Lägesrapport från Östersjöfiske 2020

Transkript

1 Lägesrapport från Östersjöfiske 2020 Östersjöfiske 2020 (ÖF2020) är en informell samverkansplattform var syfte är att vända den negativa trenden i fiskehamnar och kustsamhällen i Östersjön. Initiativet att starta ÖF2020 togs av Simrishamns kommun, Lunds universitet och Länsstyrelsen Skåne, i samband med en fiskekonferens som genomfördes i Simrishamn den 26 november Grundvalen i ÖF2020 är att lokalt och gemensamt/nationellt arbete ska löpa parallellt. Genom denna lägesrapport vill vi informera om en del av det som skett sedan konferensen med koppling till ÖF2020. Fokusområden och organisering av arbetet genom projekt En bred grupp aktörer från myndigheter, näring, kommuner och organisationer har anmält sitt intresse för att stötta och i många fall aktivt delta i ÖF2020-arbetet. Det stora intresset är mycket glädjande, om än långt ifrån förvånande, samtidigt som det naturligtvis skapar en utmaning i att hitta de bästa formerna för hur vi kan samverka och kommunicera. Ju fler vi är som engagerar oss desto bättre, men samtidigt tar vissa bitar lite mer tid när vi är många. Föreslagna fokusområden för arbetet i nuläget är: 1. Tillträdet till fisket i Östersjön och fiskekvoternas fördelning kopplat till landningsskyldigheten (LS) ÖF2020 ser kvotfördelningen som en grundbult i arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart fiske och levande kustsamhällen i Östersjöregionen. För att samla de olika intressenternas aspekter utifrån nämnda ambition och bistå Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i arbetet med att införa landningsskyldigheten i det svenska fisket kommer ÖF2020 ta fram ett förslag till system för kvotfördelning i Östersjön. Fokus i förslaget ska ligga på torsk och sill som är avgörande för om en infrastruktur ska kunna bibehållas i Östersjöns hamnar. Förslaget utarbetas i två steg: a) en mer akut fråga om den nuvarande fartygsstorleksbaserade ransonsfördelning ska ersättas med en historikbaserad i torskfisket fr.o.m och b) ta fram ett förslag på framtidens kvotfördelningsmodell i Östersjön. Systemet avser inkludera hela östersjökustens fiske. 2. Utveckling av marknaden för lokalt landad fisk i Östersjön Bevarandet av ett levande kustfiske kräver högre priser än vad dagens avsättning till den mer storskaliga fiskmarknaden kan erbjuda. Därför måste arbetet med att bygga upp ett varumärke kring Östersjöfångad fisk med konkurrensfördelar som färskhet (dagsfångad) och bättre smakupplevelse inledas omgående. Vi kommer efter sommaren inleda arbetet med att identifiera och kvantifiera marknadsvolymerna för lokalt fångad fisk och analysera utvecklingspotentialen från ett konsumentperspektiv. I detta kommer inbegripas koncept och aktiviteter för ökad synlighet, tillgänglighet och kvalitet för färsk fisk, samt en plattform för ökat samverkan mellan fiskare/producenter och restauranger, offentlig sektor och handel samt övriga intressenter. Dagens skånska torskfångst räcker till ca 4 luncher per skåning och år vilket visar på att möjligheten finns

2 inom räckhåll. Eftersom den lokala fisken sällan hamnar på den lokala marknaden är syftet att identifiera hinder och vad som skulle krävas för att undanröja dessa. För att möta, men också öka, efterfrågan på ovan beskrivna marknad för direktförsäljning av färsk fisk, krävs ett produktutvecklingsarbete som skapar en produkt som idag egentligen inte finns på marknaden: färsk (gärna dagsfärsk) torsk där kriterier som kvalitet, färskhet och platsförankring är styrande. Detta projekt ska förstås som en förstudie och ett förstadie som krävs innan ett egentligt produktutvecklingsarbete kan sättas igång. Detta arbete kommer att vara nästa steg. Arbetet med marknads- och produktutveckling kommer att ske i ett skånskt sammanhang. Vår bedömning är att Östersjöfisket som helhet vinner på ett flertal utvecklade marknader och produkter längs Östersjökusten, eftersom potentialen ligger i just den regionala avgränsning som tydlig platsförankring per automatik ger. Vi vill uppmana alla regioner att jobba vidare med detta utifrån sina lokala/regionala förutsättningar! Två projektansökningar är inlämnade till Jordbruksverket (JV) för att skapa strukturer och stärkta ekonomiska förutsättningar att arbeta med dessa två fokusområden. JV har uttryckt starkt stöd för båda projektidéerna. Besked om projekten blir beviljade kommer efter sommaren, därefter kommer ni att bjudas in att delta i projektens genomförande, dvs till det konkreta arbetet med att utforma morgondagens Östersjöfiske. I detta arbete är det viktigt att alla intressenter i ÖF2020 engagerar sig. ÖF2020 följer också HaV:s projekt att synliggöra spårbarheten hos fisk, dels som kontrollåtgärd men också som ett led i att stärka identifieringen av fisk och på så sätt stärka konsumentens möjlighet att stötta det regionala fisket. Parallellt med fokusområdena arbetar vi löpande med att möta och hantera olika områden som aktualiseras efterhand, däribland fiskets regleringar, forskningsfronten och konsumentmarknaden, samt är i ständig dialog med näring, beslutsfattare, myndigheter och intresseorganisationer. Senast fanns ÖF2020 representerad på HaV:s Havs- och vattenforum maj i Göteborg. Här knöts viktiga kontakter och perspektivutbyten. Fördelning av fiskekvoterna HaV har under 2015/16 tagit initiativ till samrådsmöte för att diskutera hur LS ska införas i Västerhavet. Denna finns ju redan i Östersjön och nuvarande kvotfördelningssystem har fungerat bra för att hantera detta. I Västerhavet är situationen mer komplicerad med flera arter och en förändring av nuvarande system bedöms av HaV som ofrånkomlig. Östersjöfiske 2020 har framhållit vikten av att inte göra några förhastade förändringar avseende överförbarhet i Östersjön. En fortsatt valfrihet är en förutsättning för ovannämnda projekt kring utformning av kvotfördelningen av de kvoterade fiskena i Östersjön. Fördelningen av kvoterna är en grundbult i förutsättningarna att rädda kvar ett fiske i Östersjöns hamnar. Några frågeställningar är dock inte möjliga att skjuta på framtiden. HaV har ännu inte tagit något inriktningsbeslut, men oavsett det så kommer Östersjöfisket att påverkas även om systemförändringarna begränsas till Västerhavet, då vissa arter har gemensamma kvoter för Östersjön och Västerhavet. Dessutom har HaV infört överförbarhet i Bottenhavet vilket påverkat torsktrålarflottans möjligheter att fiska strömming i detta område. Stora delar av torskkvoten är idag låst till trålfartyg som inte fiskat under flera år, då kvoten fördelats i årsransoner utifrån fartygsstorlek. Denna inlåsning har inneburit att de aktiva fiskarna under de senaste åren stoppats i

3 det västra beståndet trots att kvoterna inte fiskats upp. HaV har dock öppnat fisket efter framställningar om detta, men systemet har stora brister. Det finns ett akut behov att lösa detta med tanke på de aviseringar som gjorts om minskade torskkvoter. En ransonsfördelning som sker efter hur de olika fartygen fiskat under de senaste åren är därför akut och nödvändig. Vi hävdar dock fortsatt att överförbarhet inte ska införas! Om så sker är det inte bara en begränsning av handlingsutrymmet för att ta fram ett genomtänkt kvotfördelningssystem utan har också en stark signalverkan om i vilken riktning staten vill styra fiskets utveckling. Med dagens svaga lönsamhet inom torskfisket finns inte utrymme för att hyra eller köpa kvoter från fartygsägare som inte längre bedriver ett aktivt fiske. Nationella yrkesfiskestrategin Den av Jordbruksverket framtagna strategin Svenskt yrkesfiske hållbart fiske och nyttig mat färdigställdes tidigare i år. Strategin är den allra första i sitt slag och välkomnas varmt av ÖF2020. Strategin har till uppgift att vägleda myndigheternas arbete, men är också grunden för det fortsatta arbetet i den rådgivande gruppen som deltagit i framtagandet av strategin. ÖF2020 i egenskap av Lunds universitet, Simrishamns kommun och Länsstyrelsen Skåne och Gotland ingår i denna grupp. I slutfasen av färdigställandet av strategin kom ÖF2020 att strida för visionsformuleringen: att fiskeresursen ska fördelas och nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt som skapar den största samlade samhällsnyttan ur socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Till slut valde myndigheterna att fastställa formuleringen: År 2020 förvaltas, fördelas och nyttjas de svenska fiskresurserna miljömässigt långsiktigt hållbart. Inom de miljömässigt hållbara ramarna strävar förvaltningen efter att skapa största samhällsekonomiska värde inkluderande sociala och ekonomiska aspekter. Man menar att i begreppet samhällsekonomiskt värde ingår alla hållbarhetsperspektiven. Vidare menar man att begreppet inbegriper både de nyttor och onyttor som uppstår till följd av fisket. Även de nyttor och kostnader som är svåra att värdera i kronor och ören ingår i begreppet. ÖF2020 kan konstatera att den fastställda formuleringen tillsammans med det förtydligande som finns i strategin innebär att HaV och JV nu har en vision och målsättningar som ska beakta alla dimensioner på ett likvärdigt vis. ÖF2020 arbetar efter principen att hållbar utveckling skapas när alla tre hållbarhetsaspekter införlivas i besluten och inte enbart balanseras i relation till varandra. Därför föredrar vi formuleringen största samlade samhällsnytta framför formuleringen skapa största samhällsekonomiska värde som istället signalerar en utveckling där produktionsmålen med mätbara kriterier som god avkastning och uthållighet får företräde framför miljömål och hög sysselsättning i landsbygdsområden och kustsamhällen. Förtydligandet i strategin innebär dock att vi tror och hoppas att HaV/JV nu har den inriktningen, vilket kommer att visa sig i det kommande arbetet.

4 Strategin samlar viktiga målområden som arbetats fram i bred samverkan med många olika instanser och organisationer. Eftersom ingen handlingsplan kommer att utarbetas kopplat till strategin, finns ett viktigt ansvar hos alla intressenter då implementeringen vilar på oss. ÖF2020 har påtagit sig uppgiften att i vårt arbete beakta och bevaka strategins visioner och samtidigt möjliggöra en utveckling inom det svenska fisket så som det målas fram i strategin. Fiskekommuner med gemensam lokalpolitisk inriktning ÖF2020 för samtal med flera kommuner längs både öst- och västkusten och det finns ett utbrett intresse för att på lokal nivå ta ett ökat ansvar för fiskets utveckling. Flera kommuner flyttar fram positionerna, ett exempel är den överenskommelse som gjorts mellan fyra kommuner (Karlshamns, Karlskrona, Sölvesborgs och Simrishamns kommuner) som i april enades om att göra gemensam sak och öka samverkan kommunerna emellan. Överenskommelsen innebär: att kommunerna efterfrågar ett nytt fördelningssystem av fiskekvoterna i Östersjön och kommer att engagera sig i framtagandet av ett sådant att kommunerna kommer att samarbeta i dialogen med berörda ministrar, riksdagspolitiker och beslutsfattare på andra nivåer. att kommunerna inleder ett lokalt arbete för att öka efterfrågan av lokalt landad fisk bl.a. genom upphandling och kunskapsspridning. Väl värt att nämna är att de grundförutsättningar som utmärker arbetet i ÖF2020 och ambitionen att stärka det lokala perspektivet i svenskt fiske, är snarlika dem som Fiskekommunerna på Västkusten har. Kommunerna är i löpande dialog med varandra och har exempelvis gjort likartade inspel till HaV om olika överlappande intressen. Dialogen mellan yrkesfiskarna från olika delar av Sverige har ökat parallellt med kommunernas kontakter. Nationella och regionala livsmedelsstrategin Under vintern har inspel gjorts till Näringsdepartementet gällande den kommande nationella livsmedelsstrategin, där vi bland annat har framfört och motiverat att strategin tydligt bör framhålla svenskt landad fisk och svenskt yrkesfiskes betydelse för svensk mattradition, svensk livsmedelssektor och Sveriges självförsörjning av livsmedel samt anmält intresse från ÖF2020 att delta i arbetet att förverkliga strategin och stärka svensk livsmedelssektor. Region Skåne tog under 2015 initiativ till att ta fram en skånsk regional livsmedelsstrategi och arbetet löper parallellt med det nationella. Under 2016 har dialogmöten med berörda parter ägt rum för att diskutera utformningen av strategin och ta fram regionens målbild. Vid dessa möten, med olika teman, har fisk och fiskets roll förts fram av ÖF2020 i termer av att t.ex. skapa nya marknadsförutsättningar och få olika aktörer i livsmedelskedjan att samarbeta. Det har under dessa dialogmöten blivit tydligt att livsmedelssverige generellt har låg kunskap om fiskets villkor och utmaningar och de stora regionala skillnader som föreligger. Detta förstärker behovet av ÖF2020 som en arena för att utveckla alla delar av Östersjöfiskets framtid.

5 Lokal lägesrapport Simrishamn Som sagt är grundprincipen i ÖF2020 att gemensamt/nationellt arbete ska löpa parallellt med lokalt/regionalt arbete kring respektive fiske/hamn. Simrishamns kommun har utöver arbetet inom ÖF2020 de senaste månaderna arbetat med: utformandet av en lokal handlingsplan kopplad till den policy för fiskerinäringens bevarande och utveckling som antogs ifjol. utvecklat och fördjupat dialogen med fiskerinäring, förädlings-/beredningsindustrin samt andra maritima näringar i kommunen erbjudande om individuell rådgivning till kommunens fiskeföretag om projekt- och företagsstöd, utbildning, generationsväxling etc. inköp av nytt isverk i syfte att modernisera hamnens infrastruktur engagerat det lokala näringslivet och erhållit kr i projektbidrag för att utveckla konceptet Hemmahamnen under 2016 arbetat för en akademisk etablering på Marint centrum i Simrishamn för forskning med bäring på Hanöbuktens ekosystem, fiske och kustsamhällets utveckling fördjupat dialogen med andra ostkustkommuner kring lokala och regionala intressen samt hur dessa kan integreras till fördel för hela regionen/kuststräckan deltagit i arrangemanget Havs- och vattenforum Konsumentinformation om fisken i Östersjön Två stora motgångar för torskfisket har kommit under det senaste året och det är slopad MSCmärkning och gul-/rödlistning i WWF:s fiskguide. Grunden till detta är komplex och inkluderar stor kunskapsbrist när det gäller torskbestånden. I en situation med redan låga torskpriser slår detta hårt och inga reaktioner liknande de som kom efter räkans rödlistning har synts till. ÖF2020 har konstaterat att det idag inte finns någon möjlighet att skydda fisket mot effekterna av denna konsumentinformation, dels saknas kunskapsunderlag för att uttala sig om hur situationen för torsken är, dels finns inte någon informationskanal direkt till konsumenterna av Östersjötorsken. Vi kan dock konstatera att om fisket ska överleva så måste WWF ta ett ansvar för den makt man har genom sitt listningssystem. Att över en natt stoppa konsumtionen av torsk för att i ett senare skede åter grönmarkera den, kräver ett fiske som kan skifta inriktning och tillfälligt styra över sitt fiske efter den rödlistade arten. Dagens enartsfiske omöjliggör detta och WWF borde också engagera sig för att skapa ett fiske som klarar av att fiska på ett mer hållbart vis. Vi har bjudit in WWF till ÖF2020 och hoppas att de medverkar. Dioxin är ett annat problem som aktualiserats genom ett förslag om att danska fiskare inte ska få exportera sin stora lax med dioxinhalter över EU:s gränsvärde till Sverige, Lettland och Finland som har undantag mot reglerna. Det innebär ett stopp för Bornholms laxfiskare om staten inte väljer att på något vis subventionera laxfisket. För fisket i södra Östersjön är undantaget från gränsvärdet för dioxin inte längre någon tillgång då våra fångster inte innehåller fisk över gränsvärdet. Trots det drabbar den onyanserade informationen om dioxin i Östersjöfisk även vår fisk. Detta är en viktig fråga att arbeta vidare med.

6 ÖF2020-processen Utöver de intresseanmälningar som inkommit till oss, har vi under våren också aktivt tillfrågat viktiga aktörer som tidigare inte uppfattat inbjudan och nu känner vi att det finns en grund för att påbörja en bredare dialog inom ÖF2020. Tanken är att de båda projekten som vi sökt medel till ska vara starten av arbetet. Vi har som framgår ovan tvingats att agera utan en förankring i hela grupperingen av det enkla skäl att mycket händer just nu, som kommer påverka de framtida förutsättningarna att nå våra mål. Vi har försökt att sträva efter att förankra så brett vi kan och framhålla vikten av att inte stänga några dörrar så det finns utrymme för den nödvändiga dialogen kring hur fisket ska kunna utvecklas i Östersjön. Samtidigt kan vi konstatera att det saknas gemensamma forum för dessa diskussioner och många av de samråd som sker hanterar varje frågeställning separat utan att beakta att de påverkar andra viktiga områden. Vi funderar på om och hur vi kan skapa de forum för samtal och utbyte som idag saknas. Ett sådant forum är naturligtvis ÖF2020-konfenrensen, som äger rum den november Vi kan redan nu konstatera att det kommer finnas många punkter att lyfta på konferensen. Både frågor om vad som hänt under 2016 och vad som ska hända framöver. Med detta brev hoppas vi att alla känner sig lite uppdaterade och vet vad som är på gång. Ni är självklart alltid välkomna att höra av er till oss med synpunkter och funderingar. Många av er har ju från er horisont också agerat och vi ser fram emot att diskutera de viktiga framtidsfrågorna med er och agera ihop. Vi menar att förutsättningarna för dessa framtida samarbeten inom ÖF2020 nu till stora delar är möjliggjorda. Med tillönskan om en skön sommar! Östersjöfiske 2020 Vesa Tschernij, Simrishamns kommun , vesa.tschernij@simrishamn.se Madeleine Lundin, Simrishamns kommun , madeleine.lundin@simrishamn.se Johan Wagnström, Länsstyrelsen i Skåne , johan.wagnstrom@lansstyrelsen.se Filippa Säwe, Lunds universitet , filippa.sawe@ism.lu.se Johan Hultman, Lunds universitet , johan.hultman@ism.lu.se