FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014"

Transkript

1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren Testeboåns fvof, Gävle kommun Kultur & Fritid, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland, Sportfiskarna, SLU Institutionen för akvatiska resurser har i hög grad handlat om fiskvandring förbi kraftverket i Strömsbro och om uppföljning. Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan Under 2013 har Testeboån uppgraderats av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), från att ha varit ett potentiellt vildlaxvatten till att bli ett vildlaxvatten. Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån.. Bernt Moberg 1

2 Vattenföringen i Testeboån 2014 Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m 3 /s, och medelhögvattenföringen är 65 m 3 /s, (SMHI). Medelhögvattenföringen motsvarar en ganska ordinär vårflod var den högsta noterade vattenföringen 19,8 m 3 /s! Och det var på hösten, 7/11. Högsta flödet på våren var 19,7 m 3 /s den 13/3. Ett år med en så låg högsta vattenföring måste vara mycket unikt. Vattenföringen de tre senaste åren framgår av diagrammen 1-3. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i Konstdalströmmen ca 7 km nedströms Ockelbo. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram 1. Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 2. Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 3. 2

3 Antal Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2014 På grund av att bygget av smoltavledaren vid kraftverket i Strömsbro pågått större delen av sommaren och hela hösten har fällan för uppvandringskontroll inte varit i funktion. Dammen har varit tömd under hela byggtiden, och fisken har kunnat ta sig upp förbi dammen på nästan hela dammens bredd. Perioden före byggstart, 1 juni till 15 juli, fångades inte en enda fisk i fällan. En temporär fälla sattes upp i forsen nedströms dammen den 27 augusti. I den fångade vi fyra fiskar de fem första dagarna. Därefter var det tomt i fällan i tre veckor. Under perioden september fångades ytterligare fyra fiskar. Totalt fångades fyra laxar och fyra öringar i den tillfälliga fällan. En av laxarna var fettfeneklippt har rekordmycket lax vandrat i flera av landets laxvatten. Hur många har vandrat upp i Testeboån? Med våra mått mätt har åtminstone ovanligt många stora salmonider observerats när de tagit sig upp i forsen i Strömsbro. Därtill har lek observerats på fler platser än tidigare. Det kan tyda på en relativt stor uppvandring Vårens kontroll av smoltutvandringen, som kommer att fånga även utlekt lax och öring, och elprovfiskena i höst kommer att ge oss en bild över lekvandringen En av laxarna om fångades i den temporära fällan i Strömsbro Diagram 4. 3

4 Elprovfisken i Testeboån 2014 Som vanligt genomfördes elva stycken elprovfisken i Testeboån. Låg vattenföring innebar att provfiskena kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Mängden lax var lägre än på flera år. Tätheterna av lax och öring framgår av nedanstående tabeller. Lokal Nr > > Avstånd från havet Strömsbro 1 21,5 21,3 42,8 8,4 11,6 20,0 2,5 km Forsby 2 29,3 22,1 51,4 4,7 0 4,7 5,7 km Sågbacken 3 0 6,5 6,5 17,3 8,1 25,4 8,7 km Översten 4 5,9 18,4 24,3 7,1 0,4 7,5 8,9 km Möljen 5 0,6 9,4 10,0 3,7 0 3,7 9,2 km Tegelbruket 6 0 4,2 4,2 6,7 3,4 10,1 11,0 km Bomnacken 7 0 3,3 3,3 13,9 2,0 15,9 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 0 1,3 1,3 15,2 1,2 16,4 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 5,2/100 m 2. Lokal Nr > > Avstånd från havet Strömsbro 1 75,7 29,6 105,3 8,6 5,1 13,7 2,5 km Forsby 2 29,0 26,8 55,8 21,9 1,9 23,8 5,7 km Sågbacken 3 8,7 5,6 14,3 43,9 10,8 54,7 8,7 km Översten 4 7,4 26,9 34,3 6,2 0,9 7,1 8,9 km Möljen 5 25,6 12,3 37,9 4,7 1,8 6,5 9,2 km Tegelbruket 6 22,5 4,1 26,6 6,7 0,7 7,4 11,0 km Bomnacken 7 1,9 2,5 4,4 10,9 1,2 12,1 11,8 km Erkkis Bro ,4 0,4 0,8 14,3 km Fågelautomaten 9 2,2 1,4 3,6 7,4 2,2 9,6 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 15,7/100 m 2. 4

5 Lokal Nr > > Avstånd från havet Strömsbro 1 34,1 32,2 66,3 15,7 18,5 33,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 24,1 4,6 28,7 9,8 0 9,8 5,7 km Sågbacken 3 16,7 5,5 22,2 22,7 14,5 37,2 8,7 km Översten 4 13,4 12,3 25,7 6,7 0,7 7,4 8,9 km Möljen 5 16,7 4,5 21,2 2,8 0,4 3,2 9,2 km Tegelbruket 6 2,1 3,9 6,0 1,2 0 1,2 11,0 km Bomnacken 7 5,2 2,8 8,0 3,1 2,0 5,1 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 0 0,5 0,5 2,1 0 2,1 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 10,2/100 m 2 Lokal Nr Avstånd > > från havet Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7 km Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7 km Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9 km Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2 km Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0 km Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3 km Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9 km Brännsågen ,3 0,3 16,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 11,1/ 100 m 2. Kontroll av utvandrande smolt För andra året i rad kontrollerades utvandringen av smolt med hjälp av ett smolthjul vid Forsby Även 2006 kontrollerades utvandringen med smolthjul. Smolthjulet placerades ut den 25 april. Redan första dagen fångades smolt. Därefter fångade smolthjulet smolt varje dag fram till och med den 23 maj. 308 laxar och 35 öringar fångades. Det innebär att andelen lax var 87,5 procent. Smolthjulet togs upp 31 maj. All smolt som fångades märktes med ett numrerat streamermärke och återutsattes ca 160 meter uppströms smolthjulet. Johan Dannewitz, SLU, har med hjälp av fångst återfångstresultatet beräknat den totala mängden smolt som passerat platsen för fällan. 5

6 Smolthjulet en vacker majdag. PM Johan Dannewitz Produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 2014 Dessa skattningar gäller produktionen uppströms smoltfällan i Forsby. Uppväxtarealen nedströms fällan är relativt liten men har höga stirrtätheter vilket innebär att smoltproduktionen i dessa områden sannolikt inte är försumbar. Totalt fångades 308 laxsmolt i fällan, varav 292 märktes och återutsattes uppströms fällan. Av dessa återfångades 21 i smoltfällan. För öring var motsvarande siffror 35 fångade och märkta smolt samt 3 återfynd i fällan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades produktionen till ca 4100 smolt och med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 4300 smolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn till variation i parametrar som potentiellt påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur). I figur 1 nedan framgår hur utvandringsintensiteten och fällans effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga kopplingar mellan temperatur, flöde och smoltutvandringens intensitet samt fällans effektivitet. Vandringsintensiteten ökade successivt från slutet av april och sjönk sedan ganska dramatiskt efter 18 maj (dock med stor mellandagsvariation). Fällans skattade effektivitet varierade utan någon tydlig trend mellan ca 5 och 12 % under försökets gång. Det är troligt att fångsteffektiviteten hade varierat mer om vattenflödet fluktuerat mer än vad som var fallet under Antalet fångade och märkta öringsmolt var relativt få (35) och endast tre märkta öringar återfångades i fällan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde användas för att skatta den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Skattningen hamnade på drygt 300 öringsmolt med ett ganska bredd konfidensintervall på smolt (vilket speglar bristen på data). 6

7 Vandringsintensitet Fångsteffektivitet, flöde och temperatur Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Forsby, samt skattningar av den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Antal fångade Antal märkta Återfångster 21 3 Fällans effektivitet 7.2% 8.6% Skattningar av smoltproduktion Petersen-skattning % konfidensintervall Bayes-skattning* 4335 Ej möjlig pga 95% konfidensintervall databrist *Mäntyniemi & Romakkaniemi Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: Vandringsintensitet (andel) Fångsteffektivitet (%) Flöde (m3) Temperatur Avledaren vid Strömsbro kraftverk Sannolikt har förlusterna av utvandrande smolt genom att de slås ihjäl i turbinerna i Strömsbro kraftverk varit ett av de allra främsta skälen till att återetableringen av lax i Testeboån gått så sakta. Ofta rinner större delen av vattnet genom kraftverket, och därmed även större delen av de utvandrande smolten. Kraftverkets två Francisturbiner har effektivt dödat smolten. Hur stor andel det handlar om är okänt, och spelar heller ingen roll. Det är nolltolerans som gäller. Från och med 2015 ska noll procent av smolten dödas i kraftverket. Under 2014 har en avledare bestående av ett 25 meter långt horisontellt galler monterats i dammen uppströms intagskanalen till kraftverket. Gallret har en spaltvidd på 18 millimeter och sträcker sig från stranden ut till dammen och sluter tätt mot botten och når upp över vattenytan. Gallersektionerna är förankrade med gångjärn i en betongplatta. Inför isläggning fälls gallret ner mot botten. 7

8 Bilden på omslaget är tagen när deltagarna vid Dialog om Vattenkraft-Miljö 2014 besökte Strömsbro i september Ny fiskväg i Strömsbro Fiskvägen och tillhörande fälla för uppvandringskontroll i Strömsbro har de senaste åren varit i dåligt skick, och funktionen har under perioder med hög vattenföring varit bristfällig. Fisken har haft en tendens att söka sig upp längs motsatt, (vänster), strand och hoppat i överfallet där om vatten bräddats över dammluckorna. Under hösten 2014 har en ny fiskväg byggts just där längs vänster strand. Dessutom har den djupa höljan direkt nedströms dammens skibord fyllts igen med stenblock. Den nya fiskvägen gjöts ett par dagar innan jul. Provtappning i nya fiskvägen Stöd från näringslivet Den nya fiskvägen med kringutrustning som belysning, framdragning av fiber för internetanslutning till fiskräknare, virke, formsättning, verktyg m.m. har möjliggjorts tack vare ett generöst stöd från det lokala näringslivet. Företag som hjälp till är: AB Karl Hedin Ahsell Beijer Byggmaterial Betongtransport AB Bosses Bygg & Betong Byggtec Gävle Energi GMT Gävle Galvan Gävle Energi Midroc Hyreslandslaget ICA Strömsbro Kossan & Kalven Bygg AB Ramirent Ramudden Sundgrens Åkeri Sundbergs Smide Ännu en lekbotten I samband med byggandet av fiskvägen i Strömsbro anlades även en helt ny lekbotten på nacken nedströms fiskvägen. Pengar från Sportfiskarnas fiskevårdsfond finansierade denna lekbotten. Kommer den nya lekbottnen falla laxen och öringen i smaken? I så fall kommer vi kunna beskåda lek på nära håll i Strömsbro. 8

9 Inventering av lekbottnar Genom åren har många nya lekbottnar skapats i Testeboån genom att grus i lämplig storlek lagts ut. Lekbottnar har även skapats av befintligt och lämpligt substrat. Under 2014 har en inventering av lekbottnarna i Testeboån påbörjats. Områdena har klassats som bra lekområde med dokumenterad lek, bra lekområde och potentiellt bra lekområde efter restaurering. Även tillgång på lämpligt grus på plats har dokumenteras. Skarven i Testeboån Under våren kan flera hundra skarvar observerats samtidigt inom Testeboåns mynningsområde. Vårlekande fiskarter lockar till sig skarven. Under samma tid lämnar lax- och öringsmolt Testeboån. De senaste två åren har det diskuterats om skyddsjakt skulle kunna bedrivas inom mynningsområdet. Någon sådan jakt har dock aldrig blivit av. I mars 2014 beslutade länsstyrelsen att tillåta skyddsjakt på 650 skarvar i Gävlebukten och Ljusnefjärden. Öarna Båkharen och Skräddarhällen utanför Gävle utgjorde då två av länets tre största skarvkolonier. En omfattande skadegörelse på ett stort antal fåglar, bon och ägg på dessa öar i maj i år ändrade förutsättningarna för skyddsjakten och länsstyrelsen upphävde därför det tidigare beslutet. Enligt uppgifter i media ska koloniernas samtliga bon ha förstörts och omkring skarvungar slagits ihjäl. Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. Resultatet från sikundersökningarna i Testeboån 2014 framgår av bilaga 1. Planer för 2015 Att Testeboån blev utsedd till att ingå IBSFC Salmon Action Plan blev verkligen en milstolpe i arbetet med att återetablera laxen i Testeboån. Stora årliga utsättningar av laxyngel från Dalälven har byggt upp de bestånd som nu finns i Testeboån. Sista laxynglet sattes ut Andra viktiga åtgärder under projektperioden är att Forsby kraftverk revs 2005 och att en stor del av Testeboåns flottledsrensade forsar har restaurerats. Inför IBSFC Salmon Action Plan beräknades den potentiella produktionen i Testeboån vara smolt. Dessa mängder ser vi nu med hjälp av kontrollen av smoltvandringen att vi redan är uppe i. Innebär det då att vi nått målet? Nej. Vi vet genom elprovfisken att inte ens hälften av Testeboåns uppväxtområden för lax nyttjas. Får vi även dessa områden besatta av laxungar ser vi möjligheter att Testeboån snarare kan producera smolt per år. En målsättning ska vara realistisk och mätbar. Att komma upp i en smoltproduktion i Testeboån på smolt är både realistiskt och mätbart. Planerade åtgärder under 2015 för att nå målet är: Underlätta för fisken att hitta upp förbi Strömsbro kraftverk. Åtgärden som står till buds för detta under rådande omständigheter är att periodvis köpa 9

10 driftstopp i kraftverket. Annars får vi hoppas på en sommar med mycket regn som ger ett högt flöde. förvaltning ska bli beståndsspecifik. Fisket efter lax på kusten ska styras mot odlad lax och mot mycket starka vilda laxbestånd. Med andra ord ska fisket styras så att lax från Testeboån inte fångas. Uppföljning av lax- och öringsbeståndet i Testeboån kommer att ske genom: 1. Fiskräkning. En fiskräknare kommer att installeras i den nya fiskvägen i Strömsbro. 2. Fälla för uppvandringskontroll. Om det uppstår driftproblem med fiskräknaren måste vi även då kunna kontrollera uppvandringen. För detta kommer det finnas möjlighet att enkelt ta bort fiskräknaren och på samma plats installera en fälla i fiskvägen. 3. Kontroll av utvandrande smolt kommer att ske både med ett smolthjul i Forsby och med en ny fast smoltfälla i anslutning till avledaren i Strömsbro. 4. Elprovfiske på elva lokaler. 5. Märkning av smolt. Ambitionen är att komma igång under 2015 med att märka utvandrande smolt i Testeboån med PIT-tag. Sik. Inventering och märkning av leksik och inventering av sikyngel kommer att ske även Fisketillsyn. Testeboåns fvof kommer att utöka tillsynen av att reglerna för fisket följs. Ett vaktbolag kommer att anlitas. Sponsring. Inte minst vid höstens bygge av den nya fiskvägen i Strömsbro har det visat sig att det finns en vilja hos det lokala näringslivet att på olika sätt medverka i arbetet med Testeboån. Fiskevårdsarbetet i Testeboån är väl känt, och många gläds åt att lax åter leker i Testeboån. Vad kan en mera målmedveten satsning på att få hjälp av näringslivet ge? Vi ska försöka ta reda på det under För ytterligare information om fiskevårdsarbetet i Testeboån är du välkommen att ringa mig på Hälsningar Bernt Moberg Representerar Sportfiskarna i detta sammanhang 10

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. Laxar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP

Läs mer

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:...

INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... Projektet laxintroduktion i Testeboån (Salmon Action Plan), och annan naturvård i Testeboån. Årsredovisning 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... 4

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar

Läs mer

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån 2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46

Läs mer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven 2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro

Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN Peter Lundström oktober 2014 Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 32 Storuman Mobil.

Läs mer

LYCKEBYDAMM, K0801-09

LYCKEBYDAMM, K0801-09 Uppdragsnr: 10212678 1 (12) LYCKEBYDAMM, K0801-09 Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2015-06-30 WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225653 WSP Sverige

Läs mer

Nr 10: Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder.

Nr 10: Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder. Nr 10: 2014 Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder. VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Elfisken i Emån från Em till Tingebro

Elfisken i Emån från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens

Läs mer

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015 1 (31) Dnr: SLU.aqua. 215.5.5-41 215-2-16 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 215 Stefan Palm

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer

Tal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014

Tal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Tal Strandbaden 2014-04-01 H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Inledning Ers Majestät Fru Landshövding Ärade Åladrottning krönt av Ålakademin 2009 Ärade Ålakung krönt av Ålakademin

Läs mer

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 2011 12 17 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel

Läs mer

Del 4 - Fiskerapport

Del 4 - Fiskerapport --2003-- Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax och öringsmolt Del 4 - Fiskerapport ' ( )! "# $ % # & (' * + + ' *, -., / 0 - Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002:

Läs mer

Maskinrestaurering i Leån 2014

Maskinrestaurering i Leån 2014 Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering

Läs mer

Märkning av havsöring och lax i Emån

Märkning av havsöring och lax i Emån Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa

Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa 1 Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa Hans Lundqvist 1, Kjell Leonardsson 1, Dan-Erik Lindberg 1, Stig Westbergh 2 och Åke Forssén 3 1 Institutionen

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskevårdsplan Kävlingeån

Fiskevårdsplan Kävlingeån Fiskevårdsplan Kävlingeån Kävlingeåns Löddeåns fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Maj 2000 Fiskevårdsplan för Kävlingeån Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla 225 94 Lund 046-249432 eklov@fiskevard.com

Läs mer

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram

Läs mer

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån Rapport 2006:1 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:1 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49 74

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP 1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer