Avrapportering Ammarnäsöringprojekt. År (version1)

Transkript

1 Avrapportering Ammarnäsöringprojekt År (version1) Projekt: Ammarnäsöring Ort och datum: Sorsele Omslagsbild: Magnus Bidner

2 Inledning Projektet syftar till att öka kunskapen om den storvuxna vandringsöringen s.k. Ammarnäsöring, i Vindelälvens övre delar. Den övergripande målsättningen för projektet är att genom ökade kunskaper, skapa bättre underlag för en biologisk och ekonomisk uthållig förvaltning av denna resurs. Många bestånd av öring (Salmo trutta L) är idag påverkade på ett eller annat sätt. Flottning, ökat fisketryck och försämrad vattenkvalitet är några exempel. Det ekologiska tänkandet tar dock över mer och mer. Vi ska inte ta ut mer än vad vattnen själv kan producera. Bevarandet av hotade arter kommer att bli allt viktigare. Ur bl.a. bevarandebiologisk aspekt är det av vikt att ha en fungerande fiskevårdsplan på områden där beskattning sker, vare sig det gäller sportfiske eller nätfiske, och vid framställningen av denna fiskevårdsplan är det viktigt att ha kännedom om de lokala populationernas genetiska sammansättning, vandringsmönster, tillväxtområden, ekonomiska betydelse m.m. Den storvuxna Ammarnäsöringen (Salmo trutta L.) har sina huvudsakliga fortplantningsområden uppströms sjön Storvindeln i Vindelälven. I telemetristudier genomförda i området tidigare (Bidner,Stenlund, 1999), har givits indikationer på att öringen kan nå lekplatserna både uppströms och nedströms ifrån. Betyder detta att det finns flera stammar eller är det bara ett naturligt fenomen för stammens överlevnad? Öringen i området har på senare år blivit en av Sveriges mest omtalade sportfiskeprodukter. Varje år besöker ett stort antal sportfiskare den norra delen av Sorsele Kommun för att försöka komma i kontakt med den storvuxna fisken. Medelvikten de senaste åren ligger på ca 3,4 kg. Fiskerättsägarna i området har under senare år genomfört en hel del förändringar i sina regelverk, dels för att anpassa sig efter den stora efterfrågan på fiske efter Ammarnäsöring, dels för att på ett biologiskt bättre sätt förvalta denna resurs. För att ytterligare öka kunskaperna om denna unika resurs som ammarnäsöringen utgör, kommer vi inom projektet bl.a. att Genomföra elfisken och dykinventeringar, för att inhämta information om yngeltätheter och antal lekfiskar i området Genomföra en större telemetriundersökning, för att studera öringens vandring och lekmönster Arbeta med information via t.ex. webmedia, för att sprida kunskap kring öringstammen 2

3 Projektets arbetsmetoder och syften Elfisken Fiske med elektrisk ström, elfiske, utförs av ett antal olika myndigheter och organisationer. Metoden används för att inventera eller kvantifiera fiskpopulationer i strömmande vatten, främst ungar av öring och lax. Det är en effektiv metod, som rätt utförd, inte skadar fisken. Man doppar en strömförande anod i vattnet, som drar till sig fisken. Sedan fångas de enkelt upp med håv. Efter att man artbestämt och mätt fisken återutsätts den igen. Ett villkor för att utöva elfiske är att man har dispens eftersom elfiske är en förbjuden fiskemetod. Denna dispens utfärdas av Länsstyrelsen i respektive län. Förutom dispens behövs tillstånd för att handha försöksdjur och en formellt utsedd försöksledare. I Vindelälven mellan Gillesnoule och Ammarnäs upprättades 2006 ett elfiskeprogram innehållande ca. 20 lokaler. Dessa lokaler har fiskats under 3 år. Fiskena indikerar att huvuddelen av leken genomförs i de övre delarna av systemet. Järnforsen kan ses som en tydlig gräns för riktigt höga tätheter av årsyngel. Några av lokalerna visar på extremt höga tätheter av 0+, vilket med största sannolikhet innebär att leklokaler finns i närområdet. Syfte med elfisken Fortsatta studier av den juvenila fisken i området är av stort intresse. Med långa serier av elfisken kan man börja hitta tendenser i lekbeståndet variationer. Tillsammans med dykinventering skall ett så bra uppföljningsprogram som möjligt tas fram. Med elfisken kan vi också undersöka, samt skapa metoder för uppföljning av laxens utbredning i systemet uppströms sjön Storvindeln. Under projektet kommer de fastställda 20 lokalerna att fiskas årligen, vid behov kommer ytterligare fisken att göras för att t.ex. följa laxens utbredning. Vid nya lekområdesetableringar kommer flera lokaler att kunna tillkomma. 3

