Fiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten

Transkript

1 Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du information om uppvandring av lekfisk, utsättningar av yngel, elfiskeresultat och pågående projekt. Varför skickar vi ut detta? Utskicket går till medlemmar i fiskvårdsområden, fiskekortsförsäljare och övriga som kan vara berörda. Utskicket är en del i Leaderprojektet Förvaltning av lax och öring i Moälven Med vänliga hälsningar Anders Forsberg Miljö och hälsoenheten Järnvägsgatan 6, , anders.b.forsberg@ornskoldsvik.se

2 Ett år ått minnås 2018 har karaktäriserats av extrema förhållanden. Året inleddes med kraftigt snöfall och ordentlig kyla. En varm vår kombinerat med de stora snömängderna ledde till mycket höga flöden i vattendragen. På många håll uppnåddes klass 3-flöden, flöden som statistiskt sett bara uppkommer en gång på femtio år. Men lika snabbt som vårfloden kom sjönk den undan och redan i början av juni var flödena oväntat låga. Låga nederbördsmängder och mycket höga lufttemperaturer ledde till att vi under resten av året istället upplevde de lägsta flödena i mannaminne. Många vattendrag reducerades till rännilar och björkarna gulnade av torka i juli. Fisken påverkas i högsta grad av flödena. Laxens och öringens rom kan spolas bort i en kraftig vårflod och om delar av vattendragen torrläggs minskar utrymmet för uppväxande yngel. Det gör att vi måste vara extra måna om fisken under de närmaste åren då det är en stor risk att sommarens torka har påverkat bestånden negativt. Elfiske i Hädanbergsån Foto Kajsa Landfors. Gällande de sjukdomsutbrott som synts tidigare år har vi under 2018 inte fått in några rapporter i kommunen. Detta trots att många andra älvar är drabbade. Utbrotten tycks komma i vågor och oavsett vad minskningen beror på är vi glada över att ha haft friska laxar i år. Raskant i Moälven. Erosion är en naturlig process i våra vattendrag och kan bidra med viktiga strukturer som hjälper fisken. Foto Erik Spade.

3 Fö rvåltningsplån fö r fisk i Möå lven Samhällsbyggnadsnämnden har antagit en förvaltningsplan för lax och öring i Moälven. Det innebär att vi nu har ett politiskt beslut på att fortsätta bedriva den fiskevård som vi länge gjort i Moälven. Förvaltningsplanen innehåller mätbara mål för lax- och havsöringsbestånden, till exempel ett uppvandringsmål på 1850 vuxna laxar per år och yngeltätheter på 0,35 laxyngel per kvadratmeter vid elfiske. Planen finns att ladda ner på kommunens webplats ornskoldsvik.se/fiskevård. Vi tackar politikerna för stödet och glädjer oss att de förstår vilken resurs som friska vatten och fiskbestånd utgör. Lekböttenpröjektet Åtta fiskevårdsområden är med i projektet med lekbottnar för lax och öring. De har fått redskap för manuell restaurering av lekbottnar och varit med på fältträff med tema biotopvård för mindre vattendrag. Träffen ägde rum vid Galasjöån i juni och det är en bild därifrån som syns på framsidan av detta häfte. Inventering åv vå gtrummör öch våndringshinder Vi är måna om att så mycket levnadsmiljö som möjligt ska finnas tillgänglig för fisken. Illa placerade vägtrummor kan utgöra hinder för fiskens vandringar och därmed stänga av länga sträckor av uppväxtområden för fiskyngel. En inventering av Moälvssystemets vägtrummor och vandringshinder har därför påbörjats. Inventeringen ska mynna ut i en åtgärdsplan där vi prioriterar hinder långt ned i vattensystemet och sedan jobbar oss uppåt. Utså ttning åv flödkrå ftå Under 2018 har flodkräfta planterats ut i Moälven. Den har tidigare varit utbredd i vattensystemet men försvann från de nedre delarna under mitten av 00-talet av okänd anledning. Flodkräftan är klassad som akut hotad i Artdatabankens nationella rödlista Den är även listad i EU:s Art- och habitatdirektiv, vilket innebär att Sverige har ett nationellt ansvar att förvalta beståndet. Det finns inget allmänt fiskeförbud då fisket anses viktigt för flodkräftans bevarandevärde. Kräftfisket förvaltas precis som övrigt fiske av fiskevårdsområdena. Bäcköring fångad med elfiske. Det tar många år för stenbiten att nå denna storlek och därför är välväxta individer ett tecken på en relativt orörd bäck. Foto Anders Forsberg.

4 Uppfö ljning åv nåturlek med elfiske Varje år undersöker vi laxens och öringens lekframgång med elfiske. Vi får då ett mått på tillgången av årsyngel och kan jämföra med tidigare år och andra områden. Under 2018 har tätheterna av åryngel tyvärr varit mycket låga. De lägsta sedan vi började mäta naturleken Det dåliga resultatet gäller dock bara årsyngel. Äldre (ett och tvååriga yngel) fanns i samma tätheter som vanligt. Det låga resultatet för årsyngel kan bero på flera saker. Till exempel dåligt lekresultat under hösten, att fiskens rom påverkats av vårfloden eller att hög konkurrens lett till låg överlevnad för ynglen. Elfiskemetodens utformning kombinerat med det låga vattenflödet påverkar också. Eftersom att elfiskelokalerna är bestämda till särskilda platser är de beroende av mängden vatten. Flera av våra lokaler var nästan torrlagda och vi tror därför att ynglen har valt att ställa sig på andra platser där förutsättningarna varit bättre för dem. Hypotesen kan testas nästa år då vi kan se om mängden ettåriga laxyngel har förändrats mot tidigare år. Tätheter av årsyngel lax År Moälven Utterån ,4 21, , ,1 18, ,5 15, ,8 4 Elfiskeresultat vid naturleksuppföljning, årsyngel av lax i Moälven och Utterån. Siffrorna angel medelvärde över samtliga lokaler som ingår i uppföljningen under respektive år (10-15 lokaler). Värdena för 2018 är mycket låga jämfört med tidigare år. Utså ttningår Återetablering av lax och havsöring är en viktig del i den biologiska återställningen av Moälven. Dessa två arter har försvunnit på grund av mänsklig aktivitet och vi ser det som en skyldighet att få tillbaka dem. Nu när vi har naturlig lek i både Utterån och Moälvens huvudfåra gör vi främst på utsättningar i Norra Anundsjöån. Målet är att kunna fasa ut utsättningar helt och hållet. Under 2018 har lax från Lögdeälvstam, havsöring av Öreälvstam och havsöring av Lögdeälvstam utplanterats i Norra Anundsjöån. De stannar normalt tre år i älven och tillbringar sedan ett till tre år i havet innan de återvänder som vuxna lekfiskar. På återseende! Havsöringyngel som planterades ut i Norra Anundsjöån i somras. Ynglen har nyligen absorberat sin gulesäck och är redo att börja äta förbisimmande föda. Foto Anders Forsberg.

5 Fiskvåndring I Sågfallets fiskräknare kan vi räkna den fisk som tar sig upp genom fiskvandringsvägen till Utterån. Tyvärr syns effekten av årets låga vattenflöden även på fiskvandringen då bara 18 laxar och 31 öringar passerat fiskräknaren i Sågfallet. Det är det sämsta resultatet sedan Under veckorna då torkan var som värst gick inte en enda fisk upp. Vecka 36 kom lite nederbörd och då satte vandringen igång igen. Uppvandring av lax i Sågfallet, Data saknas för Indikationer finns på att många av de havsvandrande fiskarna valt att stanna i Moälvens huvudfåra där det funnits mer vatten. God tillgång på fisk i huvudfåran styrks av rapporter från sportfiskare och flera observationer av synlig laxlek. Att många fiskar stannar i huvudflödet kan resultera i hård konkurrens om uppväxtområden och därmed minskad produktion av fisk. I fiskräknaren vid Anundsjö kraftverk har bara en lax passerat i år, samma resultat som 2016 och Vi är oroliga över det låga antalet havsvandrande fiskar som når Anundsjö. På vägen upp genom Moälven finns det ett par hinder och gemensamt för dessa är att låg vattenföring försvårar fiskens vandringar. Vi hoppas därför att flödena ska återgå till normala och att fisken i framtiden kan sprida sig högre upp i vattensystemet där stora uppväxtområden finns tillgängliga. I vinter......pågår en studiecirkel i fiskevård. Studiecirkeln anordnas i samarbete med SFK Storfiskarna i deras lokal i Järved. Mer info på sfk-storfiskarna.se Uppvandring av lax och öring i Sågfallet, Data saknas för Uppvandring av lax och öring i Sågfallet 2018, vecka för vecka.