Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt"

Transkript

1 Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win win-situation. 1

2 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån, till gagn för alla. Fiskar vi rätt lax så kan vi fiska mycket mer lax Kloka förvaltningsåtgärder beslutade av EU och Havs- och vattenmyndigheten som innebär ett kraftigt minskat fiske efter lax i Östersjön ger oss fantastiska möjligheter till att förvalta laxen så att vi alla blir vinnare. Vi ser nu hur naturresursen lax ökar i mängd. Alla är vi överens om att vi ska ha en adaptiv förvaltning av laxen, och att förvaltningen ska vara beståndsanpassad. Det övergripande målet för förvaltningen av laxfisket är att vi ska öka andelen odlad lax i fångsten. De vilda laxbestånden ska vi fiska efter bärkraft. Högst prioriterat är att skydda de små bestånden av vild lax. Om vi går från ord till handling i Gävlebukten och förvaltar laxen precis så som vi säger att vi vill förvalta den så gynnar vi på en och samma gång: sportfisket och fisketurismen det lokala småskaliga yrkesfisket de vilda laxbestånden som behöver ett starkare skydd den marknad som efterfrågar östersjölax forskningen på lax Vi skapar med andra ord en win win win win win-situation. Naturligtvis ska vi hjälpas åt att nå målen i laxförvaltningen. Lokala lösningar måste skräddarsys. Detta är en idé för hur vi med dagens förutsättningar kan förvalta laxen i just Gävlebukten och dess tillrinnande vattendrag. Dagens förutsättningar, som för övrigt länge varit en realitet, innebär att lax kompensationsutsätts som nu, att den vilda laxen behöver starkare skydd, att lax inte tillåts vandra längre upp i Dalälven än till det första kraftverket och att det är tillåtet att saluföra lax inom Sverige trots dioxinvärden över EU:s gränsvärde. Den förvaltningsmodell som här beskrivs är överförbar även till andra älvar med kompensationsutsatt lax. I Gävlebukten har vi i dag två vattendrag med lax. Det ena är Dalälven, vars laxbestånd upprätthålls med hjälp av att smolt sätts ut i älven varje år som en kompensation för det bortfall av laxreproduktion som utbyggnaden av vattenkraften i älven orsakat. Den naturliga reproduktion som återstår i Dalälven är mycket liten. Elprovfisken och utvandringskontroll visar att endast några få hundra vilda laxsmolt per år lämnar Dalälven. Det handlar alltså om smoltmängder som motsvarar enstaka promillen av den kompensationsutsatta mängden. Laxvatten nummer två i Gävlebukten är den jämförelsevis betydligt mindre Testeboån. Testeboån hyste relativt gott om lax ända in på 1960-talet. Därefter har åns laxbestånd varit helt utslaget i åtminstone ett par decennier. Ett målmedvetet fiskevårdsarbete som startade 2

3 mitten av 1980-talet har lett till att lax nu åter vandrar upp i Testeboån. Arbetet har bestått av framförallt biotopvård, undanröjande av vandringshinder och återetableringen av lax via årliga utsättningar av s.k. matningsfärdigt yngel. Laxynglen som satts ut härstammar från Dalälvens laxpopulation. Utsättningarna pågick fram till I april 2013 förklarade Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST) att Testeboån bör betraktas som ett vildlaxvatten. Testeboån har därför flyttats från listan över potentiella vildlaxvatten till listan med vildlaxvatten. Potentiell produktion av laxsmolt i Testeboån har beräknats till omkring stycken per år. Resultaten från elfiskeundersökningar och utvandringskontroll har gett oss kunskap om att nuvarande produktion ligger på mellan och laxsmolt per år. Ett 25 millimeter långt laxyngel, lax 0+ fångade vid elprovfiske, utvandrande laxsmolt och lekvandrande lax i Testeboån. Testeboån är återigen ett vildlaxvatten. Gavleån är ett tredje vattendrag i Gävlebukten. (För att ge en bild av storleken på de båda åarna är medelvattenföringen i Testeboån 12 m 3 /sek och i Gavleån 18 m 3 /sek.) Historiskt sett har Gavleån varit mycket rik på lax. Uppskattningsvis kan Gavleån ha producerat flera tiotusentals smolt årligen. Nu är Gavleån offrad för vattenkraften, och det saknas helt krav på kompensationsåtgärder som exempelvis fiskvägar. I bästa fall kan några tiotals smolt växa upp på den lilla strömsträcka som återstår nedströms det nedersta kraftverket. TESTEBOÅN GÄVLEBUKTEN GAVLEÅN DALÄLVEN Gävlebukten med de laxförande vattendragen Dalälven och Testeboån, samt det f.d. laxvattnet Gavleån. 3

4 I praktiken har vi två laxvatten som mynnar i Gävlebukten att förvalta. Dalälven - en stor älv med ett stort bestånd av kompensationsutsatt lax. Och Testeboån - en liten å med ett litet bestånd av vild lax. Laxfisket ska riktas mot odlad lax, och vild lax från svaga bestånd ska skyddas. Nu ska vi leva som vi lär. Lokalt ska vi förvalta vart och ett av de olika laxbestånden efter bärkraft. För Gävlebukten innebär det att vi, med gott samvete, kan fiska flera tusen av Dalälvens kompensationsutsatta laxar. Samtidigt ska vi undvika att fånga vild lax från Testeboån. Hur ska vi fiska för att nå målsättningen i laxförvaltningen? Det vill säga; hur ska vi fiska för att fiska rätt lax? Ju närmare en älv med kompensationsutsättningar redskapet står desto större andel kompensationsutsatt lax från den älven fångas. Men mer eller mindre är fisket ett fiske på blandbestånd. Flyttas fisket upp i älven blir precisionen däremot total. I Gävlebukten finns idag drygt tjugo platser för fiske efter lax med fasta redskap. Endast få av dessa har nyttjats de senaste åren. Men med en ökande tillgång på lax som en konsekvens av utfasat havsfiske och förhoppningsvis minskat otillåtet fiske till havs ökar intresset för att fiska lax i Gävlebukten. I takt med ett ökat intresse för att fiska lax kommer fler av fiskeplatserna att användas. Testeboån är ett av de allra minsta vattendragen runt Östersjön med en population av vild lax. Det är känt att små vattendrag är mer beroende än stora vattendrag av en relativt hög vattenföring för att laxen ska stiga upp i vattendraget. Vid låg vattenföring blir laxarna kvar kortare eller längre perioder utanför mynningen. Vi kan därför anta att lax på väg till Testeboån inte sällan cirkulerar i Gävlebukten innan den stiger upp i ån. Så länge laxen simmar omkring i bukten riskerar den hela tiden att fastna i något av de fasta redskapen. Gävle kommun och Bergvik Skog AB äger fiskerätten. Allt fiske med fasta redskap i Gävlebukten sker med arrenderad fiskerätt och bedrivs nu enbart av licensierade yrkesfiskare. Gävle kommun respektive Bergvik Skog AB äger fiskerätten och arrenderar ut fiskeplatserna. Arrendeavgiften där Gävle kommun är fiskerättsägare är 500 kronor per fast redskap och år. De flesta fällorna i Gävlebukten ligger runt Dalälvens mynning, inom älvens yttre fredningsområde. Fisket med fasta redskap i älvmynningen är möjligt tack vare dispens från Länsstyrelsen i Uppsala län. Fiske med mängdfångade redskap är generellt förbjudet inom fredningsområdet. Bästa alternativet är att flytta tillbaka fisket till älven. Det vet alla. Vill vi fiska rätt lax så måste vi fiska där vi vet att vi endast fångar den lax vi vill fånga. Vill vi fånga enbart kompensationsutsatt lax från Dalälven innebär det att vi ska fånga laxen i Dalälven. Att beskatta laxbeståndet uppe i älven är det riktigt ursprungliga sättet att fiska lax. I Dalälven har det fiskats lax i flera tusen år. 4

5 Ser vi oss om i världen så kan vi konstatera att alla platser där vi fortfarande kan se fullt livskraftiga bestånd av olika former av lax, havsvandrande öring och havsvandrande röding har en sak gemensamt; beskattning av fiskbestånden sker i älven. Fördelarna är många och stora. Fiskar vi laxen enbart i älven så eliminerar vi risken att fånga de vilda laxar som är på väg hem till Testeboån, eller till någon annan å eller älv vars bestånd vi inte vill beskatta. Vi kommer att fånga rätt lax med total precision. I Testeboån är naturligtvis laxen helt fredad. Lax som fångas i ån ska återutsättas. Om det någonsin kommer att finnas ett laxbestånd i Testeboån som tål en beskattningen vet vi inte idag. Utvecklingen följs noga med elprovfisken, uppvandringskontroll och fr.o.m även smoltutvandringskontroll. Sälproblematiken. Laxfiske med fasta redskap på kusten innebär stora konflikter mellan fiskare och säl. Sälen tar fångsten och förstör redskapen med stora ekonomiska förluster och mycket extra arbete för yrkesfiskarna som följd. Därtill kommer kostnader för samhället i form av sälskadeersättningar och bidrag för att investera i sälsäkra redskap till samma fiskare. Istället för att hela tiden försöka bli bättre på att slåss med sälen är det klokare att undvika att slåss med den. Det gör vi enklast och effektivast genom att flytta fisket till älven. Foto: Sälar & Fiske Att fånga laxen i älven innebär att sälskadorna blir ett minne blott. Ibland förs det fram att fisket med fasta redskap inte innebär något problem för vild lax från svaga bestånd eftersom vild lax som fångas i de fasta redskapen kan återutsättas. Teoretiskt låter det som en bra lösning på ett avgörande problem. Verkligheten är dock en annan. För det första finns det inte något krav på att återutsätta vild lax, d.v.s. lax med fettfenan kvar. Dessutom visar försök att laxen i regel åsamkas så stora skador i fällan och i båten under vittjningen att dödligheten bland återutsatt lax är hög. Försök med att göra redskap och vittjningsförfarandet skonsammare har skett. Även att med hjälp av kamera selektera bort vild fisk har provats. Ännu finns dock inte någon lösning på problemet. 5

6 Första europeiska MSC-märkta laxen. Yrkesfisket i södra Bottenhavet kommer att med början under 2013 påbörja en förundersökning inför en certifiering enligt Marine Stewardship Council, (MSC). Att få använda MSC-märket på sina produkter ger stora fördelar på marknaden. Konsumenterna känner sig trygga för att den fisk som saluförs som MSC-märkt kommer från ett hållbart fiske. Det är sannolikt uteslutet att få sätta MSC-märket på lax fångad på kusten, så länge den vilda laxens situation är som den är och i alldenstund fisket sker blint på blandade bestånd. Däremot kan ett fiske som garanterat bara tar kompensationsutsatt lax, som bedrivs i älven och som är anpassat efter tillgången på fisk rimligtvis klara kraven för att bli MSC-certifierat. Hittills har inte någon lax från Europa fått marknadsföras som MSC-märkt. Kan lax från Dalälven bli Europas första MSC-märkta lax? Stockholms Fiskmarknad håller just nu på att finna sina former. Fisk som fångats inom en radie av 25 mil från Stockholm kommer att kunna marknadsföras på Stockholms Fiskmarknad. Konsumenternas krav kommer att öka även på den fisk som säljs på Stockholms Fiskmarknad. Det räcker inte bara med att den är närfångad. Fisken ska även vara fiskad på ett hållbart sätt. Då ligger det nära till hands att en MSC- certifiering kommer att vara en förutsättning för att få marknadsföras på Stockholms Fiskmarknad. Om det blir så att Europas enda MSCcertifierade lax från Dalälven kan marknadsföras på Stockholm Fiskmarknad blir det mycket värdefullt för dem som kan leverera i sådan produkt. Ingen annan lax än den från Dalälven kommer att kunna levereras till Stockholms Fiskmarknad. (Även Ljusnan ligger inom 25-milsradien från Stockholm. Hela detta koncept är direkt överförbart till Ljusnan.) Hur ska då fisket av lax till konsumtion i älven gå till? Laxen till konsumtion kan tas från samma fälla som avelsfisken tas idag. Det är en modern anläggning som fångar all fisk som simmar upp i fiskvägen vid dammen högst upp i Kungsådran. Vid vittjning förflyttas laxarna utan manuell hantering från fällan till en sorteringsanläggning. 6

7 Fångsten i fällan varierar naturligtvis mycket. Det är inte ovanligt med fångster över 100 laxar per dygn. Mängden lax i älven ökar nu för varje år. Med den nya laxförvaltningen och med förväntade framsteg i arbetet med att få fram livskraftigare smolt till kompensationsutsättningarna kan vi se fram emot att mängden lax kommer att öka ytterligare. Med en knapptryckning vittjas fällan i Älvkarleby, och fisken transporteras via ett rör till sorteringsanläggningen. (I Ljusnan vid kraftverket i Ljusne finns en motsvarande fälla). Ytterligare fångstanordning kan skapas i anslutning till utloppet från kraftverket i Älvkarleby. Jämfört med mängden lax i fällan för avelsfisk längs upp i Kungsådran så är mängden lax som bara vandrar upp till kraftverket mångdubbelt så stor. Att fiska lax med not, som gjorts sedan urminnes tider i Älvkarleby och som fortfarande sker i bland annat Indalsälven och Ångermanälven, kan också vara ett kompletterande alternativ. Klicka här för att se hur fisket med not i Indalsälven går till. Ett drag med noten i Indalsälven tar några minuter och fångar ofta mer än ett ton lax. Det är mer lax än vad som fångas under en hel fiskesäsong med ett fast fiskredskap/laxfälla i Gävlebukten. Investeringar i ytterligare fångstanordningar och logistik runt uttaget av lax i älven kan finansieras med viltskademedel och med stöd från och Europeiska havs- och fiskerifonden. 7

8 Det är viktigt att den lax som ska gå till konsumtion är av hög kvalité. Blank och fin ska den vara. Denna idé bygger alltså inte på att ta vara på lax som varit förvarad/sumpad på något vis, eller stått länge i älven. Avståndet mellan havet och Älvkarleby kraftverk är åtta kilometer. Det korta avståndet innebär att en stor del av laxarna anländer till kraftverket efter 1-2 dygn från det att den tagit sig in i älven. (Telemetriförsök i Umeälven visade att lax kan ta sig mer än en mil uppströms på åtta timmar.) Många mervärden. Att förvalta laxen enligt denna idé kommer att generera flera olika mervärden. Utöver det biologiska vinsten vi uppnår genom att inte beskatta de vilda laxarna från exempelvis Testeboån så skapar vi en good will-effekt. En sådan effekt uppstår i och med att besökare på Laxön, sportfiskare i Älvkarleby och andra får kunskap om den ansvarsfulla fiskeförvaltningen. För alla parter blir upplevelsen att förvalta laxfisket på bästa sätt positiv. Det är helt enkelt roligt att medverka till att göra något bra. Idag stoppas all lax vid fällan för avelsfisk till kompensationsodlingen i Älvkarleby. Ingen fisk får ta sig längre upp i älven. Den lax som inte behövs till avel märks med ett floytag och skjutsas ner till älvens mynning. Märkt fisk som kommer upp till fällan en andra gång får ytterligare ett floytag i ryggen, och skjutsas ännu en gång ner till mynningen. Lax som kommer upp till fällan en tredje gång, med två floytags i ryggen, slås ihjäl och deponeras på soptipp. Upplägget känns allmänt destruktivt. Att skifta till ett mer konstruktivt sätt at hantera laxen kommer att uppskattas av alla. Att fiska lax i älven har även kulturhistoriska poänger. Laxfisket med fällor och not inom respektive nedströms fallområdet i Älvkarleby har mycket gamla och dokumenterade anor. Det var så vi började fiska lax en gång i tiden. Ett återupplivat sådant fiske kommer att väcka stort intresse, och bli en ny värdefull attraktion i Älvkarleby. Detta blir ett passande komplement till redan befintliga besöksmål med älven och laxen som gemensam nämnare. Nya idéer för att publikt ta vara på laxen, förädla den och servera lax på olika sätt kommer som spin-off-effekter. 8

9 Kungsådran med Kronans fiske, ca 400 meter nedströms dagens fälla för avelsfisk. Tid: Mitten på 1700-talet. Fiske med fälla i älven har även arbetsmiljömässiga fördelar jämfört med fisket på kusten. Fångstkostnaderna blir lägre. En förflyttning av fisket från hav till älv innebär dessutom att fångsterna kommer att öka. Minst laxar. Hur många laxar kommer då att vandra upp i Dalälven framöver? Svår fråga att svara på, och det kommer alltid av olika skäl variera år från år. Om vi trots allt ska våga oss på att skapa en bild av framtida laxuppvandring så kan det se ut så här: laxar sätts ut i Dalälven varje år. Enligt de undersökningar som SLU/f.d. Fiskeriverket tidigare gjort har uppvandringen i älven varierat mellan och laxar per år. Med den nya laxförvaltning, minskat tjuvfiske och kanske till detta även en högre överlevnad bland de utsatta laxarna fram till lekvandring, kommer uppvandringen i Dalälven årligen inte var upp till laxar. Uppvandringen kommer att snarare vara från laxar och uppåt laxar motsvarar i runda tal, enligt yrkesfiskarna själva, tjugo gånger mer lax än vad allt fiske med fasta redskap fångar i hela Gävlebukten. Bara utfasningen av fisket ute till havs i sig innebär att vi utnyttjar laxens tillväxt bättre. Havsoch Vattenmyndigheten beräknar att detta leder till att massan fångad lax kan öka mer än 30 procent. Nu förutspår många att det kommer att bli så stor uppvandring av lax i älvar med kompensationsutsatt lax att vi kan få se ökande problem med sjukdomsspridning bland 9

10 laxarna. Riktigt stora mängder lax på en kort älvsträcka kan till och med leda till att en större andel av laxarna väljer att lämna älven för att söka sig upp i andra vattendrag när leken närmar sig. Älvkarleby och hela nedre Dalälven blir stora vinnare Sportfisket i Älvkarleby har som mest fångat drygt laxar på ett år, (1998). De senaste tio åren, , fångades sportfisket i snitt 475 laxar per år. Låt oss räkna med att sportfiskefångsterna ökar kraftigt, och hamnar på i snitt laxar per år. Därtill behöver Dalälvens två kompensationsodlingar sammanlagt 500 laxar till avel. Med andra ord kan vi slå fast att det kommer att finnas åtskilliga tusen laxar som det blir möjligt att ta vara på varje år i Älvkarleby. Låt mig sticka fram hakan och påstå att det kommer att finnas potential för att vi ska kunna ta ut 100 ton lax om året från Dalälven om vi sköter korten rätt. Det är mer än hela det svenska yrkesfiskets fångst av kompensationsutsatt lax 2013! (I Ljusnan sätts årligen laxar ut, så tillgången på lax där kan antas bli ungefär lika stor som i Dalälven.) Att låta sportfisket i Älvkarleby få chans att fiska på hundra procent av de hemkomna laxarna kommer att få mycket stor positiv betydelse. Hamnar sportfiskefångsterna på laxar kommer det att bli rena laxfrossan i Älvkarleby. Alla förstår vad det innebär för intresset runt fisket i älven och för bygden. Älvkarleby kommun, som till och med har en lax i kommunvapnet, blir en stor vinnare. Grattis Älvkarleby! Fisket i älven styrs inte av TAC stoppades allt fiske efter lax den 8 juli. Då var det årets TAC, (Total Allowable Catch), på laxar fångade. Nivån på TAC styrs av statusen på de vilda laxpopulationerna. TAC har minskat under flera år. Fisk fångad i sötvatten räknas inte in i TAC. Yrkesfiskarna som fiskar lax på kusten söder om Bottenviken fick fånga sammanlagt laxar Om den handfull yrkesfiskare som fiskade lax i Gävlebukten 2012 istället gjort sitt uttag av lax uppe i Dalälven hade samma fiskare fått tillgång till mer lax än alla deras kollegor från Norra Kvarken och söderut fick fånga tillsammans! Vilka ska då få ta del av laxen i älven? Det känns naturligt att erbjuda de lokala yrkesfiskarna som idag aktivt fiskar lax i Gävlebukten få ta del av det uttag av lax som görs i älven. De yrkesfiskare som väljer detta alternativ kommer att få tillgång till många gånger mer lax jämfört med deras tidigare fångster. Dessutom är det då enbart kompensationsutsatt lax som beskattas. Med andra ord; målsättningen i laxförvaltningen uppfylls. 10

11 Det går att utforma kopplingar mellan tillgången på lax från Dalälven och ett fiske som bedrivs på bästa sätt bedömt ur ett hållbarhetsperspektiv. En naturlig sådan koppling kan vara att det fiske som i ansträngning ersätter laxfisket på kusten ska vara MSC-certifierat. Antalet yrkesfiskare har minskat under flera decennier. Det gäller inte minst runt Gävlebukten. Den idé som beskrivs i detta dokument, att med mindre ansträngning få tillgång till mer fisk, kan få stor positiv betydelse i rekryteringen av nya yrkesfiskare. Vi har med andra ord här en resurs som, trots att den innebär flytt av ett fiske från kusten, kan vara mycket värdefull för långsiktigt hållbart kustfiske. Yrkesfiskarna uppgav 2012 att lax som fångas i Gävlebukten betingar ett högt värde. Det tycks ha gällt fram t.o.m I maj 2013 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att en stor del av laxen under flera år olagligt exporterats till framförallt Frankrike. Konsekvensen blev att infiskningen av laxkvoten 2013 gick mycket sakta. Marknaden kollapsade. Detta belyser att det finns behov av nya, säkra och legala vägar för att marknadsföra laxen. Forskning och utveckling pågår. Dalälven ingår i projektet SMOLTPRO som syftar till att ta fram bättre uppfödningsmetoder så att laxsmolten som ska kompensationsutsättas blir bättre rustade för att klara sin tid i havet. Ett andra syfte med projektet är att det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsutsättningarna ska öka. Utsättningskostnaden för varje kilo återfångad kompensationsutsatt lax har skenat iväg. Mängden lax som fångas minskar samtidigt som kostnaden för utsättningarna kvarstår. Enligt Vattenfall är kostnaden för att odla upp lax till kompensationsutsättning omkring 50 kronor/st. De 2,1 miljoner laxar som årligen sätts i Sverige kostar med andra ord kronor. Den svenska kvoten för lax 2014 är laxar. Det motsvarar ungefär 180 ton lax. Andelen kompensationsutsatt lax i fisket är enl. SLU nu nere på 30 procent. Ett utfall på 60 ton lax till en kostnad av kronor innebär en kostnad per kilo återfångad kompensationsutsatt lax på kronor! Värdet på den färska laxen varierar var efterfrågan på östersjölax mycket liten. Enl. HaV var försäljningsvärdet i det första handelsledet inte ens tio kronor. Vi kan nog vara överens om att affären går back. Ett delprojekt är att av de laxsmolt som sätts ut i Dalälven försetts med ett pit-tag, (Passive Integrated Transponder). Försöket kommer att ge kunskap om laxens överlevnad från utsättning till lekvandring. Användningen av pit-tag förutsätter att fisken kommer i närheten av en antenn för att registreras. Utrustning för detta kommer att finnas i avelsfällan och vid den obligatoriska invägningen för sportfisket på fiskekontoret. Att då inte fiska laxen på kusten ökar värdet på försöket. Det finns planer på att göra Dalälven till ett indexvattendrag för älvar med kompensationsutsatt lax. Värdet för all forskning på lax som kan tänkas förläggas till Dalälven ökar om uttaget av lax görs efter det att forskningen haft möjlighet att ta den data som önskas. 11

12 Samverkan en förutsättning. Laxförvaltningen i Gävlebukten och Dalälven berör yrkesfisket, sportfisket, två länsstyrelser, minst två kommuner, Havs- och vattenmyndigheten, SLU, naturvården, Vattenfall, fiskerättsägare, markägare längs älven, föreningar som exempelvis Nedre Dalälvens Intresseförening och Älvkarlebygruppen samt marknaden för fisk. En ny lokal laxförvaltning förutsätter en bred samverkan. Organisationen Fiskeområde Södra Bottenhavet är den naturliga parten att ta sig an att realisera denna samverkan. Hela denna idé är som klippt och skuren ur fiskeområdets fastställda strategi. Programperioden för fiskeområdena löper ut Under 2014 kommer det nya Havs- och fiskeriprogrammet som ska gälla till år Vi kan förvänta stöd för idéer som denna även i det nya programmet. Det som blir den framtida lokala organisationen för arbetet med fiskeriprogrammet blir en naturlig organisation även för att ta dessa idéer vidare. Om visionen att låta laxen vandra längre upp i Dalälven förverkligas så kommer det att påverka mängden lax som kan tas till konsumtion. Blir det aktuellt att släppa upp lax i älven så kommer det att vara angeläget att i första hand låta vild lax passera. En förutsättning för att kunna göra rätt urval när det gäller vilken fisk som ska släppas upp i älven respektive ska gå till konsumtion är att uttaget av lax sker i älven. Denna idé innebär att gå tillbaka till en mycket gammal förvaltningsmodell. Hade vi fortsatt förvaltat laxen på detta sätt i full skala runt hela Östersjön så hade vi sannolikt inte haft några problem med laxen idag. Med välmående vilda populationer hade antagligen inte heller kompensationsutsättningarna ifrågasatts som i dag. Det hjälper dock inte att gråta över spilld mjölk. Det vi istället kan göra nu är att börja bygga för framtiden. Låt oss starta i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån. Öring. Den vilda öringen befinner sig tyvärr i en minst lika bekymmersam situation som den vilda laxen. Det är i princip samma problematik runt att fiska rätt öring som att fiska rätt lax. Åtgärder för att förvalta öringen bättre måste komma till stånd. Att göra uttaget av lax i älven gynnar även öringen. I synnerhet den storvuxna sommaröringen. TAC för lax 2012 blev uppfiskad den 8 juli. Fisket med de fasta redskapen runt Dalälvens mynning fortsatte oförminskat även efter det datumet. Fisket fortsatte för att fånga öring. Laxen återutsattes. Konsekvensen blev att såväl odlad som vild öring fångades och att odlad lax kastades tillbaka i sjön, varav många senare slogs ihjäl upp i avelsfällan i Älvkarleby och kastades på soptipp. Då kan vi verkligen börja prata om en kontraproduktiv fiskeförvaltning. Fröet till denna idé kom fram i ambitionen att gynna den vilda laxen i Testeboån. Under den tid jag arbetat med idén har jag mer och mer insett att detta utvecklats till något som i första hand kommer att vara positivt för det lokala småskaliga yrkesfisket och för en rad olika verksamheter vid Dalälven inom Älvkarleby kommun. 12

13 Om jag hade haft idéer som skulle innebära att andra intressen var tvungna att stå tillbaka för att mina mål för den vilda laxen i Testeboån skulle nås så hade jag inte lagt ner någon möda på att komma med några förslag. Det hade sannolikt varit meningslöst. Att lägga fram förslag på åtgärder som gör oss alla till vinnare känns däremot mycket tillfredsställande. Precis så känns det i detta fall. Bidrar till att nå miljömålen Denna förvaltningsidé bidrar till att vi når miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande skärgård och Ett rikt växt och djurliv. Sammanfattning: Vi fiskar rätt lax. Gynnar uppbyggandet av den vilda laxpopulationen i Testeboån och i andra vatten med vild lax. Tar bort de redskapsrelaterade problemen med säl. Större fångster för alla. Förbättrar arbetsmiljön och lönsamheten för yrkesfiskarna. Vi visar att vi kan och vill ta ansvar i fiskeförvaltningen. Värdet på sportfiskeprodukten i Älvkarleby ökar. Kompensationsutsatt lax som fångas i älven kan bli aktuell för MSC-märkning. Intresset för Älvkarleby och Laxön som besöksmål ökar. Vi brukar resursen lax optimalt utan att förbruka den. Pågående laxforskning i Dalälven får bättre förutsättningar. Vi förser en marknad med produkter som efterfrågas. Du som tar del av detta dokument och vill diskutera innehållet får mer än gärna kontakta mig. Jag ser detta som ett levande dokument. Nya delar kommer att läggas till, och andra delar kan komma att tas bort. Min målsättning är att det till slut ska bli ett helt oemotståndligt förslag till ny lokal laxförvaltning. Och det ska vara en förvaltning som gör alla till vinnare. Bernt Moberg, Gävle Mobil:

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Beståndsspecifik förvaltning utmaningar och möjligheter Kalkhandläggarträff, Umeå 2017

Beståndsspecifik förvaltning utmaningar och möjligheter Kalkhandläggarträff, Umeå 2017 Beståndsspecifik förvaltning utmaningar och möjligheter Kalkhandläggarträff, Umeå 2017 Håkan Carlstrand, utredare, HaV Bakgrund Utmaningar Möjligheter Photo courtesy of Gilbert van Ryckevorsel Varför beståndsbaserad

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Norrbottens Kustfiskareförbund

Norrbottens Kustfiskareförbund Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa

Läs mer

Förvaltning av lax och öring

Förvaltning av lax och öring Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013 Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande

Läs mer

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Läs mer

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk 2011-02-20 sid 1 (7) Till: Statsrådet Eskil Erlandsson Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk Sammanfattning Det är allvarligt och tragiskt att förgiftningen

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Med anledning av påsken kommer nästa veckobrev måndagen den 21 april vidare är det ingen verksamhet för klubbens ungdomar måndagen den 21 Dåligt deltagande i

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish? Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Dnr: SLU.aqua.2014.5.5-39 Institutionen för akvatiska resurser 2014-02-24 Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Jens Olsson, Sara Bergek, Stefan Palm,

Läs mer

2 a kap. Särskilda föreskrifter om fisket i Torneälvens fiskeområde. 1 I detta kapitel finns föreskrifter om fisket i

2 a kap. Särskilda föreskrifter om fisket i Torneälvens fiskeområde. 1 I detta kapitel finns föreskrifter om fisket i SFS nr: 1994:1716 Departement/ myndighet: Landsbygdsdepartementet Rubrik: Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Utfärdad: 1994-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:300 2 a

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND

SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2014-09-01 Ert datum 2014-07-01 Ert dnr 2528-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Anpassning av föreskrifter om licens och tillstånd

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-14 Ärendenr: NV-06582-15 Beslut om skyddsjakt efter

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram DELREDOVISNING 1 (15) Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram

Läs mer