Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår."

Transkript

1 Gävle En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Ur Havs- och Vattenmyndighetens förslag till ändrade föreskrifter för fisket efter lax i Östersjön: Genom att flytta exploateringen av lax från ett blandfiske i havet till ett fiske närmare älvarna skapas större möjlighet att stärka de svaga svenska bestånden genom en utvecklad reglering av kustfisket. Vi ska naturligtvis hjälpas åt att uppnå syftet med den nya regleringen av laxfisket. Lösningar måste skräddarsys områdesvis. Efter att ha funderat runt hur vi på bästa sätt, och till största möjliga nytta, ska förvalta laxen i just Gävlebukten vill jag presentera följande idé. Att reglera fisket enligt denna idé gynnar den vilda laxen, sportfisket i Älvkarleby och det lokala småskaliga yrkesfisket. TESTEBOÅN GÄVLEBUKTEN DALÄLVEN Gävlebukten med de laxförande vattendragen Dalälven och Testeboån. I Gävlebukten har vi i dag två vattendrag med lax. Det ena är Dalälven, vars laxbestånd upprätthålls med hjälp av att smolt sätts ut i älven varje år som en kompensation för det bortfall av laxproduktion som utbyggnaden av vattenkraften i älven orsakat. Den naturliga reproduktion som återstår i Dalälven är mycket liten. Elprovfisken och utvandringskontroll visar att endast några få 1

2 hundra vilda laxsmolt per år lämnar Dalälven. Det handlar alltså om enstaka promillen av den kompensationsutsatta mängden. Laxvatten nummer två i Gävlebukten är den jämförelsevis betydligt mindre Testeboån. Det fanns relativt gott om lax i Testeboån ända in på 1960-talet. Därefter har åns laxbestånd varit helt utslaget i ungefär ett par decennier. En mängd dokument som styrker laxförekomsten i Testeboån finns från mitten av 1500-talet och framåt. Efter ett långt och målmedvetet fiskevårdsarbete är det med stor glädje vi nu ser att lax åter vandrar upp för att föröka sig i Testeboån. ALLA är överens om att Testeboån ånyo ska bli ett vatten med ett livskraftigt bestånd av vild lax. Utöver traditionell biotopvård och undanröjande av vandringshinder så har återetableringen av lax skett via utsättningar av s.k. matningsfärdigt yngel som kläckts fram i Dalälven. Laxynglen härstammar från Dalälvens laxpopulation. Potentiell produktion av laxsmolt i Testeboån har beräknats till omkring stycken per år. Resultaten från elfiskeundersökningar och utvandringskontroll har gett oss kunskap om att nuvarande produktion ligger på mellan och laxsmolt per år. Ett 25 millimeter långt laxyngel, lax 0+ vid el-provfiske, utvandrande laxsmolt och lekvandrande lax i Testeboån. Testeboån är på god väg att åter bli ett vildlaxvatten. (Vid ett internationellt laxseminarium i Älvkarleby i december 2011 uppstod en kortare diskussion huruvida återetableringen av lax i Testeboån rentav kan var det enda exemplet i världen som lyckats med utsättningsmaterial från en främmande population. Kan detta stämma? Vi har aldrig funderat runt frågan, och vet inte hur det ligger till. Ingen från de tio länder som var representerade vid seminariet kunde nämna något annat vatten där så har skett. Frågan kommer att utredas vidare. Bl.a. genom genetiska studier på lax i Testeboån, och jämförelser med lax i Dalälven.) Gavleån är ett tredje vattendrag i Gävlebukten, och som är nästan dubbelt så stor som Testeboån. Historiskt sett har Gavleån varit mycket rik på lax. Helt klart har åtminstone några tiotusentals smolt årligen producerats i Gavleån. Nu är ån praktiskt taget totalt offrad för vattenkraften, och det saknas helt krav på kompensationsåtgärder. I bästa fall kan några tiotals smolt växa upp på den lilla strömsträcka som återstår nedströms det nedersta kraftverket. Med andra ord har vi i praktiken två laxvatten som mynnar i Gävlebukten att förvalta. Dalälven - en stor älv med ett stort bestånd av kompensationsutsatt lax. Och Testeboån - en liten å med ett litet bestånd av vild lax. Laxfisket ska nu äntligen beståndsanpassas. Det synsättet på fiskeförvaltning ska vi ta ner på lokal nivå, och förvalta vart och ett av de olika laxbestånden efter bärkraft. För Gävlebukten innebär det att vi, med gott samvete, ska fiska kompensationsutsatt lax från Dalälven. Samtidigt ska vi undvika att fiska vild lax från Testeboån. 2

3 Försök utförda i Västerbotten har visat att laxfångsterna i fasta redskap på kusten består av lax från många olika vattendrag. Det finns knappt ens någon tendens till att fångsten skulle bestå av en större andel lax från de närmste älvarna än av lax från älvar längre ifrån. Hur ska vi fiska för att uppnå syftet med den nya förvaltningsmodellen? Det vill säga; hur fiskar vi rätt lax? I Gävlebukten bedrivs i dag fisket efter lax med fasta redskap på ungefär 25 platser. Alla dessa har visserligen inte nyttjats de senaste åren, men med en förväntad ökande tillgång på lax som en konsekvens av utfasat fiske och förhoppningsvis minskat tjuvfiske till havs så ökar naturligtvis även intresset för att fiska lax. I takt med ett ökat intresse att fiska lax kommer fler fiskeplatser att användas. Större delen av de fasta redskapen i Gävlebukten är koncentrerad till buktens norra del, nära Testeboåns mynning och drygt en mil från Dalälvens mynning. (Se karta.) Erfarenheterna från försöken i Västerbotten säger oss att fångsten även i Gävlebukten sannolikt består av en bred mix av lax från ett flertal älvar. Inte minst är det en stor risk att de få vilda laxar som ska hem till Testeboån fångas i något av redskapen. Testeboån är ett av de allra minsta vattendragen runt Östersjön med en vildlaxpopulation. Det är känt att små vattendrag är mer beroende än stora vattendrag av en relativt hög vattenföring för att laxen ska stiga upp i vattendraget. Vid låg vattenföring blir laxarna kvar kortare eller längre perioder utan för mynningen. Vi kan anta att lax på väg till Testeboån inte sällan cirkulerar i Gävlebukten innan den stiger upp i ån. Så länge laxen simmar omkring i bukten riskerar den hela tiden att fastna i något av de fasta redskapen. Runt Dalälvens mynning finns i vanliga fall endast 3-4 fasta redskap. Fisket med fasta redskap i Gävlebukten sker med arrenderad fiskerätt. De fiskerättsägare som arrenderar ut platserna är Gävle kommun och Bergvik Skog. Det blir med andra ord inte frågan om att lösa in några enskilda fiskerätter med stora belopp, som är allt vanligare uppe Bottenviken. Såväl Gävle kommun och Bergvik Skog torde vara intresserade av att medverka till en omläggning av laxfisket. I synnerhet när det handlar om en omläggning som vi alla vinner på, inte minst just Gävle kommun och Bergvik Skog. Fällorna runt dalälvsmynningen ligger inom Dalälvens yttre fredningsområde, på dispens från Länsstyrelsen i Uppsala. Fiske med mängdfångade redskap generellt är förbjudet inom fredningsområdet. 3

4 Alla inser att vi missar målet med förvaltningen om fisket efter lax i Gävlebukten fortsätter på samma sätt som hittills. Ett alternativ för att öka precisionen i att fånga rätt lax är att flytta allt fiske med fasta redskap i hela Gävlebukten mycket närmare Dalälvens mynning. Då pratar vi om sträckan mellan Billuddens spets i söder och upp till Skutskärsverkens industriområde i norr, en sträcka på ett par kilometer på vardera sidan om älvmynningen. Det blir då i princip som ett litet s.k. terminalfiskeområde. Fångsterna inom det området torde till stor del bestå av lax från Dalälven. Men är detta en bra lösning? Bästa alternativet är att flytta upp fisket i älven Det finns ytterligare ett alternativ, och det är att återgå till att fiska laxen uppe i älven. Det innebär att vi går tillbaka till en fiskemetod som det fiskats lax med i flera hundra år i Dalälven. Genom att göra yrkesfiskets uttag av lax till och med uppströms sportfiskesektionerna i Älvkarleby blir vi alla vinnare - den vilda laxen, sportfisket i Älvkarleby och det lokala småskaliga yrkesfisket. En win win win-situation uppstår! Fördelarna är många Fiskar vi laxen enbart i älven så eliminerar vi risken att fånga de vilda laxar som är på väg hem till Testeboån, eller till någon annan å eller älv vars bestånd vi inte vill beskatta. Vi kommer att fånga rätt lax med total precision. I Testeboån är naturligtvis laxen helt fredad. Lax som fångas i ån ska återutsättas. Laxfiske med fasta redskap på kusten innebär stora konflikter mellan fiskare och säl. Sälen tar fångsten och förstör redskapen med stora ekonomiska förluster och mycket extra arbete för yrkesfiskarena som följd. Därtill kommer kostnader för samhället i form av sälskadeersättningar till samma fiskare. Allt detta merarbete och dessa kostnader försvinner helt om fisket flyttas upp i älven. Foto: Sälar & Fiske Inga fler sälskador, och inga fler sälskadeersättningar. Yrkesfiskarena i södra Bottenhavet avser att låta Marine Stewardship Council, (MSC), certifiera fisket. Att få använda MSC-märket på sina produkter ger stora fördelar på marknaden, och konsumenterna känner sig trygga för att den fisk de köper är fiskad på ett hållbart sätt. Det är dock uteslutet att få sätta MSC-märket på lax från Östersjön, så länge den vilda laxens situation är som den är för tillfället. Däremot kan ett fiske som garanterat bara tar 4

5 kompensationsutsatt lax, som bedrivs i älven och som är anpassat efter tillgången på fisk kanske klara kraven. (Eget antagande). Hur ska då fisket av lax till konsumtion i älven gå till? Laxen fångas lämpligen i någon typ av fälla. Den lokala föreningen Älvkarlebygruppen har en vision om att återuppbygga något av de gamla karfiskena i Älvkarlebyfallen. Att nyttja detta för att göra uttaget av lax är en möjlighet. Laxen till konsumtion kan även tas i samma fälla som avelsfisken tas idag. Det är en modern anläggning som fångar all fisk som simmar upp i fiskvägen vid dammen högst upp i Kungsådran. Vid vittjning förflyttas laxarna automatiskt från fällan till en sorteringsanläggning. Fångsten i fällan varierar naturligtvis mycket, men den kan bestå av över 100 laxar per dag. Med den nya laxförvaltningen och med någorlunda framsteg i arbetet med att få fram livskraftigare smolt till kompensationsutsättningarna kan mängden lax som fångas i fällan förväntas öka påtagligt. En mer praktisk lösning än att göra uttaget i avelsfällan är nog svår att finna. Med en knapptryckning vittjas fällan i Älvkarleby, och laxarna transporteras automatiskt via ett rör till sorteringsanläggningen. Om inget av dessa två alternativ är möjliga återstår att anlägga en ny fälla någonstans i Kungsådran nedströms avelsfällan. Krävs investeringar finns möjlighet till stöd från Viltskadeanslaget. Det är viktigt att den lax som ska gå till konsumtion är av hög kvalité. Blank och fin ska den vara. Denna idé bygger alltså inte på att ta vara på lax som varit sumpad på något vis, eller varit länge i älven. Avståndet mellan havet och fällan är nio kilometer. Det korta avståndet innebär att en stor del av laxen når fällan efter 1-2 dygn från det att den tagit sig in i älven. Att förvalta laxen på det sätt jag vill beskriva i denna idé kommer att generera flera olika mervärden. Utöver det biologiska mervärdet vi vinner genom att inte beskatta de vilda laxarna från exempelvis Testeboån så skapar vi en good will-effekt. Det uppstår i och med att besökare på Laxön, sportfiskare i Älvkarleby och andra får kunskap om den ansvarsfulla fiskeförvaltningen. 5

6 För alla parter blir upplevelsen att förvalta laxfisket på bästa sätt positiv. Det är helt enkelt roligare att göra något bra, jämför med att göra något dåligt. Idag stoppas all lax vid fällan för avelsfisk till kompensationsodlingen i Älvkarleby. Ingen fisk får ta sig längre upp i älven än dit. Den lax som inte behövs till avel märks med ett floytag och skjutsas ner till älvens mynning. Märkt fisk som kommer upp till fällan en andra gång får ytterligare ett floytag i ryggen, och skjutsas ännu en gång ner till mynningen. Lax som kommer upp till fällan en tredje gång, med två floytags i ryggen, slås ihjäl och deponeras på soptipp. Upplägget känns allmänt destruktivt. Att skifta till ett mer konstruktivt sätt at hantera laxen kommer att uppskattas av alla. Att gå över till ett fiske i älven har även klara kulturhistoriska poänger. Laxfisket med fällor, och i ännu större utsträckning fiske med not, inom respektive nedströms fallområdet i Älvkarleby har verkligen gamla och dokumenterade anor. Ett återupplivat sådant fiske kommer att väcka stort intresse, och bli en ny värdefull attraktion i Älvkarleby. Detta blir ett passande komplement till redan befintliga besöksmål med älven och laxen som gemensam nämnare. Nya idéer för att publikt ta vara på laxen, förädla den och servera lax på olika sätt kommer som spin-off-effekter. Kronans fiske i Kungsådran, ca 400 meter nedströms dagens fälla för avelsfisk. Tid: Mitten på 1700-talet. Fiske med fälla i älven har även arbetsmiljömässiga fördelar jämfört med fisket på kusten. Fångstkostnaderna blir lägre. En förflyttning av fisket från hav till älv innebär, om inte några nya hot eller problem för laxen tillstöter, att fångsterna kommer att öka. Bara utfasning av fisket ute till havs i sig innebär att vi utnyttjar laxens tillväxt bättre. Havs- och Vattenmyndigheten beräknar att massan fångad laxen ökar med minst än 30 procent genom ett bättre nyttjande av tillväxten. 6

7 Hur många laxar kommer då att vandra upp i Dalälven framöver? Svår fråga att svara på, och det kommer alltid variera mycket år från år. Om vi trots allt ska våga göra ett räkneexempel så kan det se ut så här: laxar sätts ut i Dalälven varje år. Enligt de undersökningar som gjorts har uppvandringen i älven de senaste åren varierat mellan och laxar per år. Med ett från och med nu utfasat svenskt och finskt fiske ute till havs, ett förhoppningsvis stoppat omfattande tjuvfiske av polska fiskares och utan fiske med fasta redskap i Gävlebukten kan uppvandringen i Dalälven årligen istället för att vara upp till laxar snarast variera från det antalet och uppåt. Sportfisket har som mest fångat drygt laxar, (1998), på ett år. Låt oss räkna med att sportfiskefångsterna ökar kraftigt, och hamnar på i snitt laxar per år. Därtill behövs högt räknat 500 laxar till avel. Vi kan således slå fast att det kommer att finnas åtskilliga tusen laxar som det blir möjligt att ta vara på varje år i Älvkarleby. Att låta sportfisket i Älvkarleby få chans att fiska på hundra procent av de hemkomna laxarna kommer även det att få mycket stor positiv betydelse. De senaste tio åren har i genomsnitt 400, (81-712), laxar fångats på sportfiske i älven. Hur många laxar kan fångas i framtiden? Vi kan väl sätta laxar per år på sportfiske som ett mål. Det kommer att bli riktig laxfrossa i Älvkarleby. Alla förstår vad det innebär för intresset runt fisket i älven och för bygden. Fisket i älven styrs inte av TAC När detta skrivs återstår laxar av 2012 års TAC. Som det ser ut i dagsläget kommer 70 % av dessa, omkring laxar, att få fångas i Bottenviken. Resterande laxar får fångas längs kusten mellan Norra Kvarken och Mörrumsån. Hur många av dessa hinner fångas i Gävlebukten? Sannolikt laxar. När TAC är uppfiskad stoppas fisket på kusten. Om det lokala yrkesfisket gör sitt uttag i älven får fisket fortsätta även efter det att TAC är uppfiskad. Med TAC på nivåer som 2012, som är fastställd efter statusen på de vilda populationerna, kan uttaget av kompensationsutsatt lax i älven vara flera gånger större än uttaget inom TAC i Gävlebukten. Vilka ska få ta del av laxen som ska tas till konsumtion? Och vad ska motprestationen vara? Det ligger i sakens natur att de yrkesfiskare som i och med en omlagd förvaltning av fisket inte längre ska fiska lax i Gävlebukten också ska vara de som får ta del av den lax som tas till konsumtion i älven. Förslagsvis får fångstdata från de senaste årens fiske med fasta redskap i Gävlebukten ge respektive yrkesfiskare en viss andel av den kvot som bestäms ska tas till konsumtion. Yrkesfiskarena uppger att laxen de fångar i Gävlebukten betingar ett högt värde. Det går att ta bra betalt för den. Då är det väl rimligt att även ta ut ett pris som rimmar med rådande förstahandspris pris på laxen. Intäkter kan i ett inledningsskede behövas för att skapa en fungerande logistik runt uttaget av lax i älven. 7

