Projekt laxintroduktion - Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Transkript

1 Projekt laxintroduktion - Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 27

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMVERKAN FÖR TESTEBOÅN... Historiskt låg vattenföring VERKSAMHET 27 FÖR LAX OCH ÖRING SAMT ÖVRIG NATURVÅRD I OCH VID TESTEBOÅN:... 4 Utsättning av simfärdigt yngel av öring... 4 Elprovfisken Telemetri - smoltutvandring... 6 Telemetri - lekvandring... 6 Uppvandringskontroll Strömsbro kraftverk... 7 Biotopkartering... Övriga inventeringar... Försök med nosmärkning... 9 Ekonomi för Salmon Action Plan i Testeboån Minkjakt... 1 Ytterligare röjning inom Testeboåns Delta... 1 Idéer för Forsby Kvarn... 1 Ökad tillgänglighet till ån... 1 Otjänligt badvatten Problem med isbildning vid Forsby Kvarn PR Omslaget visar: Spetsveckad trollslända vid Brännsågen 27, första fyndet i Gästrikland. Foto: Göran Vesslén. Stor laxhane i uppvandringskontrollen i Strömsbro. Årsungar av öring och lax. Svartströmmen. 2

3 Samverkan för Testeboån Under 27 har en samverkansorganisation för Testeboån byggts upp. I första hand berör denna samverkan Testeboån inom Gävle kommun, d.v.s. från havet och knappt mil uppströms. En styrgrupp och tre arbetsgrupper har bildats. Arbetsgrupperna är Underytangruppen, Landgruppen och Fritid- & Kulturgruppen. Länsstyrelsen och Gävle kommun har delat på uppgiften att vara sammankallande för grupperna. Kommunen, Länsstyrelsen, föreningen TesteboLiv, naturorganisationer, kraftbolag, fiskevårdsområdesföreningen och boende längs ån är representerade i denna samverkan. Samverkan förväntas öka verkningsgraden av arbetet för att uppnå de mål som finns för Testeboån. Mål som åsyftas är miljömålen, bevarandemålen för Natura 2-områdena, målsättningen i laxprojektet Salmon Action Plan och målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten. Synergieffekter uppstår och förankring av arbetet förbättras. OSLÄTTFORS BRÄNNSÅGEN FORSBY STRÖMSBRO Testeboån inom Gävle kommun. Historiskt låg vattenföring 27 Vårfloden 27 uppgick till lite drygt 1 m /sek. Kan det rentav vara en rekordliten vårflod? Det motsvarar inte ens medelvattenföringen i Testeboån. Vattenföringen var under stor del av sommaren och hösten mindre än 1 m /sek. Det är till och med ett par hundra liter i sekunden mindre än vad SMHI beskriver som den lägsta förekommande vattenföringen i Testeboån. Den extremt låga vattenföringen hade denna gång inte några regleringstekniska förklaringar. Det fanns helt enkelt inte mera vatten. Under perioden med den lägsta vattenföringen var en stor del av den strömlevande fiskens uppväxtområden torrlagda. Det för med sig att fisken måste fly från uppväxtområdena till djupare höljor med stor predation som följd.

4 Verksamhet 27 för lax och öring samt övrig naturvård i och vid Testeboån: Under många år har arbetet för att återuppbygga ett bestånd av lax och öring i Testeboån haft en central roll i det utbredda engagemang som länge funnits för ån. Lax och öring är alltjämt de arter som det satsas mest resurser på. De senaste åren har dock en tydlig breddning av engagemanget för naturen i och vid Testeboån gett sig till känna. Det är mycket positivt och glädjande. Det kan i och för sig innebära att det blir mera komplext att sammanställa en årsberättelse som helst ska få med allt som gjorts och inträffat under året. Därför får du gärna höra av dig till undertecknad ifall du saknar något i denna årsberättelse. Arbetet för lax och öring i Testeboån sker inom ramen för Salmon Action Plan, (SAP), och verksamheten leds av en koordineringsgrupp bestående av Fiskeriverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, föreningen TesteboLiv och Testeboåns Fvof. Verksamheten för lax och öring 27 har bestått av: Utsättning av s.k. simfärdigt yngel av öring Effektuppföljning - Elprovfisken - Telemetri, smoltutvandring - Telemetri, lekvandring - Uppvandringskontroll Utsättning av simfärdigt yngel av öring I mitten av maj och i början av juni sattes årets yngel ut, 5 5 öring. Den använda fisken är av Dalälvsstam och kommer från Fiskeriverkets Försöksstation i Älvkarleby. 27 är första året sedan SAP startades 2 som det inte sattes ut några yngel av lax. Ynglen spreds enligt upprättad spridningsplan mellan Oslättfors och Forsby Kvarn. Elprovfisken 27 Antalet elfiskelokaler har under 27 ökat från tio till elva. Tillskottet är Forsby Kvarn som är en lokal i den återupplivade forsen där kraftverket i Forsby var beläget fram till 25. Trots detta tillskott fiskades endast tio lokaler 27. Orsaken var att lokalen Erkkis Bro på grund av extremt låg vattenföring var torrlagd hela hösten. Resultat från elprovfisken framgår av tabell 1. Station Datum Nr Lax + Tätheter på elfiskelokaler i Testeboån 27 (Antal/1m 2 ) Lax >+ Lax tot Öring + Öring >+ Öring tot Yta m 2 Avstånd från havet (km) Strömsbro , ,7 5,6 14, ,5 Forsby Kvarn ,6 2, 66,9 1,1 4, 5,1 2 5,7 Sågbacken ,9 22,9 47, 17,6 9, 27,4 2,7 Översten , 1,4 6,7 5,4 1,4 6,5 42,9 Möljen ,7 26,6 7, 5,9 1,2 7,1 55 9,2 Tegelbruket , 15, 1,9,4 2, , Bomnacken ,5 4,5 6, 2,2,5 2 11, Erkkis Bro Provytan torrlagd p.g.a. låg vattenföring. 14,9 Fågelautomaten ,5 1,5,4,2, ,9 Brännsågen ,4 1,4 5, 2,2 7,2 1 16, G:a Brännsågen ,4 17,2 26, , Tabell 1. 4

5 MEDELTÄTHETER AV LAXUNGAR I TESTEBOÅN Antal/1 m Lax + Lax > År Diagram 1. Antal/1m MEDELTÄTHETER AV ÖRINGUNGAR I TESTEBOÅN År Öring + Öring >+ Diagram 2. (Före 21 elprovfiskades betydligt färre lokaler, därav det mycket ojämna resultatet för tätheter av öring.) Några kommentarer till resultaten: Lax +, (årsungar), påträffades på alla elfiskelokaler upp till och med Möljen, 9,2 km från havet. Framförallt lokalerna Forsby Kvarn och Översten visade på mycket goda tätheter av lax var det första året sedan 2 som det inte planterades ut några laxyngel i Testeboån. Med andra ord vet vi att alla lax + i Testeboån 27 är resultatet av naturlig reproduktion. Vattenföringen var extremt låg vid samtliga provfisketillfällen. Mycket låg vattenföringen innebär att den strömlevande fiskens livsutrymme minskar, vattendjupet på lokalen blir mindre och vattnet blir klarare. Dessa faktorer tillsammans innebär att fångsteffektiviteten ökar. På flera lokaler fångades därför ett större antal lax >+ 27 än (Tabell 2.) Lax + 26 >+ 27 Strömsbro 19,5 46 Sågbacken 22,7 22,9 Översten 11,2 1,4 Möljen,2 26,6 Tegelbruket 11, 15, Bomnacken 7,2 4,5 Erkkis Bro,4 Ej fiskad Fågelautomaten,7 1,5 Brännsågen, 1,4 G:la Brännsågen Tabell 2. 5

6 Telemetri - smoltutvandring Ännu ett försök med telemetri för att få kunskap om smoltens vandring ur Testeboån genomfördes under 27. Ett i princip likadant försök gjordes 26. Vid båda tillfällena har såväl radiotelemetri som akustisk telemetri använts för att följa fiskens rörelser. Den fisk som ingått i försöken har uteslutande varit odlad lax från Dalälven. Resultatet visar bland annat att de radiomärkta smolten hade en generellt sett långsammare nedströmsvandring jämfört med vad som annars kännetecknar smolt. Som även andra försök visat sker en stor förlust av smolt vid passage genom kraftverksturbiner. Vid detta försök i Testeboån omkom 75 % av smolten vid passage genom Strömsbro kraftverk. Hela rapporten från försöket bifogas till denna årsberättelse. Telemetri - lekvandring Under hösten 27 följdes en lax och två öringar med hjälp av radiotelemetri på sin lekvandring uppför Testeboån. Tjugotvå sändare införskaffades i somras. Planen var att sätta samtliga sändare på laxar och öringar som skulle fångas i fällan för uppvandringskontroll i Strömsbro. Årets fångst i fällan stannade dessvärre på endast två laxar och tre öringar. Av dessa försågs en lax och två öringar med sändare. De sändarförsedda fiskarnas vandring i ån följs genom pejling. Syftet med försöket är att få kunskap om hur långt och hur fort fiskarna vandrar. Dessutom får vi veta var fiskarna väljer att leka och när de väljer att lämna ån igen. De tre fiskarna har till och med haft följande rörelsemönster: Lax kilo, hane - fångades och försågs med sändare den 19/9. Från utsättningsplatsen, d.v.s. fällan, simmade den på två dygn upp till Persbackahöljan, 2 km uppströms fällan. Där stannade laxen till den 2/1 då den simmade nedströms till Oscarsbron, 25 meter uppströms fällan. Efter ytterligare två dygn fortsatte den neråt och stannade där den fortfarande står, i forsen mittför Vävaren, 25 meter nedströms fällan. Öring 5 kilo, hane - fick sin sändare den 2/9. Efter två dygn var den uppe vid Forsby Kvarn,,5 km uppströms fällan. Sista september hade öringen simmat ytterligare två kilometer. /1 pejlade jag in öringen i nedersta forsen på flugfisksträckan,,5 km uppströms fällan. Fyra dygn senare hade den vänt och simmat km neråt. Därefter rörde sig denna öring upp och ner ett par gånger mellan Bjuräng och bron i Åbyggeby. Under lekperioden fanns den i trakten runt nämnda bro. Sedan i slutet av oktober har jag inte haft någon kontakt med denna fisk. Troligtvis har den återvänt till havet. Öring kg, hona fångades och släpptes med sändare samma dag som ovanstående öring, 2/9. Den stannade först en vecka alldeles uppströms fällan. Därefter simmade öringen,2 km upp till Forsgården. I det området stannade öringen och möjligen även lekte där. Under det vi antar är lekperioden flyttade öringen nedströms till järnvägsbron, 2,5 km uppströms utsättningsplatsen, och där befinner den sig alltjämt. Uppvandringskontroll 27 Uppvandringen av lekvandrande lax och öring i Testeboån kontrolleras med hjälp av en fälla i fiskvägen genom dammen vid Strömsbro kraftverk, ca 2 km från havet. I planen för 27 hade uppvandringskontrollen först utgått på grund av ekonomiska skäl. En grupp intresserade personer ställde då upp och tillsammans skötte fällan ideellt. Kontroll av fällan 27 har skett dagligen mellan den 2 maj och den september. Lekvandringen i Testeboån brukar pågå fram till i mitten av oktober. Det innebär att det kan ha vandrat upp fisk efter det att uppvandringskontrollen avslutades denna höst. Anledningen till att kontrollen upphörde tidigare var att det kom så mycket löv med vattnet och fastnade 6

7 mot fällan så att denne slutade fungera. När kontrollen avslutades öppnades fällan så att eventuella fiskar som ville kunde passera upp via fällan. Uppvandringskontrollen innebär att fiskarna art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning kontrolleras. Resultat 27: 2 laxar och öringar. Den negativa trenden för antalet lekvandrande laxar och öring fortsätter. Det är vanligt att det någon period under sommaren eller hösten är så hög vattenföring, d.v.s. mer än ca 2 m /sek, att fisken kan passera vid sidan av uppvandringskontrollen. Under 27 inträffade dock ingen sådan period. Årets samtliga öringar, tre stycken, kom under samma dygn, 2/9. Som komplement till uppvandringskontrollen förekommer även en kontroll av lek. Det sker genom att kända lekområden besöks under lekperioden. Trots mycket goda förutsättningar för att upptäcka eventuell lek gjordes inte en enda observation av lek 27. Nästa tillfälle att få kunskap om reproduktionen av lax och öring 27 blir i samband med elprovfiskena hösten 2. (Varken lax- eller öringsyngel kommer att planteras ut i Testeboån 2.) Fångst av lekvandrande lax och öring i fällan för uppvandringskontroll i Testeboån 27 Art Antal Högsta vikt Lägsta vikt Medelvikt Totalvikt Lax 1 hane 1 hona blanka 2 totalt Öring Tabell 2 hanar 1 honor blanka totalt 5 Kommentar till resultatet: Föreningen Flugfiskarna startade kontrollen av uppvandrande lax och öring i Testeboån 194. Genom åren har olika fällor använts, både vid Strömsbro och Forsby. Periodvis har fällorna inte fångat all fisk, så vi kan inte påstå att vi har fullständig kontroll på uppvandringen. Av resultaten kan vi dock slå fast att det vandrar upp mycket få laxar och öringar i Testeboån. Vi kan också se att antalet öringar sakta steg från en handfull i mitten av åttiotalet till omkring 1 öringar i slutet av 9-talet. Därefter har antalet öringar tydligt åter minskat kraftigt. Beträffande lax så dröjde det drygt tio år innan den första laxen fångades i uppvandringskontrollen. Både 2 och 21 fångades 9 laxar. Därefter har antalet laxar åter sjunkit. Strömsbro kraftverk Hur ska den permanenta lösningen för fisken se ut vid Strömsbro kraftverk? Det är sannolikt den viktigaste frågan att finna ett bra svar på för att arbetet med vandrande fisk i Testeboån ska bli framgångsrikt. En dialog mellan Länsstyrelsen och kraftverksägaren har pågått under hela 27. Någon färdig lösning har dock inte framkommit än. Arbetet med frågan fortsätter

8 Biotopkartering Arbetet med biotopkartering av Testeboåns vattenmiljöer har under 27 avslutats av Länsstyrelsen. Ett arbete med att kartera laxens och öringens uppväxtområden har pågått sedan några år tillbaka. Under 26 övertog Länsstyrelsen arbetet med att kartera områdena av SAP-projektet. Övriga inventeringar Under 27 har Länsstyrelsen inventerat insekter i eklågor på tre platser inom Testeboåns naturreservat. Inventeringen är gjord in ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter. Även bottenfauna har inventerats. Resultat från dessa inventeringar kommer senare. Länsstyrelsen har även kontrollerat förekomsten av utter i hela Gävlebors län under 27 med hjälp av en spillningsinventering. Med hjälp av inventeringen kan vi se att det numera finns en stadig förekomst av utter Testeboån. (Karta 2). Karta 2. En inventering av flodpärlmusslor i Testeboån har genomförts av Gävle kommun under 27. Resultatet visar att det finns ett ganska stort antal flodpärlmusslor i ån och att de är koncentrerade till området mellan E4:an och ner till Forsby. Som även tidigare inventeringar visar saknas dessvärre yngre exemplar av flodpärlmusslor i Testeboån. En mycket spännande fråga är: Kan framgång i arbetet med lax och öring även leda till att reproduktionen av flodpärlmusslor kommer igång? Flodpärlmusslan är beroende av att finns just lax eller öring i vattnet. Inventerade lokaler och förekomst av flodpärlmussla framgår av karta.

9 Karta. Försök med nosmärkning Som en kompletterande metod för att få mer kunskap om vandringsmönstret hos lax från Testeboån har 1 14 stycken lax 1+ nosmärkts under hösten 27. Märket består av ett kodmärkt metallstift som injiceras i fiskens nos. Fisk till försöket fångades med hjälp av elfiske. De fiskar som är nosmärkta kan ge svar på huruvida laxungar som är uppväxta i Testeboån vandrar upp i Dalälven när det blir dags för lek. I fällan som avelsfisken fångas i vid Älvkarleby, Dalälven, kontrolleras förekomsten av nosmärken på all lax. Nosmärket är inte synligt för blotta ögat när det sitter i fisken. Det fordras en speciell detektor för att upptäcka det lilla stiftet. Om vi kan införskaffa en detektor till Testeboån så kan förekomsten av nosmärkt lax även kontrolleras i uppvandringskontrollen i Strömsbro. De laxar som nosmärktes i Testeboån 27 beräknas vandra ut till havet nu under våren 2 och kan börja återvandra till Testeboån, eller möjligtvis till Dalälven, sommaren och hösten 29. Nosmärkning av laxungar i Åbyggeby. 9

10 Ekonomi för Salmon Action Plan i Testeboån 27 Den strukturstödsansökan med titeln Forsby kraftverk, Testeboån: utrivning och uppföljning som Fiskeriverket tillsammans med Gävle kommun och Länsstyrelsen lämnade in 25 tilldelades EU-stöd under sommaren 27. Totalt erhölls kr i stöd och de fördelades på: Gävle kommun som fick 99 kr och Fiskeriverket som fick resterande medel. Dessutom tilldelades projektet 2 kr av statliga fiskevårdsmedel för verksamheten under 27. De förvaltades av Fiskeriverkets Försöksstation. Medlen användes för elfiske, smolttelemetri och telemetri på uppvandrande lekfisk. Fiskeriverkets Försöksstation levererade 5 5 öringyngel till Testeboån utan att debitera någon kostnad för dem. Minkjakt Natur- jakt- och fiskeorganisationer i Gävleborgs län har tillsammans startat ett projekt för att decimera mink. Projektet har inneburit att minkjakt med hjälp av fällor kommit igång även längs Testeboån under 27. Ytterligare röjning inom Testeboåns Delta Delar av strandängarna inom naturreservatet Testeboån Delta har tidigare röjts från busk för att marken skulle kunna betas av nötkreatur. Under 27 har ytterligare en yta röjts för samma ändamål. En av öarna inom reservatet har varit kraftigt nerskräpad. Ön har fått en rejäl uppsnyggning under året. Idéer för Forsby Kvarn Forsby Kvarn, det vill säga området runt f.d. kraftverket i Forsby, har förutsättningar att bli ett verkligen fint utflyktsmål. Några av områdets kvalitéer är dess lättillgänglighet, kontakten med vattnet, intressanta fiskemöjligheter och det natursköna Forsbybadet. En grupp studenter på Institutionen för teknik och byggd miljö vid Högskolan i Gävle har under hösten 27 arbetat fram idéer för hur Forsby Kvarn kan förädlas och hur tillgängligheten kan ökas ytterligare. Elevernas arbete slutredovisades i oktober. Ökad tillgänglighet till ån Två bryggor anpassade för att underlätta tillgängligheten till Testeboån för rörelsehindrade har byggts av Gävle kommun. Den ena bryggan är placerad inom naturreservatet Testeboåns Delta, intill Strömmavägen. Och den andra bryggan finns vid Torsved, Södra Åbyggeby. Bryggan vid Torsved. 1

11 Otjänligt badvatten Det populära Forsbybadet fick stängas några veckor även under 27 på grund av för höga halter av bakterier i vattnet. Gävle kommun tar regelbundet prover på vattnet i Testeboån. Under 2 ska kommunen med hjälp av ytterligare provtagningar arbeta för att ringa in källan till problemet med bakterierna i ån. Problem med isbildning vid Forsby Kvarn Precis till julhelgen kom en köldknäpp som gjorde att de anlagda stentrösklarna vid Forsby Kvarn förvandlades till växande trösklar av is. Trotts relativt låg vattenföring orsakade trösklarna översvämning. Räddningstjänsten följde oavbrutet utvecklingen på iströsklarna. I mellandagarna steg lufttemperaturen och faran var över för denna gång Det var i samband med rivningen av kraftverket och damm i Forsby som krav framfördes från kringboende på att vattennivån skulle höjas med hjälp av trösklar. Två trösklar byggdes därför tvärs över ån 4 respektive 15 meter uppströms det gamla dammläget. Räddningstjänsten kommer nu att utreda vad som behöver göras för att undvika problem med is på trösklarna i framtiden. Iströskeln vid Forsby Kvarn på julafton 27. PR Guidade turer brukar varje år arrangeras i Testeboåns omgivningar. I oktober 27 arrangerades en tur tillsammans med Hille Hembygdsförening. Den nya samverkansorganisationen för Testeboån har under 27 startat utgivning av ett nyhetsbrev via e-post. Det heter Å-skådaren och kommer ut 1-2 gånger i månaden. Gävle kommun har tagit fram en folder med karta över Testeboån och information om åns naturvärden och möjligheter till friluftsliv. 11

12 Ny karta med information om Testeboån. Det finns mycket intressant att visa upp och informera om i form av flora, fauna och kulturhistoria vid Testeboån. Därför har planer på någon typ av naturhus diskuterat under året. Arbetet fortsätter. All tänkbar information om Testeboån samlas successivt på Internet. Mest information finns på Gävle kommuns hemsida, Text och foto, där inget annat anges: Bernt Moberg testeboliv@testeboan.se Tfn: Februari 2 12