Avrapportering Ammarnäsöringprojekt. År (version1)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avrapportering Ammarnäsöringprojekt. År (version1)"

Transkript

1 Avrapportering Ammarnäsöringprojekt År (version1) Projekt: Ammarnäsöring Ort och datum: Sorsele Omslagsbild: Magnus Bidner

2 Inledning Projektet syftar till att öka kunskapen om den storvuxna vandringsöringen s.k. Ammarnäsöring, i Vindelälvens övre delar. Den övergripande målsättningen för projektet är att genom ökade kunskaper, skapa bättre underlag för en biologisk och ekonomisk uthållig förvaltning av denna resurs. Många bestånd av öring (Salmo trutta L) är idag påverkade på ett eller annat sätt. Flottning, ökat fisketryck och försämrad vattenkvalitet är några exempel. Det ekologiska tänkandet tar dock över mer och mer. Vi ska inte ta ut mer än vad vattnen själv kan producera. Bevarandet av hotade arter kommer att bli allt viktigare. Ur bl.a. bevarandebiologisk aspekt är det av vikt att ha en fungerande fiskevårdsplan på områden där beskattning sker, vare sig det gäller sportfiske eller nätfiske, och vid framställningen av denna fiskevårdsplan är det viktigt att ha kännedom om de lokala populationernas genetiska sammansättning, vandringsmönster, tillväxtområden, ekonomiska betydelse m.m. Den storvuxna Ammarnäsöringen (Salmo trutta L.) har sina huvudsakliga fortplantningsområden uppströms sjön Storvindeln i Vindelälven. I telemetristudier genomförda i området tidigare (Bidner,Stenlund, 1999), har givits indikationer på att öringen kan nå lekplatserna både uppströms och nedströms ifrån. Betyder detta att det finns flera stammar eller är det bara ett naturligt fenomen för stammens överlevnad? Öringen i området har på senare år blivit en av Sveriges mest omtalade sportfiskeprodukter. Varje år besöker ett stort antal sportfiskare den norra delen av Sorsele Kommun för att försöka komma i kontakt med den storvuxna fisken. Medelvikten de senaste åren ligger på ca 3,4 kg. Fiskerättsägarna i området har under senare år genomfört en hel del förändringar i sina regelverk, dels för att anpassa sig efter den stora efterfrågan på fiske efter Ammarnäsöring, dels för att på ett biologiskt bättre sätt förvalta denna resurs. För att ytterligare öka kunskaperna om denna unika resurs som ammarnäsöringen utgör, kommer vi inom projektet bl.a. att Genomföra elfisken och dykinventeringar, för att inhämta information om yngeltätheter och antal lekfiskar i området Genomföra en större telemetriundersökning, för att studera öringens vandring och lekmönster Arbeta med information via t.ex. webmedia, för att sprida kunskap kring öringstammen 2

3 Projektets arbetsmetoder och syften Elfisken Fiske med elektrisk ström, elfiske, utförs av ett antal olika myndigheter och organisationer. Metoden används för att inventera eller kvantifiera fiskpopulationer i strömmande vatten, främst ungar av öring och lax. Det är en effektiv metod, som rätt utförd, inte skadar fisken. Man doppar en strömförande anod i vattnet, som drar till sig fisken. Sedan fångas de enkelt upp med håv. Efter att man artbestämt och mätt fisken återutsätts den igen. Ett villkor för att utöva elfiske är att man har dispens eftersom elfiske är en förbjuden fiskemetod. Denna dispens utfärdas av Länsstyrelsen i respektive län. Förutom dispens behövs tillstånd för att handha försöksdjur och en formellt utsedd försöksledare. I Vindelälven mellan Gillesnoule och Ammarnäs upprättades 2006 ett elfiskeprogram innehållande ca. 20 lokaler. Dessa lokaler har fiskats under 3 år. Fiskena indikerar att huvuddelen av leken genomförs i de övre delarna av systemet. Järnforsen kan ses som en tydlig gräns för riktigt höga tätheter av årsyngel. Några av lokalerna visar på extremt höga tätheter av 0+, vilket med största sannolikhet innebär att leklokaler finns i närområdet. Syfte med elfisken Fortsatta studier av den juvenila fisken i området är av stort intresse. Med långa serier av elfisken kan man börja hitta tendenser i lekbeståndet variationer. Tillsammans med dykinventering skall ett så bra uppföljningsprogram som möjligt tas fram. Med elfisken kan vi också undersöka, samt skapa metoder för uppföljning av laxens utbredning i systemet uppströms sjön Storvindeln. Under projektet kommer de fastställda 20 lokalerna att fiskas årligen, vid behov kommer ytterligare fisken att göras för att t.ex. följa laxens utbredning. Vid nya lekområdesetableringar kommer flera lokaler att kunna tillkomma. 3

4 Dykinventeringar Dykningen genomförs med torrdräkt, simfenor och snorkel. Dykarna (2st) glider nedströms och registrerar fisk som kommer i hans väg. Antal och inom vilka längdintervall fisken är rapporteras till protokollföraren på stranden med jämna mellanrum. De längdintervall som används vid denna typ av inventering är cm, cm, cm och <40 cm. De aktuella sträckorna genomdyks 2 gånger. I området genomfördes för några år sedan en utbildning i dykinventering. Fyra stycken lokala fiskevårdare genomgick en utbildning som innefattade materialkunskap, dykteknik, sammanställningar m.m. Syftet med dykinventering När det gäller stor så stor fisk som vuxen Ammarnäsöring 2,5 7 kg, så är dykinventering en bra metod för räkning av fisk. Med denna metod kan vi om den utförs på ett bra sätt uppskatta lekpopulationen av Ammarnäsöringen ganska väl. Detta kan sedan jämföras med sportfiskestatistiken i området och en bra förvaltning kan utformas. Den ger också information om andra arter såsom Harr, Kanadaröding och Gädda. Genom dykning får vi också bra information om bottenstrukturer, sedimentation och lekområden. Ett av syftena är också att lokalisera laxens leklokaler så här högt upp i älven, vilket gör att dykinventeringen måste utvidgas nedströms till de områden där laxungar påträffats genom elfiske. Telemetristudier Projektet har för avsikt att under genomföra en telemetristudie på Ammarnäsöringen i Vindelälvens övre delar. Under år 1997 och 1998 utfördes telemetristudier i detta område, men den var inte fullständig p.g.a. dålig hållbarhet hos sändarna. Målsättningen med den nya studien är att kartlägga hela Ammarnäsöringens livscykel. Metodiken är att efter märkning manuellt pejla fisken på lekområdena, därefter genom stationära loggrar och manuell pejling följa fiskarna under sina rörelser i området. Pejlingen kommer till största delen att skötas av lokala resurspersoner knutna till fiskeförvaltningen i området. En målsättning är att göra undersökningarna mer publika, genom interaktiv information om arbetet på hemsidor m.m. 4

5 Syfte telemetri Genom att fånga fisken strax innan lek i de strömmande partierna mellan Sjöforsen och Järnforsen och märka dem med sändare som håller mer än ett år hoppas vi kunna följa öringens hela årscykel. Lek, övervintring, utvandring, tillväxtfas, uppvandring och lek igen. Pejlingen kommer att ge svar på var fisken uppehåller sig under sin tillväxtfas. Detta är viktig information i arbetet med att förvalta hela stammens utbredningsområde på ett hållbart sätt. En viktig del blir att utröna om denna stam leker varje år eller om delar av beståndet vilar sig till nästa säsong. När och hur fort fisken vandrar upp mot lekplatserna? Vilka flaskhalsar finns vid uppvandringen, problem i olika vattenstånd? Biotopvård? Vilka lekområden och uppehållsplatser finns på älvssträckan? Samråd och Rapportering Som en viktig del i projektet får anses vara, att den kunskap som inhämtas via elfisken, dykningar och telemetri, kommer de som förvaltar resursen Ammarnäsöring till godo. Detta kommer att ske löpande, dels genom att fiskevårdsområdena engageras i det praktiska utförandet av projektet, dels genom årliga informationsmöten. Under projektets andra del kommer också en informationsbroschyr tas fram och skickas ut till alla fiskerättsägare inom området. De kunskaper som vinns i detta projekt kommer att vara mycket användbara i de projekt gällande förvaltningsarbete som kommer drivas parallellt inom ramen för Fiskeområdesprojektet 5

6 Resultat Elfiske Elfiskena i dessa delar av Vindelälven har pågått sedan Långa elfiskeserier på samma lokaler ökar möjligheterna till att kunna utläsa trender i produktionen av öringungar. Här nedan visas en sammanställning över lokalerna och dess tätheter av 0+. (0+ är en öring som levt en sommar). Diagrammet visar tydligt att öringens lekområden är förlagda till den övre delen av sträckan. Området runt Järnforsen verkar vara det viktigaste området för öringens reproduktion. Även Sjöforsen och utloppet ur Ottomorselet är viktiga områden för öringens lek. Nedanför Järnforsen verkar det bara ske sporadisk lek vilket medför betydligt lägre tätheter av årsyngel. Tätheter av öring (0+) Vindelälven Öring 0+ /100m Sjöforsen övre Sjöforsen nedre Guordisbäcken Utlopp Ottosmorselet Övre Harabacken Gubbrakan Järnforsen (G:a vindskyddet) Järnforsen (Annikas Sten) Allans Stuga Djupseleforsen Fäbodforsen Kraddseleforsen Övre Forsen Kraddselebron NS. Blekseleforsen Dunderforsen Kolkseleavan Storfallet Gillesnouleforsen Lokaler Resultat Telemetri Under sommaren har 19 st öringar märkts med radiosändare. Pejlingen av dessa pågår och kommer att fortsätta så länge sändarna räcker. Nedan presenteras tre stycken kartor som visar fiskarnas placering vid de olika pejltillfällena. För ytterligare information om detta pågående delprojekt hänvisas till Ammarnäs Fiskevårdsområdes hemsida Se även bilaga 1 Jonas Christiansson rapport ang. dygnsaktivitet i ett sjöutlopp 6

7 Individkarta Individkarta

8 Individkarta Resultat dykning Under 2009 kunde dykning tyvärr inte genomföras p.g.a. högvatten. Under 2010 har två dykinventeringar utförts. Vid dykningarna noteras endast öring från 1 kg och uppåt. Vid den första inventeringen 11 augusti, konstaterades endast 14 storöringar på de fyra sektionerna. Vid nästa inventering den 23 september, kunde vi lokalisera 41 inom området. Vid detta tillfälle sågs tre fiskar med sändare på ryggen. En jämförelse med tidigare dykinventeringar, visar på en något sämre uppvandring 2010 än tidigare år. 8

9 Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 4 Sektionsuppdelning vid dykinventering 9

10 Verksamhetsrapport sammanfattning 2010 Under våren genomfördes en kurs i fiskmärkning. Kursen hölls i Umeå och är obligatorisk för de som skall hålla på med fiskmärkning m.m. Mattias O, Peter S och Magnus B deltog från projektet. Under våren fortsatte arbetet med hemsidan, för att det skulle fungera när fiskarna började märkas. Dessutom samlade vi ihop nödvändig utrustning för projektet. Antenner, mottagare, loggrar, sumpar, nät m.m. Under första delen av juni så fortsatte planeringen med några möten med Magnus i Sorsele angående tex kartor, infoblad till gäster, inköp av lite material m.m. I slutet av juni så var vi ett dygn vid Gillesnoule för att försöka få tag i öring i systemets nedre delar, tyvärr utan någon lycka. I början av juli så byggde vi samman alla sumpar och placerade ut dem på utvalda ställen. Den 2 juli så märktes den första öringen vid Sjöforsen och under juli månad så märktes totalt 10 st öringar mellan Ammarnäs Övre forsen (Kraddsele). Nästan all märkning skedde under juli och första delen av augusti och när vi kom till den 8 aug så var 17 st märkta. Pejlingen satte fart med gott resultat och det blev några mer resor till Sorsele för hämtning av utrustning tex stor antenn. 10

11 Märkning och pejling fortsatte under augusti. Första dykinventeringen gjordes den 11 aug. Vi lyckade fånga en fisk vid Dunderforsen den 7 aug vilket kändes mycket bra (nr.143). Peter S höll ett föredrag den 18 aug på Naturrum om fisket runt Ammarnäs och mycket också runt forskningen på Ammarnäsöringen. Det gjordes ett dyk i början av sept och en ordentlig dykinventering den 23 sept. I slutet av september så hade vi lite avstämning i sorsele om sommarens jobb och då även med Erik Spade. Vi började även tömma alla loggrar själva. Pejling, tömning av loggrar fortsätter i oktober. Vi har börjat ta in några ut av loggerstationerna. 11

12 November och pejlingen har lugnat sig en aning då dom har ställt sig på sina vinterståndplatser som tex Kraddselet 7 st,ottosmoraselet 2 st, Djupselet 1 st Sjöforsnacken (sjön) 3 st Inga öringar har valt att gå upp i Gautsträsk förutom de står vid nacken 152 :an var där men simmade ner till Kraddselet i mitten på november. Genomförda åtgärder 2009 Planering och samråd elfiske/dykning genomfört aug Elfiske genomfört aug Dykning ej genomfört, p.g.a. högvatten Uppdatering dyksträckor och metodik genomfört nov Insamling av nytt avelsmaterial Ammarnäsöring 1 sept Planering telemetri genomfört nov dec Projektorganisationsträffar 3 st aug dec Genomförda åtgärder 2010 Förberedelser telemetriprojekt Inköp material, tillverkning av sumpar, märkningskurs i Umeå m.m. Fångst och märkning av 19 individer med radiosändare Information till fiskerättsägare och fiskegäster i området Samarbete med SLU ang. detaljstudier i habbitatval, (se separat rapport) Samarbete med SLU ang. detaljstudier i dygnsaktivitet(se separat rapport) Pejling av fisk, registrering på Web. Elfiske av 19 lokaler Dykinventering av området vid 2 tillfällen Avrapportering del 1 av projektet Ansökan del 2 av projektet 12

13 Verksamhetsansvarig Projekt Ammarnäsöring. Magnus Bidner 13

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet 28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun 2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor

Läs mer

Gemensamt fiskekort. Storuman

Gemensamt fiskekort. Storuman Gemensamt fiskekort Storuman Bakgrund O Började med ett medborgarförslag 2008 om att bättre utnyttja Uman som resurs. O 2009 togs en enkät fram med en intresseförfrågan och kontakter togs först med de

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete)

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete) Ärendeuppgifter Projektnamn: Fiske i Södralappland Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01 Beviljat bidrag: 175 000 kr (Leader) 75 000 kr (LAG) 107 000 kr

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden

Läs mer

Vänerlaxens fria gång

Vänerlaxens fria gång Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser Mer än 1,5 miljoner fiskar med spö Viktigaste fritidsintresset för över 400 000 svenskar Sportfiskarna organiserar 50.000 sportfiskare och 420 klubbar

Läs mer

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskundersökningar i Höje å 2004 Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr:

Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr: Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG 2010.02.01 Jnr: 2010-785 Redovisning av delprojekt: nya arter Utveckling av fisketurism Lake (Lota Lota) är den enda sötvattenlevande torskartade fisken och lever

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven 2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att

Läs mer

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Umeå/Luleå 2006-05-10 FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006 Rapporten avser perioden 12/02-05 till 27/03-06 och omfattar positioner från 40 älgar, varav 2 sköts under

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Österdalälven vid Oxberg

Österdalälven vid Oxberg Översiktlig beskrivning Österdalälven har till stor del tagits i anspråk för utbyggnad av vattenkraft vilket inverkat mycket negativt på såväl älvlevande harr- och öringbestånd som den vandrande storöringen

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM UPPLEV FISKELYCKAN I STORSTADSMILJÖ Välkommen till det fria handredsk Ett 30-tal fiskarter gör Strömmen till det artrikaste fiskevattnet i stockholmsregionen. Mest omtalat

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 FISKEPLAN Rapport av utförda provfisken i Bielite 2011 Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 Bakgrund och syfte Bielite kfo genomför provfisken i enlighet med den fiskevårdsplan föreningen antagit.

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

TVÅ LÄNDER ÉN ELV TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012.

Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012. Foto: Lars Brevitz Senast uppdaterad: 2013-09-05

Läs mer

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med

Läs mer

Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/

Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/ Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/10 2013 Närvarande: Jörgen Sikströn, Dorotea kommun Mats Grönlund, Vilhelmina kommun Håkan Grönlund, Kultsjöns FVO Gösta Paulsson, Gafsele

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Regler för sportfiske 2013

Regler för sportfiske 2013 Regler för sportfiske 2013 Gunnarvattnets fvo, Valsjöns fvo & Rörvattnet-Skogsjö fvo i samarbete med Ta chansen att vinna 3 000 kr - skicka in din bästa fiske- eller naturbild tagen i området Läs mer på

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer