Norrbottens Kustfiskareförbund

Transkript

1 Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar boende i kommunerna Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå. I stort sett alla medlemmar är registrerade småföretagare boende i kustnära områden eller ute i skärgården. Ordförande är Kjell Strömbäck, Nyborg. Norrbottens Kustfiskareförbund är ett yrkesförbund för länets yrkesfiskare som i sitt fiske tar långsiktigt ansvar för både fiskeresurser och sitt eget fiskeföretagande.

2 Landsbygdsministern säger sig värna om det småskaliga kustnära yrkesfisket Jag vill särskilt värna det småskaliga och kustnära fisket och jag tycker därför att det är nödvändigt att detta fiske undantas från systemet med överförbara fiskenyttjanderätter Det småskaliga kustfisket är viktigt för sysselsättningen och är ofta navet i kustsamhällena som ger ringar på vattnet och genererar tillväxt över hela landet, vilket jag är mycket mån om Den definition av småskaligt som kommissionen använder sig av tycker jag inte är tillfredsställande. Därför har jag föreslagit att varje medlemsstat ska få definiera den grupp eller grupper av fartyg som får undantas systemet. Allt i syfte att kunna värna och främja det lokalt och regionalt förankrade kustnära fisket Utdrag ur tal av Eskil Erlandsson när han träffade fiskebranschen, Göteborg den 21 maj 2012

3 Satsningarna på Matlandet Sverige förutsätter lokala och regionala råvaror Den svenska regeringen har 2010 fastställt visionen om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa. Det är en vision om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd och skärgård. Visionen handlar också om sysselsättning och nya företag. De treåriga målen är minst nya jobb, en fördubbling av livsmedelsexporten och fler turistnätter på landsbygden. Handlingsplan för att nå dessa mål är uppdelad på fem områden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang.

4 Vår region måste få tillgång till lokalt och regionalt fångad lax under sommarhalvåret Det är endast det kustnära yrkesfisket som kan tillgodose marknaden med lokalt och regionalt fångad färsk fisk för kommersiellt bruk. De krav som ställs på livsmedelskvalitet och spårbarhet för primärprodukter i Livsmedelslagen och kraven om vilka som får saluföra fisk i Fiskelagen är väl kända kravspecifikationer inom yrkesfisket.

5 MSY 2015 Kommissionen föreslår att maximalt hållbart uttag (MSY) ska införas till Idag är så mycket som 75 procent av EUs fiskebestånd är överfiskade. Överfisket i EU skadar fiskebestånden och leder till osäkra fångster och gör fiskerinäringen ekonomiskt sårbar. Maximalt hållbart uttag innebär att man beräknar de största möjliga fångster som kan göras ur ett visst bestånd utan att beståndet skadas. Genom att förvalta bestånden enligt denna princip kan man bedriva ett långsiktigt hållbart och rationellt fiske. Utdrag ur tal av Eskil Erlandsson när han träffade fiskebranschen, Göteborg den 21 maj 2012

6 Myndigheter och deras roll i fiskefrågor Fiskeriverket lades ned vid halvårsskiftet 2011 Uppgifterna delades upp: Förvaltningsfrågor till Havs- och Vattenmyndigheten Forskningen till Statens Lantbruksuniversitet (SLU) Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå till Länsstyrelsen Jordbruksverket har ansvar för vissa uppgifter, t ex EU-stöd till fiskerinäringen

7 Årets laxfiske i länet Kortare fiskesäsong och halverad kvot 22 maj 2012 beslutade Havs och Vattenmyndigheten om årets laxfiske. 1 juni 2012 trädde de nya bestämmelserna i kraft, tio dagar (!) senare. 19 juni Startdatum för lax och annan fisk FÖRBUD = NÄRINGSFÖRBUD att före datumet fiska andra arter (sik, abborre mm) Tillåtet att sätta ut redskap i yttre området (Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå) Tillåtet att fiska lax och andra arter med fasta redskap i Norrbottens län Undantag: Haparanda/inre området tillåtet från 11/6 att sätta ut redskap och fiska andra arter 5 juli Laxfisket stoppas i Bottenviken FÖRBUD att fiska lax i skärgården Undantag: Luleå/inre området tillåtet att fiska odlad lax efter stoppet

8 Det kustnära fiskets erfarenhet 1: Historiskt mycket lax i skärgården! Yttre området (skärgården) Färre redskap ute (hann inte eller ville inte sätta ut alla redskap) Stora fångster av vild- och odlad lax på kort tid (under 3-10 dagar) Marknaden hade svårt att planera för försäljning av ortens lax Prisdumpning med försämrad lönsamhet i alla led Diskriminerande förutsättningar mellan yrkesfiskare i yttre området (antal fiskedagar i förhållande till laxvandringen) Stora mängder lax släpptes ut ur pushup-fällorna (efter 5 juli) Inre terminalområdet (Luleälven) Stora fångster av odlad lax (efter 5 juli)

9 Det kustnära fiskets erfarenhet 2: Laxfisket hotad näring med inslag av näringsförbud Grunden för en fungerande laxförvaltning är att fisket ska baseras på bärighet i de olika bestånden en blandning av hotade och starka bestånd samt kompensationsutsatt lax vid kraftverksälvar. Under 2012 halverades den svenska kvoten till laxar. 2/3 av kvoten avsattes för Norrlandskusten och av dem laxar avsattes för Norrbotten och Västerbotten.

10 Kjell Strömbäck tror av erfarenhet inte på återkommande regleringar av kustfisket Neddragningarna i laxfisket är ett dråpslag mot näringen och för många näringsidkare en personlig katastrof eftersom dom har investerat miljoner i sitt fiskeföretagande. För flera av dem utgör laxfisket två tredjedelar av deras inkomster Jag befarar att vi snart inte har något yrkesfiske kvar. Med alldeles för kort varsel kommer myndigheternas information om vad som gäller och under de omständigheterna är det omöjligt för oss näringsidkare att långsiktigt planera investeringarna Jag tror inte att de kraftiga neddragningarna av kvoten ger den effekt som många hoppas på. Vi har de senaste 30 åren haft ständiga regleringar i form av redskapsregleringar, fredningsområden och fredningstider. Det fungerar ändå inte, fisket har varierat lika mycket beståndsmässigt. Naturen styr mycket mer än vi tror laxens reproduktion och vandringar. Och man kan ju fråga sig mot vilken annan yrkeskår som myndigheterna kan uppträda som mot oss. Kjell Strömbäck Yrkesfiskare och ordförande i Norrbottens Kustfiskareförbund

11 Det kustnära fiskets erfarenhet 3: Den svenska fiskepolitiken hotar kustfisket Det kustnära yrkesfisket i framför allt norra Sverige hotas av både sälar, okunniga politiker och tjänstemän. Regionala tjänstemän prioriterar sportfisket före fisket i havet. Det finns en okunnighet inom politiken som accepterar bilden av att laxbeståndet är hotat, trots historiskt hög reproduktion och tillgång till vild lax från både Torneälven och Kalixälven. Det är också hög tillgång på odlad lax som kraftindustrin sätter ut i Luleälven, en fettfenklippt lax som fångas i hela Bottenviken, givetvis mest i närheten av Luleälven.

12 Modellbeskattning och fiskräkning i Torneälven, Kalixälven, Åby älv och Byskeälven

13 Smoltproduktion i Kalix älv

14 Laxfångster Antal ruta 6068 Antal ruta 6069 Vikt (kg) Ruta 6068 Vikt (kg) Ruta * Ruta 6068 Ruta 6069 Ruta År Antal Vikt [kg] Antal Vikt [kg] Antal Vikt [ton] *

15 De okontrollerat ökande sälstammarna är ett allvarligt hot mot länets näringar Idag uppskattas det finnas närmare gråsälar och uppemot vikaresälar i Bottenviken. Gråsälen ökar med 8 procent per år med ett årligt tillskott på cirka 300 sälar En gråsäl beräknas lågt räknat äta 7-8 kilo fisk sälar x 7-8 kg fisk/dag = ca 30 ton fisk/dag På årsbasis 365 dagar x 30 ton/dag = ton fisk/år Vikaresälen ökar med 4-5 procent med ett årligt tillskott av cirka 500 sälar. En vikaresäl beräknas äta cirka 4 kilo per dag sälar x 4 kg fisk/dag = ca 40 ton fisk/dag På årsbasis 365 dagar x 40 ton/dag = ton fisk/år) SAMMANLAGT ca kg fisk/dag = 70 ton fisk/dag ca ton fisk/år

16 Yrkesfisket ser sälen som det stora hotet mot flera näringars utveckling i länet Yrkesfisket (primärproducenter) Fiskerinäringen (beredning, grossister med flera) Förädlingsindustrin Besöksnäringen (stora och små entreprenörer) Restaurangnäringen

17 Norrbottens Kustfiskareförbund föreslår (1) Undanta den odlade laxen från kvoten Den fastställda laxfiskekvoten bygger på att produktionen av smolt i älvarna från den vilda laxen ska ligga på minst 75 % av den möjliga potentialen. Det har lite att göra med den odlade laxen för den odlade laxen ska fiskas. Reglera det kommersiella fisket och sportfisket på liknande sätt Idag regleras fisket hårdast vid kusten vid de mest produktiva älvarna men det ska egentligen regleras efter det aktuella beståndets bärighet i området. Ett stoppdatum ute vid kusten bör även gälla sportfisket i älvarna, där laxen som ska skyddas är på sina lekområden. Undvik regleringar som skadar fiskemarknaden lönsamhetsmässigt Alla måste inse att sommarens reglering med en gemensam starttid blev helt galen, där ett stort fiske under kort tid satte marknadskrafterna ur spel med dålig lönsamhet i alla led. Reglera inte fiskestarten och fisket efter andra arter Fiskestarten efter islossningen behöver inte regleras utan sker när laxen vandrar upp till området. Låt i stället kvoten vildlax styra länets laxfiske så att det inte sätts ett näringsförbud för fisket efter andra arter.

18 Norrbottens Kustfiskareförbund föreslår (2) Installera en avsevärt bättre laxräknare i älvarna Den statistik som nu används för att berätta om laxens återvandring till framför allt Kalix älv men även Torne älv är missvisande och farlig att dra slutsatser av. En tillförlitlig laxräknare bör placeras högst någon mil från älvmynningen och täcka båda sidor av älven och merparten av djupfåran. Dessutom har det visat sig de senaste åren att laxräknaren i Kalix älv vid Jokkfall inte fungerar under en ett par veckor i juni när laxen börjat vandra upp i älven. En viktig aspekt på att räknaren bör finnas nära mynningen är att i Kalixälven finns det flera lekområden där de olika åldersklasserna lax stannar till för att leka på bottnarna (Månsbyn %, Ängesån %, resterande högre upp). Det innebär att mindre än var fjärde lax går upp till Jokkfall men ändå baserar sig laxstatistiken i Kalix älv på Jokkfalls siffror. Enligt en studie som Fiskeriverket gjorde i Jokkfall går vissa år så liten andel som 20 % av laxarna i laxtrappan, de övriga vandrar uppströms i forsen (andelen i forsen beror på vattenståndet). Samverka med fiskenäringen kring nästa års kvotsystem Laxfisket måste göras rättvist i förhållande till varje fiskeföretagares rättighet, ambition och ansträngning att fiska vild och odlad lax. Förslagsvis kan ransoner inom den tilldelade kvoten delas ut till enskilda fiskare i förhållande till de senaste fem årens infiskning, alternativt får varje kustområde en kvot som bygger på beståndets bärighet.

19 Kan EU stoppa den odlade laxen? I arbetet med en förvaltningsplan för den vilda laxen (the salmon action plan) vill EU stoppa all utplantering av odlad lax i de reglerade älvarna redan till Orsaken är att den odlade laxen anses vara ett hot mot den naturliga vildlaxstam som finns kvar. Tiden är orimligt kort anser svenska experter, det tar minst 20 år eftersom bland annat laxtrappor måste byggas förbi kraftverken så att laxen kan leta sig uppströms för att leka. De svenska vattendomarna kan inte EU bortse ifrån. De är en förutsättning för att vi ska kunna reglera älvarna. Om vi inte sätter ut den odlade laxen får vi inte köra vattenkraften. Innan det blir tal om en förändring ska det först fattas ett beslut i Sverige och vad jag vet är alternativen dyrare både för oss och samhället säger Thord Lindström, jurist på Vattenfall Vattenkraft. Från Hedens fiskodling vid Bodens kraftverk sätts årligen ut tvååriga laxsmolt, tvååriga havsöringssmolt och treåriga insjööringar.

20 Rödlistningen av vår feta fisk är ett allvarligt hot Alla som berörs av den vilda laxen (och andra så kallade feta fiskar) i sin vardag måste ta frågan på allvar och agera för att skapa bättre marinbiologiska förutsättningar så att fisken i havet och älvarna, de som fiskar, arbetar med och äter fisk slipper känna oro och mår gott! Kampanjen Du kan rädda laxen gäller alla fiskeintresserade!

21 Kustnära fisket har lång tradition Bilder från Det kustnära fisket har sedan urminnes tider bedrivits efter Norrbottenskusten efter strömming, lax, sik och andra arter under försommaren och sommaren och efter siklöja under hösten. Med tiden har fångstmetoderna utvecklats, förr var finmaskiga nät (skötar) och yrkesfisket ryssjor de vanligaste redskapen. Båtar, motorer, teknisk utrustning och ökade kunskaper har likaså moderniserat yrkesfiskets möjligheter att både livnära sig och skapa ett företagande kring fisket. Fisket är av tradition ofta knutet till familjer och släkten, som överför kunskapen mellan generationerna. Sedan 2004 ansvarar Norrbottens Kustfiskareförbund för egenförvaltning av siklöjeresursen i samverkan med landets bästa marinbiologer.