8 Samverkan en förutsättning Laxförvaltningen i Gävlebukten och Dalälven berör yrkesfisket, sportfisket, två länsstyrelser, minst två kommuner, naturvården, SLU, HaV, Vattenfall, markägare på kusten, markägare längs älven och föreningar som exempelvis Älvkarlebygruppen. En ny lokal laxförvaltning förutsätter en bred samverkan. Hur ska vi då arbeta vidare med denna fråga? Fiskeområde Södra Bottenhavet kan ta sig an detta. Hela denna idé är som klippt och skuren ur strategin för fiskeområdet. Ett annat alternativ är att Dalälvens vattenråd och Gästriklands vattenråd bildar en gemensam arbetsgrupp för lax. (En reflektion under arbetets gång: Alla inser det potentiella värdet för alla som laxen faktiskt kan innebära. Därför är avsaknaden av en bred lokal samverkan runt laxfrågan stor.) Forskning och utveckling pågår Återfångsterna av de mycket stora kompensationsutsättningar av lax som genomförs varje år är inte så stora som de förväntas vara. Återfångsterna har sjunkit under många år. Forskning visar att den odlade fisken har svårt att anpassa sig till naturliga förhållanden och klarar sig därför sämre i naturen än vilda artfränder. Dalälven ingår nu i projekt som syftar till att ta fram bättre uppfödningsmetoder så att laxsmolten ska vara bättre rustade att klara sin tid i havet, och att det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsutsättningarna ska öka. Det här är en efterlängtad studie med frågeställningar som många önskar svar på. Ett räkneexempel runt kompensationsutsättningarna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: Samtidigt som andelen utsatt lax i fångsterna minskar finns kostnaden att sätta ut laxen kvar fångade det svenska yrkesfisket kilo lax, enl. HaV. Samma år bestod fångsten av endast procent kompensationsutsatt lax, d.v.s. runt kilo. Varje år sätts två miljoner laxsmolt ut i Sverige. Kostnaden för dessa utsättningar är 50 miljoner kronor per år, 25 kronor/st. Det innebär att vi 2010 hade en utsättningskostnad på över 500 kronor för varje återfångat kilo kompensationsutsatt lax. Ett delprojekt är att av de laxsmolt som sätts ut i Dalälven får ett pit tag-märke inopererat i bukhålan. Försöket kommer att ge kunskap om laxens överlevnad från utsättning till lekvandring. Med pit tag förutsätts att fisken kommer i närheten av en antenn för att registreras. Utrustning för detta kommer att finnas i avelsfällan och vid den obligatoriska invägningen på fiskekontoret. Att då inte fiska laxen på kusten ökar värdet på försöket. När detta skrivs finns ett förslag från EU-kommissionen om att kompensationsutsättningar av lax runt Östersjön ska fasas ut. Om och när detta blir verklighet, och beroende på vad som kommer i stället för kompensationsutsättningarna, får nya ändamålsenliga förvaltningsformer för laxen tas fram då. Om visionen att låta laxen vandra längre upp i Dalälven förverkligas så kommer det att påverka mängden lax som kan tas till konsumtion. Blir det aktuellt att släppa upp lax i älven så kommer det att vara angeläget att i första hand låta de vilda laxarna passera. Den dagen kommer det att vara värdefullt att ha all lax i avelsfällan för att kunna göra rätt urval när det gäller vilken fisk som ska släppas upp i älven respektive ska gå till konsumtion. Det finns dock ingen anledning att försöka väga in dessa eventuella scenarier i en ny förvaltning med anledning av den nu aktuella utfasningen av laxfisket ute till havs och den nya utvecklade regleringen av kustfisket. 8

9 Denna idé innebär att gå tillbaka till en mycket gammal förvaltningsmodell. Hade vi fortsatt förvaltat laxen på detta sätt i full skala runt hela Östersjön så hade vi sannolikt inte haft några problem med laxen idag. Med välmående vilda populationer hade antagligen inte heller kompensationsutsättningarna ifrågasatts som i dag. Det hjälper dock inte att gråta över spilld mjölk. Det vi istället kan göra nu är att börja bygga för framtiden. Låt oss starta i Gävlebukten, Testeboån och Dalälven. Öring Den havsvandrande öringen har ännu inte nämnts i detta dokument. För att bara nämna något om arten så befinner den sig tyvärr i en minst lika bekymmersam situation som laxen. Min bedömning är att det för närvarande inte finns en enda population av vild öring i södra Bottenhavet som lämnar något utrymme för avkastning i form av fiske. Åtgärder för att förvalta även öringen bättre måste komma till stånd. Att göra uttaget av lax i älven gynnar även öringen. I synnerhet den storvuxna sommaröringen. Mitt primära syfte med denna idé är att gynna den vilda laxen i Testeboån. Om jag hade haft idéer som skulle innebära att andra intressen var tvungna att stå tillbaka för att mina mål skulle nås så hade jag troligtvis inte lagt ner någon möda på att komma med några förslag. Det hade sannolikt varit meningslöst. Att lägga fram förslag på åtgärder som gör alla till vinnare om de genomförs känns däremot mycket bra. Precis så känns det i detta fall. Eller är det inte så? Är det någon som förlorar på att vi flyttar uttaget av lax från Gävlebukten till Dalälven? I så fall, vem förlorar på det? Och vad förlorar vederbörande? Kan det finnas något som hindrar att vi flyttar uttaget till älven? Går det i så fall att komma förbi det hindret? Finns det andra och bättre sätt att uppnå syftet med den nya laxförvaltningen? Kanske finns det ännu fler fördelar med att flytta laxfisket till Dalälven, och som jag missat? Det är värdefullt att vi får fram alla sådana fakta. Sammanfattning av denna idé: Vi fiskar rätt lax. Gynnar uppbyggandet av en vild laxpopulation i Testeboån och andra vatten med vild lax. Tar bort den redskapsrelaterade konflikten mellan yrkesfiskare, lax och säl i Gävlebukten. Större fångster för alla. Förbättrar arbetsmiljön för yrkesfiskarena. Lägre fångstkostnader för yrkesfisket. Vi visar att vi kan och vill ta ansvar i fiskeförvaltningen. Värdet på sportfiskeprodukten i Älvkarleby ökar. Kompensationsutsatt lax som fångas i älven kan bli aktuell för MSC-märkning. Intresset för Älvkarleby och Laxön som besöksmål ökar. Vi brukar resursen lax optimalt utan att förbruka den. Pågående laxforskning i Dalälven får bättre förutsättningar. Du som tar del av detta dokument och vill diskutera innehållet får mer än gärna kontakta mig. Jag ser detta som ett levande dokument. Nya delar kommer att läggas till, och andra delar kan tas bort. Min målsättning är att det till slut ska bli ett helt oemotståndligt förslag till ny lokal laxförvaltning. 9

10 Hälsningar Bernt Moberg, Gävle Mobil:

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP

Läs mer

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa

Läs mer

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte

Läs mer

Norrbottens Kustfiskareförbund

Norrbottens Kustfiskareförbund Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish? Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något

Läs mer

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-14 Ärendenr: NV-06582-15 Beslut om skyddsjakt efter

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Förvaltning av lax och öring

Förvaltning av lax och öring Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Märkning av havsöring och lax i Emån

Märkning av havsöring och lax i Emån Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM Referensgruppen för strömmenfisket SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen beslutade 2000-01-10 att Kultur- och fritidsnämnden skulle tillsätta en referensgrupp

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

2 a kap. Särskilda föreskrifter om fisket i Torneälvens fiskeområde. 1 I detta kapitel finns föreskrifter om fisket i

2 a kap. Särskilda föreskrifter om fisket i Torneälvens fiskeområde. 1 I detta kapitel finns föreskrifter om fisket i SFS nr: 1994:1716 Departement/ myndighet: Landsbygdsdepartementet Rubrik: Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Utfärdad: 1994-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:300 2 a

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015 1 (31) Dnr: SLU.aqua. 215.5.5-41 215-2-16 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 215 Stefan Palm

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013 Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Med anledning av påsken kommer nästa veckobrev måndagen den 21 april vidare är det ingen verksamhet för klubbens ungdomar måndagen den 21 Dåligt deltagande i

Läs mer

Fiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106

Fiskerienheten Jordbruksverket Jönköping. Ert Diarienummer: /16 Vårt dnr: 2016/0106 Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Ert Diarienummer: 3.3.17-985/16 Vårt dnr: 2016/0106 NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER PÅ HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETENS REMISS AV ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HAVSMILJÖN

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer