Innehåll i dagens föreläsning. En mängd olika konsekvenser. Förekomst och riskfaktorer. Strokerehabilitering teamarbete!
|
|
- Maj-Britt Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att drabbas av stroke mitt i livet så anpassar du rehabiliteringen till yngre patienter Christina Brogårdh Universitetslektor, docent Institutionen för hälsovetenskaper Lunds universitet Vo Neurologi och Rehabiliteringsmedicin, Skånes universitetssjukhus Innehåll i dagens föreläsning Att drabbas av stroke mitt i livet: Förekomst, riskfaktorer och konsekvenser Hur yngre personer som insjuknat i stroke upplever att det påverkar deras livssituation Olika rehabiliteringsinsatser för personer i arbetsför ålder Förekomst och riskfaktorer Cirka 3 personer insjuknar årligen i Sverige Ca 2% är i arbetsför ålder Riskfaktorer, tex» Kardiovaskulära, högt blodtryck, höga blodfetter, obehandlat förmaksflimmer, rökning, övervikt, diabetes, låg grad av fysisk aktivitet, kost, andra sjukdomar, ärftlighet, ålder Asplund K, 23, Bergman EM et al 215, Gonzales-Gomez, 216, En mängd olika konsekvenser Fysiska och kognitiva:» Nedsatt motorik, känsel, balans, syn, tal- och sväljning, tarm- och blåsproblem, sexuell dysfunktion, perception, trötthet, nedstämdhet, minne, initiativ- och problemlösningsförmåga, ibland osynliga funktionsnedsättningar Påverkan på aktivitet och delaktighet:» Personlig vård, gång, hushåll, arbetsåtergång, engagera sig i familj, delta i sociala sammanhang Förändrad identitet, roll, relation till andra Borg J, et al 215; Thomsen, et al J Clin Nursing 29, Lawrence M, BJN 21 En mängd olika konsekvenser Ofta långvariga problem Nedsatt hälsa trots mild stroke Trötthet, ångest/depression Begränsningar i personlig vård, förflyttningar, att arbeta, utföra fritidsaktiviteter Låg fysisk aktivitetsnivå Påverkan inom många viktiga livsområden Teamarbete viktigt också i ett långt perspektiv! Palmcrantz, S et al. BMC Neurol 214; Maajijwee et al, E J Neurol 216 Strokerehabilitering teamarbete! Läkare och omvårdnadspersonal diagnos, prognos, utredning, symtomatisk behandling Arbetsterapeut ADL-förmåga, bostad, arbete, fritid, hjälpmedel Fysioterapeut styrka, uthållighet, balans, koordination, gång Kurator psykosocial situation, familj, arbete, LSS Psykolog, logoped kognition, sinnestämning, tal- och språk, sväljning Clarke & Foster, 215 1
2 år veckor dagar Rehabilitering Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter arbetslivsinriktade, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och av teknisk art utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen Rehabilitering Strokerehabilitering målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår Rehabilitering är en process som stödjer personen och dennes anhöriga att få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser mobilisera egna resurser att hantera det nya livet utveckla personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla för att nå gamla och nya mål i livet Strokerehabilitering Rehabilitering för yngre med stroke Strokeenhet Tidig rehabilitering Utskrivning Tidig koordinerad hemrehab Dagrehab Primärvård Kommun Uppföljning Fortsatt rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Friskvård Patientförening Deltagarnas egna upplevelser: Frustration Paralyserad i vardagen» Fatigue, svårt att återgå i arbete, engagera sig i familj och vänner, nyorientering» Föräldrarollen och ekonomin påverkades negativt Utanför och osynlig»bristande delaktighet i rehabprocessen, bristande information/åldersrelaterade åtgärder, för lite rehab Röding et al. Disability & Rehabil 23 2
3 Strokerehabilitering teamarbete! Strokerehabilitering Utvärdera effekter av olika insatser Utvärdering Bedömning Planering Konsekvenserna av insjuknandet i stroke Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Hälsobetingelse Aktivitet Delaktighet Förändringar av funktions- och aktivitetsförmåga, livstillfredställelse över tid Lexell J & Brogårdh C. NeuroRehabil 215 Behandling Specifika profession- och teaminsatser Mål och planering av insatser Omgivningsfaktorer International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Personfaktorer Att kartlägga konsekvenserna Kroppsfunktioner, exempel Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Röst- och talfunktioner Hjärt-och kärlfunktioner, immunsystem, andning Funktioner i köns- och urinorganen, reproduktion Neuromuskuloskelatala och rörelserelaterade funktioner Att kartlägga konsekvenserna Aktivitet och Delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap se, lyssna, läsa, skriva, fokusera uppmärksamhet, fatta beslut Allmänna uppgifter och krav hantera stress, genomföra daglig rutin Kommunikation Förflyttning bibehålla kroppsställning, gå, bära föremål, användning av arm och hand, transportera sig Att kartlägga konsekvenserna Strokerehabilitering teamarbete! Personlig vård tvätta sig, äta/dricka, sköta sin hälsa Hemliv skaffa bostad, måltider, hushållsarbete, bistå andra... Mellanmänskliga relationer Viktiga livsområden arbete, utbildning, ekonomi Samhällsgemenskap fritid, politik, andlighet Rehabiliteringsplan: Funktionsnedsättningar Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet Resurser, hinder Huvudmål, Egna förväntningar Delmål Åtgärder Tidplan Ansvarig Ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Patient Närstående 3
4 REHABILITERINGSPLAN Diagnos Högersidig stroke Rehabiliteringsperiod 5 veckor PLANERING ÅTGÄRDER UTVÄRDERING Huvudmål Egna förväntningar På kort sikt Åter tidigare boende, självständig i aktiviteter i och utanför hemmet BEDÖMNING Funktionshinder Funktionsnedsättning och strukturavvikelser Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet På lång sikt Kunna köra bil för att ta sig till affärer och andra aktiviteter, arbetsåtergång Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara toalettbesök självständigt Förflyttnings- balansträning, träning i V 2 FT, AT, aktiviteten Usk, Nedsatt uppmärksamhet åt vänster sida Nedsatt känsel vänster sida Lindriga talsvårigheter Toalettbesök, tvätta och klä sig Göra sig förstådd i telefon Utföra tyngre hushållssysslor, laga mat Klara gå inomhus utan hjälpmedel Gång- och balansträning, styrketräning och bassängträning V 4 FT, Usk Lindriga sväljningssvårigheter Gå inom- och utomhus Klara gå i trappa självständigt Trappträning V 3 FT Nedsatt rörelseförmåga/styrka vänster arm och ben Köra bil, klara aktiviteter utanför hemmet med stöd av ledstång. Nedsatt balans i stående och i rörelse Klara gå utomhus med Gångträning utomhus V 4 FT hjälpmedel 5 meter Klara förflytta sig i och ur bil Praktisk träning V 3 FT, AT, Usk Omgivnings- och personfaktorer Resurser Hinder Kunna vara hemma på helgpermission Hembesök, ansökan trygghetslarm V 3 AT, FT, Usk,Q Bra bostad utan trappor. Lättstressad, orolig Hustru, gott socialt nätverk Kontrollbehov Kunna göra sig förstådd i telefon Artikulationsövningar, v3 Log, FT andningsövningar Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Utvärdering Klara övre påklädning självständigt Praktisk tillämpning V 3 AT, Usk FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN Återbesök om 3 månader för bedömning av bilkörningsförmågan med neuropsykologisk utredning, ögonkonsult och Klara duscha självständigt Utprovning av hjälpmedel, träning i aktivitet V 4 AT, Usk arbetsterapeutbedömning. Bedömning av arbetsåtergång Medicinsk uppföljning, blodtrycks- och blodsockerkontroller på Vårdcentralen Träning hos fysioterapeut och arbetsterapeut på Vårdcentralen. Klara tillreda lättare måltider med Praktisk tillämpning, V 5 AT Kontakt med patientföreningen hjälpmedel hjälpmedelsutprovning Orka arbeta vid datorn 3 minuter Praktisk tillämpning, arm- och V 5 AT, FT, handträning, lära sig ta pauser Psyk Kunna hantera oro och stress Samtalsstöd V 5 Psyk, Q, Ssk REHABILITERINGSTEAMET Övriga åtgärder Tidsplan Ansvarig Utvärdering på de som ingår i teamet. Blodtryckskontroller för att normalisera blodtrycket V 3 Läk, Ssk, Usk Få kontroll på blodsockret V 3 Läk, Ssk Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Modifierad ur: Lexell & Rivano. Rehabiliteringsmetodik, Studentlitteratur, 217 Evidensbaserad strokerehabilitering Forskning - specifika insatser Personens erfarenhet och önskemål Personens situation och omständigheter Professionell expertis Bästa tillgängliga kunskap Fatigue Fysisk aktivitet Konditionsträning, styrketräning Arm- och handträning Arbetsåtergång Samtalsstöd 4
5 Fatigue efter stroke Fatigue efter stroke Def: Tidig utmattning vid mentala och/eller fysiska aktiviteter, brist på energi och motstånd till ansträngning Vanligt efter stroke, även efter minor stroke 23%-75% av alla drabbas Okänd orsak Samband mellan fatigue ångest/depression, grad av recovery, ADL beroende, smärta, sömn och hälsa Finns flera olika skattningsskalor, tex: Fatigue Assessment Scale (FAS), Fatigue Severity Scale (FSS), Fatigue Impairment Scale (FIS), Ponchel et al 215; Bråndal A et al, 216 Wu 215 (12 RCT studier; 73 deltagare)»5 studier - effekt av läkemedel (tex fluoxetin)»2 studier - effekt av fatigue utbildningsprogram och mindfulness Resultat: i dagsläget ingen evidens att dessa interventioner minskar/förebygger fatigue efter stroke»små studier, låg kvalitet på studierna Bör beakta depression, ångest, copingstrategier Oklar effekt av fysisk aktivitet»positivt att kombinera kognitiv träning o fysisk aktivitet Duncan et al, 212.; Zedlitz et al 212; Wu et al, Cochrane review 215 Fysisk aktivitet efter stroke Inaktivitet vanligare efter stroke än i befolkningen 2%-7% depression; 4% uppger trötthet (fatigue) Orsaker till fysisk inaktivitet Minskad tilltro till sin förmåga, bristande stöd, höga kostnader, ej kunskap om lämpliga träningslokaler, vet ej hur träningen ska läggas upp och genomföras, transportproblem Stöd på olika sätt viktigt för att öka den fysiska aktiviteten Fysisk aktivitet och levnadsvanor Vardagsmotion Allmänna rekommendationer:»15 minuter/vecka, måttlig intensitet Promenader, cykling, bassäng, trädgårdsarbete, träning Hälsosamma levnadsvanor Rådgivande samtal angående tobak, kost, alkohol, fysisk aktivitet (FaR) Brogårdh, C & Lexell, J. Effects of Cardiorespiratory Fitness and Muscle Resistance Training After Stroke. PM R 212;4: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211 Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande effekter Återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga Förebygger andra sjukdomar Ökar välbefinnandet Bidrar till att bli så aktiv som möjligt i samhällslivet Fysisk aktivitet vid stroke Personer som har haft en stroke bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att: öka gångförmåga, minska funktionsnedsättning (++++) förbättra aktivitetsförmåga i dagliga livet (++) öka kondition (++++) och styrka (+++) Individanpassad träning av medicinskt utbildad personal Willen C, et al, FYSS-kapitel STROKE 217 5
6 Konditionsträning efter stroke Review: 1 RCT (21-212), 581 deltagare Träning på gångband eller ergometercykel 5%-85% av max hjärtfrekvens, 2-5 ggr/vecka under 4-12 veckor Ökad VO 2 max och träningstolerans Ökad gångförmåga (antal steg, steglängd, gånghastighet, uthållighet) efter konditionsträning på gångmatta Effekt på kognition och humör fortfarande oklart Brogårdh & Lexell. Effects of Cardiorespiratory Fitness and Muscle- Resistance Training After Stroke. PM R 212; 4:91-97 Styrketräning efter stroke 24 män och kvinnor (5-69 år) Styrketräning eller kontrollgrupp 7-48 månader efter stroke Knästräckare- och böjare 8% av 1RM (6-8 reps, 2 sets) 2 grr/vecka i 1 veckor Hur påverkas styrka, gångförmåga och upplevd delaktighet? Uppföljning efter 5 månader och 4 år Flansbjer UB et al. J Rehabil Med, 28 Styrketräning efter stroke Nedsatt arm/handfunktion efter stroke Nonparetic knee extension Nonparetic knee flexion Isokinetic knee muscle strength Paretic knee extension Paretic knee flexion Flansbjer, Lexell, Brogårdh. J Rehabil Med, 212 Efter träning: Förbättrad styrka (14%-7%) Ingen ökad spasticitet Små förbättringar av gångförmågan 4-årsuppföljning: Bibehållen styrka och gångförmåga Constraint Induced Movement Therapy (CIMT/CI-terapi) Mental träning Spegelterapi Virtuell träning Repetitiv träning Pollock et a. Cochrane review 214 ; Veerbeek et al 214 Positiv effekt avseende funktionsförmåga och/eller aktivitetsförmåga Modifierad CIMT (CI-terapi) Träningsupplägg: < 6 timmars uppgiftsspecifik träning/dag av påverkad arm och hand, under ett par eller flera veckor Vante icke-påverkad hand < 9% av vaken tid Träning med/utan standardiserad feedback och hemträning Resultat: Förbättrad arm/handfunktion och förmåga att kunna använda armen i vardagliga aktiviteter direkt efter träning med kvarstående effekt i flera månader Kwakkel et al. Lancet Neurology 215 mcimt Effekter efter träning 6
7 Arbetsåtergång efter stroke mcimt Effekter efter 4-5 mån Upp till 3 år efter stroke (Westerlind E et al 216) Faktorer av betydelse för arbetsåtergång: Efter 6 mån: ålder, utbildningsnivå, samsjuklighet, grad av oberoende (Chang et al 216; Van Patten et al 216) Efter 6 år: grad av kognitiv/motorisk funktion, grad av beroende vid utskrivning, sjukskrivning före stroke (Westerlind E et al 216) Självskattad hälsa, grad av funktionsnedsättningar (Palmcrantz et al 214, Larsen LP et al 216) Betydelsefullt för hälsa och livskvalitet Arbetsåtergång efter stroke Underlättande faktorer: Utbildning för arbetsgivarna Individuella lösningar och strategier, samarbete mellan flera aktörer, stöd och anpassningar Stark vilja och kämparanda hos den drabbade Försvårande faktorer: Brist på förståelse, tunga arbetsmoment, kognitiva funktionsnedsättningar, trötthet (fatigue) Psykosocialt stöd Samtalsstöd och familjestöd Lindra emotionella och psykiska reaktioner» Ökad motivation, självförtroende, ork att kämpa vidare» Underlättat praktiska lösningar» Ny identitet och roll» Även närstående/barn behov av stöd och samtal, ökad kunskap om stroke och dess konsekvenser» Påfrestningar att klara arbete och att stötta anhörig» Adaptation Chang 216; Vestling M, et al 213 Kitzmuller G, et al 212 Ta med hem budskap! Konsekvenserna hos yngre personer som insjuknat i stroke är ofta komplexa Personcentrerad samordnad teamrehabilitering viktig där närstående inkluderas Individ- och åldersanpassade åtgärder Intensiv och uppgiftsspecifik träning kan leda till betydelsefulla förbättringar i dagliga livet Långvarigt stöd, fungerande vårdkedja och ibland återkommande rehabilitering viktigt Tack för visat intresse! 7
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merREHABMETODIK. Jan Lexell
REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Läs merModern rehabilitering En process med många delar
Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merPersoncentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare
Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merIBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD
IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs merSocialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merOFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFör dokumentation i social journal för utförare
För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG
Läs merPersoncentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?
Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det? Carita Nygren Dr med vet, professionsutvecklare Sveriges Arbetsterapeuter 2015-11-25 1 Hälsa är att kunna göra det jag vill! Ett tillstånd av
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merInternational Classification of Functioning, Disability, and Health ICF
Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merÄldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merVälkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!
Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder
Läs merAtt göra rätt från början
Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merLevnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
Läs merFysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merKommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län
Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning
Läs merVälkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merPersoncentrerad rehab på äldre dar
Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det
Läs merICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merPatientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merPARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET
PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merPraktisk tillämpning?
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell
Läs merICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merMappning av BDA till ICF
Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merFysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merAllmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst
Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning Beslutad av: Socialnämnd, den 29-05-2019 Dokumentansvarig: Ingela Holmström Diarienummer:
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merArbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist
Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada
Läs merRehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka
Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merRehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen Etiska plattformen för prioriteringar i vården Människovärdesprincipen allas lika värde
Läs merPersoncentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,
Personcentrerad vård Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland 2016-2017 PCV, 2017-09-28 Uppdraget Personcentrerad vård En satsning inom Region Östergötland för att öka medvetenheten om
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merBoendestöd missbruk - riktlinjer
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merGenomförandeplan. Min vilja
Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merRAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )
RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs mer