REHABMETODIK. Jan Lexell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REHABMETODIK. Jan Lexell"

Transkript

1 REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet

2 REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen en översikt ICF och rehabiliteringsplaner Teamarbete och målformulering

3 I slutet av dagen Kunskap om rehabiliteringsprocessens olika delar Förstå uppbyggnaden av ICF Kunna använda en rehabiliteringsplan Medvetenhet om rehabiliteringsteamets betydelse Insikt om målformulering i rehabiliteringen

4 På sikt Föra in den nya kunskapen och färdigheten i den egna verksamheten Göra interdisciplinära rehabiliteringsplaner Få med brukaren och dennes anhöriga i rehabiliteringen

5 Rehabiliteringsprocessen en översikt

6 Rehabilitering Rehabilitation of people with disabilities is a process aimed at enabling them to reach and maintain their optimal physical, sensory, intellectual, psychological and social functional levels. Rehabilitation provides disabled people with the tools they need to attain independence and selfdetermination, and encompasses a wide range of activities including rehabilitative medical care, physical, psychological, speech, and occupational therapy and support services. WHO

7 Rehabilitering Med rehabilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter skada/sjukdom, genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder, allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Rehabilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras Socialstyrelsen

8 Rehabilitering rehabilitatio (lat. re-, åter + habilis, duglig) att återskapa förmågan att fungera normalt eller så normalt som möjligt

9 Rehabilitering Rehabiliteringens mål är att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga, självständighet och delaktighet socialt och i samhället

10 Rehabilitering genom att möjliggöra för personer med funktionshinder att uppleva att de kan tillfredsställa egna mål inom familjeliv, yrkesarbete och fritidsaktiviteter.

11 Rehabilitering Att öka personens (och dennes närstående) medvetenhet om sina möjligheter utifrån resurser och begränsningar, genom tex information, utbildning, träning, hjälpmedelsutprovning, bostadsanpassning, arbetsplatsbesök, medicinsk behandling.

12 Rehabilitering Rehabiliteringen inom hälso- och sjukvården är en process som börjar när skadan eller sjukdomen uppstår och fortsätter så länge behovet av insatser föreligger.

13 Rehabilitering Rehabilitering är en process som: utgår från individens upplevda oförmåga, behov och intressen är målinriktad och teambaserad innefattar sammansatta och samordnade åtgärder i tiden avgränsad i vissa fall återkommande (progredierande sjd)

14 Rehabilitering Rehabilitering är en process som stödjer personen och dennes anhöriga att få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser mobilisera egna resurser att hantera det nya livet utveckla personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla för att nå gamla och nya mål i livet

15 Rehabilitering Rehabilitering är en pedagogisk process som syftar till att förändra ett beteende (hos personen eller dennes anhörig) och alltså mycket mer än bara fysisk träning!

16 Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen: tid rum etnicitet kulturella aspekter

17 Rehabilitering Inom rehabiliteringen två olika typer av processer: rehabiliteringsprocessen vid en plötslig skada eller sjukdom (tex ryggmärgsskada, hjärnskada, hjärtinfarkt, benbrott) rehabiliteringsprocessen vid en kronisk sjukdom (tex MS, muskeldystrofi, Parkinsons sjukdom, reumatoid artrit)

18 Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen vid en plötslig skada eller sjukdom: behov av direkta insatser börjar parallellt med akuta insatser behov av vårdkedja kan sträcka sig över flera år har alltid ett slut

19 Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen vid en kronisk sjukdom: återkommande pga sjukdomens progress kontinuerlig revidering av mål och insatser insatser av varierande typ och grad insatser på olika nivåer i sjukvården och samhället i stort

20 Rehabilitering Interdisciplinärt teamarbete behandlarna arbetar i nära samverkan med den drabbade, dennes anhöriga och med varandra för att uppnå gemensamma mål.

21 Rehabilitering Läkare och omvårdnadspersonal diagnos, prognos, utredning, symtomatisk behandling Arbetsterapeut ADL-förmåga, bostad, arbete, fritid, hjälpmedel Sjukgymnast styrka, uthållighet, balans, koordination, gång Kurator psykosocial situation, familj, arbete, LSS Psykolog, logoped kognition, sinnesstämning, tal- och språk, sväljning

22 Rehabilitering bedömning utvärdering planering behandling

23 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

24 Rehabilitering Rehabiliteringsplan: funktionshinder (F/A/D) omgivnings- och personfaktorer (resurser/hinder) huvudmål patient delmål anhöriga åtgärder ansvariga tidsplan utvärdering (måluppfyllelse)

25 Rehabilitering Rehabiliterings- och hälsoplan! tydliggöra behov, åtgärder, resursanvändning och ansvarsfördelning fokusera på rehabilitering och andra åtgärder för optimal hälsa och välbefinnande allt det vi gör är inte rehabilitering åtgärder för att må bra minst lika viktiga friskvård för funktionshindrade! tydliggöra brukarens ansvar

26 Rehabilitering eliminera kompensera träna

27 Rehabilitering Elimination undanröja ett (ofta) medicinskt problem, minimera konsekvensen av problemet Kompensation anpassning till en funktionsnedsättning/ aktivitetsbegränsning genom tex hjälpmedel, kompensatoriska strategier Träning förbättra en funktion/aktivitet genom träning

28 Rehabilitering Att mäta och utvärdera: mätning av givna insatser och behandlingar uppnåddes en förbättring och hur stor var den? utvärdering av uppsatta mål och måluppfyllelse uppnåddes målen eller ej och i vilken grad?

29 ICF och rehabiliteringsplaner

30 ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)

31 WHO ICD-10 klassificerar sjukdomar, skador, störningar etc. ICF klassificerar konsekvenserna av en skada, sjukdom etc.

32 ICF ICF klassifikation av hälsokomponenter ICIDH klassifikation av sjukdomskonsekvenser

33 ICIDH Utvecklades från en första version fältprövningar av klassifikationen av funktionsbegränsingar och handikapp 1993 påbörjades revision av ICIDH 1998 påbörjades fältprövningar av ICIDH-2 över hela världen Presenterades slutversionen (ICF) vid WHO:s 54:e generalförsamling maj 2001

34 ICF Medicinsk modell: funktionshinder som ett problem hos en person Social modell: funktionshinder ett socialt skapat problem och en fråga om individers fulla integrering i samhället

35 ICF Bio-psyko-social modell Syntes av olika perspektiv för att erbjuda en sammanhållen syn på hälsa utifrån ett biologiskt, individuellt och socialt perspektiv

36 ICF Omfattar alla aspekter av människors hälsa (i vid bemärkelse) Beskrivs i termer av Hälsodomäner och hälsorelaterade domäner Sammanlagt över 1500 kategorier Användbar för alla människor

37 Syfte med ICF Vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer Gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, olika delar av hälso- och sjukvården, över tid

38 Tillämpningar av ICF Insamling och sammanställning av data Mätning av resultat, omgivningsfaktorer Bedömning av rehabiliteringsbehov, koppling av behandlingar till olika tillstånd Utvärdering av rehabiliteringsinsatser Utbildning, utformning av kursplaner

39 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

40 Terminologi Funktionstillstånd (functioning) Funktionshinder (disability) Person med funktionshinder (person with a disability) Funktionshindrad (disabled person) Socialstyrelsen person med funktionsnedsättning

41 ICF Två delar med vardera två komponenter: 1. Funktionstillstånd och funktionshinder - Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer - Aktivitet och delaktighet 2. Kontextuella faktorer - Omgivningsfaktorer - Personfaktorer

42 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

43 ICF Varje komponent består av olika domäner och varje domän av kategorier som är klassifikationsenheter Varje komponent kan uttryckas i såväl positiva som negativa termer

44 ICF Domän: Kroppsfunktioner Kapitel 1: Psykiska funktioner - Övergripande psykiska funktioner - Medvetandefunktioner - Orienteringsfunktioner - Intellektuella funktioner - Övergripande psykosociala funktioner - Temperament och personlighetsfunktioner - Energi och driftsfunktioner - Sömnfunktioner - Andra specificerade och ospecificerade övergripande psykiska funktioner - Specifika psykiska funktioner - Etc.

45 ICF Kapitel 1: Psykiska funktioner Avsnitt 1: Övergripande psykiska funktioner (b110-b139) - Medvetandefunktioner (b110) - Medvetandetillstånd (b1100) - Medvetandets kontinuitet (b1101) - Medvetandets beskaffenhet (b1102) - Andra ospecificerade medvetandefunktioner (b1108) - Ospecificerade medvetandefunktioner (b1109) - Orienteringsfunktioner - Orientering till tid (b1140) - Orientering till rum (b1141) - Etc.

46 ICF Kapitel 1: Psykiska funktioner Avsnitt 1: Övergripande psykiska funktioner (b110-b139) Medvetandefunktioner (b110) Allmänna psykiska funktioner rörande tillstånd av medvetenhet, uppmärksamhet och vakenhet inklusive tillståndets klarhet och kontinuitet Innefattar: funktioner av medvetandetillstånd Utesluter: orienteringsfunktioner (b114)

47 ICF I praktisk användning ett urval av koder (ICF core sets; standardurval) Längre version (comprehensive ICF core set) Kortare version (brief ICF core set)

48 ICF Länkning av instrument Linking analysis Vad beskriver och mäter ett item? Kan item kopplas till specifika kategorier och på vilken nivå?

49 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

50 ICF Kroppsfunktioner: kroppens fysiologiska funktioner funktionsnedsättningar Kroppsstrukturer: kroppens anatomiska delar strukturavvikelser betydande avvikelse eller förlust

51 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

52 ICF Aktivitet: en persons utförande av en uppgift eller handling aktivitetsbegränsningar Delaktighet: en persons engagemang i en livssituation delaktighetsinskränkningar svårighet vid utförandet eller problem i engagemang i livssituationer

53 ICF Aktivitet och delaktighet beskrivs utifrån: genomförande: beskriver vad en person gör i sin aktuella omgivning kapacitet: en persons förmåga att utföra en uppgift eller handling (den högsta möjliga funktionsnivån omgivningsanpassade förmågan)

54 ICF Skillnaden mellan kapacitet och genomförande ger en vägledning om vad som kan göras i personens omgivning för att förbättra genomförandet Svårigheter eller problem uppstår när det finns en kvalitativ eller kvantitativ förändring

55 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

56 ICF Kontextuella faktorer: omgivningsfaktorer: faktorer utanför personen; fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen som personen lever i personfaktorer: individuella bakgrunden till en persons liv och leverne; personliga egenskaper som kön, ras, ålder, livsstil, vanor, copingsätt, social bakgrund, yrke

57 ICF Omgivningsfaktorer: individnivå: omedelbara omgivning; hem, arbetsplats, skola, såväl fysiskt som socialt service, tjänster och system: formella och informella sociala strukturer och system i samhället; innefattar organisationer och tjänster som hänger samman med miljön, transporter, lagar, bestämmelser etc.

58 ICF Omgivningsfaktorer: Positiv aspekt: underlättande faktor (=resurs) Negativ aspekt : barriär eller hinder Personfaktorer: Klassificeras inte påverkar dock resultatet av olika interventioner

59 ??? Hur kan man använda och integrera ICF i rehabiliteringen?

60 Rehabilitering bedömning utvärdering planering behandling

61 Rehabilitering Rehabiliteringsplan: funktionshinder (F/A/D) omgivnings- och personfaktorer (resurser/hinder) huvudmål patient delmål anhöriga åtgärder ansvariga tidsplan utvärdering (måluppfyllelse)

62 Rehabiliteringsplan Tre steg Inledning Själva rehabiliteringen Utskrivningen och fortsättningen Rehabilitering vs. Andra åtgärder Rehabiliteringsplan vs. Hälsodokument

63 Rehabiliteringsplan Vad är syftet? För vem görs rehabiliteringsplanen? Vem äger rehabiliteringsplanen? Hur vet vi vad personen behöver för rehabilitering? Vem ska ansvara för att planen upprättas? Hur gör man personen delaktig?

64 Rehabilitering Hälsobetingelse Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder)

65 REHABILITERINGSPLAN Namn Personnummer Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Psykiska funktioner och strukturer i nervsystemet Sinnesfunktioner och smärta samt ögat, örat mm. Röst- och talfunktioner och strukturer Hjärt-kärl, blodbildnings- immunsystem och andning Matsmältning, ämnesomsättning och endokrina funktioner Köns- och urinorgan samt reproduktion Neuromuskuloskeletalt och rörelserelaterat Hud mm. BEDÖMNING Funktionshinder Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Resurser Omgivnings- och personfaktorer Hinder

66 Namn Personnummer På kort sikt: PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål På lång sikt: Delmål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Måluppfyllelse

67 Namn Personnummer Delmål Åtgärd Ansvarig Tidsplan Måluppfyllelse Övriga åtgärder Ansvarig Tidsplan Utvärdering

68 Namn Personnummer FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN REHABILITERINGSTEAMET

69 Rehabiliteringsepikris Delmål: att ville har tränat att...och kan vid utskrivningen Delmål: att kunna.. har fått...och kan vid utskrivningen Delmål: att skulle vara bostaden har...och vid utskrivningen kan

70 Exempel på rehabiliteringsplan efter stroke

71 REHABILITERINGSPLAN Namn Nils Personnummer Rehabiliteringsperiod BEDÖMNING Funktionshinder Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Nedsatt uppmärksamhet åt vänster sida Nedsatt känsel vänster sida Lindriga talsvårigheter Förmaksflimmer Högt blodtryck Sväljsvårigheter Diabetes Nedsatt rörelseförmåga/styrka vänster arm- ben. Nedsatt balans i stående och i rörelse Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Toalettbesök, tvätta och klä sig. Utföra tyngre hushållssysslor, laga mat Gå inom- och utomhus Köra bil, aktiviteter utanför hemmet t.ex. biblioteksbesök Omgivnings- och personfaktorer Resurser Bra bostad utan trappor. Hustru, gott socialt nätverk Ålderspensionär Hinder Lättstressad, orolig Kontrollbehov

72 Namn Nils Personnummer PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål På kort sikt Åter tidigare boende, självständig i aktiviteter i och utanför hemmet På lång sikt Kunna köra bil för att ta sig till affärer och till biblioteket Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Kunna göra sig förstådd i telefon Artikulationsövningar V 44 Log Klara gå inomhus med hjälpmedel Gång- balansträning, styrketräning och bassängträning. V 43 SG, Usk Klara gå i trappa självständigt med stöd av ledstång. Klara gå utomhus med hjälpmedel 500m Trappträning V 43 SG Gångträning utomhus V 44 SG Klara förflytta sig i och ur bil Praktisk träning V 42 SG AT Usk Kunna vara självständig i transporter vid aktiviteter utanför hemmet Kunna vara hemma på helgpermission Färdtjänstansökan, prova elmoped V 46 Q AT Hembesök, ansökan trygghetslarm V 41 AT, SG, Usk,Q

73 Namn Nils Personnummer Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara övre påklädning självständigt Praktisk tillämpning V 43 AT, Usk Klara ta på sig jackan Praktisk tillämpning, anpassning av kläder V 43 AT, Usk Klara toalettbesök självständigt Förflyttnings- balansträning, träning i aktiviteten V 42 AT Usk SG Klara duscha självständigt Utprovning av hjälpmedel, träning i aktivitet V 46 AT, Usk Klara tillreda lättare måltider med hjälpmedel Praktisk tillämpning, hjälpmedelsutprovning. V 46 AT Övriga åtgärder Tidsplan Ansvarig Utvärdering Blodtryckskontroller för att normalisera blodtrycket Läk, Ssk, Usk Följa blodsockernivå Läk, Ssk

74 Namn Nils Personnummer FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN Återbesök febr 08 för bedömning av bilkörningsförmågan med neuropsykologisk utredning, ögonkonsult och stroke driver test Medicinsk uppföljning, blodtrycks- och blodsockerkontroller VC Träning hos sjukgymnast och arbetsterapeut på VC. Strokegrupp på Rehabcentrum om ca 1 år. Namn på de som ingår i teamet REHABILITERINGSTEAMET

Modern rehabilitering En process med många delar

Modern rehabilitering En process med många delar Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Granskningsmall handläggningsdokumentation Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Läs mer

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 2017 2 Individens behov i centrum Behovsinriktat Systematiskt IBIC Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Varför och

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref. När rubriknivåerna låsts upp a vi ta bort mallen ICF kort Vårdbegäran Kontaktorsak Närvarande Hälsoproblem Nuvarande hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Hälsoupplevelse Epidemiologit Läkemedel Övriga undersökningar

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Innehåll i dagens föreläsning. En mängd olika konsekvenser. Förekomst och riskfaktorer. Strokerehabilitering teamarbete!

Innehåll i dagens föreläsning. En mängd olika konsekvenser. Förekomst och riskfaktorer. Strokerehabilitering teamarbete! Att drabbas av stroke mitt i livet så anpassar du rehabiliteringen till yngre patienter Christina Brogårdh Universitetslektor, docent Institutionen för hälsovetenskaper Lunds universitet Vo Neurologi och

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning; Tidsuppfattning Vad är det? Vad vet man idag? Definitioner av begrepp och vad man idag vet om hur tidsuppfattning utvecklas Litteraturstudie om tidsuppfattning; Begrepp, utveckling och intervention. Master

Läs mer

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder ICF CHECKLISTA Version 2.1a, för klinisk användning, av International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av Funktionstillstånd, Funktionshinder och Hälsa Detta är en checklista

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Mappning av BDA till ICF

Mappning av BDA till ICF Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.

Läs mer

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Läs mer

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand "Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet

Läs mer

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Version 2,0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Version 2,0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Version 2,0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS ILG-dagen, Ytterjärna 21 april 2018 Barbro Lewin, med dr, funktionshinderforskare, tidigare föreståndare vid Centrum för

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning Beslutad av: Socialnämnd, den 29-05-2019 Dokumentansvarig: Ingela Holmström Diarienummer:

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Charlotte Nyberg Planeringsledare Stadsledningskontoret 2017-09-22 Individens behov i centrum (IBIC- ÄO) Information för privata utförare Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram en modell för behovsinriktat

Läs mer

MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla

MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla Jan Lexell Professor, överläkare VO Rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Lund Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Livsområden 1Lärande och tillämpa kunskap 2Allmänna uppgifter och krav 3Kommunikation 4Förflyttning 5Personlig vård 6Hemliv 7Mellanmänskliga interaktioner och

Läs mer

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) FoU Rapport ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0019.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus rev 2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 4 HJÄRNSKADEENHETENS

Läs mer

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken

Guide för rehabiliteringskliniken Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet Att mena samma sak? SIB RC ZZ Emotionellt stöd

Läs mer

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus 2011 rev. 2013 rev. 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Rehabilitering av personer med spinal skada

Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabilitering av personer med spinal skada Rehabiliteringsprogram Spinalskadeenheten Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS Gäller från 2014-12-01 PROGRAM FÖR HÖGSPECIALISERAD

Läs mer