Märkning av havsöring och lax i Emån

Transkript

1 Märkning av havsöring och lax i Emån Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post: eklov@fiskevard.se

2 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Material och metoder 3 4 Resultat 5 5 Kommentarer till märkningen 7 6 Referenser 9 2

3 1 Sammanfattning Under våren 2010 har det utförts märkning på havsöring och lax i Emåns nedre delar. Syftet med märkningen var, dels att undersöka andelen återfångster vid vårfisket, dels följa fiskens vandring i havet och återvandring för lek. Under den senaste 15-års perioden har flertalet av de fångade fiskarna vid Em återutsatts. Återutsättning har skett i fiskevårdande syfte. Detta med orsakad av en nedgång av Ems havsöringbestånd i början av 1990-talet. Märkningen utfördes med floy-tags, vilket utgörs av ett avlångt plastmärke med ett individuellt nummer. Märkningen utfördes främst i perioden mars, några enstaka fiskar märktes fram till den 19 april. Det märktes 29 öringar (55-91 cm) och 7 laxar ( cm). Under våren återfångades 1 öring och 1 lax i Emån. Beräknad återfångst under vårfisket var för öring 3,4% och för lax 14,3%, vilka ägde rum ägde rum 4-18 dagar efter märkningen. Totalt för perioden 2001 till 2010 har 423 öringar märkts varav 77 st (18%) har återfångats. Dessa har fördelats på i snitt 10% under vårfisket, 2,5% under höstfisket, 5% i havet och 0,5% i andra vattendrag. 2 Inledning I Emåns nedre delar vid Em finns en unik tidsserie av fångstdata där samtliga fångade fiskar, öring och lax, är noterade sedan i början av talet. Under den senaste 15-års perioden har dock flertalet av de fångade fiskarna vid Em återutsatts. Återutsättning har skett i fiskevårdande syfte. Detta med orsakad av en nedgång av Ems havsöringbestånd. För att kunna jämföra dagens fångstdata med tidigare fångstuppgifter, bör antalet återfångster av den registrerade fisken undersökas. En märkning utfördes under våren 2001 på Emåns nedre delar (Eklöv 2001). Märkningen utfördes med en tatuering med hjälp av en panjet penna, totalt märktes 27 havsöringar. Återfångsten av öring i ån beräknades till ca 7%. Då resultatet bygger på ett relativt litet antal återfångster, bedömdes att en fortsättning av märkningsförsöket skulle genomföras. Under 2002 till 2010 märktes fisken med floy-tags och totalt har 423 öringar märkts under perioden Återfångsterna under våren har varierat mellan 2-21%. 3 Material och metoder Märkningen utfördes på de nedre delarna av Ems vatten, främst under 3 dagar i perioden mars 2010, enstaka fiskar märktes fram till den 19 april. Märkningen utfördes med Floy-tags (foto 1, 2), vilket är en framtagen internationell metod att märka fisk och används bl.a för att studera effekter av catch-and-release fiske (Whoriskey, Prusov & Crabbe 2000). Märket fästs sidan om ryggfenan och sitter som regel kvar under resten av fiskens livstid. Märket är i form av en färgad tub (röd) med ett nummer, dessutom finns en adress angivet dit märket kan skickas vid en eventuell senare fångst. Tillstånd till märkningen har getts från Linköpings djurförsöksetiska nämnd (Dnr 7-09). Sträckan där märkning utfördes är från området uppströms E66 (Lock och Mill pool) ner till Sea 3

4 pool vid åns utflöde i Kalmarsund, en sträcka på ca 2,5 km (karta 1). Märkningen utfördes på fisk som fångades av de fiskande gästerna på Em. Före märkning bestämdes kön och fisken längdmättes. Vikten för några fiskar skattades. Vid märkningen varierade vattentemperaturen från 0,4 till 2,4 C, flödet var mellan 90 och 110 m 3 /s. Märkt fisk som fångades under vår- och höstfisket har rapporterats av de fiskande till fiskekontoret på Em och till Göran Ulfsparre, Gustafs Ulfsparres stiftelse. Foto 1. Juvenil fisk som märks med floy-tag. Foto 2. Floy-tag fastsatt strax under ryggfenan. 4

5 4 Resultat Vid årets märkning var flödet högt jämfört med tidigare år i anslutning till märkningen. Det fångades 47 öringar i perioden 29-31mars, 45 av dessa återutsattes varav 24 st märktes med floy-tag (53%). (tabell 1-2). Under samma period fångades 14 laxar varav samtliga återsattes, av dessa märktes 7 st (50%). Öringarna var i storleksintervallet cm. Laxarna var mellan cm. Under vårfisket i Emån återfångades 1 öring (3,4%) och 1 lax (14,3%). Återfångsterna ägde rum 4 till 16 dagar efter märkningen (tabell 2). Den 2 mars återfångades en lax i södra Östersjön som var märkt 2009 (tabell 2). Vid märkning var laxen 88 cm, vid fångst vägdes den till 9,8 kg (rensad). Karta 1. Emåns nedre del. 5

6 Tabell 1. Märkt havsöring och lax under perioden 29 mars 19 april Fångstplats har de olika poolerna på Ems vatten angivits (se karta 1). Längd Vikt Kön Fångst- Datum Floy Anm Fiskare (cm) (kg) plats Nr 75 hona Fence Pool 29-mar 602 Lars Berg 91 hane Stone Pool 29-mar 603 Lars Berg 60 hona Fence Pool 29-mar 604 Lars Berg 105 hona Fence Pool 29-mar 626 lax Niclas Dansson 93 hona Black Water P 29-mar 627 lax Niclas Dansson 67 hona Stone Pool 29-mar 628 Niclas Dansson 72 4,0 hane Stone Pool 29-mar 676 Lennart Westerlund 87 6,0 hane Stone Pool 29-mar 677 Lennart Westerlund 88 6,0 hane Black Water P 29-mar 678 Lars Feldt 73 3 hona Stone Pool 29-mar 679 Lars Feldt 78 hona Stone Pool 29-mar 701 Lars Feldt 83 hona Black Water P 29-mar 702 Lennart Westerlund 67 hane Mill Pool 29-mar 726 Henrik Larsson 64 3,6 hona Mill Pool 29-mar 751 Stig Nilsson 94 8,2 hane Mill Pool 29-mar 752 Stig Nilsson 69 4,1 hona Mill Pool 29-mar 753 Stig Nilsson 60 2,0 hona Ankarcrona 29-mar 754 Stig Nilsson 62 2,8 hona Ankarcrona 29-mar 755 Stig Nilsson 62 hane Home Pool 29-mar 776 lax Vivian Heller 100 hona Stone Pool 30-mar 629 lax Niclas Dansson 82 5 hona Stone Pool 30-mar 680 Lars Feldt 81 hona Home Pool 30-mar 727 lax Henrik Larsson 86 hona Stone Pool 30-mar 728 Henrik Larsson 81 Pike Pool 30-mar 729 Henrik Larsson 64 3,1 hona Mill Pool 30-mar 756 Stig Nilsson 78 5,8 hona Ankarcrona 30-mar 757 Stig Nilsson 83 6,0 hane Ankarcrona 30-mar 758 Stig Nilsson 72 4,0 hona Ankarcrona 30-mar 759 Stig Nilsson 75 hane Pike Pool 30-mar 777 Hans Werner Heller 90 hona Ängarna 31-mar 778 lax Anders Eklöv 98 hona Ängarna 31-mar 779 lax Anders Eklöv 67 hona Ängarna 01-apr 780 Anders Eklöv 86 hane Home Pool 02-apr 651 Dime 66 hona Ankarcrona 14-apr 653 J-Å Larsson 74 hane Pike Pool 19-apr 760 Anders Eklöv 55 hona Pike Pool 19-apr 654 Pär Palm Tabell 2. Återfångad lax och öring under Lax med nr 443 var märkt under vårfisket Floy-nr Art Märkt Återfångst Plats Lokal Dagar efter märkning 727 lax Home P 03-apr Emån Home P öring Stone P 16-apr Emån Ankarcrona lax Fence P 02-mar Havet Östersjön 350 6

7 5 Kommentarer till märkningen Återfångsterna under vårfisket har varierat betydligt mellan de olika åren och är beroende av vattenflödet, R 2 = 0,66 (figur 1). Högre vattenflöden har gett en lägre återfångst. År 2001, 2002 och 2008 var flödet i Emån relativt högt mellan m 3 /s, återfångsten dessa år var 7-8% och 2010 var flödet betydligt högre >90 m 3 /s och återfångsten var då endast 2-3%. Våren 2003 var flödet däremot relativt lågt med endast m 3 /s under mars månad, detta resulterade i en relativ hög återfångst 21%. Under vårfisket 2004 och 2005 var vattenflödet ca 25 m 3 /s i starten av fisket, vilket gav en återfångst mellan 15 och 17% (tabell 3). Fångsten i sportfisket vid Em har vid tidigare studier visat sig vara beroende utav vattenflödet. Vid en analys av äldre fångstuppgifter fann Svärdsson (1967), att ett högre flöde gav en något lägre fångst. Figur 1. Samband mellan andel återfångster vid vårfisket och vattenflödet under perioden Andra studier visar på motsvarande andel återfångster. Från en undersökning i älven Ponoi i Ryssland, där lax märktes med Floy-tags, erhölls en återfångst på 7-10% (Whoriskey, Prusov & Crabbe 2000). Vid deras undersökning märktes >1000 fiskar per år. Totalt för perioden 2001 till 2010 har 423 öringar märkts varav 77 (18%) har återfångats. Dessa har fördelats på i snitt 10% under vårfisket, 2,5% under höstfisket, 5% i havet och 0,5% i andra vattendrag (tabell 3). Andra vattendrag där återfångster har skett är Alsterån och Mörrumsån. 7

8 Tabell 3. Antal märkta öringar och återfångster för åren År Antal Vårfisket Emån Höstfisket Emån Havet Andra vattendrag Antal märkta år 1 år 2 år 1 år 2 år 1 år 2 år 1 år 2 återfångst Totalt (antal) Återfångst % 10,4% 2,4% 4,7% 0,5% 18,2% Dödligheten vid återutsättning antas vara relativt låg. Studier från Kanada visar på en hög överlevnad vid låga temperaturer (Andersson mfl 1998). Vidare så visar de utlekta vinterståndarna (kelt) på en högre överlevnad än nystigen blank fisk (Brobbel mfl 1996). Vid återutsättning av utlekt öring under vårfisket i Emån är överlevnaden troligtvis hög och bör inte ha påverkat resultatet. En öring återfanns död under våren 2003, vilken var märkt med nr 152, fisken var i dålig kondition när den släpptes. Den har troligtvis blivit skadad av kroken i samband med återutsättningen. Under den period när märkningen genomfördes våren 2003 fick flera öringar tas ihjäl då kroken hade skadat gälbågarna, vid samtliga fall hade trekrok använts. Resultatet indikerar att fisken rör sig inom ett relativt begränsat område i ån efter en fångst. Vilket även var resultatet vid tidigare års märkning (Eklöv ). Under vårfisket 2010 (fram till den 9/5-10) fångades det totalt 429 fiskar varav 361 var öringar och av dessa återutsattes 94%. Antas det att återfångstandelen detta år var 3% blir det verkliga antalet fångade öringar års resultat ligger under genomsnitt för perioden , med en medelfångst på 507 öringar (figur 1). För att med bättre säkerhet kunna bedöma andelen återfångster i Emån, behöver betydligt fler fiskar märkas. Med floy-tags märkningen kan dessutom fiskens vandring följas under flera år, i havet och vid framtida lekvandringar i ån. Det föreslås därför att en fortsatt märkning utförs i samband med vårfisket i Emån. 8

9 Figur 1. Fångst av öring under vårfisket i Emån. Från år 1992 har återutsättning praktiserats, fångstdata för dessa år har justerats efter andel återfångster. Erkännande Tack till Stig Nilsson, Lars Feldt, Lennart Westerlund, Lars Berg, Henrik Larsson, Niclas Dansson och Kent Håkansson som har hjälpt till med märkningen. Vidare tack till alla andra som hjälpte till att hitta de märkta fiskarna längs ån. Ett stort tack till Göran Ulfsparre och Kent Håkansson som samlat in uppgifter om återfångster. Undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen i Kalmar län. 6 Referenser Andersson, W. Booth, R. Beddow, T. McKinley, R. Finstad, B. Ökland, F & Scruton, D Remote monitoring of heart rate as a measure of recovery in angled Atlantic salmon, Salmo salar (L). Hydrobiologia. 371/372: Brobbel, M. Wilkie, M. Davidson, K. Kieffer, J. Bielak, A & Tufts, B Physiological effects of catch and release angling in Atlantic salmon (Salmo salar) at different stages of freshwater migration. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 53: Eklöv, A Märkning av havsöring i Emån Rapport Emåprojektet. Eklöv, A Märkning av havsöring i Emån Rapport Gustaf Ulfsparres stiftelse & Länsstyrelsen i Kalmar län. Eklöv, A Märkning av havsöring i Emån Rapport Gustaf Ulfsparres stiftelse & Länsstyrelsen i Kalmar län. Eklöv, A Märkning av havsöring i Emån Rapport Länsstyrelsen i Kalmar län. Hart, P & Pitcher, T Field trials of fish marking using a jet inoculator. Journal of Fish Biology. 1: Sjöstrand, P Sammanställning av befintligt material om havsöring och lax i Emån. Emåprojektet. Svärdson, G Lax och öring i Em. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 7: Whoriskey, F. Prusov, S & Crabbe, S Evaluation of the effects of catch-andrelease angling on the Atlantic salmon (Salmo salar) of the Ponoi River, Kola Peninsula, Russian Federation. Ecology of Freshwater Fish. 9: