FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Transkript

1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. Laxar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren Testeboåns fvof, Gävle kommun Kultur & Fritid, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland, Sportfiskarna, SLU Institutionen för akvatiska resurser har i hög grad handlat om fiskvandring förbi kraftverket i Strömsbro och om uppföljning. Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan Under 2013 har Testeboån uppgraderats av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), från att ha varit ett potentiellt vildlaxvatten till att bli ett vildlaxvatten. Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån. Bernt Moberg 1

2 Vattenföringen i Testeboån 2014 Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m 3 /s, och medelhögvattenföringen är 65 m 3 /s, (SMHI). Medelhögvattenföringen motsvarar en ganska ordinär vårflod var den högsta noterade vattenföringen 19,8 m 3 /s! Och det var på hösten, 7/11. Högsta flödet på våren var 19,7 m 3 /s den 13/3. Ett år med en så låg högsta vattenföring måste vara mycket unikt. Vattenföringen de tre senaste åren framgår av diagrammen 1-3. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i Konstdalströmmen ca 7 km nedströms Ockelbo. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram 1. Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 2. Vattenföring i Testeboån Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 3. 2

3 Antal Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2014 På grund av att bygget av smoltavledaren vid kraftverket i Strömsbro pågått större delen av sommaren och hela hösten har fällan för uppvandringskontroll inte varit i funktion. Dammen har varit tömd under hela byggtiden, och fisken har kunnat ta sig upp förbi dammen på nästan hela dammens bredd. Perioden före byggstart, 1 juni till 15 juli, fångades inte en enda fisk i fällan. En temporär fälla sattes upp i forsen nedströms dammen den 27 augusti. I den fångade vi fyra fiskar de fem första dagarna. Därefter var det tomt i fällan i tre veckor. Under perioden september fångades ytterligare fyra fiskar. Totalt fångades fyra laxar och fyra öringar i den tillfälliga fällan. En av laxarna var fettfeneklippt har rekordmycket lax vandrat i flera av landets laxvatten. Hur många har vandrat upp i Testeboån? Med våra mått mätt har åtminstone ovanligt många stora salmonider observerats när de tagit sig upp i forsen i Strömsbro. Därtill har lek observerats på fler platser än tidigare. Det kan tyda på en relativt stor uppvandring Vårens kontroll av smoltutvandringen, som kommer att fånga även utlekt lax och öring, och elprovfiskena i höst kommer att ge oss en bild över lekvandringen En av laxarna om fångades i den temporära fällan i Strömsbro Lax Diagram 4. 3

4 Elprovfisken i Testeboån 2014 Som vanligt genomfördes elva stycken elprovfisken i Testeboån. Låg vattenföring innebar att provfiskena kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Mängden lax 0+ var lägre än på flera år. Tätheterna av lax och öring framgår av nedanstående tabeller. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 21,5 21,3 42,8 8,4 11,6 20,0 2,5 km Forsby 2 29,3 22,1 51,4 4,7 0 4,7 5,7 km Sågbacken 3 0 6,5 6,5 17,3 8,1 25,4 8,7 km Översten 4 5,9 18,4 24,3 7,1 0,4 7,5 8,9 km Möljen 5 0,6 9,4 10,0 3,7 0 3,7 9,2 km Tegelbruket 6 0 4,2 4,2 6,7 3,4 10,1 11,0 km Bomnacken 7 0 3,3 3,3 13,9 2,0 15,9 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 0 1,3 1,3 15,2 1,2 16,4 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 5,2/100 m 2. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 75,7 29,6 105,3 8,6 5,1 13,7 2,5 km Forsby 2 29,0 26,8 55,8 21,9 1,9 23,8 5,7 km Sågbacken 3 8,7 5,6 14,3 43,9 10,8 54,7 8,7 km Översten 4 7,4 26,9 34,3 6,2 0,9 7,1 8,9 km Möljen 5 25,6 12,3 37,9 4,7 1,8 6,5 9,2 km Tegelbruket 6 22,5 4,1 26,6 6,7 0,7 7,4 11,0 km Bomnacken 7 1,9 2,5 4,4 10,9 1,2 12,1 11,8 km Erkkis Bro ,4 0,4 0,8 14,3 km Fågelautomaten 9 2,2 1,4 3,6 7,4 2,2 9,6 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 15,7/100 m 2. 4

5 Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 34,1 32,2 66,3 15,7 18,5 33,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 24,1 4,6 28,7 9,8 0 9,8 5,7 km Sågbacken 3 16,7 5,5 22,2 22,7 14,5 37,2 8,7 km Översten 4 13,4 12,3 25,7 6,7 0,7 7,4 8,9 km Möljen 5 16,7 4,5 21,2 2,8 0,4 3,2 9,2 km Tegelbruket 6 2,1 3,9 6,0 1,2 0 1,2 11,0 km Bomnacken 7 5,2 2,8 8,0 3,1 2,0 5,1 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 0 0,5 0,5 2,1 0 2,1 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 10,2/100 m 2 Lokal Nr Lax Lax Lax Avstånd 0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5 km Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7 km Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7 km Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9 km Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2 km Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0 km Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3 km Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9 km Brännsågen ,3 0,3 16,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/ 100 m 2. Kontroll av utvandrande smolt För andra året i rad kontrollerades utvandringen av smolt med hjälp av ett smolthjul vid Forsby Även 2006 kontrollerades utvandringen med smolthjul. Smolthjulet placerades ut den 25 april. Redan första dagen fångades smolt. Därefter fångade smolthjulet smolt varje dag fram till och med den 23 maj. 308 laxar och 35 öringar fångades. Det innebär att andelen lax var 87,5 procent. Smolthjulet togs upp 31 maj. All smolt som fångades märktes med ett numrerat streamermärke och återutsattes ca 160 meter uppströms smolthjulet. Johan Dannewitz, SLU, har med hjälp av fångst återfångstresultatet beräknat den totala mängden smolt som passerat platsen för fällan. 5

6 Smolthjulet en vacker majdag. PM Johan Dannewitz Produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 2014 Dessa skattningar gäller produktionen uppströms smoltfällan i Forsby. Uppväxtarealen nedströms fällan är relativt liten men har höga stirrtätheter vilket innebär att smoltproduktionen i dessa områden sannolikt inte är försumbar. Totalt fångades 308 laxsmolt i fällan, varav 292 märktes och återutsattes uppströms fällan. Av dessa återfångades 21 i smoltfällan. För öring var motsvarande siffror 35 fångade och märkta smolt samt 3 återfynd i fällan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades produktionen till ca 4100 smolt och med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 4300 smolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn till variation i parametrar som potentiellt påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur). I figur 1 nedan framgår hur utvandringsintensiteten och fällans effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga kopplingar mellan temperatur, flöde och smoltutvandringens intensitet samt fällans effektivitet. Vandringsintensiteten ökade successivt från slutet av april och sjönk sedan ganska dramatiskt efter 18 maj (dock med stor mellandagsvariation). Fällans skattade effektivitet varierade utan någon tydlig trend mellan ca 5 och 12 % under försökets gång. Det är troligt att fångsteffektiviteten hade varierat mer om vattenflödet fluktuerat mer än vad som var fallet under Antalet fångade och märkta öringsmolt var relativt få (35) och endast tre märkta öringar återfångades i fällan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde användas för att skatta den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Skattningen hamnade på drygt 300 öringsmolt med ett ganska bredd konfidensintervall på smolt (vilket speglar bristen på data). 6

7 Vandringsintensitet Fångsteffektivitet, flöde och temperatur Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Forsby, samt skattningar av den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Lax Antal fångade Antal märkta Återfångster 21 3 Fällans effektivitet 7.2% 8.6% Skattningar av smoltproduktion Petersen-skattning % konfidensintervall Bayes-skattning* 4335 Ej möjlig pga 95% konfidensintervall databrist *Mäntyniemi & Romakkaniemi Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: Vandringsintensitet (andel) Fångsteffektivitet (%) Flöde (m3) Temperatur Avledaren vid Strömsbro kraftverk Sannolikt har förlusterna av utvandrande smolt genom att de slås ihjäl i turbinerna i Strömsbro kraftverk varit ett av de allra främsta skälen till att återetableringen av lax i Testeboån gått så sakta. Ofta rinner större delen av vattnet genom kraftverket, och därmed även större delen av de utvandrande smolten. Kraftverkets två Francisturbiner har effektivt dödat smolten. Hur stor andel det handlar om är okänt, och spelar heller ingen roll. Det är nolltolerans som gäller. Från och med 2015 ska noll procent av smolten dödas i kraftverket. Under 2014 har en avledare bestående av ett 25 meter långt horisontellt galler monterats i dammen uppströms intagskanalen till kraftverket. Gallret har en spaltvidd på 18 millimeter och sträcker sig från stranden ut till dammen och sluter tätt mot botten och når upp över vattenytan. Gallersektionerna är förankrade med gångjärn i en betongplatta. Inför isläggning fälls gallret ner mot botten. 7

8 Bilden på omslaget är tagen när deltagarna vid Dialog om Vattenkraft-Miljö 2014 besökte Strömsbro i september Ny fiskväg i Strömsbro Fiskvägen och tillhörande fälla för uppvandringskontroll i Strömsbro har de senaste åren varit i dåligt skick, och funktionen har under perioder med hög vattenföring varit bristfällig. Fisken har haft en tendens att söka sig upp längs motsatt, (vänster), strand och hoppat i överfallet där om vatten bräddats över dammluckorna. Under hösten 2014 har en ny fiskväg byggts just där längs vänster strand. Dessutom har den djupa höljan direkt nedströms dammens skibord fyllts igen med stenblock. Den nya fiskvägen gjöts ett par dagar innan jul. Provtappning i nya fiskvägen Stöd från näringslivet Den nya fiskvägen med kringutrustning som belysning, framdragning av fiber för internetanslutning till fiskräknare, virke, formsättning, verktyg m.m. har möjliggjorts tack vare ett generöst stöd från det lokala näringslivet. Företag som hjälp till är: AB Karl Hedin Ahsell Beijer Byggmaterial Betongtransport AB Bosses Bygg & Betong Byggtec Gävle Energi GMT Gävle Galvan Gävle Energi Midroc Hyreslandslaget ICA Strömsbro Kossan & Kalven Bygg AB Ramirent Ramudden Sundgrens Åkeri Sundbergs Smide Ännu en lekbotten I samband med byggandet av fiskvägen i Strömsbro anlades även en helt ny lekbotten på nacken nedströms fiskvägen. Pengar från Sportfiskarnas fiskevårdsfond finansierade denna lekbotten. Kommer den nya lekbottnen falla laxen och öringen i smaken? I så fall kommer vi kunna beskåda lek på nära håll i Strömsbro. 8

9 Inventering av lekbottnar Genom åren har många nya lekbottnar skapats i Testeboån genom att grus i lämplig storlek lagts ut. Lekbottnar har även skapats av befintligt och lämpligt substrat. Under 2014 har en inventering av lekbottnarna i Testeboån påbörjats. Områdena har klassats som bra lekområde med dokumenterad lek, bra lekområde och potentiellt bra lekområde efter restaurering. Även tillgång på lämpligt grus på plats har dokumenteras. Skarven i Testeboån Under våren kan flera hundra skarvar observerats samtidigt inom Testeboåns mynningsområde. Vårlekande fiskarter lockar till sig skarven. Under samma tid lämnar lax- och öringsmolt Testeboån. De senaste två åren har det diskuterats om skyddsjakt skulle kunna bedrivas inom mynningsområdet. Någon sådan jakt har dock aldrig blivit av. I mars 2014 beslutade länsstyrelsen att tillåta skyddsjakt på totalt 650 skarvar i Gävlebukten och Ljusnefjärden. Öarna Båkharen och Skräddarhällen utanför Gävle utgjorde då två av länets tre största skarvkolonier. En omfattande skadegörelse på ett stort antal fåglar, bon och ägg på dessa öar i maj i år ändrade förutsättningarna för skyddsjakten och länsstyrelsen upphävde därför det tidigare beslutet. Enligt uppgifter i media ska koloniernas samtliga bon ha förstörts och omkring skarvungar slagits ihjäl. Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. Resultatet från sikundersökningarna i Testeboån 2014 framgår av bilaga 1. Planer för 2015 Att Testeboån blev utsedd till att ingå IBSFC Salmon Action Plan blev verkligen en milstolpe i arbetet med att återetablera laxen i Testeboån. Stora årliga utsättningar av laxyngel från Dalälven har byggt upp de bestånd som nu finns i Testeboån. Sista laxynglet sattes ut Andra viktiga åtgärder under projektperioden är att Forsby kraftverk revs 2005 och att en stor del av Testeboåns flottledsrensade forsar har restaurerats. Inför IBSFC Salmon Action Plan beräknades den potentiella produktionen i Testeboån vara smolt. Dessa mängder ser vi nu med hjälp av kontrollen av smoltvandringen att vi redan är uppe i. Innebär det då att vi nått målet? Nej. Vi vet genom elprovfisken att inte ens hälften av Testeboåns uppväxtområden för lax nyttjas. Får vi även dessa områden besatta av laxungar ser vi möjligheter att Testeboån snarare kan producera smolt per år. En målsättning ska vara realistisk och mätbar. Att komma upp i en smoltproduktion i Testeboån på smolt är både realistiskt och mätbart. Planerade åtgärder under 2015 för att nå målet är: Underlätta för fisken att hitta upp förbi Strömsbro kraftverk. Åtgärden som står till buds för detta under rådande omständigheter är att periodvis köpa 9

10 driftstopp i kraftverket. Annars får vi hoppas på en sommar med mycket regn som ger ett högt flöde. Laxförvaltning ska bli beståndsspecifik. Fisket efter lax på kusten ska styras mot odlad lax och mot mycket starka vilda laxbestånd. Med andra ord ska fisket styras så att lax från Testeboån inte fångas. Uppföljning av lax- och öringsbeståndet i Testeboån kommer att ske genom: 1. Fiskräkning. En fiskräknare kommer att installeras i den nya fiskvägen i Strömsbro. 2. Fälla för uppvandringskontroll. Om det uppstår driftproblem med fiskräknaren måste vi även då kunna kontrollera uppvandringen. För detta kommer det finnas möjlighet att enkelt ta bort fiskräknaren och på samma plats installera en fälla i fiskvägen. 3. Kontroll av utvandrande smolt kommer att ske både med ett smolthjul i Forsby och med en ny fast smoltfälla i anslutning till avledaren i Strömsbro. 4. Elprovfiske på elva lokaler. 5. Märkning av smolt. Ambitionen är att komma igång under 2015 med att märka utvandrande smolt i Testeboån med PIT-tag. Sik. Inventering och märkning av leksik och inventering av sikyngel kommer att ske även Fisketillsyn. Testeboåns fvof kommer att utöka tillsynen av att reglerna för fisket följs. Ett vaktbolag kommer att anlitas. Sponsring. Inte minst vid höstens bygge av den nya fiskvägen i Strömsbro har det visat sig att det finns en vilja hos det lokala näringslivet att på olika sätt medverka i arbetet med Testeboån. Fiskevårdsarbetet i Testeboån är väl känt, och många gläds åt att lax åter leker i Testeboån. Vad kan en mera målmedveten satsning på att få hjälp av näringslivet ge? Vi ska försöka ta reda på det under För ytterligare information om fiskevårdsarbetet i Testeboån är du välkommen att ringa mig på Hälsningar Bernt Moberg Representerar Sportfiskarna i detta sammanhang 10

11 Bilaga 1. Inventering av sikyngel och inventering samt märkning av lekvandrande sik i Testeboån Sedan 2010 har sikyngel årligen inventerats på vårarna och leksik har fångats på höstarna i Testeboån, Gävle kommun. Syftet är att samla mer kunskap om beståndet av vandringssik i Testeboån. Bakgrund Hur står det egentligen med de olika sikbestånden? Det senaste två decennierna har yrkesfiskets fångster av sik minskats dramatiskt infördes förbud att fiska med nät på kusten på hösten för att freda den havslekande siken under lekperioden kommer plötsligt rapporter från yrkesfisket om snudd på makalöst goda fångster av sik i södra Bottenhavet. SLU Kustlaboratoriets provfisken med nät de senaste åren för att utvärdera fredningen av sik visar snarast på en fortsatt minskning av sikbeståndet. SLU Kustlaboratoriet och Länsstyrelsen Gävleborg har även fiskat med yngelnot under våren på flera platser för att inventera förekomsten av yngel av havslekande sik i samma del av Bottenhavet helt utan framgång. Slutsats: Mer kunskap behövs om sikbestånden. I Bottniska viken finns åtminstone två former av sik - havslekande sik och vandringssik. Hur fördelningen mellan de båda sikformerna ser ut i yrkesfiskets fångster på kusten är okänt. Av 11

12 de relativt få lekvandrande sikar som fångats, märkts och återutsatts i Testeboån sedan märkningarna började har flera återfångats vid fiske med nät på kusten. Siken i Testeboån Från omkring den 20 oktober till ungefär den 10 november vandrar sik från havet upp i Testeboån för att leka. Sik kan ta sig upp till det första kraftiga fallet i forsen vid Strömsbro, omkring två kilometer från åns mynning i Bottenhavet. Nämnda fall är ett naturligt definitivt vandringshinder för sik i Testeboån. Lekområde för sik i Testeboån. Att följa den del av livscykeln som siken tillbringar i Testeboån, märka och ta prover till genetisk analys bidrar med kunskap vandringssiken ekologi. Inventering av sikyngel Sikynglen kläcks tidigt på våren startades håvningen i Testeboån den 5 mars. Ån var redan då helt isfri. 15 mars påträffades det första sikynglet. Vattentemperatururen var 5,2 grader. Metod Håvningen sker med en specialutformade håv av en modell som är speciellt framtagen för inventering av sikyngel. Håvarna är teleskopiskt uppbyggda med en total längd på 1800 mm. Håvringens diameter är 40 cm och maskstorleken 1 mm. Håvning skedde de första åren mestadels översiktligt för att ge kunskap om ynglens uppehållsplatser i Testeboån. Den kvantitativa provtagningen som redovisas i detta projekt har skett i en vik med långsamt rinnande vatten/stillastående vatten/bakvatten beroende på vattenföring och vattenstånd i havet ungefär en kilometer från åns formella gräns mot havet. 12

13 Tjugo u-formade håvdrag med ett steg uppströms mellan varje håvdrag har gjorts varannan till var fjärde dag under perioden då det funnits sikyngel i området. Resultat Yngelfångsterna redovisas i följande tabeller. Är det mycket eller lite yngel? Rimligtvis var mängden yngel betydligt större fram till det att sikbeståndet i Testeboån uppenbarligen minskat dramatiskt, under 1980-talet och framåt. Mer än ett yngel per håvdrag har bara fångats vid några få tillfällen. Tänk om vi börjat dessa inventeringar när Testeboån sikbestånd var riktigt stort. Vad hade vi då fått i vare håvdrag? 100 yngel, eller? 13

14 2014 Inventeringsprotokoll Sikyngel Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI Vattenstånd i havet enl. SMHI 05-mar Testeboån Avan Håv 0 1,4 17,3 m 3 Isfritt 11-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2 19 m 3 15-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 19,2 m 3 19-mar Testeboån Avan Håv mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 2,8 16 m 3 25-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2 28-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 3,8 01-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Stor del av gulesäcken kvar 5,5 05-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Stor del av gulesäcken kvar 6,2 09-apr Testeboån Avan Håv 2 Gulesäck slut 5,8 13-apr Testeboån Avan Håv 0,45 6,7 18-apr Testeboån Avan Håv 0, m Inventeringsprotokoll Sikyngel Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI Kommentar Kommentar 03-apr Testeboån Avan -0,2 Hela ån istäckt 08-apr Testeboån Avan -0,3 Hela ån istäckt 12-apr Testeboån Avan Hela ån istäckt 14-apr Testeboån Avan -0,1 Hela ån istäckt 23-apr Testeboån Avan 3,3 69 m 3 Hela ån isfri. 24-apr Testeboån Avan Håv 0,6 Halva gulesäcken kvar 3,3 66 m 3 26-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Halva gulesäcken kvar 4 57 m 3 28-apr Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar, 11 mm 4,7 54 m 3 30-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Gulesäcken nästan slut 5,7 50 m 3 02-maj Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar 7,3 41 m Inventeringsprotokoll Sikyngel Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI 18-mar Testeboån Avan 0,4 9 m 3 Is Kommentar 22-mar Testeboån Avan Håvning 0 3,4 Is på 50 % av ån 26-mar Testeboån Avan Håvning 0,1 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 Isfritt 27-mar Testeboån Stigs gård Håvning 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 Isfritt 29-mar Testeboån Avan Håvning 0,5 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 16 m 3 02-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,1 06-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,4 10-apr Testeboån Avan Håvning 1,1 Del av gulesäcken kvar 4,3 13-apr Testeboån Avan Håvning apr Testeboån Avan Håvning 0,6 Gulesäcken förbrukad 7,1 11 m 3 Vattnet mer stillastående än vid förra tillfället. 20-apr Testeboån Avan Håvning 0, m 3 25-apr Testeboån Avan Håvning 0,4 8,4 29-apr Testeboån Avan Håvning 0,05 9,6 16 m 3 Ynglen står i stim på skyddade platser. 02-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,1 Ynglen står i stim på skyddade platser. 07-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,5 13 m 3 Litet stim av sikyngel vid kullfanna trädet. Mycket abborrom på samma träd. 12-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,8 Inte en enda yngelobs. 19-maj Testeboån Avan Håvning 11,9 22 m 3 Inte en enda yngelobs. 14

15 Provtagning och märkning på lekvandrande sik i Testeboån Märkt sik återutsätts. Metod Fisket för att fånga leksiken 2014 har bedrivits med nät, not, ryssja och håv på några olika platser mellan Vävaren i Strömsbro och Avan. Resultat På grund av sikbeståndets minskning har det blivit mycket svårt att fånga sik i Testeboån sammanlagt endast fem sikar, varav fyra med not och en med håv. De bästa referenserna vi har till hur sikbeståndet sett ut en gång i tiden är framförallt berättelser från de som då tog sig rätten att fiska sik i Testeboån. Lax-Gunnar var en av dem, och han förde fiskedagbok. Under två veckor hösten 1967 fångade Lax-Gunnar sikar i Testeboån. "Lax-Gunnar" med en natts sikfångst från Testeboån på 1960-talet. 15

16 Fångst av lekvandrande sik i Testeboån 2014 Fisk nr Fångst datum Fångstlokal Fångstmetod Vatten temp Längd (mm) Vikt (g) Kön Märke nummer m nedstr. Lexvallsbron m nedstr. Lexvallsbron m nedstr. Lexvallsbron m nedstr. Lexvallsbron Not 6, Not 6, Not 6, Not 6, Hona Abborrsten Håv 9, Hona Dagbok från sikfisket i Testeboån 2014 Tis 21/10 Ons 22/10 Tor 23/10 Ingen obs. av sik. 2 sikar observerades strax uppströms Abborrsten. På plats för att håva. Möjligtvis observerades en sik i skymningen. Därefter ingen fler obs. Vattentemp 6,4 grader. Fre 24/10 Lör 25/10. Sön 26/10 Mån 27/10 Drog not nedströms Lexvallsbron. Fyra sikar fångades i första draget. Några ytterligare sikar smet ur noten vid samma drag. Fem ytterligare drag med noten blev resultatlösa. Stora problem med att vi fastnar med noten praktiskt taget överallt. På plats för att håva, både i skymningen och kl 22. Observerade två sikar vid först besöket och noll sikar vid det andra besöket. På plats för att håva i skymningen, och ungefär en timme framåt. Inte en enda obs. av sik. Två ryssjor har lagts ut nedströms Lexvallsbron. På plats vid Abborrsten kvällstid utan att göra en enda sikobs. Däremot visade sig en öring i femkilosklassen i lampskenet. Vattentempen ökat till 7,9 grader. Tis 28/10 Ryssjorna vittjades på morgonen. Fångst: 2 ålar och en gädda. 16

17 Ryssjorna togs upp i samband med vittjningen, rengjordes och sattes ut i höljan mellan Abborrsten och kraftverksutloppet. Vattenhastigheten var lite för hög för ryssjorna. Hastigheten i kombination med mycket löv innebar för stort tryck framförallt på ledarmarna. På kvällen var jag åter på plats för att spana efter sik och vara beredd på att håva. En sik observerade i höjd med Abborrsten. Ons 29/10 Ryssjorna vittjades på förmiddagen. Ingen fångst. Minst fyra ålringar i en av ryssjorna. Ryssjorna ligger kvar på samma plats. Vattentemperaturen stigit till 9,2 grader. En sik observerades och fångades på kvällen. En hona med rinnande rom. Tor 30/10 Vittjade ryssjorna. En gädda i en av ryssjorna. Vattentemp 7,4. Varken fångst eller obs på kvällen. Fre 31/10 Lör 1/11 Sön 2/11 Tog upp ryssjorna. På plats med håv på kvällen. Inga tecken på förekomst av sik. På plats för att håva. Ingen sik i sikte. Vattentemp 7,2 grader. Mån 3/11 Drog not på tre olika platser. På plats för att håva på kvällen. Ingen sik i sikte. Vattentemp 5,4. Ons 5/11 Tor 6/11 Fre 7/11 Sön 9/11 På plats för att håva. Ingen sik i sikte. Lade nät tvärs över hela höljan vid Vävaren från morgon till sen eftermiddag. Försökte skrämma på sik på näten med hjälp av en betongvibrator. Dock utan framgång. Noll sikar fångades På plats för att håva. Ingen sik i sikte På plats för att håva. Ingen sik i sikte. 17

18 Ål och gädda i ryssjan. Men ingen sik. Diskussion och erfarenheter Vattenföringen under sikens lekperiod var relativt hög, m 3 /s. Effektiviteten i fisket med de metoder vi använt oss av, (not, nät, ryssja och håv), minskar i takt med högre vattenföring. Trots det kan slutsatsen inte bli annat än att Testeboåns sikbestånd alltjämt är mycket svagt. Sik skulle åtminstone ha observerats på lekområdet i den nedersta delen av forsen vid Abborrsten, där siken röjer sig vid själva leken genom att plaska i vattenytan. Under hela lekperioden observerades endast en handfull sikar. Bernt Moberg 18