Innehåll i dagens föreläsning. En mängd olika konsekvenser. Förekomst och riskfaktorer. Strokerehabilitering teamarbete!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll i dagens föreläsning. En mängd olika konsekvenser. Förekomst och riskfaktorer. Strokerehabilitering teamarbete!"

Transkript

1 Att drabbas av stroke mitt i livet så anpassar du rehabiliteringen till yngre patienter Christina Brogårdh Universitetslektor, docent Institutionen för hälsovetenskaper Lunds universitet Vo Neurologi och Rehabiliteringsmedicin, Skånes universitetssjukhus Innehåll i dagens föreläsning Att drabbas av stroke mitt i livet: Förekomst, riskfaktorer och konsekvenser Hur yngre personer som insjuknat i stroke upplever att det påverkar deras livssituation Olika rehabiliteringsinsatser för personer i arbetsför ålder Förekomst och riskfaktorer Cirka 3 personer insjuknar årligen i Sverige Ca 2% är i arbetsför ålder Riskfaktorer, tex» Kardiovaskulära, högt blodtryck, höga blodfetter, obehandlat förmaksflimmer, rökning, övervikt, diabetes, låg grad av fysisk aktivitet, kost, andra sjukdomar, ärftlighet, ålder Asplund K, 23, Bergman EM et al 215, Gonzales-Gomez, 216, En mängd olika konsekvenser Fysiska och kognitiva:» Nedsatt motorik, känsel, balans, syn, tal- och sväljning, tarm- och blåsproblem, sexuell dysfunktion, perception, trötthet, nedstämdhet, minne, initiativ- och problemlösningsförmåga, ibland osynliga funktionsnedsättningar Påverkan på aktivitet och delaktighet:» Personlig vård, gång, hushåll, arbetsåtergång, engagera sig i familj, delta i sociala sammanhang Förändrad identitet, roll, relation till andra Borg J, et al 215; Thomsen, et al J Clin Nursing 29, Lawrence M, BJN 21 En mängd olika konsekvenser Ofta långvariga problem Nedsatt hälsa trots mild stroke Trötthet, ångest/depression Begränsningar i personlig vård, förflyttningar, att arbeta, utföra fritidsaktiviteter Låg fysisk aktivitetsnivå Påverkan inom många viktiga livsområden Teamarbete viktigt också i ett långt perspektiv! Palmcrantz, S et al. BMC Neurol 214; Maajijwee et al, E J Neurol 216 Strokerehabilitering teamarbete! Läkare och omvårdnadspersonal diagnos, prognos, utredning, symtomatisk behandling Arbetsterapeut ADL-förmåga, bostad, arbete, fritid, hjälpmedel Fysioterapeut styrka, uthållighet, balans, koordination, gång Kurator psykosocial situation, familj, arbete, LSS Psykolog, logoped kognition, sinnestämning, tal- och språk, sväljning Clarke & Foster, 215 1

2 år veckor dagar Rehabilitering Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter arbetslivsinriktade, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och av teknisk art utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen Rehabilitering Strokerehabilitering målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår Rehabilitering är en process som stödjer personen och dennes anhöriga att få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser mobilisera egna resurser att hantera det nya livet utveckla personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla för att nå gamla och nya mål i livet Strokerehabilitering Rehabilitering för yngre med stroke Strokeenhet Tidig rehabilitering Utskrivning Tidig koordinerad hemrehab Dagrehab Primärvård Kommun Uppföljning Fortsatt rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Friskvård Patientförening Deltagarnas egna upplevelser: Frustration Paralyserad i vardagen» Fatigue, svårt att återgå i arbete, engagera sig i familj och vänner, nyorientering» Föräldrarollen och ekonomin påverkades negativt Utanför och osynlig»bristande delaktighet i rehabprocessen, bristande information/åldersrelaterade åtgärder, för lite rehab Röding et al. Disability & Rehabil 23 2

3 Strokerehabilitering teamarbete! Strokerehabilitering Utvärdera effekter av olika insatser Utvärdering Bedömning Planering Konsekvenserna av insjuknandet i stroke Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Hälsobetingelse Aktivitet Delaktighet Förändringar av funktions- och aktivitetsförmåga, livstillfredställelse över tid Lexell J & Brogårdh C. NeuroRehabil 215 Behandling Specifika profession- och teaminsatser Mål och planering av insatser Omgivningsfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Personfaktorer Att kartlägga konsekvenserna Kroppsfunktioner, exempel Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Röst- och talfunktioner Hjärt-och kärlfunktioner, immunsystem, andning Funktioner i köns- och urinorganen, reproduktion Neuromuskuloskelatala och rörelserelaterade funktioner Att kartlägga konsekvenserna Aktivitet och Delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap se, lyssna, läsa, skriva, fokusera uppmärksamhet, fatta beslut Allmänna uppgifter och krav hantera stress, genomföra daglig rutin Kommunikation Förflyttning bibehålla kroppsställning, gå, bära föremål, användning av arm och hand, transportera sig Att kartlägga konsekvenserna Strokerehabilitering teamarbete! Personlig vård tvätta sig, äta/dricka, sköta sin hälsa Hemliv skaffa bostad, måltider, hushållsarbete, bistå andra... Mellanmänskliga relationer Viktiga livsområden arbete, utbildning, ekonomi Samhällsgemenskap fritid, politik, andlighet Rehabiliteringsplan: Funktionsnedsättningar Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Resurser, hinder Huvudmål, Egna förväntningar Delmål Åtgärder Tidplan Ansvarig Ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Patient Närstående 3

4 REHABILITERINGSPLAN Diagnos Högersidig stroke Rehabiliteringsperiod 5 veckor PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål Egna förväntningar På kort sikt Åter tidigare boende, självständig i aktiviteter i och utanför hemmet BEDÖMNING Funktionshinder Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet På lång sikt Kunna köra bil för att ta sig till affärer och andra aktiviteter, arbetsåtergång Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara toalettbesök självständigt Förflyttnings- balansträning, träning i V 2 FT, AT, aktiviteten Usk, Nedsatt uppmärksamhet åt vänster sida Nedsatt känsel vänster sida Lindriga talsvårigheter Toalettbesök, tvätta och klä sig Göra sig förstådd i telefon Utföra tyngre hushållssysslor, laga mat Klara gå inomhus utan hjälpmedel Gång- och balansträning, styrketräning och bassängträning V 4 FT, Usk Lindriga sväljningssvårigheter Gå inom- och utomhus Klara gå i trappa självständigt Trappträning V 3 FT Nedsatt rörelseförmåga/styrka vänster arm och ben Köra bil, klara aktiviteter utanför hemmet med stöd av ledstång. Nedsatt balans i stående och i rörelse Klara gå utomhus med Gångträning utomhus V 4 FT hjälpmedel 5 meter Klara förflytta sig i och ur bil Praktisk träning V 3 FT, AT, Usk Omgivnings- och personfaktorer Resurser Hinder Kunna vara hemma på helgpermission Hembesök, ansökan trygghetslarm V 3 AT, FT, Usk,Q Bra bostad utan trappor. Lättstressad, orolig Hustru, gott socialt nätverk Kontrollbehov Kunna göra sig förstådd i telefon Artikulationsövningar, v3 Log, FT andningsövningar Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara övre påklädning självständigt Praktisk tillämpning V 3 AT, Usk FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN Återbesök om 3 månader för bedömning av bilkörningsförmågan med neuropsykologisk utredning, ögonkonsult och Klara duscha självständigt Utprovning av hjälpmedel, träning i aktivitet V 4 AT, Usk arbetsterapeutbedömning. Bedömning av arbetsåtergång Medicinsk uppföljning, blodtrycks- och blodsockerkontroller på Vårdcentralen Träning hos fysioterapeut och arbetsterapeut på Vårdcentralen. Klara tillreda lättare måltider med Praktisk tillämpning, V 5 AT Kontakt med patientföreningen hjälpmedel hjälpmedelsutprovning Orka arbeta vid datorn 3 minuter Praktisk tillämpning, arm- och V 5 AT, FT, handträning, lära sig ta pauser Psyk Kunna hantera oro och stress Samtalsstöd V 5 Psyk, Q, Ssk REHABILITERINGSTEAMET Övriga åtgärder Tidsplan Ansvarig Utvärdering på de som ingår i teamet. Blodtryckskontroller för att normalisera blodtrycket V 3 Läk, Ssk, Usk Få kontroll på blodsockret V 3 Läk, Ssk Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Evidensbaserad strokerehabilitering Forskning - specifika insatser Personens erfarenhet och önskemål Personens situation och omständigheter Professionell expertis Bästa tillgängliga kunskap Fatigue Fysisk aktivitet Konditionsträning, styrketräning Arm- och handträning Arbetsåtergång Samtalsstöd 4

5 Fatigue efter stroke Fatigue efter stroke Def: Tidig utmattning vid mentala och/eller fysiska aktiviteter, brist på energi och motstånd till ansträngning Vanligt efter stroke, även efter minor stroke 23%-75% av alla drabbas Okänd orsak Samband mellan fatigue ångest/depression, grad av recovery, ADL beroende, smärta, sömn och hälsa Finns flera olika skattningsskalor, tex: Fatigue Assessment Scale (FAS), Fatigue Severity Scale (FSS), Fatigue Impairment Scale (FIS), Ponchel et al 215; Bråndal A et al, 216 Wu 215 (12 RCT studier; 73 deltagare)»5 studier - effekt av läkemedel (tex fluoxetin)»2 studier - effekt av fatigue utbildningsprogram och mindfulness Resultat: i dagsläget ingen evidens att dessa interventioner minskar/förebygger fatigue efter stroke»små studier, låg kvalitet på studierna Bör beakta depression, ångest, copingstrategier Oklar effekt av fysisk aktivitet»positivt att kombinera kognitiv träning o fysisk aktivitet Duncan et al, 212.; Zedlitz et al 212; Wu et al, Cochrane review 215 Fysisk aktivitet efter stroke Inaktivitet vanligare efter stroke än i befolkningen 2%-7% depression; 4% uppger trötthet (fatigue) Orsaker till fysisk inaktivitet Minskad tilltro till sin förmåga, bristande stöd, höga kostnader, ej kunskap om lämpliga träningslokaler, vet ej hur träningen ska läggas upp och genomföras, transportproblem Stöd på olika sätt viktigt för att öka den fysiska aktiviteten Fysisk aktivitet och levnadsvanor Vardagsmotion Allmänna rekommendationer:»15 minuter/vecka, måttlig intensitet Promenader, cykling, bassäng, trädgårdsarbete, träning Hälsosamma levnadsvanor Rådgivande samtal angående tobak, kost, alkohol, fysisk aktivitet (FaR) Brogårdh, C & Lexell, J. Effects of Cardiorespiratory Fitness and Muscle Resistance Training After Stroke. PM R 212;4: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211 Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande effekter Återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga Förebygger andra sjukdomar Ökar välbefinnandet Bidrar till att bli så aktiv som möjligt i samhällslivet Fysisk aktivitet vid stroke Personer som har haft en stroke bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att: öka gångförmåga, minska funktionsnedsättning (++++) förbättra aktivitetsförmåga i dagliga livet (++) öka kondition (++++) och styrka (+++) Individanpassad träning av medicinskt utbildad personal Willen C, et al, FYSS-kapitel STROKE 217 5

6 Konditionsträning efter stroke Review: 1 RCT (21-212), 581 deltagare Träning på gångband eller ergometercykel 5%-85% av max hjärtfrekvens, 2-5 ggr/vecka under 4-12 veckor Ökad VO 2 max och träningstolerans Ökad gångförmåga (antal steg, steglängd, gånghastighet, uthållighet) efter konditionsträning på gångmatta Effekt på kognition och humör fortfarande oklart Brogårdh & Lexell. Effects of Cardiorespiratory Fitness and Muscle- Resistance Training After Stroke. PM R 212; 4:91-97 Styrketräning efter stroke 24 män och kvinnor (5-69 år) Styrketräning eller kontrollgrupp 7-48 månader efter stroke Knästräckare- och böjare 8% av 1RM (6-8 reps, 2 sets) 2 grr/vecka i 1 veckor Hur påverkas styrka, gångförmåga och upplevd delaktighet? Uppföljning efter 5 månader och 4 år Flansbjer UB et al. J Rehabil Med, 28 Styrketräning efter stroke Nedsatt arm/handfunktion efter stroke Nonparetic knee extension Nonparetic knee flexion Isokinetic knee muscle strength Paretic knee extension Paretic knee flexion Flansbjer, Lexell, Brogårdh. J Rehabil Med, 212 Efter träning: Förbättrad styrka (14%-7%) Ingen ökad spasticitet Små förbättringar av gångförmågan 4-årsuppföljning: Bibehållen styrka och gångförmåga Constraint Induced Movement Therapy (CIMT/CI-terapi) Mental träning Spegelterapi Virtuell träning Repetitiv träning Pollock et a. Cochrane review 214 ; Veerbeek et al 214 Positiv effekt avseende funktionsförmåga och/eller aktivitetsförmåga Modifierad CIMT (CI-terapi) Träningsupplägg: < 6 timmars uppgiftsspecifik träning/dag av påverkad arm och hand, under ett par eller flera veckor Vante icke-påverkad hand < 9% av vaken tid Träning med/utan standardiserad feedback och hemträning Resultat: Förbättrad arm/handfunktion och förmåga att kunna använda armen i vardagliga aktiviteter direkt efter träning med kvarstående effekt i flera månader Kwakkel et al. Lancet Neurology 215 mcimt Effekter efter träning 6

7 Arbetsåtergång efter stroke mcimt Effekter efter 4-5 mån Upp till 3 år efter stroke (Westerlind E et al 216) Faktorer av betydelse för arbetsåtergång: Efter 6 mån: ålder, utbildningsnivå, samsjuklighet, grad av oberoende (Chang et al 216; Van Patten et al 216) Efter 6 år: grad av kognitiv/motorisk funktion, grad av beroende vid utskrivning, sjukskrivning före stroke (Westerlind E et al 216) Självskattad hälsa, grad av funktionsnedsättningar (Palmcrantz et al 214, Larsen LP et al 216) Betydelsefullt för hälsa och livskvalitet Arbetsåtergång efter stroke Underlättande faktorer: Utbildning för arbetsgivarna Individuella lösningar och strategier, samarbete mellan flera aktörer, stöd och anpassningar Stark vilja och kämparanda hos den drabbade Försvårande faktorer: Brist på förståelse, tunga arbetsmoment, kognitiva funktionsnedsättningar, trötthet (fatigue) Psykosocialt stöd Samtalsstöd och familjestöd Lindra emotionella och psykiska reaktioner» Ökad motivation, självförtroende, ork att kämpa vidare» Underlättat praktiska lösningar» Ny identitet och roll» Även närstående/barn behov av stöd och samtal, ökad kunskap om stroke och dess konsekvenser» Påfrestningar att klara arbete och att stötta anhörig» Adaptation Chang 216; Vestling M, et al 213 Kitzmuller G, et al 212 Ta med hem budskap! Konsekvenserna hos yngre personer som insjuknat i stroke är ofta komplexa Personcentrerad samordnad teamrehabilitering viktig där närstående inkluderas Individ- och åldersanpassade åtgärder Intensiv och uppgiftsspecifik träning kan leda till betydelsefulla förbättringar i dagliga livet Långvarigt stöd, fungerande vårdkedja och ibland återkommande rehabilitering viktigt Tack för visat intresse! 7

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Modern rehabilitering En process med många delar

Modern rehabilitering En process med många delar Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Mappning av BDA till ICF

Mappning av BDA till ICF Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet

Läs mer

Norrlandstingens regionförbund

Norrlandstingens regionförbund Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning Beslutad av: Socialnämnd, den 29-05-2019 Dokumentansvarig: Ingela Holmström Diarienummer:

Läs mer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen

Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen Etiska plattformen för prioriteringar i vården Människovärdesprincipen allas lika värde

Läs mer

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV, Personcentrerad vård Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland 2016-2017 PCV, 2017-09-28 Uppdraget Personcentrerad vård En satsning inom Region Östergötland för att öka medvetenheten om

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer

Läs mer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer