Rehabiliteringsprogram för amputationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsprogram för amputationer"

Transkript

1 Rehabiliteringsprogram för amputationer Årligen benamputeras ca personer i Sverige och ca 50 personer armamputeras. Cirka 20 % av alla benamputationer sker till följd av olycksfall, tumörer eller medfödda missbildningar. Övriga (80 %) orsakas av cirkulationsinsufficiens. De flesta armamputationer sker efter olyckshändelser. (RTP, ) En amputation innebär en stor förändring i livet, inte bara för den personen som amputeras utan även för anhöriga och vänner. Studier har visat att de drabbade ofta reagerar med ilska, rädsla, osäkerhet och saknad av extremiteten efter amputationen. Kroppsbilden förändras och många är oförberedda på smärtan som ofta kommer efter amputationen. (Hindgren, Nilsson, Stenberg, 2008) Bakgrund Rehabiliteringsmedicin, VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS bedriver kvalificerad rehabilitering, vilket innebär att rehabiliteringen kräver särskilda resurser och är specialistledd. Teamet arbetar interdisciplinärt, målinriktat och utifrån detaljerade rehabiliteringsplaner som upprättas i nära samarbete med personen och dennes anhöriga. Rehabiliteringen sker i enlighet med utvärderade behandlingsmetoder och resultatmätning med internationellt accepterade instrument. Vi har under de senaste åren mött personer som drabbats av amputationer. Efteråt har vi kunnat se att vårt program passar denna patientgrupp och att rehabiliteringen i det interdisciplinära teamet har haft god inverkan på slutresultatet. Arbetssätt/synsätt Rehabilitering är insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (SOSFS 2007:10, SOS ) En viktig del är att få kunskap och insikt om skadan/sjukdomen och dess konsekvenser. Att förhindra återinsjuknande genom hälsobefrämjande utbildning och information ingår i vår övergripande målsättning. Hälsobefrämjande åtgärder vidtas utifrån individuella behov. Teamet arbetar utifrån WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (ICF) som beskriver hälsa utifrån två områden; 1) kroppsfunktioner och kroppsstrukturer 2) aktivitet och delaktighet. Begreppen definieras enligt följande: 1) Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner, och kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter (s 15)

2 2) Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling, och delaktighet är en persons engagemang i en livssituation (s 17-18). Dessutom beskrivs miljöns påverkan som omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Hälsa Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Figur 1. WHO international Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2002) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Upptagningsområde, remissförfarande, målgrupp Upptagningsområdet är i första hand Region Skåne. Intagning sker via remiss. Vid behov görs bedömning före vårdperioden antingen på vår mottagning, eller hos inremitterande instans. Möjligheterna att bedöma patientens målsättning och förutsättningar att medverka i ett intensivt rehabiliteringsarbete förbättras. På detta sätt ges varje individ bättre möjlighet att få rehabilitering på rätt vårdnivå. Personer som genomgått en amputation som komplikation och/eller konsekvens av en sjukdom/skada och innefattas av sektionens övriga intagningskriterier. Vid benamputationer är målgruppen huvudsakligen patienter som förväntas kunna tränas till gångare igen. Målsättning och åtgärder Första veckan träffar patienten alla teammedlemmar och en fördjupad bedömning görs genom anamnes och undersökningar, på såväl strukturnivå som i aktivitet och delaktighet. Efter den inledande bedömningen sätter patienten, eventuellt tillsammans med närstående, och i samråd med övriga teamet upp målsättningar som rehabiliteringen ska leda till och en skriftlig rehabiliteringsplan upprättas. Den övergripande målsättningen (huvudmålet) är en successiv återgång till patientens vardagliga rutiner. Rehabiliteringsmålen (delmålen), sätts utifrån ICF domänerna Aktivitet och Delaktighet samt Omgivningsfaktorer (SoS, 2003), är konkreta, mätbara, tidsbestämda och teamgemensamma och utgår från den övergripande målsättningen. Delmålen utvärderas kontinuerligt varje vecka. Alla åtgärder baseras på

3 individuell bedömning av funktion, aktivitet och delaktighet och syftar till att patienten aktivt ska ta del av och ansvara för sin livssituation. Syftet med träning/åtgärder kan vara antingen kompensatoriska (kompensatoriska strategier, tekniker, hjälpmedel e t c) eller återställande till sin natur (t ex optimera fysisk funktion där så är möjligt), eller en kombination av dem båda. Ett viktigt inslag i rehabiliteringen är utbildning till patient, anhörig samt omvårdnadspersonal, för att få en kontinuerlig träning under dygnet på klinik och under permissioner i hemmet. Rehabiliteringen bedrivs individuellt och i grupp som inneliggande patient på vårdavdelning. Medelvårdtiden är fem veckor. Under helgerna bedrivs ingen behandling och man åker då vanligtvis hem på permission. Inför utskrivningen utvärderas målen och en utskrivningsplan upprättas. Efter rehabperioden planeras uppföljning efter behov. Interdisciplinärt teamarbete Det som kännetecknar interdisciplinärt teamarbete är Samordnad utredning/bedömning och behandling Gemensam formulering av övergripande mål Gruppen fattar beslut och har tillsammans med patienten ansvar Gemensamma möten, regelbunden utvärdering Teamet är en dynamisk grupp som kan förändras under arbetets gång Arbetsfördelningen följer professionsgränserna Interdisciplinärt teamarbete strävar efter att målsättningar, som skapats under planeringen ska integreras utifrån de olika professionernas kunskap och patientens behov. Varje individs funktions-, aktivitets- och delaktighetsnivå är grunden för en individuellt upplagd tränings- och åtgärdsstrategi. Rehabiliteringsteamet har en tvärvetenskaplig kompetens, som bidrar till en helhetssyn på patienten, där varje yrkeskategori bidrar med sin specifika kompetens. Patienter i slutenvård har en undersköterska som kontaktperson. Sjuksköterskan fungerar som samordnare under rehabiliteringsperioden. Deras uppgift är att hålla en hög omvårdnadskompetens. Avdelningsläkaren ansvarar för det dagliga medicinska avdelningsarbetet. Överläkaren har specialistkompetens i medicinsk rehabilitering och har dels det medicinska ansvaret och dels ansvaret för kvaliteten på de samordnade rehabiliteringsinsatserna. Sjukgymnastens behandling syftar till att förbättra sensomotorisk funktion och rörelseförmåga för att möjliggöra aktivitet och delaktighet. Arbetsterapeutens åtgärder omfattar områdena dagliga personliga aktiviteter, produktivitet och fritid. Kuratorn ger information och utgör vid behov ett stöd gällande exempelvis arbete, ekonomi, transporter

4 och patientforum samt livsstil. Stödsamtal med patient och/eller anhörig utifrån delaktighet och livsomställning är ett viktigt inslag i kuratorns arbete. Neuropsykologen har möjlighet att hjälpa patient och anhöriga med att hantera den kris det innebär att genomgå en amputation. Teamet har även tillgång till logoped vid behov. Anhöriga är alltid välkomna att delta under rehabiliteringsperioden. Inom Rehabiliteringsmedicinska kliniken finns tillgång till ortopedingenjör/-tekniker som har sin verksamhet placerad på kliniken. I samband med att beslut om intag sker är det av vikt att Aktiv Ortopedteknik kopplas in direkt för att utprovning av protes/er (ortos/er) inte skall fördröjas. VO Rehabiliteringsmedicin är en verksamhet som tillhör Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att kliniken har tillgång till samtliga verksamhetsområden och kan konsultera deras specialister vid behov. Åtgärder Kompressionsstrumpa/silikonhylsa För att forma stumpen används oftast en silikonliner/hylsa eller en formsydd kompressionsstrumpa. Utprovning av dessa sker oftast innan patienten kommer hit. Det förekommer också utprovning med bistånd från Aktiv Ortopedteknik under rehabiliteringsperioden. Sårvård För de flesta patienter som remitteras hit är sårläkningen redan avklarad eller långt gången, och silikonliner/hylsa är utprovad. Om inte, så gäller följande riktlinjer. Regelbundna såromläggningar I de fall där silikonliner/hylsa ej är applicerbar, p g a sårläkningen, lindas stumpen. Kvarvarande sårskorpor bör ramla bort själva. De tas bort mekaniskt endast om de hindrar sårläkning eller om det är infekterat under. Insmörjning med mjukgörande salva runt operationssåret görs i samband med lindning två gånger per dag (mjukgörande salva används endast vid lindning, kontraindicerat vid silikonliner). Så snart som möjligt får patienten själv lära sig att sköta det amputerade benet och att linda själv. Ibland är såret inte läkt på grund av dålig cirkulation eller infektion. Ställningstagande till amputationslindning, sårodling och antibiotikabehandling tas då utifrån varje enskilt fall. Stumpvård

5 Patienten får lära sig att vänja stumpen vid beröring och tryck samt att tvätta och lufta den dagligen om tillämpligt, i annat fall får patienten hjälp. För att undvika skavsår ska stumpen inspekteras dagligen. Patienten skall lära sig att kontrollera stumpen själv med spegel. Vid torr hud kan stumpen smörjas med hudkräm till kvällen. Om plan finns för protesförsörjning är formning av stump en viktig åtgärd som sjukgymnasten/arbetsterapeuten ansvarar för i samarbete med ortopedingenjör. Livsstilfrågor Under sårläkningen går mycket av kroppens energi till denna process. Sjuksköterskan ser över och utvärderar behovet av näringstillskott och ser över patientens kosthållning. Läkare, sjuksköterska och kurator diskuterar även ev rökavvänjning med patienten. Läkare och sjuksköterska ansvarar även för att patienten erbjuds sexuell rådgivning utifrån den förändrade kroppsbilden. Prevention Teamet arbetar med att förebygga sekundära besvär efter amputationen. Behandling och diagnostik av tidigare sjukdomar t.ex. diabetes som har betydelse för läkningsprocessen. Sjukgymnasten arbetar med besvär såsom ryggsmärta, kontrakturer, effekter av inaktivitet m m. Arbetsterapeuten går bl a igenom ergonomi utifrån den nya kroppskonstitutionen. Protesförsörjning (Aktiv Ortopedteknik) Teamet hjälper patienter att via Aktiv Ortopedteknik och Handkirurgiska Kliniken Malmö försörjas med eller göra anpassningar av eventuella ortoser, proteser och andra ortopedtekniska hjälpmedel. För icke protesförsörjd patient gäller Kontroll av status gällande ödem, sårläkning, rörlighet, styrka i kontralaterala benet, adherent hud och patientens inställning till protes Målsättning med protesförsörjning Ev måttagning och leverans av silikonhylsa för formning av stump Information till patient Ev protesförsörjning För protesförsörjd patient gäller Kontroll av slitage på protes och tillbehör, samt ev åtgärder av dessa Samtal med patient ang ev problem vid användning av protes Kontroll av stump (smärta och/eller hudproblem) och av patientens gång Motsvarar protesen patientens förväntningar och förutsättningar? Ev åtgärder till ovanstående

6 Smärtproblematik Rehabiliteringsläkaren ansvarar för att smärtlindringen är den optimala under rehabperioden. Diskussion förs i teamet för att kunna kombinera medicinering med alternativa smärtlindringsmetoder. 1. Nociceptiv smärta uppstår p g a vävnadsskada som retar fria nervändslut i perifer vävnad, impulsen förs därefter vidare i ett friskt nervsystem. Behandling av så kallad stumpsmärta sker med perifert och centralt verkande analgetika. 2. Neurogen smärta uppstår p g a skada centralt eller perifert i nervsystemet. Så kallad fantomsmärta är svårbehandlad. Smärtan minskar dock ofta med tiden Behandling: Farmaka, TENS, akupunktur och härdning av stumpen. Det är även viktigt att få en balans mellan belastning och avlastning av stumpen. Kroppskännedom Träningen syftar till att patienten skall få en god kroppsbild trots förlusten av en kroppsdel. Information ges om fantomkänsla, d v s känslan av att den förlorade kroppsdelen fortfarande finns. Fantomträning syftar till att ge ökad cirkulation, bättre muskelkontroll och kroppskännedom. Krisbearbetning & livsomställning Kuratorns roll i teamet är att som social expert koppla de medicinska problemen till patientens psykosociala situation och bevaka att sociala aspekter integreras i vårdarbetet. Förlust av en kroppsdel är en traumatisk händelse som innebär en emotionell påfrestning och därför erbjuds patienten krisbearbetande samtal av kurator och i vissa fall även psykolog. Närståendes situation uppmärksammas för inventering och rådgivning av eventuellt stödbehov på hemorten. Kuratorns uppgift i teamet är att göra en social anamnes/utredning och bedömning som belyser patientens livssituation utifrån ett helhetsperspektiv gällande familj, boende, ekonomi, arbete, fritid, livsstil och nätverk som finns samt kartläggning av eventuella stressrelaterade händelser. Utifrån utredningen görs en bedömning av insatsbehov som diskuteras i samråd med patientens egna tankar om stöd vilket resulterar i åtgärder som förtydligas i rehabiliteringsplanen. Åtgärder under patientens rehabiliteringsperiod kan vara stöd under livsomställning av motiverande/praktisk/coachande karaktär, kontakt med närstående för delaktighet, rådgivning gällande livsstilsområdet, stöd vid sjukskrivningsprocess, möjliggöra transporter utanför hemmet, bevaka rättigheter/ insatser/ åtaganden och uppmärksamma stödbehov efter utskrivning samt information om patientforum lokalt och på internet. Telefonkontakter med patientens nätverk som

7 exempelvis arbetsgivare, försäkringskassa och kommun samt som stöd och teamrepresentant vid avstämningsmöten gällande sjukskrivning och plan för arbetsåtergång. Psykologens roll i teamet är att bidra med bedömningen av patientens psykiska tillstånd. I fall psykiska tillstånd bedöms och av patienten upplevs som problematisk hjälper psykologen till att utforma terapeutiska åtgärder både under rehabiliteringen och efter utskrivningen på hemmaplanen. Personlig vård Syftet med träningen är att patienten ska kunna bli självständig i momenten att äta och dricka, sköta toalettbesök och sin hygien, samt klara på- och avklädning. I detta arbete hjälps arbetsterapeuten och vårdpersonalen åt i samarbete med patient och anhöriga. Arbetsterapeuten ansvarar för att optimera patientens handfunktion genom kontrakturprofylax, greppträning, ödemkontroll etc. Patienten får vid behov prova och träna med lämpliga hjälpmedel, ibland specialanpassade, som kan underlätta utförandet av den personliga vården. Förflyttning utan och med transportmedel Fokus i träningen läggs på rörlighetsträning och kontrakturprofylax, styrka, uthållighet, kondition, balans, bålstabilitet, kroppskännedom och ergonomi. Möjlighet finns till träning i bassäng samt deltagande i olika träningsgrupper. Patienten tränar med en provisorisk benprotes i väntan på den permanenta protesen. Inprovning av protesen sker av ortopedingenjör. Sjukgymnasten följer upp inriktning och passform. Patienten informeras om att rengöra hylsa och protes enligt tillverkarens instruktioner. Protesen luftas över natten. Vid behov av justering av protes kontaktas Aktiv Ortopedteknik. Träningen påbörjas i barr och går sedan successivt vidare till andra gånghjälpmedel. Vid behov får patienten prova och träna med lämpliga gånghjälpmedel som rollator och kryckkäppar, samt för utprovning av rullstol (manuell och/eller elektrisk) och träning i att använda denna. Vid behov kontakt med hjälpmedelskonsult på Hjälpmedelscentralen för specialanpassningar t.ex. styrverktyg. Användningstid och belastning av protesen ökas successivt. Träningen stegras efter hand och patienten uppmanas därefter att ta mer egenansvar för hudkontroll. Patienten tränas intensivt att ta av och på protesen. Gångteknik övas på varierande underlag och miljöer både inom och utomhus samt trappgång med lämpligt gånghjälpmedel. Ett stabilt hjälpmedel prioriteras för att inte överbelasta stumpen under de första veckornas protesanvändning. När den permanenta protesen blivit utprovad blir träningen av gångteknik ännu mer avancerad och utmanande för patienten.

8 Patienten tränas att använda allmänna färdmedel som t ex bil och buss. Vid behov ansöks om färdtjänst. Ansökan om bilstöd och anpassningsbidrag görs hos Försäkringskassan om behov finns. Ansökan om parkeringstillstånd görs till patientens hemkommun. Bostad/Hemliv I ett tidigt skede gör teamet vid behov ett hembesök tillsammans med patienten och ev representanter från hemkommunen för att bedöma tillgänglighet och föreslå anpassningar i hemmet. Bedömningen görs av bostaden och närmiljön utomhus. Om bostadsanpassning är nödvändig så är arbetsterapeuten behjälplig med ansökan. Arbetsterapeuten gör bedömning och analys av personens aktivitetsutförande och delaktighet i vardagen. Målsättning är att träna praktiskt för att kunna återuppta olika aktuella aktiviteter, eventuellt med stöd av olika hjälpmedel. För att kunna hantera de nya förutsättningarna erbjuds patienten genomgång av ergonomi, vardagsplanering och aktivitetsbalans. Arbete och sysselsättning/utbildning I de fall där återgång till arbete är aktuell, tar teamet nödvändiga kontakter med arbetsgivare, försäkringskassa och andra ev intressenter. Arbetsplatsbesök kan genomföras, och inför fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering kan rekommendationer kring arbetsförmåga ges. Om arbetsplatsanpassning alt hjälpmedel är nödvändiga så hjälper vi till med ansökan och ev intyg. Rekreation och fritid Det är viktigt att få behålla sin roll och sina vanor i vardagen efter en amputation. Patienten stöttas i att komma ut i samhället med rullstol (manuell eller elektrisk) eller som gångare med protes, för att återuppta tidigare fritidsintressen och hitta nya. Det finns fritidsledare på kliniken att tillgå i schemalagda gruppaktiviteter och möjlighet till individuella insatser. Lokalt och nationellt nätverk Vi kan erbjuda patienten och dennes anhöriga kontakt med brukarorganisationer som RTP (Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade) samt nationella och internationella kamratforum på internet. Dessa nätverk har mycket faktamaterial om amputationer och de stödjer forskning för amputerade. De erbjuder också en viktig mötesplats för utbyte av erfarenheter och kan förmedla kontakter med andra personer i samma situation. Utskrivning till hemmet

9 Innan patienten skrivs ut planeras uppföljning och fortsatt rehabilitering med rekommendationer av åtgärder. För fortsatta åtgärder eller träning kontaktas sjukgymnast och arbetsterapeut i kommun eller primärvård. Kontakter finns ofta med gåskola. Patienten kan även få hjälp att planera fortsatt träning utanför sjukvården efter utskrivning. Kuratorn kan när behov finns, remittera vidare till extern samtalskontakt t ex inom primärvården. Innan patienten skrivs ut kontaktas hemkommunen för en SVPL (Samordnad Vårdplanering) om behov av hemtjänst eller uppföljande träning i hemmet föreligger. Vid behov skickas även remiss till distriktssköterska för medicinhantering och/eller såromläggning. Utvärdering sker via olika uppföljningsinstrument vid utskrivningen, samt efter 3 mån, 6 mån och 1 år; Patienttillfredsställelse, Eq5d, Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer), Functional Independent Measurement (FIM).

10 Referenslista EuroQol Group. EuroQol- a new facility for the measurement of health-related Quality Of Lift. Health Policy Dec. PMID: EuroQol.org [Internet]. Rotterdam: EQ-5D, [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15]. Tillgänglig via: Fugl-Meyer, A. R., Bränholm, I-B. & Fugl-Meyer, K. S. (1992). Happiness and domain-specific life satisfaction in adult in northern Sweden. Umeå: University of Umeå. Department of Physical Medicine and Rehabilitation and Clinical Sexology. Grimby G, Gudjonsson G, Rodhe M, Stibrant Sunnerhagen K, Sundh V, Östensson M-L. Functional Independence Measure in Sweden: experience for outcome measurement in rehabilitation medicine. Scand J Rehabil Med. 1996; 28: Hindgren, J., Nilsson, A., Stenberg, N. (2008). Livet efter förlusten traumatisk amputation ur ett patientperspektiv. Högskolan i Halmstad, Omvårdnad p. RTP. (2015). Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade. [www dokument]. SoS. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder- kortversion. (ICF). [www dokument]. URL (2008, september) SoS. (2011). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. [www dokument]. (2011, augusti) WebRehab Sweden [Internet]. Uppsala: Uppsala Clinical Research Center. [Uppdaterad 2014 Jan; citerad 2014 Jan 15]. WebRehab Sweden, nationellt kvalitetsregister inom rehabilitering. Tillgänglig via:

11

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

Information om benproteser

Information om benproteser Information om benproteser ortopedteknik TeamOlmed TeamOlmed är ett av Sveriges främsta ortopedtekniska företag med specialistkompetens att förskriva arm- och benproteser för barn och vuxna. Vi har rikstäckande

Läs mer

Att få och använda benprotes

Att få och använda benprotes Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus 2011 rev. 2013 rev. 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

Läs mer

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev 2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 4 HJÄRNSKADEENHETENS

Läs mer

Co-produktion i verkligheten

Co-produktion i verkligheten Co-produktion i verkligheten En patientorganisation - en vårdgivare Marie Wikström, Patientkoordinator Christina Ragnö, Samordnare, leg. arbetsterapeut Är ett kunskaps- och rehabiliteringscenter på riksnivå

Läs mer

Rehabilitering av personer med spinal skada

Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabiliteringsprogram Spinalskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS Gäller från 2014-12-01 PROGRAM FÖR HÖGSPECIALISERAD

Läs mer

Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program)

Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program) Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program) Rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85C1 Rehabiliteringsmedicinska mottagningen VO Rehabilitering och Smärtcentrum Akademiska

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Multimodal smärtrehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.

Läs mer

Underbensproteser - för rörlighet i vardagen

Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Träning efter underbensamputation

Träning efter underbensamputation Träning efter underbensamputation Efter benamputation Du har fått ett gips runt benet som är till för att skydda såret och hålla ditt knä i ett rakt läge. När gipset tas bort är det upp till dig att fortsätta

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar

Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar (Comprehensive Integrated Inpatient Rehabilitation program, CIIRP) Rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85C1 VO Rehabilitering och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

Benamputation Fysioterapi

Benamputation Fysioterapi 2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Introduktion Den här foldern vänder sig i första hand till personer med förvärvad ryggmärgsskada och deras närstående. Informationen

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Träning efter lårbensamputation

Träning efter lårbensamputation Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.

Läs mer

Dokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna. Godkänd av. Fastställt av. Specialitetsgrupp Arbetsterapi

Dokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna. Godkänd av. Fastställt av. Specialitetsgrupp Arbetsterapi Dokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna Framtagen av/reviderad av Nätverksgruppen för arbetsterapi i Dalarna vid benamputationer 2017-02-09 Specialiserad vård: Eva Agrell

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- SLUTENVÅRDSTEAMET Hjärnskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev. 2015

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Guide till rehabilitering

Guide till rehabilitering Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Rehabilitering och habilitering i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången

Läs mer

VO neurologi och rehabiliteringsmedicin

VO neurologi och rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsprogram Specialiserad Slutenvårdsrehabilitering stroke Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Inledning Syfte Att personer som genomgått hjärtklaffoperation och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2015-04-21 Faktaägare: Fanny Simonsson, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Information till patienter

Information till patienter Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:

Läs mer

Neuroteam

Neuroteam Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa

Läs mer

NEUROTEAMET. Rehabiliteringsprogram

NEUROTEAMET. Rehabiliteringsprogram NEUROTEAMET Rehabiliteringsprogram Neuroteamet Specialiserad neurorehabilitering i akut- och öppenvård Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus INLEDNING

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken

Guide för rehabiliteringskliniken Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras

Läs mer