FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013

Transkript

1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013 Fiskevården i Testeboån tenderar att bli en allt brokigare samling delprojekt. Det gör arbetet ännu mer intressant. Förvisso finns det en tragisk bakgrund till att behovet av fiskevård är så stort. Arterna vi arbetar för i Testeboån är hårt trängda. Av lax, flodnejonöga, flodkräfta, öring, sik och ål finns idag bara en spillra jämfört med vad som en gång i tiden fanns i Testeboån. För laxen har utvecklingen gått att vända. Laxbeståndet i Testeboån växer har arbetet framförallt bestått av uppföljning i form av fiskvandringskontroll och elprovfisken. Vi har även inventerat sikyngel och lekvandrande sik, tagit prover på lax och sik till genetisk undersökning och förbättrat ytterligare några lekområden för lax och öring. Länsstyrelsen har dessutom inventerat flodpärlmussla. Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån. Fiskevårdsarbetet i Testeboån sker i samverkan mellan Gävle kommun Kultur & Fritid (som formellt även är huvudman för arbetet), Testeboåns fvof, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland, SLU-Institutet för akvatiska resurser och Sportfiskarna Gästrikland. Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan Under 2013 har Testeboån uppgraderats av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), från ett potentiellt vildlaxvatten till ett vildlaxvatten. Testeboån är det första vattnet runt Östersjön som genomgått en sådan uppgradering. Bernt Moberg 1

2 Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2013 Art Antal Medelvikt Lax 19 5,6 kilo Öring 34 3,4 kilo Fångade laxar och öringar i uppvandringskontrollen i Testeboån Kontrollen av lekvandrande lax och öring sker med hjälp av en fälla vid dammen tillhörande kraftverket i Strömsbro, ca två kilometer från havet. Inga andra arter fångas i fällan. Skälet till det är att forsen nedströms fällan utgör ett naturligt definitivt vandringshinder för övriga fiskarter med undantag av flodnejonöga och ål. Dessa två arter har dock aldrig påträffats i fällan. Vid höga flöden, över 20 m 3 /s, kan fisk passera över dammen vid sidan av fällan. Med andra ord tappar vi då kontrollen på fiskvandringen. Perioder med så hög vattenföring brukar i regel inträffa, alltifrån några dagar till flera veckor under laxens och öringens lekvandringsperiod juni oktober var dock ett år då garanterat ingen fisk kunde smita förbi kontrollen. De 19 laxar och 34 öringar som fångades i fällan och släpptes vidare uppströms dammen är de enda fiskar från havet som deltagit i leken detta år. Nedströms dammen och fällan finns en ungefär 300 meter lång fors med m 2 lämpligt uppväxtområde. På den sträckan har sannolikt ytterligare några laxar och några öringar lekt. Första laxen detta år kom samma dag som den första öringen, 18 juli. Sista dagen fisk fångades var den 11 oktober då två laxar och två öringar fångades i fällan. När det är så få fiskar totalt så är det intressant att se hur de ofta kommer i små grupper. Den 20 september kom 6 av årets 19 laxar. Storöring på väg upp för att leka i Testeboån. Foto: Calle Åhlund 2

3 Vattenföringen 2013 När det handlar om vattenföring så finns det inte några normala år kan beskrivas med en mycket snabb och relativt kraftig vårflod följd av en sommar och höst med extremt låg och jämn vattenföring. Diagram 1 visar att vattenföringen inte ens var upp över 5 m 3 /s någon gång under hela lekvandringsperioden för lax och öring, juni-okt. Detta kan jämföras med 2012, diagram 2, då vi hade flera korta perioder med över 20 m 3 /s under samma period och då vattenföring inte en enda gång under hela året var mindre än 5 m 3 /s. Hög och ojämn vattenföring kan tyckas ha en större lockande effekt på vandrande fisk jämfört med låg och jämn vattenföring. Låg vattenföring innebär för Testeboåns del dessutom att fiskvägen vid Strömsbro kraftverk har svårare att konkurrera med utloppet från kraftverket. Med andra ord: Skulle det ha vandrat upp fler laxar och öringar i Testeboån 2013 om vi hade en högre vattenföring? Det vet vi inte, men det känns väl inte direkt ologiskt att så hade varit fallet, eller? 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. Diagram 1. 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. Diagram 2. 3

4 Antal Lax Öring Diagram 3. Elprovfisken i Testeboån 2013 Vattenföringen var som sagt låg under hela sommaren och hösten. Det betydde att elfisken kunde genomföras under gynnsamma förhållanden med god fångsteffektivitet. Antalet lax 0+ var högre inom flera områden 2013 jämfört med 2011 och 2012, se resultaten på nästa sida. Elfiskelokalen nr 7, Bomnacken. 4

5 Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt Öring 0+ Öring >0+ Öring totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 75,7 29,6 105,3 8,6 5,1 13,7 2,5 km Forsby 2 29,0 26,8 55,8 21,9 1,9 23,8 5,7 km Sågbacken 3 8,7 5,6 14,3 43,9 10,8 54,7 8,7 km Översten 4 7,4 26,9 34,3 6,2 0,9 7,1 8,9 km Möljen 5 25,6 12,3 37,9 4,7 1,8 6,5 9,2 km Tegelbruket 6 22,5 4,1 26,6 6,7 0,7 7,4 11,0 km Bomnacken 7 1,9 2,5 4,4 10,9 1,2 12,1 11,8 km Erkkis Bro ,4 0,4 0,8 14,3 km Fågelautomaten 9 2,2 1,4 3,6 7,4 2,2 9,6 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 15,7/100 m 2. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt Öring 0+ Öring >0+ Öring totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 34,1 32,2 66,3 15,7 18,5 33,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 24,1 4,6 28,7 9,8 0 9,8 5,7 km Sågbacken 3 16,7 5,5 22,2 22,7 14,5 37,2 8,7 km Översten 4 13,4 12,3 25,7 6,7 0,7 7,4 8,9 km Möljen 5 16,7 4,5 21,2 2,8 0,4 3,2 9,2 km Tegelbruket 6 2,1 3,9 6,0 1,2 0 1,2 11,0 km Bomnacken 7 5,2 2,8 8,0 3,1 2,0 5,1 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 0 0,5 0,5 2,1 0 2,1 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 10,2/100 m 2 Lokal Nr Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd 0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7 km Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7 km Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9 km Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2 km Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0 km Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3 km Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9 km Brännsågen ,3 0,3 16,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/ 100 m 2. 5

6 Kontroll av utvandrande smolt Utvandringen av smolt har under 2013 kontrollerats med hjälp av ett smolthjul (screw trap). Även 2006 kontrollerades smoltutvandringen med samma fälla. Fällan har sedan dess använts i Emån och Mörrumsån, men är alltså nu tillbaka i Testeboån kontrollerades utvandringen av smolt från Testeboån med hjälp av ett s.k. smolthjul placerat vid Forsby. Att kontrollera smoltutvandringen ger kunskap om när smolten vandrar, fördelningen mellan lax och öring och inte minst om hur mycket smolt som lämnar ån. Fällan var placerad vid det f.d. kraftverket i Forsby, ca 5 kilometer från åns mynning i Bottenhavet. Inga ledarmar användes. D.v.s. den fisk som fångades var enbart den fisk som kom i den vattenmassa som passerade rakt genom fällan. Smolthjulet fiskande area är ungefär 0,7 m 2. Tidsmässigt såg vi att smolten vandrande mellan den 10 maj och 2 juni. Fällan placerades ut den 3 maj. Vattenföringen varierade under försöksperioden från 38 m 3 /s ner till 6 m 3 /s. Ungefär en vecka innan fällan placerades ut kulminerade vårfloden på 70 m 3 /s. Alla uppgifter över vattenföringen är hämtade från SMHI s kontrollstation vid Konstdalsströmmen ca 30 kilometer från havet. Fördelningen mellan lax och öring var 80 procent lax och 20 procent öring. Totalt fångades 97 smolt. Frågan om hur mycket smolt som lämnade Testeboån kan förbli obesvarad. All smolt som fångades i smolthjulet bedövades och märktes med ett numrerat streamermärke. Den märkta smolten återutsattes ca 400 meter uppströms fällan. Vi såg fram emot att fångster och återfångster av smolt skulle hjälpa oss att få en bild över den totala smoltutvandringen. Endast ett av de märkta smolten, en lax, återfångades i smolthjulet. Den låga återfångsten har fått oss att tro att något påverkat försöket. Men vad? Kan det vara predatorer på utsättningsplatsen som tagit en stor del av de mer eller mindre omtumlade nymärkta laxarna och öringarna? Eller är allt i sin ordning, fällans fångsteffektivitet kanske inte var större än att endast ett smolt återfångades? Laxsmolt nr och vaknar upp efter märkning. 6

7 Ytterligare flera arter fångades i detta försök, däribland flodnejonöga och ål. Vi tar med oss erfarenheterna från utvandringsförsöket och ser fram mot att även kommande år kontrollera utvandringen av smolt för att öka kunskapen om Testeboåns fiskbestånd. Fler bra lekområden Sedan 1980-talet har i olik omgångar ett stort antal nya lekområden för lax och öring skapats i Testeboån. Under 2013 har ytterligare några lekområden skapats med hjälp av den s.k. Hartijokimetoden. Metoden innebär att manuellt med hjälp specialtillverkade redskap skapa lekbottnar av befintligt grus. Baljan med fisk från elfisket i Strömsbro. Rekordmycket lax på den provytan i år. 105,3 laxar/100m 2. 7

8 Strömsbro kraftverk Kraftverket i Strömsbro är det största återstående lokala problemet för de vandrande fiskarterna i Testeboån. Kraftverket påverkar uppströmsvandringen negativt för lax, flodnejonöga, ål och öring. (Inga andra arter kan ta sig upp förbi Strömsbro, oavsett om kraftverket finns där eller inte.) Kraftverket består av två stycken francis-turbiner. Just den turbintypen är dokumenterat den typ som ställer till med största skada på nedströmsvandrande fisk. Utvandrande laxoch öringsmolt såväl som ål slås ihjäl av turbinernas skovlar. En avledare bestående av ett horisontellt galler med en spaltvidd på 18 millimeter som ska hindra nedströmsvandrande fisk från att hamna i kraftverket är planerat att byggas strax uppströms dammen. Fisk som avleds från kraftverksinloppet kommer då istället passera vid sidan av kraftverket i forsen/fiskvägen. Avledaren var planerad att byggas under Förseningar i förberedelserna inför byggandet hindrade dock att tidplanen kunde hållas. Nu är planen att avledaren ska byggas under Avledaren och ingreppen som den medför i den befintliga dammen kan föranleda oss att flytta fiskväg och uppvandringskontroll. Kräftorna i Testeboån Under 2012 uppdagades att signalkräftor planterats ut i Testeboån vid Oslättfors. Ett riktat decimeringsfiske då resulterade i 49 signalkräftor. Dessutom fångades en flodkräfta förlade länsstyrelsen och Högskolan i Gävle en utbildning i provfiske både efter fisk och kräftor till området där signalkräftorna fångades Resultatet blev noll fångade signalkräftor och en flodkräfta. I och med förekomsten av signalkräftor har Testeboån från inloppet till Lundbosjön vid broarna i Smörnäs till mynningen i havet varit kräftpestförklarad t.o.m. 31 december Inventering av flodpärlmussla Pär Granström har på uppdrag av länsstyrelsen under 2013 inventerat flodpärlmusslor. Ur inventeringsrapportens sammanfattningen: Sammanlagt 18 lokaler i Testeboån har återinventerats. På fyra lokaler gjordes en noggrannare undersökning som bl.a. innebar att längden på de påträffade musslornas skal mättes. På övriga 14 lokaler räknades de påträffade musslorna och endast den minsta musslan mättes. Jämfört med 2005 påträffades totalt sett färre flodpärlmusslor men i stället fler lite mindre musslor under inventeringen I Forsby där 147 flodpärlmusslor återutplanterades 2005 efter att en ny tröskel konstruerats återfanns 100 musslor Lite märkligt är att två av musslorna som påträffades inom samma område i Forsby 2013 var kortare än den minsta musslan som sattes ut i samma ström åtta år tidigare. Hela rapporten bifogas denna årsredovisning. 8

9 Fiskeförvaltning utanför Testeboån Framgången i återetableringen av lax och havsvandrande öring påverkas i hög grad av förvaltningen av fisket efter de båda arterna i havet. Fisket efter lax ute i öppet hav har minskats kraftigt de senaste åren. Istället ska fisket styras mot de bestånd som är starka. Att fiska på kusten ökar möjligheten att precisera fisket mot i första hand kompensationsutsatt lax. Vill vi så kan vi öka precisionen i att fiska rätt lax ytterligare. Effektivaste gör vi det genom att fiska där det finns enbart kompensationsutsatt lax. Det vill säga i älvarna. Då skulle vi dessutom kunna ta vara på mycket mera lax i jämförelse med vad som nu får fångas ute på kusten. Lax som fångas i älvarna ingår inte i TAC. I Testeboåns båda grannälvar, Dalälven och Ljusnan, har det gått så långt att den stora mängden lax börjar framställas som ett problem. Det går även att återutsätta vild lax, (laxar med fettfenan kvar), som fångas i fasta redskap på kusten. Att återutsätta lax som fångats i redskapen har dock i praktiken visats sig vara i det närmaste omöjligt utan att fisken tar skada av den behandling den utsätts för i redskapet och i båt innan den återutsätts. För att gynna den vilda laxen som ska till just Testeboån håller undertecknad på att forma en idé som går ut på att flytta uttaget av lax från Gävlebukten till Dalälven. Kan det vara ett alternativ? Aktuell version av idén bifogas denna årsberättelse. Projektet Återställande av fiskvandring i Gästrikland Länsstyrelsen har under 2012 och 2013 drivit projektet Återställande av fiskvandring i Gästrikland. Aktiviteterna i projektet har varit förlagda både till Gavleån och Testeboån. Exempelvis har provfiske med strömöversiktsnät genomförts. En första rapport som redovisar projektets inventeringsfiske har kommit och bifogas denna årsberättelse. Ser du ynglet? I slutet av maj är det alltid lika spännande att spana efter årsungar av både lax och öring. De står då ofta på mycket grunt vatten alldeles uppe i strandkanten. 9

10 Ingen skarvjakt inom Testeboåns delta Under 2013 fanns ett tillstånd från länsstyrelsen att bedriva skyddsjakt på skarvar i Gävleborgs län skarvar fick skjutas. Gävle kommuns skyddsjägare var intresserad av att för första gången skjuta en del av dessa skarvar i Testeboåns mynningsområde. Dessutom avsåg Karl Lundström, SLU, ta del av maginnehåll från skarv som fiskat i Testeboån för ett forskningsprojekt med syfte att samla kunskap om skarvarnas matvanor. Länsstyrelsen satte dock stopp för jakt inom Testeboåns delta. Skarv är en relativt ny art i Testeboån. För femton år sedan observerade aldrig någon skarv i Testeboån. Nu kan flera hundra skarvar samtidigt befinna sig på Testeboån från Lexvallsbron och ut till havet, det vill sägen åns nedersta kilometer. Skarvarna finns i detta område från slutet av april och en bit in i maj. Tiden sammanfaller med smoltens utvandring. Av den tilldelade kvoten i länet på skarvar 2013 sköts totalt mellan 200 och 300 stycken. Skarvar utanför Testeboåns mynning. Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. Sedan några år tillbaka inventeras sikyngel i Testeboån och lekvandrande sik fångas för märkning och provtagning. På följande sju sidor följer hela rapporten från sikundersökningarna

11 Inventering av sikyngel och inventering samt provtagning på lekvandrande sik i Testeboån Syftet med detta projekt har varit att samla mer kunskap om beståndet av vandringssik i Testeboån, Gävle kommun. Projektet har pågått Inventering av sikyngel och fångst av lekvandrande sik för märkning och provtagning har ägt rum i Testeboån även under 2010 och Bakgrund I Bottniska viken finns två former av sik (Coregonus lavaretus); havslekande sik och vandringssik. Den havslekande siken, som leker längs kusten, växer generellt sett långsammare än vandringssiken. Den anses vara relativt stationär och vandrar sällan längre sträckor än ca 20 km. Vandringssiken växer snabbt i förhållande till den havslekande siken och blir därför oftast större. Under hösten simmar vandringssiken upp i älvar och åar där den sedan leker varefter ynglen kläcker tidig nästa vår. I havet nyttjar vandringssiken stora områden. Tidigare märkningsförsök visar att denna sik i vissa fall kan vandra sträckor på upp till km. Kunskapen om vandringssikens ekologi är relativt fragmentarisk. Idag känner vi dess livscykel i stora drag men på detaljnivå finns ännu många frågetecken Siken i Testeboån Från omkring den 20 oktober till ungefär den 10 november vandrar sik från havet upp i Testeboån för att leka. Sik kan ta sig upp till det första kraftiga fallet i forsen vid Strömsbro, omkring två kilometer från åns mynning i Bottenhavet. Vandringssiken anses ha ett homing-beteende (dvs. att den vandrar tillbaka till den plats den själv föddes i) men detta är inte utförligt studerat. Till skillnad från lax och öring gräver inte siken ner sin rom utan leken sker i fria vattenmassan och de befruktade äggen sjunker till botten. 11

12 Lekområde för sik i Testeboån. Äggen kläcker tidigt under våren, ungefär i samband med islossningen. De nykläckta ynglen är ca mm långa. Ynglen driver/vandrar sedan under en tid ut mot vattendragets mynningsområde. Hur lång tid de spenderar i vattendraget beror troligen på vattendragets storlek och karaktär. Ynglen uppehåller sig sedan ca 2-3 månader i vattendragets mynnings- och närmsta kustområde där de växer till en storlek av mm. Därefter drar de sig allt längre bort från sitt hemvattendrag. I havet kan vandringssiken sedan göra långa födovandringar (upp till 700km). När vandringssiken blir könsmogen efter c 3-5 år (hannarna tidigare än honorna) återvänder de till sötvatten igen för lek och cirkeln är sluten. Att följa den del av livscykeln som siken tillbringar i Testeboån, märka och ta prover till genetisk analys bidrar med efterlängtad kunskap vandringssiken ekologi. Fram till för två-tre decennier sedan vandrade betydligt större mängder sik upp i Testeboån varje höst jämfört med vad som varit fallet nu under flera år. De som tog sig rätten att då fiska sik i Testeboån fångade stora mängder. Nät var det vanligaste redskapet. Även att håva och att rycka sik var vanligt. Dokumenterade fångster från 1960-talet säger oss att det handlade om årliga fångster på åtminstone några tusen sikar. Sikbeståndet är idag bara en lite spillra av vad de varit. Siken söker sig upp i den nedersta forsen i Strömsbro i skymningen. Vi tolkar det som att det är på denna korta del av ån, ca 150 meter, som själva leken äger rum. Det är 0,5 1 meter djupt i området. Inventering av sikyngel Sikynglen kläcks tidigt på våren startade håvningen i Testeboån den 22 mars. Då var ån isfri ungefär till hälften. Första ynglen påträffade den 26 mars. 12

13 2013 dröjde det ända till den 23 april innan isen försvann så att håvningen kunde börja. Första ynglet fångades dagen efter, 24 april och 2013 visar att vårarna kan vara mycket olika. Vattentemperaturen var 4,7 grader när de första ynglet fångades den 26 mars När det första ynglet fångades 2013, nästan en månad senare, den 24 april var vattentemperaturen 3,3 grader. Metod Håvningen sker med en specialutformade håv av en modell som är speciellt framtagen för inventering av sikyngel. Håvarna är teleskopiskt uppbyggda av glasfiber och aluminium med en total längd på 1800 mm. Håvringens diameter är 40 cm och maskstorleken 1 mm. Håvning skedde de första åren mestadels översiktligt för att ge kunskap om ynglens uppehållsplatser i Testeboån. Den kvantitativa provtagningen som redovisas i detta projekt har skett i en vik med långsamt rinnande vatten/stillastående vatten/bakvatten beroende på vattenföring och vattenstånd i havet ungefär en kilometer från åns formella gräns mot havet. Tjugo u-formade håvdrag med ett steg uppströms mellan varje håvdrag har gjorts varannan till var fjärde dag under perioden då det funnits sikyngel i området. Resultat Yngelfångsterna redovisas i nedanstående tabeller. Är det mycket eller lite yngel? Vi vet inte. Långt ifrån ett sikyngel per håv drag har fångats. Tänk om vi börjat dessa inventeringar när Testeboån sikbestånd var riktigt stort. Vad hade vi då fått i varje håvdrag? 100 yngel, eller? 13

14 2012 Inventeringsprotokoll Sikyngel Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI 18-mar Testeboån Avan 0,4 9 m 3 Is Kommentar 22-mar Testeboån Avan Håvning 0 3,4 Is på 50 % av ån 26-mar Testeboån Avan Håvning 0,1 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 Isfritt 27-mar Testeboån Stigs gård Håvning 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 Isfritt 29-mar Testeboån Avan Håvning 0,5 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 16 m 3 02-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,1 06-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,4 10-apr Testeboån Avan Håvning 1,1 Del av gulesäcken kvar 4,3 13-apr Testeboån Avan Håvning apr Testeboån Avan Håvning 0,6 Gulesäcken förbrukad 7,1 11 m 3 Vattnet mer stillastående än vid förra tillfället. 20-apr Testeboån Avan Håvning 0, m 3 25-apr Testeboån Avan Håvning 0,4 8,4 29-apr Testeboån Avan Håvning 0,05 9,6 16 m 3 Ynglen står i stim på skyddade platser. 02-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,1 Ynglen står i stim på skyddade platser. 07-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,5 13 m 3 Litet stim av sikyngel vid kullfanna trädet. Mycket abborrom på samma träd. 12-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,8 Inte en enda yngelobs. 19-maj Testeboån Avan Håvning 11,9 22 m 3 Inte en enda yngelobs Inventeringsprotokoll Sikyngel Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI Kommentar 03-apr Testeboån Avan -0,2 Hela ån istäckt 08-apr Testeboån Avan -0,3 Hela ån istäckt 12-apr Testeboån Avan Hela ån istäckt 14-apr Testeboån Avan -0,1 Hela ån istäckt 23-apr Testeboån Avan 3,3 Hela ån isfri. 69 m 3 24-apr Testeboån Avan Håv 0,6 Halva gulesäcken kvar 3,3 66 m 3 26-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Halva gulesäcken kvar 4 57 m 3 28-apr Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar, 11 mm 4,7 54 m 3 30-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Gulesäcken nästan slut 5,7 50 m 3 02-maj Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar 7,3 41 m 3 På jakt eter sikyngel i Testeboån. Sikyngel. 14

15 Provtagning och märkning på lekvandrande sik i Testeboån Varje år sedan 2010 har lekvandrande sik fångats i Testeboån för provtagning och märkning. En bit av fettfenan tas för genetisk analys och fjällprover samlas för åldersanalys. Innan återutsättning märks alla sikar med ett numrerat floy-tag. Märkt sik återutsätts. Metod Fisket för att fånga leksiken har bedrivits med nät, not, ryssja, fälla och håv på några olika platser mellan Vävaren i Strömsbro och Avan. Flest sikar har fångats med håv i den för siken tillgängliga nedersta forsen. Resultat På grund av sikbeståndets minskning har det blivit mycket svårt att fånga sik i Testeboån och 2013 har endast 9 respektive 19 sikar fångats. För att åskådliggöra skillnaden i mängden sik kan vi titta i de anteckningar som Lax-Gunnar gjorde över sina fångster av sik i Testeboån fångade han sikar. På den tiden var det dessutom många andra som tog sig rätt att fiska sik i Testeboån. Fångsterna måste ha bestått åtminstone några tusen sikar varje år. Lax-Gunnars fångst

16 Testeboån, fångst av lekvandrande sik 2013 Fisk nr Fenprov Fjällprov Fångst datum Fångstlokal Fångstm etod Vatten temp Längd (mm) Vikt (g) Kön Märkes nummer Abborrsten Håv 6, Abborrsten Håv 6, Abborrsten Håv 6, Hona Abborrsten Håv 6, Vävaren Not 7, Hona Abborrsten Håv 7, Hane Abborrsten Håv 7, Abborrsten Håv 7, Abborrsten Håv 7, Abborrsten Håv 7, Abborrsten Håv 7, Hane Abborrsten Håv 7, Abborrsten Håv 7, Hane Abborrsten Håv 7, Hane Abborrsten Håv 7, Hona Abborrsten Håv 7, Hane Abborrsten Håv 7, Abborrsten Håv 7, Hane Abborrsten Håv 7, Hona Testeboån, fångst av lekvandrande sik 2012 Fisk nr Fenprov Fjällprov Fångst datum Fångstlokal Fångstm etod Vatten temp Längd (mm) Vikt (g) Kön Märkes nummer 1 S1 Nej Vävaren Nät 1, Hane S2 Nej Vävaren Nät 1, Hane S3 Ja Vävaren Nät 1, S4 Ja Vävaren Nät 1,2 490 Hona S5 Ja Vävaren Nät 1, S6 Ja Vävaren Nät 1, S7 Ja Vävaren Nät 1, Hane 8 S8 Ja Vävaren Nät 2, S9 Ja Vävaren Nät 2, Hane Fisk nr Gavleån, fångst av lekvandrande sik 2012 Fenprov Fjällprov Fångst datum Fångstlokal Fångstm etod Vatten temp Längd (mm) Vikt (g) Kön Märkes nummer 1 G1 Ja Gävle strand Mete, mask/majs G2 Nej Gävle strand Mete, majs Högskolan i Gävle kommer att göra de genetiska analyserna på prover från sik i Testeboån. Analyser kommer även att göras på prover från sik fångade i Gävlebukten Kustlaboratoriet i Öregrund. Vi hoppas och tror att försöken, märkningarna och inventeringarna av sik i Testeboån ska öka på kunskapen om Östersjöns sik. 16

17 Diskussion och erfarenheter Tillgången på sik har minskat i hela Bottniska viken. Bristen på kunskap om de båda förekommande sikformerna är stor. Detta framkom tydligt vid seminariet om sik i Gävle Vi behöver fiskeoberoende beståndsdata, och övervakningen av sikbestånden måste vara långsiktig. Undersökningar som de senaste åren genomförts i Testeboån har lagt en grund för att bidra med sådan kunskap. Ambitionen är att undersökningarna ska fortsätta. Hur stort är Testeboåns sikbestånd? Ökar eller minskar sikbeståndet i Testeboån? Hur beter sig siken från Testeboån utanför ån? Har siken i Testeboån ett homingbeteende? Dessa och andra frågor med stort allmänintresse kan undersökningarna i Testeboån ge svar på. Enkätundersökningar som Länsstyrelsen Gävleborg nyligen gjort bland fiskare som fiskar sik på kusten tyder på att tillgången på sik på kusten ökat de senaste åren. Några sådana tecken kan tyvärr inte skönjas när det gäller Testeboåns sikbestånd. Kustlaboratoriet i Öregrund provfiskar på kusten för att samla kunskap om beståndssituationen på kusten. De fyra år som vi nu inventerat sikyngel och fångat lekvandrande sik har gett många nyttiga erfarenheter. Tyvärr är Testeboåns sikbestånd så hårt sargat att vi endast kunnat fånga få sikar. Vi har lärt oss att vi måste vara beredd på att fånga sik med olika metoder beroende på vattenföring i ån hade vi en vattenföring på omkring 30 m 3 /s under provfisket och 2013 var vattenföringen 3 m 3 /s. Vid låg vattenföring är håv ett effektivt redskap. En ny not införskaffades Vi hade problem med att noten fastnade i botten ganska mycket. För de sista dragen vi gjorde med noten hittade vi en plats där det gick bättre att dra den. Därtill trimmade vi successivt in en teknik som blev bättre mot slutet. Då hade dessvärre siken nog lämnat ån. Erfarenheterna tar vi med oss och tar nya tag nästa år. Bernt Moberg Referenser Stefan Larsson, Pär Byström, Johnny Berglund, Ulf Carlsson, Lari Veneranta, Richard Hudd, Intersik Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken 17