FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Transkript

1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande laxar i Testeboån de senaste tre åren, och som glatt oss så mycket. Vi som varit med under alla de år på åttio- och nittiotalet som noll laxar vandrade upp i Testeboån gläds trots allt åt de åtta laxarna. Arbetet för lax i Testeboån kommer oförtrutet att fortsätta. Ända in i slutet av december genomfördes viktiga fiskevårdsåtgärder För fiskevård är som bekant inte bara det som utförs fysiskt i vattnet. Havs- och vattenmyndigheten beslutade den 20 december att det svenska yrkesfisket efter lax ute på öppet hav i Östersjön ska fasas ut till 2013 kan mycket väl vara årets mest betydelsefula fiskevårdsåtgärd. Syftet med att fasa ut havsfisket är att öka skyddet för den vilda laxen i Östersjön, och göra det möjligt att styra fisket av lax i Östersjön till de platser där bestånden är mest livskraftiga. Testeboåns ursprungliga laxbestånd är utslaget. Så vitt vi vet, kanske är bäst att tillägga med tanke på de överraskningar som dyker upp här och där i takt med att antalet genetiska undersökningar ökar. Fram till och med 1960-talet fanns det relativt gott om lax i Testeboån. Ett målmedvetet arbete sedan mitten av 1980-talet har lett till att lax nu åter vandrar upp i Testeboån för lek. De årliga elprovfiskena visar att reproduktionen av lax de senaste åren faktiskt varit relativt god inom delar av ån. Men sannolikt är det fortfarande långt kvar till att vi nyttjar Testeboåns hela potential som laxvatten. Testeboån, delen från havet och upp till Oslättfors, har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan Det har i praktiken inneburit att all fiskevård i denna del av Testeboån sedan år 2000 skett i samverkan mellan f.d. Fiskeriverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, Sportfiskarna Gästrikland och Testeboåns fvof. Gävle kommun är huvudman för projektet. 1

2 Verksamheten i Testeboån Kontroll av lekvandrande lax och öring i Testeboån 2011 Uppvandringen av lax och öring i Testeboån kontrolleras med hjälp av en fälla. Fällan finns i fiskvägen vid Strömsbro kraftverk. Avståndet från havet till fällan är ca 2,5 kilometer. Fisk som fångas i uppvandringskontrollen art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning med yttre märken eller fenklippning kontrolleras. Det är mycket sällan felvandrande odlad fisk, d.v.s. fenklippt fisk, fångas i uppvandringskontrollen i Testeboån var en av öringarna fettfeneklippt startades uppvandringskontrollen den 1 juni, och pågick fram till 15 oktober. Vattenföringen under laxens och öringens hela vandringsperiod var 2011 ovanligt jämn, och relativ låg. Det innebär att det endast vid få tillfällen var möjligt för lax och öring att passera över dammen vid sidan av fällan. Vid vattenföringar över ca 20 m 3 /sek, och med kraftverket i Strömsbro i drift, kan lax och öring hoppa upp över dammluckorna. Under 2009 och 2010 kunde fisk smita förbi fällan under flera veckor. Vid fem tillfällen á 2-3 dagar under juli-september köpte Länsstyrelsen Gävlebog stopp i Strömsbro kraftverk. Syftet med driftstoppen är att ge lax och öring större möjlighet att ta sig upp förbi kraftverket. Vid ett av dessa stopp, i september, kunde fisk ta sig förbi vid sidan av fällan. Metoden att köpa stopp i kraftverket har tillämpats i några år, och har visat sig ha god effekt. Första fisken, en öring, fångades i fällan den 5 juli. Det är samma datum som för första fisken, men då en lax, fångades Vi tvingas konstatera att en med våra mått mätt positiv trend för antalet uppvandrande laxar under tre år tyvärr bröts Ett minskat antal lekvandrande laxar har varit verkligheten i nästan alla laxvatten längs den svenska östersjökusten detta år. Fångade fiskar i uppvandringskontrollen i Testeboån 2011: Art Antal Medelvikt 8 8,1 kilo 24 3,1 kilo ,9 kilo 40 3,65 kilo ,9 kilo 13 3,3 kilo Kontroll även vid Oslättfors Nytt för 2011 var att vandringen av lax och öring i Testeboån kontrollerats även vid kraftverket i Oslättfors, ungefär 20 kilometer upp från Testeboåns mynning i Bottenhavet. 2

3 Vid kraftverket finns sedan början av 1990-talet en fiskväg av typ denilränna. Det har hittills varit helt okänt huruvida lax och öring passerat denna fiskväg. Fiskvägen byggdes innan det var modernt att anlägga omlöp. Det innebär att övriga förekommande arter inte kan ta sig upp förbi kraftverket i Oslättfors. Bortsett från några få mindre utsättningar av lax- och öringrom i Testeboån uppströms Oslättfors, inom Ockelbo kommun, har alla åtgärder för de båda arterna varit koncentrerade till nedströms Oslättfors. Det finns alltså förutsättningar för lax och öring att ta sig förbi Oslättfors, men med hjälp av den nya fällan har vi dock kunnat konstatera att ingen lax eller öring passerade Oslättfors Kontrollen i Oslättfors planeras fortsätta även kommande år. Elprovfisken i Testeboån 2011 Kvantitativt elprovfisken har utförts på elva lokaler i Testeboån även under Provfiskena kunde genomföras under goda förhållanden. Lokal Nr > > Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5 Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7 Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7 Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9 Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2 Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0 Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8 Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3 Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9 Brännsågen ,3 0,3 16,3 Avstånd från havet (km) G:a Brännsågen ,3 Antal lax- och öringungar/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 11,1/100 m 2. Lokal Nr > > Strömsbro 1 44,8 17,9 62,7 5,0 13,3 18,3 2,5 Forsby Kvarn ,1 17,1 0,9 0 0,9 5,7 Sågbacken 3 28,7 0 28,7 6,8 3,5 10,3 8,7 Översten 4 8,8 21,1 29,9 0,4 0,4 0,8 8,9 Möljen 5 20,1 16,0 36, ,2 Tegelbruket 6 2,2 1,4 3,6 0,8 0 0,8 11,0 Bomnacken 7 13,1 9,9 23 3,4 0 3,4 11,8 Erkkis Bro 8 0,4 0 0, ,3 Fågelautomaten 9 3,1 2,7 5,8 0 1,7 1,7 14,9 Brännsågen ,9 0, ,3 Avstånd från havet (km) G:a Brännsågen 11 2,7 0 2, ,3 Antal lax- och öringungar/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 12,3/100 m 2. 3

4 Nedanstående två diagram visar medeltätheterna av lax- och öringungar på elfiskelokalerna i Testeboån under de år som Salmon Action Plan pågått. (Utsättning av laxyngel skedde årligen t.o.m ) > Medeltätheter av laxungar i Testeboån , antal/100 m > 0 Medeltätheter av öringungar i Testeboån , antal/100 m 2. Med hjälp av att även räkna fram hur stor procentuell andel av elfiskelokalerna som det finns årsungar av lax på får vi en kompletterad bild av hur åns lek- och uppväxtområden nyttjas. 100% Procentuell andel provytor med förekomst av lax, (av 11 provytor) 50% 0% Procentuell andel provfiskeytor med förekomst av lax fr.o.m D.v.s. år med endast naturlig reproduktion. 4

5 Elfiskelokalernas läge i Testeboån. Lekområden har restaurerats Under årens lopp har många nya lekområden för salmonider skapats i Testeboån. På några av dem har leksubstratet rullat iväg vid hög vattenföring. Andra har vuxit igen eller blivit fulla ned finsediment. Ett arbete med att restaurera lekområden har påbörjats under Arbetet genomfördes manuellt med stor hjälp från ett av Skogsstyrelsens arbetslag och specialtillverkade redskap. 5

6 Strömsbro kraftverk beståndet vi nu bygger upp i Testeboån är naturligtvis beroende av gynnsamma villkor under hela sin livscykel. För att laxen ska ha goda betingelser i ån under sin tid fram tills de som smolt beger sig ut till havet har vi arbetat mycket med biotopvård. ens villkor i havet ser, efter besluten under 2011 om ett mindre fångstuttag av yrkesfisket och att fisket ute på öppet hav ska fasas ut, bättre ut än på länge. Så vitt vi kan se idag så finns det nu egentligen endast ett riktigt stort problem för laxen i Testeboån som återstår att lösa, och det är Strömsbro kraftverk. De senaste åren har Länsstyrelsen köpt periodvisa driftstopp i kraftverket under laxens och öringens vandringstid. Vi kan se att driftstoppen har god effekt. Under 2011 har Länsstyrelsen tillsammans med ägaren till kraftverket sökt pengar ur Naturskyddsföreningens Miljöfond till tekniska lösningar för att hindra nedströmsvandrande smolt, utlekt lax, utlekt öring och ål från att hamna i kraftverkets turbiner eller att fastna mot befintligt intagsgaller. Beslut om projektet tilldelas pengar från fonden eller inte beräknas komma i början av Minimivattenföringen säkrad vid Oslättfors kraftverk Ända till 2011 har ett plötsligt och oplanerat driftstopp i Oslättfors kraftverk, som sker ibland, inneburit att vattenföringen i Testeboån stängts av helt. Sommar och höst är fiskvägen öppen, vilket ger en minimitappning på åtminstone de ungefär 250 liter/sek som rinner i fiskvägen. Ett driftstopp vintertid, då fiskvägen är stängd, har vattenföringen stoppats helt så länge stoppet varat. Att vattenföringen stängs av är naturligtvis under inga omständigheter acceptabelt, oavsett hur sällan det sker. I flera år har vi agerat för att få till en teknisk lösning som säkerställer en minimivattenföring i Testeboån vid driftstopp i kraftverket. Nu har kraftverksägaren, med ekonomiskt stöd från bl.a. Gävle kommun, installerat en automatik som ska säkra en minimivattenföring vid driftstopp. Flodkräfta i Testeboån Flodkräftan blir mer och mer prioriterad i den svenska naturvården. Arten är klassad som Akut hotad i Artdatabankens rödlista. Fram till i början av 1990-talet fanns det ganska gott om kräftor i Testeboån. Nu finns i bästa fall enstaka flodkräftor kvar. Hittills har som tur är ingen observation av signalkräfta gjorts inom Testeboåns vattensystem. Under 2011 har kräftprovfisken genomförts på flera platser i Gästrikland, däribland i Lundbosjön som är en del av Testeboån. Inga kräftor fångades i Lundbosjön. Arbetet går nu vidare med förberedelser inför utsättning av flodkräftor planeras ett regionalt seminarium om kräftfiskevård genomföras i Gästrikland. Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. Ända fram 1970-talet tjuvfiskades åtminstone något tusental sikar varje höst i Testeboån. Förekomsten av sikyngel i Testeboån kontrollerades för första gången Yngelinventering har under 2010 och 2011 skett i flera vattendrag och på kusten, såväl i Sverige som i Finland. Inventeringen är en del av det svensk-finska samarbetsprojektet Intersik påträffades endast mycket få sikyngel i Testeboån. 6

7 Vuxna sikar som vandrade upp i Testeboån under senhösten 2011 för att leka fångades med nät för att ingå i en genetisk studie. Studien genomförs i ett samarbete mellan Länsstyrelsen Gävleborg, Högskolan i Gävle och SLU Kustlaboratoriet i Öregrund. 45 nätnätter gav ynka 13 sikar. Om sikarna i stället fångats under 1980-talet eller tidigare hade det säkert räckt med en nätnatt för att fånga samma antal sikar. Från varje sik togs en del av fettfenan till genetisk analys, och några fjäll. Därefter märktes sikarna med ett floytag-märke, och återutsattes. Till samma studie fångade Kustlaboratoriet sik på kusten utanför Gävle. Sikprojektet fortsätter. Testeboån får gärna spela en roll i projektet, och bidra till mera kunskap om sik. Viktigt att sprida information Även under 2011 har vi i diverse sammanhang spridit information om fiskevårdsarbetet i Testeboån. Sportfiskarna och Älvräddarna arrangerade utbildningsdagar om vattenkraftens påverkan på våra vattendrag i Nässjö och i Bollnäs. Vid båda tillfällena fanns en presentation av arbetet med Testeboån med i programmet. Likaså vid Älvräddarnas årsmöte, som 2011 var förlagt till Gävle. Under december anordnade Havs- och vattenmyndigheten och Coalation Clean Baltic två direkt på varandra följande internationella seminarier i Älvkarleby om laxen i Östersjön. Tio nationer deltog, och värdefulla kontakter över nationsgränserna knöts. Undertecknad representerade Testeboån vid seminarierna, och höll även en presentation om arbetet med lax i Testeboån. Dokumentation från seminarierna i Älvkarleby finns på Till slut. Alla är överens om att arbetet för laxen i Testeboån ska fortsätta var inget höjdarår för Östersjöns laxar, varken i Testeboån eller i något annat vatten. Nu blickar vi framåt kommer det att vända uppåt igen. Genom rätt förvaltningsåtgärder kommer de vilda laxarna från och med detta år få större möjligheter att återvända till sin hemälv. Det gynnar inte minst Testeboån. En ny förvaltningsplan för laxen i Östersjön är under framtagande. Vi som är aktiva i arbetet i Testeboån ser fram emot att ån kommer att vara en naturlig del även i den nya förvaltningsplanen. Det blir mycket fokus på lax. Exempel på andra arter som vi är mycket glada över att ha i Testeboån, och som vi arbetar för, är: flodkräfta flodpärlmussla flodnejonöga harr havsvandrande öring vandringssik vimma ål Åtgärderna i denna redovisning har varit möjliga att genomföra tack vare Gävle kommun, Europeiska Fiskerifonden, Fiskeriverket, Länsstyrelsen Gävleborg och Naturvårdsverket Bernt Moberg Kontakt: bernt.moberg@gavlenet.se,