. Kroppskännedom Träningen syftar till att patienten skall få en god kroppsbild trots förlusten av en kroppsdel. Information ges om fantomkänsla, d v s känslan av att den förlorade kroppsdelen fortfarande finns. Fantomträning syftar till att ge ökad cirkulation, bättre muskelkontroll och kroppskännedom. Krisbearbetning & livsomställning Kuratorns roll i teamet är att som social expert koppla de medicinska problemen till patientens psykosociala situation och bevaka att sociala aspekter integreras i vårdarbetet. Förlust av en kroppsdel är en traumatisk händelse som innebär en emotionell påfrestning och därför erbjuds patienten krisbearbetande samtal av kurator och i vissa fall även psykolog. Närståendes situation uppmärksammas för inventering och rådgivning av eventuellt stödbehov på hemorten. Kuratorns uppgift i teamet är att göra en social anamnes/utredning och bedömning som belyser patientens livssituation utifrån ett helhetsperspektiv gällande familj, boende, ekonomi, arbete, fritid, livsstil och nätverk som finns samt kartläggning av eventuella stressrelaterade händelser. Utifrån utredningen görs en bedömning av insatsbehov som diskuteras i samråd med patientens egna tankar om stöd vilket resulterar i åtgärder som förtydligas i rehabiliteringsplanen. Åtgärder under patientens rehabiliteringsperiod kan vara stöd under livsomställning av motiverande/praktisk/coachande karaktär, kontakt med närstående för delaktighet, rådgivning gällande livsstilsområdet, stöd vid sjukskrivningsprocess, möjliggöra transporter utanför hemmet, bevaka rättigheter/ insatser/ åtaganden och uppmärksamma stödbehov efter utskrivning samt information om patientforum lokalt och på internet. Telefonkontakter med patientens nätverk som
7 exempelvis arbetsgivare, försäkringskassa och kommun samt som stöd och teamrepresentant vid avstämningsmöten gällande sjukskrivning och plan för arbetsåtergång. Psykologens roll i teamet är att bidra med bedömningen av patientens psykiska tillstånd. I fall psykiska tillstånd bedöms och av patienten upplevs som problematisk hjälper psykologen till att utforma terapeutiska åtgärder både under rehabiliteringen och efter utskrivningen på hemmaplanen. Personlig vård Syftet med träningen är att patienten ska kunna bli självständig i momenten att äta och dricka, sköta toalettbesök och sin hygien, samt klara på- och avklädning. I detta arbete hjälps arbetsterapeuten och vårdpersonalen åt i samarbete med patient och anhöriga. Arbetsterapeuten ansvarar för att optimera patientens handfunktion genom kontrakturprofylax, greppträning, ödemkontroll etc. Patienten får vid behov prova och träna med lämpliga hjälpmedel, ibland specialanpassade, som kan underlätta utförandet av den personliga vården. Förflyttning utan och med transportmedel Fokus i träningen läggs på rörlighetsträning och kontrakturprofylax, styrka, uthållighet, kondition, balans, bålstabilitet, kroppskännedom och ergonomi. Möjlighet finns till träning i bassäng samt deltagande i olika träningsgrupper. Patienten tränar med en provisorisk benprotes i väntan på den permanenta protesen. Inprovning av protesen sker av ortopedingenjör. Sjukgymnasten följer upp inriktning och passform. Patienten informeras om att rengöra hylsa och protes enligt tillverkarens instruktioner. Protesen luftas över natten. Vid behov av justering av protes kontaktas Aktiv Ortopedteknik. Träningen påbörjas i barr och går sedan successivt vidare till andra gånghjälpmedel. Vid behov får patienten prova och träna med lämpliga gånghjälpmedel som rollator och kryckkäppar, samt för utprovning av rullstol (manuell och/eller elektrisk) och träning i att använda denna. Vid behov kontakt med hjälpmedelskonsult på Hjälpmedelscentralen för specialanpassningar t.ex. styrverktyg. Användningstid och belastning av protesen ökas successivt. Träningen stegras efter hand och patienten uppmanas därefter att ta mer egenansvar för hudkontroll. Patienten tränas intensivt att ta av och på protesen. Gångteknik övas på varierande underlag och miljöer både inom och utomhus samt trappgång med lämpligt gånghjälpmedel. Ett stabilt hjälpmedel prioriteras för att inte överbelasta stumpen under de första veckornas protesanvändning. När den permanenta protesen blivit utprovad blir träningen av gångteknik ännu mer avancerad och utmanande för patienten.
8 Patienten tränas att använda allmänna färdmedel som t ex bil och buss. Vid behov ansöks om färdtjänst. Ansökan om bilstöd och anpassningsbidrag görs hos Försäkringskassan om behov finns. Ansökan om parkeringstillstånd görs till patientens hemkommun. Bostad/Hemliv I ett tidigt skede gör teamet vid behov ett hembesök tillsammans med patienten och ev representanter från hemkommunen för att bedöma tillgänglighet och föreslå anpassningar i hemmet. Bedömningen görs av bostaden och närmiljön utomhus. Om bostadsanpassning är nödvändig så är arbetsterapeuten behjälplig med ansökan. Arbetsterapeuten gör bedömning och analys av personens aktivitetsutförande och delaktighet i vardagen. Målsättning är att träna praktiskt för att kunna återuppta olika aktuella aktiviteter, eventuellt med stöd av olika hjälpmedel. För att kunna hantera de nya förutsättningarna erbjuds patienten genomgång av ergonomi, vardagsplanering och aktivitetsbalans. Arbete och sysselsättning/utbildning I de fall där återgång till arbete är aktuell, tar teamet nödvändiga kontakter med arbetsgivare, försäkringskassa och andra ev intressenter. Arbetsplatsbesök kan genomföras, och inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering kan rekommendationer kring arbetsförmåga ges. Om arbetsplatsanpassning alt hjälpmedel är nödvändiga så hjälper vi till med ansökan och ev intyg. Rekreation och fritid Det är viktigt att få behålla sin roll och sina vanor i vardagen efter en amputation. Patienten stöttas i att komma ut i samhället med rullstol (manuell eller elektrisk) eller som gångare med protes, för att återuppta tidigare fritidsintressen och hitta nya. Det finns fritidsledare på kliniken att tillgå i schemalagda gruppaktiviteter och möjlighet till individuella insatser. Lokalt och nationellt nätverk Vi kan erbjuda patienten och dennes anhöriga kontakt med brukarorganisationer som RTP (Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade) samt nationella och internationella kamratforum på internet. Dessa nätverk har mycket faktamaterial om amputationer och de stödjer forskning för amputerade. De erbjuder också en viktig mötesplats för utbyte av erfarenheter och kan förmedla kontakter med andra personer i samma situation. Utskrivning till hemmet
9 Innan patienten skrivs ut planeras uppföljning och fortsatt rehabilitering med rekommendationer av åtgärder. För fortsatta åtgärder eller träning kontaktas sjukgymnast och arbetsterapeut i kommun eller primärvård. Kontakter finns ofta med gåskola. Patienten kan även få hjälp att planera fortsatt träning utanför sjukvården efter utskrivning. Kuratorn kan när behov finns, remittera vidare till extern samtalskontakt t ex inom primärvården. Innan patienten skrivs ut kontaktas hemkommunen för en SVPL (Samordnad Vårdplanering) om behov av hemtjänst eller uppföljande träning i hemmet föreligger. Vid behov skickas även remiss till distriktssköterska för medicinhantering och/eller såromläggning. Utvärdering sker via olika uppföljningsinstrument vid utskrivningen, samt efter 3 mån, 6 mån och 1 år; Patienttillfredsställelse, Eq5d, Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer), Functional Independent Measurement (FIM).
10 Referenslista EuroQol Group. EuroQol- a new facility for the measurement of health-related Quality Of Lift. Health Policy Dec. PMID: EuroQol.org [Internet]. Rotterdam: EQ-5D, [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15]. Tillgänglig via: Fugl-Meyer, A. R., Bränholm, I-B. & Fugl-Meyer, K. S. (1992). Happiness and domain-specific life satisfaction in adult in northern Sweden. Umeå: University of Umeå. Department of Physical Medicine and Rehabilitation and Clinical Sexology. Grimby G, Gudjonsson G, Rodhe M, Stibrant Sunnerhagen K, Sundh V, Östensson M-L. Functional Independence Measure in Sweden: experience for outcome measurement in rehabilitation medicine. Scand J Rehabil Med. 1996; 28: Hindgren, J., Nilsson, A., Stenberg, N. (2008). Livet efter förlusten traumatisk amputation ur ett patientperspektiv. Högskolan i Halmstad, Omvårdnad p. RTP. (2015). Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade. [www dokument]. SoS. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder- kortversion. (ICF). [www dokument]. URL (2008, september) SoS. (2011). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. [www dokument]. (2011, augusti) WebRehab Sweden [Internet]. Uppsala: Uppsala Clinical Research Center. [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15]. WebRehab Sweden, nationellt kvalitetsregister inom rehabilitering. Tillgänglig via:
11
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning
Läs merInformation om benproteser
Information om benproteser ortopedteknik TeamOlmed TeamOlmed är ett av Sveriges främsta ortopedtekniska företag med specialistkompetens att förskriva arm- och benproteser för barn och vuxna. Vi har rikstäckande
Läs merAtt få och använda benprotes
Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET
Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus 2011 rev. 2013 rev. 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID
Läs merRehabilitering för personer. med flerfunktionshinder
Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI
Läs merPå egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation
På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET
Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev 2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 4 HJÄRNSKADEENHETENS
Läs merCo-produktion i verkligheten
Co-produktion i verkligheten En patientorganisation - en vårdgivare Marie Wikström, Patientkoordinator Christina Ragnö, Samordnare, leg. arbetsterapeut Är ett kunskaps- och rehabiliteringscenter på riksnivå
Läs merRehabilitering av personer med spinal skada
Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabiliteringsprogram Spinalskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS Gäller från 2014-12-01 PROGRAM FÖR HÖGSPECIALISERAD
Läs merRehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program)
Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program) Rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85C1 Rehabiliteringsmedicinska mottagningen VO Rehabilitering och Smärtcentrum Akademiska
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs merUnderbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merTräning efter underbensamputation
Träning efter underbensamputation Efter benamputation Du har fått ett gips runt benet som är till för att skydda såret och hålla ditt knä i ett rakt läge. När gipset tas bort är det upp till dig att fortsätta
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merRehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar
Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar (Comprehensive Integrated Inpatient Rehabilitation program, CIIRP) Rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85C1 VO Rehabilitering och
Läs merInnehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merBenamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
Läs merVälkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!
Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merInformation om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS
Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Introduktion Den här foldern vänder sig i första hand till personer med förvärvad ryggmärgsskada och deras närstående. Informationen
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTräning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Läs merDokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna. Godkänd av. Fastställt av. Specialitetsgrupp Arbetsterapi
Dokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna Framtagen av/reviderad av Nätverksgruppen för arbetsterapi i Dalarna vid benamputationer 2017-02-09 Specialiserad vård: Eva Agrell
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merAnette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet
Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merför rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET
Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET Hjärnskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev. 2015
Läs merTeamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merBedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet
Läs merFysioterapeutiskt perspektiv
Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård
Läs merGuide till rehabilitering
Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merRiktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merLänskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merVO neurologi och rehabiliteringsmedicin
VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsprogram Specialiserad Slutenvårdsrehabilitering stroke Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merReviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation
Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Inledning Syfte Att personer som genomgått hjärtklaffoperation och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merRiksstroke 1-årsuppföljning
3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merRehabilitering efter hjärtklaffoperation
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2015-04-21 Faktaägare: Fanny Simonsson, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merStöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merBenamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll
Läs merInternational Classification of Functioning, Disability, and Health ICF
Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merPatientinformation om Din operation efter höftfraktur
Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.
Läs merREHABMETODIK. Jan Lexell
REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs merInformation till patienter
Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merNEUROTEAMET. Rehabiliteringsprogram
NEUROTEAMET Rehabiliteringsprogram Neuroteamet Specialiserad neurorehabilitering i akut- och öppenvård Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus INLEDNING
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merPrel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING
Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk
Läs merPreliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken
Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras
Läs mer