4 Dykinventeringar Dykningen genomförs med torrdräkt, simfenor och snorkel. Dykarna (2st) glider nedströms och registrerar fisk som kommer i hans väg. Antal och inom vilka längdintervall fisken är rapporteras till protokollföraren på stranden med jämna mellanrum. De längdintervall som används vid denna typ av inventering är cm, cm, cm och <40 cm. De aktuella sträckorna genomdyks 2 gånger. I området genomfördes för några år sedan en utbildning i dykinventering. Fyra stycken lokala fiskevårdare genomgick en utbildning som innefattade materialkunskap, dykteknik, sammanställningar m.m. Syftet med dykinventering När det gäller stor så stor fisk som vuxen Ammarnäsöring 2,5 7 kg, så är dykinventering en bra metod för räkning av fisk. Med denna metod kan vi om den utförs på ett bra sätt uppskatta lekpopulationen av Ammarnäsöringen ganska väl. Detta kan sedan jämföras med sportfiskestatistiken i området och en bra förvaltning kan utformas. Den ger också information om andra arter såsom Harr, Kanadaröding och Gädda. Genom dykning får vi också bra information om bottenstrukturer, sedimentation och lekområden. Ett av syftena är också att lokalisera laxens leklokaler så här högt upp i älven, vilket gör att dykinventeringen måste utvidgas nedströms till de områden där laxungar påträffats genom elfiske. Telemetristudier Projektet har för avsikt att under genomföra en telemetristudie på Ammarnäsöringen i Vindelälvens övre delar. Under år 1997 och 1998 utfördes telemetristudier i detta område, men den var inte fullständig p.g.a. dålig hållbarhet hos sändarna. Målsättningen med den nya studien är att kartlägga hela Ammarnäsöringens livscykel. Metodiken är att efter märkning manuellt pejla fisken på lekområdena, därefter genom stationära loggrar och manuell pejling följa fiskarna under sina rörelser i området. Pejlingen kommer till största delen att skötas av lokala resurspersoner knutna till fiskeförvaltningen i området. En målsättning är att göra undersökningarna mer publika, genom interaktiv information om arbetet på hemsidor m.m. 4

5 Syfte telemetri Genom att fånga fisken strax innan lek i de strömmande partierna mellan Sjöforsen och Järnforsen och märka dem med sändare som håller mer än ett år hoppas vi kunna följa öringens hela årscykel. Lek, övervintring, utvandring, tillväxtfas, uppvandring och lek igen. Pejlingen kommer att ge svar på var fisken uppehåller sig under sin tillväxtfas. Detta är viktig information i arbetet med att förvalta hela stammens utbredningsområde på ett hållbart sätt. En viktig del blir att utröna om denna stam leker varje år eller om delar av beståndet vilar sig till nästa säsong. När och hur fort fisken vandrar upp mot lekplatserna? Vilka flaskhalsar finns vid uppvandringen, problem i olika vattenstånd? Biotopvård? Vilka lekområden och uppehållsplatser finns på älvssträckan? Samråd och Rapportering Som en viktig del i projektet får anses vara, att den kunskap som inhämtas via elfisken, dykningar och telemetri, kommer de som förvaltar resursen Ammarnäsöring till godo. Detta kommer att ske löpande, dels genom att fiskevårdsområdena engageras i det praktiska utförandet av projektet, dels genom årliga informationsmöten. Under projektets andra del kommer också en informationsbroschyr tas fram och skickas ut till alla fiskerättsägare inom området. De kunskaper som vinns i detta projekt kommer att vara mycket användbara i de projekt gällande förvaltningsarbete som kommer drivas parallellt inom ramen för Fiskeområdesprojektet 5

6 Resultat Elfiske Elfiskena i dessa delar av Vindelälven har pågått sedan Långa elfiskeserier på samma lokaler ökar möjligheterna till att kunna utläsa trender i produktionen av öringungar. Här nedan visas en sammanställning över lokalerna och dess tätheter av 0+. (0+ är en öring som levt en sommar). Diagrammet visar tydligt att öringens lekområden är förlagda till den övre delen av sträckan. Området runt Järnforsen verkar vara det viktigaste området för öringens reproduktion. Även Sjöforsen och utloppet ur Ottomorselet är viktiga områden för öringens lek. Nedanför Järnforsen verkar det bara ske sporadisk lek vilket medför betydligt lägre tätheter av årsyngel. Tätheter av öring (0+) Vindelälven Öring 0+ /100m Sjöforsen övre Sjöforsen nedre Guordisbäcken Utlopp Ottosmorselet Övre Harabacken Gubbrakan Järnforsen (G:a vindskyddet) Järnforsen (Annikas Sten) Allans Stuga Djupseleforsen Fäbodforsen Kraddseleforsen Övre Forsen Kraddselebron NS. Blekseleforsen Dunderforsen Kolkseleavan Storfallet Gillesnouleforsen Lokaler Resultat Telemetri Under sommaren har 19 st öringar märkts med radiosändare. Pejlingen av dessa pågår och kommer att fortsätta så länge sändarna räcker. Nedan presenteras tre stycken kartor som visar fiskarnas placering vid de olika pejltillfällena. För ytterligare information om detta pågående delprojekt hänvisas till Ammarnäs Fiskevårdsområdes hemsida Se även bilaga 1 Jonas Christiansson rapport ang. dygnsaktivitet i ett sjöutlopp 6

7 Individkarta Individkarta

8 Individkarta Resultat dykning Under 2009 kunde dykning tyvärr inte genomföras p.g.a. högvatten. Under 2010 har två dykinventeringar utförts. Vid dykningarna noteras endast öring från 1 kg och uppåt. Vid den första inventeringen 11 augusti, konstaterades endast 14 storöringar på de fyra sektionerna. Vid nästa inventering den 23 september, kunde vi lokalisera 41 inom området. Vid detta tillfälle sågs tre fiskar med sändare på ryggen. En jämförelse med tidigare dykinventeringar, visar på en något sämre uppvandring 2010 än tidigare år. 8

9 Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 4 Sektionsuppdelning vid dykinventering 9

10 Verksamhetsrapport sammanfattning 2010 Under våren genomfördes en kurs i fiskmärkning. Kursen hölls i Umeå och är obligatorisk för de som skall hålla på med fiskmärkning m.m. Mattias O, Peter S och Magnus B deltog från projektet. Under våren fortsatte arbetet med hemsidan, för att det skulle fungera när fiskarna började märkas. Dessutom samlade vi ihop nödvändig utrustning för projektet. Antenner, mottagare, loggrar, sumpar, nät m.m. Under första delen av juni så fortsatte planeringen med några möten med Magnus i Sorsele angående tex kartor, infoblad till gäster, inköp av lite material m.m. I slutet av juni så var vi ett dygn vid Gillesnoule för att försöka få tag i öring i systemets nedre delar, tyvärr utan någon lycka. I början av juli så byggde vi samman alla sumpar och placerade ut dem på utvalda ställen. Den 2 juli så märktes den första öringen vid Sjöforsen och under juli månad så märktes totalt 10 st öringar mellan Ammarnäs Övre forsen (Kraddsele). Nästan all märkning skedde under juli och första delen av augusti och när vi kom till den 8 aug så var 17 st märkta. Pejlingen satte fart med gott resultat och det blev några mer resor till Sorsele för hämtning av utrustning tex stor antenn. 10

11 Märkning och pejling fortsatte under augusti. Första dykinventeringen gjordes den 11 aug. Vi lyckade fånga en fisk vid Dunderforsen den 7 aug vilket kändes mycket bra (nr.143). Peter S höll ett föredrag den 18 aug på Naturrum om fisket runt Ammarnäs och mycket också runt forskningen på Ammarnäsöringen. Det gjordes ett dyk i början av sept och en ordentlig dykinventering den 23 sept. I slutet av september så hade vi lite avstämning i sorsele om sommarens jobb och då även med Erik Spade. Vi började även tömma alla loggrar själva. Pejling, tömning av loggrar fortsätter i oktober. Vi har börjat ta in några ut av loggerstationerna. 11

12 November och pejlingen har lugnat sig en aning då dom har ställt sig på sina vinterståndplatser som tex Kraddselet 7 st,ottosmoraselet 2 st, Djupselet 1 st Sjöforsnacken (sjön) 3 st Inga öringar har valt att gå upp i Gautsträsk förutom de står vid nacken 152 :an var där men simmade ner till Kraddselet i mitten på november. Genomförda åtgärder 2009 Planering och samråd elfiske/dykning genomfört aug Elfiske genomfört aug Dykning ej genomfört, p.g.a. högvatten Uppdatering dyksträckor och metodik genomfört nov Insamling av nytt avelsmaterial Ammarnäsöring 1 sept Planering telemetri genomfört nov dec Projektorganisationsträffar 3 st aug dec Genomförda åtgärder 2010 Förberedelser telemetriprojekt Inköp material, tillverkning av sumpar, märkningskurs i Umeå m.m. Fångst och märkning av 19 individer med radiosändare Information till fiskerättsägare och fiskegäster i området Samarbete med SLU ang. detaljstudier i habbitatval, (se separat rapport) Samarbete med SLU ang. detaljstudier i dygnsaktivitet(se separat rapport) Pejling av fisk, registrering på Web. Elfiske av 19 lokaler Dykinventering av området vid 2 tillfällen Avrapportering del 1 av projektet Ansökan del 2 av projektet 12

13 Verksamhetsansvarig Projekt Ammarnäsöring. Magnus Bidner 13