Strategi för en. livskraftig skånsk fiskerinäring. ett initiativ inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet för Skåne

Transkript

1 Strategi för en livskraftig skånsk fiskerinäring ett initiativ inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet för Skåne Lantbruksenheten, fiskefunktionen Skåne i utveckling 2003:65 ISSN

2 I Skåne finns en lång tradition av småskaligt kustnära fiske. En form av fiske som enligt Länsstyrelsens mening är den mest lämpliga för att beskatta den fiskresurs som finns i våra hav. Ett småskaligt kustfiske främjar hållbara fiskuttag och skapar arbetstillfällen i våra kustsamhällen. Ett småskaligt fiske som bedrivs i balans med vad bestånden långsiktigt avkastar är viktigt för bevarandet av en levande kust- och skärgård. Fiskerinäringen har mycket goda förutsättningar i Skåne. Huvuddelen av det svenska fiskets fångstvärde grundar sig på fisk fångad i havsområdena utanför Skånes kust. Våra skånska fiskare är vidare skickliga yrkesmän med ett dokumenterat engagemang i arbetet med att utveckla ett långsiktigt hållbart fiske. Även marknadsförutsättningarna är goda med en närhet till såväl den svenska som den europeiska marknaden. Trots detta har utvecklingen för skånsk fiskerinäring varit negativ under många år. För ett år sedan gjorde Länsstyrelsen i Skåne län, tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge län, en studie över fisket på Sydkusten. I denna strategi, som är en fortsättning av det arbetet, ger Länsstyrelsen i Skåne län kortfattat sin syn på orsaken till fiskets negativa utveckling i länet. Vidare formuleras regionala mål och förslag på åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att nå de nationella politiska målen med att bevara det småskaliga fisket längs hela Sveriges kust. Med denna strategi som utgångspunkt och i samverkan med berörda intressenter och myndigheter, kommer Länsstyrelsen att prioritera arbetet med att skapa en regional förvaltning av det skånska fisket. Kristianstad december 2003 Bengt Holgersson Landshövding i Skåne län Johan Wagnström Fiskeridirektör Länsstyrelsen Skåne Län

3 Vi står nu inför ett vägval. En fördelning av fiskekvoterna som skapar förutsättningar för det småskaliga fisket eller en fortsatt utveckling mot ett allt mer storskaligt fiske Bakgrund Fiskarna i Skåne bedriver ett traditionellt småskaligt kustfiske i närliggande havsområden. (Definitionen av småskaligt kustfiske är enligt Fiskeriverket ett fiske som i allmänhet består av fisketurer som är kortare än ett dygn.) Från att ha varit ett varierat fiske efter lax, ål, sill och torsk har fisket under 1990-talet blivit ett nästan renodlat torskfiske där sex av tio fiskeföretag har mer än 85 procent av sin inkomst från torsk och sju av tio har över hälften av sin inkomst från torskfisket. Fiskeföretagens inkomstberoende av torskfisket 90 Antal företag % 5 10% 10 15% 15 20% 20 25% 25 30% 30 35% 35 40% 40 45% 45 50% 50 55% 55 60% 60 65% 65 70% Torskfiskets andel av inkomsten 70 75% 75 80% 80 85% 85 90% 90 95% % Det finns alla skäl att tro att torskfisket i Östersjön och Öresund även i framtiden kommer att vara den huvudsakliga inkomstkällan för fiskarna i Skåne, varför Länsstyrelsen här främst kommer att beröra detta fiske. Detta torskberoende i kombination med den negativa utvecklingen för Östersjöns torskbestånd har slagit mycket hårt mot det skånska fisket. Antalet yrkesfiskare i Skåne har minskat med ca 20 procent och medelåldern har ökat och uppgår idag till 49,3 år. Även antalet fiskefartyg har minskat. Denna minskning gäller i och för sig i hela landet, men har varit särskilt markant på östersjökusten. Studerar man fiskekapaciteten i form av bruttotonnage hos fartygen på 12 meter och längre så förstärks denna bild. Minskningen på sydkusten är då 49 procent medan västkusten under samma tidsperiod ökat sin kapacitet med 9 procent! Bruttotonnage fartyg 12 m och längre Antal Västkusten Norra Ostkusten Sydkusten Totalt Södra Ostkusten Fiskeflottan har alltså utvecklats mot en sammansättning med en större andel storskaliga fiskefartyg som i högre utsträckning hör hemma på västkusten. Utvecklingen har således gått mot en ökad regional obalans. Spelar det då så stor roll var fiskaren bor någonstans? Ja, för trots att Skåne har ett mycket strategiskt läge i direkt anslutning till Sveriges viktigaste fångstområden för torsk och sill, säljs nära nog enbart fisken från de skånska fiskarna till de skånska fångstmottagarna. Fiskarna från andra kuststräckor som bedriver fiske utanför Skånes kust levererar nästan uteslutande sina fångster till uppköpare i andra delar av Sverige eller i utlandet. Detta medför att, trots Skånes närhet till fiskresursen, så hamnar en stor del av förädlingsvärdet av detta fiske i andra delar av landet eller utomlands istället för att skapa sysselsättning och intäkter i skånska kommuner. Orsak och verkan Vad är då orsaken bakom den negativa utvecklingen av fisket i Skåne? Enligt Länsstyrelsens uppfattning har den negativa framtidstron och den svaga investeringsviljan orsakats av nedanstående faktorer. Fiskets fria rörlighet Fiskeriverket har till dags dato inte infört några geografiska eller andra begränsningar i de licenser eller fartygstillstånd som beviljats yrkesfiskarna i Sverige. Detta innebär att alla svenska fiskare kan bedriva fiske efter samtliga tillgängliga arter inom hela den svenska fiskezonen. Den traditionella begränsningen i rörligheten i det skånska kustnära fisket i kombination med denna fria rörlighet är, enligt Länsstyrelsens bedömning, den grundläggande orsaken till en stadigt minskande skånsk fiskeflotta. Denna tillämpning av reglerna för fiskelicenser och fartygstillstånd medför att överkapaciteten i den storskaliga fiskeflottan stoppar nyetableringarna, även inom det småskaliga torskfisket. Samtidigt som den inte medför något juridiskt hinder för fartyg, som exempelvis bedriver ett storskaligt trålfiske efter andra arter, att när som helst ändra eller öka sin inriktning mot torskfiske. Systemet för fördelning av den svenska fiskresursen Den negativa utvecklingen i Skåne inleddes med torskbeståndets kraftiga nedgång i slutet på 80-talet. Därefter har lönsamheten överlag varit låg inom det skånska torskfisket. Den svaga lönsamheten orsakas inte enbart av ett svagt torskbestånd, utan också av konsekvenserna av den fria rörligheten inom fisket. I början på 90-talet var torskkvoten låg och fiskades under vissa år upp under ett par månaders intensivt fiske. I syfte att få kvoten att räcka året ut och skapa en jämn råvarutillförsel till beredningsindustrin, infördes 1996 ett ransoneringssystem inom torskfisket och sedan dess ransoneras den svenska torskkvoten i veckoransoner. Ransonernas storlek, som varierar med fartygets längd och tonnage, fastställs av Fiskeriverket efter förslag från en särskild arbetsgrupp inom Sveriges Fiskares

4 Fakta fisket i Skåne 238 yrkesfiskare 202 fiskebåtar (<12 m) 22 fiskeskepp (>12 m) Fångster 2002 Torsk ton Sill ton Skarpsill ton Lax 20 ton Ål 115 ton Rödspotta 60 ton Skrubbskädda 122 ton Sjurygg 159 ton Riksförbund. Ransoneringssystemet har dock inte fungerat tillfredsställande under de år då behovet av ransonering funnits. Under exempelvis 2002 stoppades torskfisket redan den 11 november, med allvarliga avbräck för den skånske fiskaren. Huvudproblemet, som den fria rörligheten innebär, löses heller inte med ransoneringen. Alla svenska fiskare kan fiska torsk inom ramen för ransoneringen och antalet ransoner är inte maximerat utan styrs av hur stort intresset är för att fiska torsk. Ju större ransonerna på östersjötorsk är desto fler västkustfiskare väljer att bedriva torskfiske i Östersjön. Dessa tenderar att bli allt fler då fisket på västkusten regleras allt hårdare p.g.a. vikande bestånd. Denna möjlighet är givetvis en fördel för den mer rörliga västkustflottan, men den fria tillströmningen av fartyg från västkusten innebär att lönsamheten i torskfisket i Östersjön med automatik hålls på en låg nivå. Sammanfattningsvis medför en ökande lönsamhet att fler fiskare väljer att fiska torsk. Då ökar uttagen av torsk, vilket leder till att ransonerna måste sänkas, för att kvoten skall räcka året ut och då sjunker lönsamheten. Av denna anledning innebär inte en ökad svensk torskkvot automatiskt en ökad lönsamhet inom det skånska fisket. Ej heller medför den omfattande skrotningen av fartyg i den skånska flottan att lönsamheten för de kvarvarande förbättras, då deras ransoner istället fiskas upp av ytterligare fartyg från andra kuststräckor. Den svaga lönsamheten har varit och är förödande för investeringsviljan och nyrekryteringen inom det skånska fisket. Sommarstoppet för torskfiske Sommarstoppet, som nu omfattar perioden 1 juni-31 augusti syftar till att skydda torsken under dess lek och är beslutat av Baltiska Fiskerikommissionen för Östersjön. Stoppet får påtagliga effekter på fisket i Skåne. Det innebär att torskfisket koncentreras till 9 månader, med höjda ransoner och ökad prispress som följd. De höjda ransonerna medför, som nämnts ovan, att flera fiskare bedriver fiske efter torsk i Östersjön. Skånefiskarnas fångstandel av kvoten minskar därmed. Dessutom innebär stoppade landningar av torsk under tre månader råvarubrist för beredningsindustrin med permitteringar som följd. Hittills har yrkesfisket klarat lönsamheten trots stoppet, detta tack vare att arbetslöshetsersättning utgått. Ett annat alternativ under stoppet har varit att vid fiske efter andra arter landa 200 kilo torsk per dygn som bifångst. Dessa möjligheter kan dock komma att ifrågasättas i den utredning som regeringen kommer att göra under 2004 om sommarstoppets effekter och betydelse. Framtiden Länsstyrelsens bedömning är att den negativa utvecklingen för fiskerinäringen i Skåne kommer att fortsätta om inga åtgärder vidtas. Torskbeståndets utveckling har som nämnts ovan en avgörande betydelse för fisket i Skåne. Med nuvarande beståndssituation och de miljöproblem som finns i Östersjön måste man räkna med flera år med låga fångstuttag innan beståndet medger ett ökat fiske. Den fria rörligheten inom fiskeflottan i kombination med dagens fördelningssystem för torskkvoten kommer att medföra en fortsatt svag lönsamhet i det skånska fisket. Sommarstoppet på torsk bidrar till detta och upphör möjligheten till arbetslöshetsersättning eller bifångster av torsk under stoppet blir följderna en ökad utslagning av det småskaliga fisket. Denna tänkbara utveckling tillsammans med många osäkerhetsfaktorer inom bl.a. ål och sillfisket, ger en svag framtidstro och investeringsvilja inom skånsk fiskerinäring. Målet med att minska kapaciteten inom den svenska flottan kommer att medföra att de fartyg som uppvisar den lägsta lönsamheten skrotas eller köps upp och förs ut ur flottan. Svag lönsamhet och avsaknad av föryngring av en åldersstigen fiskarekår talar för att många fartyg även i framtiden kommer att försvinna från Skåne. Hur liten kan då fiskeflottan i Skåne bli utan att den nödvändiga berednings- och servicenäringen kring fisket försvinner? Fångstmottagning och beredningsindustri menar att det långsiktigt inte finns utrymme ens för de fångstmottagare som idag är aktiva i Skåne. Detta är bekymmersamt då konkurrensen minskar och priserna till fiskarna sjunker då att antalet uppköpare blir färre. Vad gäller hamnfaciliteter så minskar ständigt antalet hamnar med inriktning mot yrkesfiske och den utvecklingen riskerar att påskyndas. Vid en fortsatt minskning av fiskeflottan finns risk för att dagens förlustsiffror för de mer specialiserade fiskehamnarna ökar mer än ägarna kan acceptera. Andra aktörer som bistår fisket såsom varv, specialverkstäder, trålbinderier och isverk klarar enligt uppgift från företrädare, inte heller ytterligare neddragningar av flottan. Gränsen tycks nu närma sig där den nödvändiga kringservicen snart inte längre har underlag för sin verksamhet. Passeras den gränsen kommer utslagningen av fiskeflottan att påskyndas. Sammantaget tycks vi nu stå inför ett vägval. En fördelning av fiskekvoterna som skapar förutsättningar för det småskaliga fisket eller en fortsatt utveckling mot ett allt mer storskaligt fiske

5 För mer utförlig information kring fiskets utveckling hänvisas till studien från 2002, Fisket på sydkusten, som kan beställas från Länsstyrelsen eller hämtas på vår hemsida Mål Vilka mål finns då för den skånska fiskerinäringen? Länsstyrelsens mål överensstämmer med såväl de nationella målen som EU:s fiskeripolitiska mål. Dessa ger även stöd för följande regionala mål och åtgärder för att uppnå dessa. En fiskeflotta i Skåne som även fortsättningsvis bedriver ett fiske på ett traditionellt skånskt vis, med dagliga landningar, korta transporter och regionalpolitiska fördelar såsom sysselsättning och levande kustsamhällen. En modell för fördelning av Sveriges fångstkvoter som ger fiskaren en skälig, förutsägbar inkomst och som därmed skapar förutsättningar för föryngring och investeringar. En flotta som består av såväl mindre båtar som stora skepp och som bedriver fiske efter flera arter och med olika redskapstyper. Ett miljöanpassat fiske i balans med vad fiskbestånden långsiktigt avkastar. Miljöargument skall kunna nyttjas vid saluförandet av skånskt fångad fisk. En fiskerinäring som kan svara upp mot de jämställdhetsmål som finns. En ökad landning av östersjöfisk i Skåne som bidrar till sysselsättning och inkomster för beredningsindustrin och servicenäringen. En tillgång på närfångad färsk fisk av god kvalité och till rimlig pris för konsumenten. Åtgärder Vad skall då göras för att uppnå målen? Här följer de åtgärder som Länsstyrelsen anser vara av störst betydelse. Nytt fördelningssystem för de svenska fångstkvoterna Enligt Länsstyrelsens bedömning är det en faktor som är helt avgörande för om ovanstående mål skall uppfyllas och det småskaliga fisket i Skåne skall fortleva, nämligen hur de svenska fångstkvoterna fördelas. Denna fråga är ur det korta perspektivet t.o.m. viktigare för fiskerinäringen än torskbeståndets utveckling. Länsstyrelsen anser att Sverige snarast bör införa ett system som innebär att tillgänglig nationell kvot fördelas på så vis att det regionala fisket får en fast mängd eller andel av kvoten. Enligt Länsstyrelsens uppfattning måste en fördelning av kvoterna utgå från den fångstmängd som krävs för att uppnå målet med att bevara det småskaliga kustnära fisket. Därför måste man beakta den omfattande kapacitetsminskning som redan skett i bl.a. Skåne. En resursfördelning bör ske inom ramen för ett försök med regional förvaltning av fisket i Skåne. I Öresund kan ett sådant försök med fördel utökas till att även omfatta förvaltningen av fiskeresurserna och då i samverkan med Danmark. Förvaltningen bör ske i bred samverkan med berörda intressenter och myndigheter. En resursfördelning enligt ovan skulle kunna ge fiskaren bättre möjligheter att uppskatta de framtida fiskeinkomsterna, vilket är avgörande för den långsiktiga utvecklingen. Begränsade fartygstillstånd och licenser, som ej innefattar torskfiske, har börjat nyttjas av Fiskeriverket för att underlätta nyrekryteringen. Detta är dock ingen lösning då torskfisket är nödvändigt för att kunna uppnå en lönsamhet för den Skånske fiskaren. Ny form för fredning av torskens lek Regeringens ovannämnda utredning ger förutsättningar för att utvärdera om sommarstoppet i torskfisket är ett ändamålsenligt sätt att reglera torskfisket. Länsstyrelsen anser att ett omfattande fredningsområde för torskleken i tid och rum är bättre för såväl torskbeståndet som det småskaliga kustfisket än dagens fiskestopp. Fortsatta möjligheter till bifångster av torsk under stoppet eller ersättning från arbetslöshetskassan är annars en förutsättning för att den skånska fiskeflottan skall klara ett fiskestopp på tre månader. Fiskeflottans utveckling För att tillförsäkra fångstmottagare och beredningsindustri fisk av olika slag och vid olika tider på året krävs att fiskeflottan i Skåne även i framtiden består av både mindre garnfiskebåtar och större trålfiskeskepp. I den fortsatta minskningen av Sveriges fiskeflotta måste man beakta utfallet av de tidigare minskningarna och den ökande regionala obalansen. Jämställdhet Fisket skall bedrivas med utgångspunkt från att fiskaren kan dela det dagliga ansvaret för hem och familj samt ge den andra parten likvärdiga möjligheter till utveckling. Detta bedöms vara ett grundläggande krav för att kunna attrahera nästa generation yrkesfiskare. En utveckling mot ett fiske med längre fisketurer skall därför inte eftersträvas. Ansvarsfullt fiske Den skånska fiskerinäringen skall ha fortsatt stort engagemang i beståndsförvaltningen och i utvecklingen av selektiva redskap. Fiskerinäringen skall också sträva efter att bedriva ett så miljövänligt och ansvarsfullt fiske som möjligt. Miljöargumentet skall användas i marknadsföringen av fisken från Skåne. Tillgången på fisk till konsumenten Genom en livskraftig lokal fiskeflotta garanteras konsumenten tillgång på fisk fångad i närområdet. Ett slopat sommarstopp innebär en ökad tillgänglighet till närfångad färsk fisk för konsumenten även under sommaren. Ökade landningar i Skåne Åtgärder för att öka landningarna av Östersjöfisk i Skåne från fiskare från andra länder och kuststräckor skall vara prioriterade i syfte att öka underlaget för Skånes hamnar, beredningsindustrier och servicenäringar. Elektronisk handel med fisk och förbättrad hamnservice kan vara åtgärder för att nå målet.

6 Layout: Fredrik Collijn Tryck: dpn Regionalt tillväxtprogram är en strategisk handlingsplan för hur Skånes tillväxt skall stärkas. Programmet innehåller fyra insatsområden: arbetskrafts- och kompetensförsörjning stärkt tillväxt i skånskt företagande kluster och innovationssystem infrastruktur som tillväxtfaktor Det regionala partnerskapet har en central roll för arbetet med det regionala tillväxtprogrammet för Skåne under perioden Region Skåne är huvudansvarig organisation och utgör sekretariat för tillväxtprogrammet. Länsstyrelsens uppgift är att verka för regional utveckling utifrån ett statligt helhetsperspektiv genom bl.a. samordning av statliga myndigheters insatser under hela programprocessen. Denna strategi är en del av insatsområdet Stärkt tillväxt i skånskt företagande Mer information om innehållet i tillväxtprogrammet finner du på Region Skånes hemsida Östra Boulevarden 62A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ E-post lansstyrelsen@m.lst.se