REHABMETODIK. Jan Lexell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REHABMETODIK. Jan Lexell"

Transkript

1 REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet

2 REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen en översikt ICF och rehabiliteringsplaner Teamarbete och målformulering

3 I slutet av dagen Kunskap om rehabiliteringsprocessens olika delar Förstå uppbyggnaden av ICF Kunna använda en rehabiliteringsplan Medvetenhet om rehabiliteringsteamets betydelse Insikt om målformulering i rehabiliteringen

4 På sikt Föra in den nya kunskapen och färdigheten i den egna verksamheten Göra interdisciplinära rehabiliteringsplaner Få med brukaren och dennes anhöriga i rehabiliteringen

5 Rehabiliteringsprocessen en översikt

6 Rehabilitering Rehabilitation of people with disabilities is a process aimed at enabling them to reach and maintain their optimal physical, sensory, intellectual, psychological and social functional levels. Rehabilitation provides disabled people with the tools they need to attain independence and selfdetermination, and encompasses a wide range of activities including rehabilitative medical care, physical, psychological, speech, and occupational therapy and support services. WHO

7 Rehabilitering Med rehabilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter skada/sjukdom, genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder, allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Rehabilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras Socialstyrelsen

8 Rehabilitering rehabilitatio (lat. re-, åter + habilis, duglig) att återskapa förmågan att fungera normalt eller så normalt som möjligt

9 Rehabilitering Rehabiliteringens mål är att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga, självständighet och delaktighet socialt och i samhället

10 Rehabilitering genom att möjliggöra för personer med funktionshinder att uppleva att de kan tillfredsställa egna mål inom familjeliv, yrkesarbete och fritidsaktiviteter.

11 Rehabilitering Att öka personens (och dennes närstående) medvetenhet om sina möjligheter utifrån resurser och begränsningar, genom tex information, utbildning, träning, hjälpmedelsutprovning, bostadsanpassning, arbetsplatsbesök, medicinsk behandling.

12 Rehabilitering Rehabiliteringen inom hälso- och sjukvården är en process som börjar när skadan eller sjukdomen uppstår och fortsätter så länge behovet av insatser föreligger.

13 Rehabilitering Rehabilitering är en process som: utgår från individens upplevda oförmåga, behov och intressen är målinriktad och teambaserad innefattar sammansatta och samordnade åtgärder i tiden avgränsad i vissa fall återkommande (progredierande sjd)

14 Rehabilitering Rehabilitering är en process som stödjer personen och dennes anhöriga att få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser mobilisera egna resurser att hantera det nya livet utveckla personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla för att nå gamla och nya mål i livet

15 Rehabilitering Rehabilitering är en pedagogisk process som syftar till att förändra ett beteende (hos personen eller dennes anhörig) och alltså mycket mer än bara fysisk träning!

16 Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen: tid rum etnicitet kulturella aspekter

17 Rehabilitering Inom rehabiliteringen två olika typer av processer: rehabiliteringsprocessen vid en plötslig skada eller sjukdom (tex ryggmärgsskada, hjärnskada, hjärtinfarkt, benbrott) rehabiliteringsprocessen vid en kronisk sjukdom (tex MS, muskeldystrofi, Parkinsons sjukdom, reumatoid artrit)

18 Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen vid en plötslig skada eller sjukdom: behov av direkta insatser börjar parallellt med akuta insatser behov av vårdkedja kan sträcka sig över flera år har alltid ett slut

19 Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen vid en kronisk sjukdom: återkommande pga sjukdomens progress kontinuerlig revidering av mål och insatser insatser av varierande typ och grad insatser på olika nivåer i sjukvården och samhället i stort

20 Rehabilitering Interdisciplinärt teamarbete behandlarna arbetar i nära samverkan med den drabbade, dennes anhöriga och med varandra för att uppnå gemensamma mål.

21 Rehabilitering Läkare och omvårdnadspersonal diagnos, prognos, utredning, symtomatisk behandling Arbetsterapeut ADL-förmåga, bostad, arbete, fritid, hjälpmedel Sjukgymnast styrka, uthållighet, balans, koordination, gång Kurator psykosocial situation, familj, arbete, LSS Psykolog, logoped kognition, sinnesstämning, tal- och språk, sväljning

22 Rehabilitering bedömning utvärdering planering behandling

23 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

24 Rehabilitering Rehabiliteringsplan: funktionshinder (F/A/D) omgivnings- och personfaktorer (resurser/hinder) huvudmål patient delmål anhöriga åtgärder ansvariga tidsplan utvärdering (måluppfyllelse)

25 Rehabilitering Rehabiliterings- och hälsoplan! tydliggöra behov, åtgärder, resursanvändning och ansvarsfördelning fokusera på rehabilitering och andra åtgärder för optimal hälsa och välbefinnande allt det vi gör är inte rehabilitering åtgärder för att må bra minst lika viktiga friskvård för funktionshindrade! tydliggöra brukarens ansvar

26 Rehabilitering eliminera kompensera träna

27 Rehabilitering Elimination undanröja ett (ofta) medicinskt problem, minimera konsekvensen av problemet Kompensation anpassning till en funktionsnedsättning/ aktivitetsbegränsning genom tex hjälpmedel, kompensatoriska strategier Träning förbättra en funktion/aktivitet genom träning

28 Rehabilitering Att mäta och utvärdera: mätning av givna insatser och behandlingar uppnåddes en förbättring och hur stor var den? utvärdering av uppsatta mål och måluppfyllelse uppnåddes målen eller ej och i vilken grad?

29 ICF och rehabiliteringsplaner

30 ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)

31 WHO ICD-10 klassificerar sjukdomar, skador, störningar etc. ICF klassificerar konsekvenserna av en skada, sjukdom etc.

32 ICF ICF klassifikation av hälsokomponenter ICIDH klassifikation av sjukdomskonsekvenser

33 ICIDH Utvecklades från en första version fältprövningar av klassifikationen av funktionsbegränsingar och handikapp 1993 påbörjades revision av ICIDH 1998 påbörjades fältprövningar av ICIDH-2 över hela världen Presenterades slutversionen (ICF) vid WHO:s 54:e generalförsamling maj 2001

34 ICF Medicinsk modell: funktionshinder som ett problem hos en person Social modell: funktionshinder ett socialt skapat problem och en fråga om individers fulla integrering i samhället

35 ICF Bio-psyko-social modell Syntes av olika perspektiv för att erbjuda en sammanhållen syn på hälsa utifrån ett biologiskt, individuellt och socialt perspektiv

36 ICF Omfattar alla aspekter av människors hälsa (i vid bemärkelse) Beskrivs i termer av Hälsodomäner och hälsorelaterade domäner Sammanlagt över 1500 kategorier Användbar för alla människor

37 Syfte med ICF Vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer Gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, olika delar av hälso- och sjukvården, över tid

38 Tillämpningar av ICF Insamling och sammanställning av data Mätning av resultat, omgivningsfaktorer Bedömning av rehabiliteringsbehov, koppling av behandlingar till olika tillstånd Utvärdering av rehabiliteringsinsatser Utbildning, utformning av kursplaner

39 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

40 Terminologi Funktionstillstånd (functioning) Funktionshinder (disability) Person med funktionshinder (person with a disability) Funktionshindrad (disabled person) Socialstyrelsen person med funktionsnedsättning

41 ICF Två delar med vardera två komponenter: 1. Funktionstillstånd och funktionshinder - Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer - Aktivitet och delaktighet 2. Kontextuella faktorer - Omgivningsfaktorer - Personfaktorer

42 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

43 ICF Varje komponent består av olika domäner och varje domän av kategorier som är klassifikationsenheter Varje komponent kan uttryckas i såväl positiva som negativa termer

44 ICF Domän: Kroppsfunktioner Kapitel 1: Psykiska funktioner - Övergripande psykiska funktioner - Medvetandefunktioner - Orienteringsfunktioner - Intellektuella funktioner - Övergripande psykosociala funktioner - Temperament och personlighetsfunktioner - Energi och driftsfunktioner - Sömnfunktioner - Andra specificerade och ospecificerade övergripande psykiska funktioner - Specifika psykiska funktioner - Etc.

45 ICF Kapitel 1: Psykiska funktioner Avsnitt 1: Övergripande psykiska funktioner (b110-b139) - Medvetandefunktioner (b110) - Medvetandetillstånd (b1100) - Medvetandets kontinuitet (b1101) - Medvetandets beskaffenhet (b1102) - Andra ospecificerade medvetandefunktioner (b1108) - Ospecificerade medvetandefunktioner (b1109) - Orienteringsfunktioner - Orientering till tid (b1140) - Orientering till rum (b1141) - Etc.

46 ICF Kapitel 1: Psykiska funktioner Avsnitt 1: Övergripande psykiska funktioner (b110-b139) Medvetandefunktioner (b110) Allmänna psykiska funktioner rörande tillstånd av medvetenhet, uppmärksamhet och vakenhet inklusive tillståndets klarhet och kontinuitet Innefattar: funktioner av medvetandetillstånd Utesluter: orienteringsfunktioner (b114)

47 ICF I praktisk användning ett urval av koder (ICF core sets; standardurval) Längre version (comprehensive ICF core set) Kortare version (brief ICF core set)

48 ICF Länkning av instrument Linking analysis Vad beskriver och mäter ett item? Kan item kopplas till specifika kategorier och på vilken nivå?

49 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

50 ICF Kroppsfunktioner: kroppens fysiologiska funktioner funktionsnedsättningar Kroppsstrukturer: kroppens anatomiska delar strukturavvikelser betydande avvikelse eller förlust

51 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

52 ICF Aktivitet: en persons utförande av en uppgift eller handling aktivitetsbegränsningar Delaktighet: en persons engagemang i en livssituation delaktighetsinskränkningar svårighet vid utförandet eller problem i engagemang i livssituationer

53 ICF Aktivitet och delaktighet beskrivs utifrån: genomförande: beskriver vad en person gör i sin aktuella omgivning kapacitet: en persons förmåga att utföra en uppgift eller handling (den högsta möjliga funktionsnivån omgivningsanpassade förmågan)

54 ICF Skillnaden mellan kapacitet och genomförande ger en vägledning om vad som kan göras i personens omgivning för att förbättra genomförandet Svårigheter eller problem uppstår när det finns en kvalitativ eller kvantitativ förändring

55 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

56 ICF Kontextuella faktorer: omgivningsfaktorer: faktorer utanför personen; fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen som personen lever i personfaktorer: individuella bakgrunden till en persons liv och leverne; personliga egenskaper som kön, ras, ålder, livsstil, vanor, copingsätt, social bakgrund, yrke

57 ICF Omgivningsfaktorer: individnivå: omedelbara omgivning; hem, arbetsplats, skola, såväl fysiskt som socialt service, tjänster och system: formella och informella sociala strukturer och system i samhället; innefattar organisationer och tjänster som hänger samman med miljön, transporter, lagar, bestämmelser etc.

58 ICF Omgivningsfaktorer: Positiv aspekt: underlättande faktor (=resurs) Negativ aspekt : barriär eller hinder Personfaktorer: Klassificeras inte påverkar dock resultatet av olika interventioner

59 ??? Hur kan man använda och integrera ICF i rehabiliteringen?

60 Rehabilitering bedömning utvärdering planering behandling

61 Rehabilitering Rehabiliteringsplan: funktionshinder (F/A/D) omgivnings- och personfaktorer (resurser/hinder) huvudmål patient delmål anhöriga åtgärder ansvariga tidsplan utvärdering (måluppfyllelse)

62 Rehabiliteringsplan Tre steg Inledning Själva rehabiliteringen Utskrivningen och fortsättningen Rehabilitering vs. Andra åtgärder Rehabiliteringsplan vs. Hälsodokument

63 Rehabiliteringsplan Vad är syftet? För vem görs rehabiliteringsplanen? Vem äger rehabiliteringsplanen? Hur vet vi vad personen behöver för rehabilitering? Vem ska ansvara för att planen upprättas? Hur gör man personen delaktig?

64 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

65 REHABILITERINGSPLAN Namn Personnummer Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Psykiska funktioner och strukturer i nervsystemet Sinnesfunktioner och smärta samt ögat, örat mm. Röst- och talfunktioner och strukturer Hjärt-kärl, blodbildnings- immunsystem och andning Matsmältning, ämnesomsättning och endokrina funktioner Köns- och urinorgan samt reproduktion Neuromuskuloskeletalt och rörelserelaterat Hud mm. BEDÖMNING Funktionshinder Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Resurser Omgivnings- och personfaktorer Hinder

66 Namn Personnummer På kort sikt: PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål På lång sikt: Delmål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Måluppfyllelse

67 Namn Personnummer Delmål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Måluppfyllelse Övriga åtgärder Ansvarig Tidsplan Utvärdering

68 Namn Personnummer FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN REHABILITERINGSTEAMET

69 Rehabiliteringsepikris Delmål: att ville har tränat att...och kan vid utskrivningen Delmål: att kunna.. har fått...och kan vid utskrivningen Delmål: att skulle vara bostaden har...och vid utskrivningen kan

70 Exempel på rehabiliteringsplan efter stroke

71 REHABILITERINGSPLAN Namn Nils Personnummer Rehabiliteringsperiod BEDÖMNING Funktionshinder Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Nedsatt uppmärksamhet åt vänster sida Nedsatt känsel vänster sida Lindriga talsvårigheter Förmaksflimmer Högt blodtryck Sväljsvårigheter Diabetes Nedsatt rörelseförmåga/styrka vänster arm- ben. Nedsatt balans i stående och i rörelse Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Toalettbesök, tvätta och klä sig. Utföra tyngre hushållssysslor, laga mat Gå inom- och utomhus Köra bil, aktiviteter utanför hemmet t.ex. biblioteksbesök Omgivnings- och personfaktorer Resurser Bra bostad utan trappor. Hustru, gott socialt nätverk Ålderspensionär Hinder Lättstressad, orolig Kontrollbehov

72 Namn Nils Personnummer PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål På kort sikt Åter tidigare boende, självständig i aktiviteter i och utanför hemmet På lång sikt Kunna köra bil för att ta sig till affärer och till biblioteket Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Kunna göra sig förstådd i telefon Artikulationsövningar V 44 Log Klara gå inomhus med hjälpmedel Gång- balansträning, styrketräning och bassängträning. V 43 SG, Usk Klara gå i trappa självständigt med stöd av ledstång. Klara gå utomhus med hjälpmedel 500m Trappträning V 43 SG Gångträning utomhus V 44 SG Klara förflytta sig i och ur bil Praktisk träning V 42 SG AT Usk Kunna vara självständig i transporter vid aktiviteter utanför hemmet Kunna vara hemma på helgpermission Färdtjänstansökan, prova elmoped V 46 Q AT Hembesök, ansökan trygghetslarm V 41 AT, SG, Usk,Q

73 Namn Nils Personnummer Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara övre påklädning självständigt Praktisk tillämpning V 43 AT, Usk Klara ta på sig jackan Praktisk tillämpning, anpassning av kläder V 43 AT, Usk Klara toalettbesök självständigt Förflyttnings- balansträning, träning i aktiviteten V 42 AT Usk SG Klara duscha självständigt Utprovning av hjälpmedel, träning i aktivitet V 46 AT, Usk Klara tillreda lättare måltider med hjälpmedel Praktisk tillämpning, hjälpmedelsutprovning. V 46 AT Övriga åtgärder Tidsplan Ansvarig Utvärdering Blodtryckskontroller för att normalisera blodtrycket Läk, Ssk, Usk Följa blodsockernivå Läk, Ssk

74 Namn Nils Personnummer FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN Återbesök febr 08 för bedömning av bilkörningsförmågan med neuropsykologisk utredning, ögonkonsult och stroke driver test Medicinsk uppföljning, blodtrycks- och blodsockerkontroller VC Träning hos sjukgymnast och arbetsterapeut på VC. Strokegrupp på Rehabcentrum om ca 1 år. Namn på de som ingår i teamet REHABILITERINGSTEAMET

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken

Guide för rehabiliteringskliniken Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Februari 2014. Vad är ICF? Öystein Berge! oystein.berge@gotland.se!

Februari 2014. Vad är ICF? Öystein Berge! oystein.berge@gotland.se! Februari 2014 Vad är ICF? Öystein Berge! oystein.berge@gotland.se! Dagens föreläsning Nationellt fackspråk, vad är det?! ICF / KVÅ / ICHI! Vad är ICF?! Hur används ICF i Sverige?! Hur kan vi använda ICF

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser både i handläggning och utförande av insatser inom äldreomsorg med inriktning på SoL Samarbete

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Samarbete mellan två regeringsuppdrag Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre personer Nationellt fackspråk för vård och omsorg Ann-Helene

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Rehabilitering vid MS

Rehabilitering vid MS Rehabilitering vid MS Evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet Jan Lexell Professor, överläkare Rehabcentrum Lund-Orup, Universitetssjukhuset i Lund Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Information till patienter

Information till patienter Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar 1 (10) Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Senast uppdaterad

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

20 års perspektiv på personlig assistans RBUs konferens om Personlig assistans Stockholm 21 november 2014

20 års perspektiv på personlig assistans RBUs konferens om Personlig assistans Stockholm 21 november 2014 20 års perspektiv på personlig assistans RBUs konferens om Personlig assistans Stockholm 21 november 2014 Med dr Barbro Lewin, funktionshinderforskare knuten till nätverket Centrum för forskning om funktionshinder,

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer