Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån."

Transkript

1 Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009

2 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), Testeboåns medverkan i SAP kan kort och gott beskrivas med att Testeboån före projektet inte hade någon lekande population av lax, men att ån nu åter hyser en sådan population. Återetableringen av lax, och parallellt även av havsvandrande öring, har skett framförallt med hjälp av stora utsättningar av s.k. matningsfärdigt yngel. Testeboåns ursprungliga laxbestånd var när arbetet började helt utslaget. De utsatta ynglen härstammar från Dalälven och är kläckta i fiskodlingen i Älvkarleby. Årliga elprovfisken visar att metoden har fungerat bra. Första årens yngelutsättningar resulterade i tätheter på i medeltal lax 0+/100 m 2. Utöver utsättningarna har det under projektiden gjorts en omfattande flottledsåterställning och Forsby kraftverk har rivits för fiskens skull. De goda resultaten från elprovfiskena ingav förhoppningar om märkbara ökningar av antalet lekvandrande laxar och öringar fr.o.m eller Så blev dock inte fallet. De skulle dröja ytterligare några år innan resultatet kom och 2009 har en relativt stor ökning av framförallt antalet lekvandrare laxar skett. Eftersom antalet lekvandrande laxar och öringar inte motsvarat resultatet från elprovfiskena har vi kunnat ringa in att oväntat stora problem för de båda arterna finns från det att de som smolt lämnar sitt uppväxtområde i ån och fram tills att de ska komma tillbaka på sin lekvandring. Bortfall av smolt sker när smolten passerar turbinerna i Strömsbro kraftverk. Att säkra fiskens möjligheter att ta sig såväl ner som upp förbi kraftverket på ett säkert sätt har därför nu högsta prioritet. Telemetriförsök visar att predation i åns nedre delar också står för en betydande förlust av smolt. Försöken är dock gjorda på odlad smolt, som har visat sig ha högre migrationsförluster jämfört med vild smolt. Stora pengar och mycket arbete har lagts ner på att återuppbygga bestånden av lax och havsvandrande öring i Testeboån. Arbetet startade i föreningen Flugfiskarnas regi i början av 80-talet. Från 1999 sker arbetet i under ledning av en koordineringsgrupp för SAP i Testeboån. Gruppen har bestått av Gävle kommun, Fiskeriverket, länsstyrelsen, föreningen TesteboLiv och Testeboåns fvof. Det mer aktiva åtgärderna för laxen i Testeboån såsom biotopvård och yngelutsättningar är enligt plan avslutade. Nu består verksamheten till största delen av uppföljning och av att lösa nämnda problem för fisken vid Strömsbro kraftverk. Såväl lax som öring, (och harr), är tills vidare totalt fredade i Testeboån. SAP går mot sitt slut. Tack vare SAP vandrar lax åter upp för att leka i Testeboån. Vi får dock inte luta oss tillbaka och tro att vi är färdiga med ån. Vänder vi ryggen till kommer bestånden snabbt att gå förlorade igen. En ny laxförvaltning ska tas fram. Det är viktigt att Testeboån även i framtiden finns med, och att ån betraktas som ett laxvatten. Insatserna för bl.a. lax i Testeboån bidrar till att nå miljömålen, bevarandemålen för åns Natura 2000-områden och vattendirektivets mål att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Utöver lax och öring omfattar målen för livet under vattenytan även bl.a. att flodpärlmusslorna ska komma igång med sin reproduktion igen, att flodkräftan ska komma tillbaka till ån, att harren som lever på randen av sitt utbredningsområde i Testeboån ska bli talrikare, att ålen och flodnejonögonen ska få bättre villkor i ån och att sik åter ska ta sig upp i stora mängder för att leka i Testeboån. Tidigare årsredovisningar och mycket annan information om Testeboån finner du på Gävle kommuns hemsida Bernt Moberg 2

3 Utförda åtgärder 2009 Uppvandringskontroll Elprovfisken Strömsbro kraftverk PR Uppvandringskontroll Kontroll av lekvandrande lax och öring sker med hjälp av en fälla vid dammen tillhörande Strömsbro kraftverk, ca 2 kilometer från havet. Fällan var under 2009 i drift och vittjades dagligen under perioden 1 juni 3 oktober. Fisk som fångas i uppvandringskontrollen art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning kontrolleras. P.g.a. fällans läge och utformning fångas inte några andra arter än lax och öring i fällan. Fångade fiskar i fällan 2009: 18 laxar och 13 öringar. Art Antal Medelvikt Totalvikt Lax 11 hanar 4,4 kilo 48 7 honor 10,9 kilo 76 3 hanar 8 honor 2 blanka 3 kilo 4 kilo 9 32 Tabell 1. Antal laxar och öringar, och dess medelvikt, som fångades i uppvandringskontrollen i Testeboån Årets tre första fiskar, (laxar), fångades i fällan 24, 25 och 26 juni. Det är normal tid för lax, men det är faktiskt första gången sedan arbetet med att återintroducera lax i Testeboån startade som vi fått lax i fällan under juni. Under 2008 fångades 31 laxar och 32 öringar i fällan. (P.g.a. driftstopp i Strömsbro kraftverk under sommaren och hösten 2008 rann allt vatten i den naturliga åfåran, d.v.s. i fiskvägen. Hög vattenföring vid fiskfällan innebär att lax och öring kan ta sig förbi vid sidan om fällan.) Diskussion Uppvandringskontrollen 2009 har tyvärr varit långt ifrån fullständig. Sommaren 2009 går till historien som en av de mer nederbördsrika. Under juni, juli och augusti föll sammanlagt 350 millimeter regn i Gävle. Det är ungefär dubbelt så mycket som medelnederbörden under samma period. Nederbörden kom dessutom relativt jämnt fördelat under hela sommaren. Konsekvensen blev en onormalt hög vattenföring i Testeboån. Allra högst var vattenföringen i slutet av juli, nästan 50 m 3 /sek. Tack vare den höga vattenföringen har det under praktiskt taget hela årets vandringsperiod funnits goda möjligheter för lax och öring att ta sig förbi Strömsbro kraftverk. Vattenföring över ungefär 20 m 3 /sek innebär att laxar och öringar tar sig upp förbi dammen vid sidan av fällan. Med andra ord har vi under 2009 haft kontroll på uppvandringen endast under kortare perioder, då vattenföringen sjunkit mellan regnvädren. Hoppande fiskar har ofta observerat vid dammen i Strömsbro. Hur många laxar och öringar har vandrat upp för lek 2009? 100, 200 eller? Ingen vet. Mönstret att fisk fångats i fällan endast när vattenföringen varit som lägst, då det inte funnits någon möjlighet för fisk att ta sig förbi fällan, och ett förhållandevis stort antal observationer av fisk talar för att det vandrat upp relativt mycket fisk i Testeboån under

4 Av de laxar och öringar som fångats i fällan under 2009 har ingen varit märkt, varken med yttre märken eller med fenklippning. D.v.s. det är inte felvandrande utsatta laxar och öringar som kommer till Testeboån. För att få en bättre kontroll på uppvandringen kompletteras förslagsvis befintlig fälla med ytterligare en fälla under 2010, så att fångst-återfångstmetoden kan tilllämpas. Vid höga flöden hoppar fisken över dammen istället för att ta vägen via fällan. Elprovfisken 2009 Kvantitativa elprovfisken har även under 2009 utförts på elva lokaler i Testeboån. Provfisket kunde på grund av för hög vattenföring genomföras först under slutet av september och början av oktober. Även då var egentligen vattenföringen lite för hög för att fisket skulle vara riktigt effektivt. Lokalerna anpassades därför så att fiske inte skedde där vattenhastigheten var för snabb för ett meningsfullt fiske. Resultatet av elprovfiskena framgår av Tabell 1. Tabell 2 visar resultatet Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet (km) Strömsbro 1 10,9 0 10,9 9,4 12,8 22,2 2,5 Forsby Kvarn 2 17,8 4,1 21,9 3,5 6,2 9,7 5,7 Sågbacken 3 10,6 0,7 11,3 7,7 5,7 13,4 8,7 Översten ,4 17,4 5,8 0 5,8 8,9 Möljen 5 25,5 0 25,5 1,1 0,6 1,7 9,2 Tegelbruket 6 6,6 1,1 7,7 0,5 0,7 1,2 11,0 Bomnacken 7 7,7 0 7,7 1,8 1,3 3,1 11,8 Erkkis Bro 8 0,8 0 0, ,3 Fågelautomaten 9 1,9 0,6 2, ,9 Brännsågen ,3 G:a Brännsågen ,3 Tabell 1. Resultat per 100 m 2 från elprovfiske i Testeboån Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet (km) Strömsbro 1 0 2,1 2,1 5,1 9,1 14,2 2,5 Forsby Kvarn ,8 17,8 0 1,4 1,4 5,7 Sågbacken 3 0 3,6 3,6 2,6 6,9 9,5 8,7 Översten ,0 16,0 0,8 1,8 2,6 8,9 Möljen ,6 11,6 0,4 1,1 1,5 9,2 Tegelbruket 6 0 2,1 2,1 0,9 0,3 1,2 11,0 Bomnacken 7 0 0,6 0,6 1,6 0,9 2,5 11,8 Erkkis Bro ,3 Fågelautomaten ,5 0,8 1,3 14,9 Brännsågen ,4 1,4 16,3 G:a Brännsågen ,6 3,6 16,3 Tabell 2. Resultat per 100 m 2 från elprovfiske i Testeboån

5 Diskussion 2008 fanns det inte en enda lax 0+ på någon av lokalerna! Orsaken till det var att endast två laxar tog sig förbi Strömsbro kraftverk Den sista av en lång rad årliga stora utsättningar av laxyngel i Testeboån gjordes 2006, och den sista utsättningen av öringsyngel Med hjälp av att även räkna fram hur stor procentuell andel av elfiskelokalerna som det finns lax 0+ på får vi en kompletterad bild av hur åns lekoch uppväxtområden nyttjas. Se diagram 1. överst och lax underst. Diagram 1. Procentuell andel elfiskade provytor med förekomst av lax 0+ fr.o.m. 2007, d.v.s. efter det att årliga utsättningar av laxyngel upphört. Nedanstående två diagram visar medeltätheterna av lax- och öringungar på elfiskelokalerna i Testeboån under de år som SAP pågått. Diagram 2. Medeltätheter av laxungar i Testeboån , antal/100 m 2. (De laxar >0+ som fångats 2009 antas var laxar som valt att stanna i ån längre än två år. Två år är annars den klart dominerande åldern på utvandrande smolt från Testeboån.) 5

6 Diagram 3. Medeltätheter av öringungar i Testeboån , antal/100 m 2. Sammanfattningsvis: Den relativt stora uppvandring av lax 2008 har resulterat i förekomst av lax 0+ på i princip den nedre halvan av den sträcka av Testeboån som är föremål för aktiva insatser för arten. Tätheter på upp till 25 årsungar per 100 m 2 har påträffats, vilket är ett bra resultat. Däremot saknades lax helt på de fina uppväxtområdena i den övre halvan av projektområdet. Dessa ytor har under år med utsättning av såväl lax- som öringsyngel visat sig kunna hysa mycket höga tätheter av båda arterna. Enligt den plan som arbetet sker efter i Testeboån så ska inte några fler utsättningar av yngel göras. Det ställer höga krav på oss som arbetar med ån att vi verkligen skapar optimala förutsättningar för fisken att kara sig på egen hand. Vi måste framförallt säkra fiskens möjligheter att kunna röra sig fritt såväl uppströms och nedströms i ån och skapa goda möjligheter till framgångsrik lek. Strömsbro kraftverk 2008 gjorde ett s.k. naturvårdsavtal det möjligt att stoppa Strömsbro kraftverk hela sommaren och hösten. Praktiskt taget allt vatten rann under perioden i den naturliga åfåran och lekvandrande laxar och öringar kunde därmed ta sig upp förbi kraftverket utan problem. Kraftverksägaren fick genom avtalet ersättning för förlorad intäkt. Resultatet blev att antalet lekvandrande laxar som tog sig förbi Strömsbro kraftverk med all sannolikhet var större 2008 än vad som sammanlagt tagit sig förbi kraftverket under det senaste kvartsseklet! (Uppvandringskontroll, dock inte fullständig, och elfisken startade i Flugfiskarnas regi 1983). Mer än 40 m3/sek i den naturliga åfåran vid Strömsbro i juli

7 Naturligtvis kopplades den stora ökningen av antalet lekvandrande laxar 2008 samman med driftstoppet i kraftverket. Förbudet mot att fiska med drivgarn i Östersjön har lett till en generell ökad lekvandring av lax. Den successiva utfasningen av drivgarnsfisket som pågick under fyra år, fr.o.m. 2005, gav dock inte någon effekt i Testeboån. Den ökade lekvandringen kom först gick kraftverksägaren inte med på att teckna ett nytt motsvarande avtal. Farhågan blev givetvis att vi skull ramla tillbaka till en uppvandring av endast enstaka laxar och öringar. Den unikt nederbördsrika sommaren 2009 räddade dock situationen. Såväl lax som öring hade goda möjligheter att ta sig upp förbi kraftverket hela sommaren och hösten, trots att kraftverket var i drift. Inför 2010 har länsstyrelsen lyckats förhandla fram att kraftverket åtminstone periodvis kommer att vara stoppat under fiskens vandringssäsong. Lekvandringen upp förbi Strömsbro kraftverk är besvärlig. Ännu värre är det för smoltens och den utlekta fiskens vandring ner förbi kraftverket. Kraftverket består av två små francis-turbiner. Till detta faktum har vi sedan SAP startade haft många år utan någon riktig vårflod. Under smoltens utvandringsperiod på våren har det mesta vattnet gått genom kraftverket, och därmed även smolten. Dödligheten i francis-turbiner är som bekant mycket stor. Att finna långsiktiga lösningar för fisken vid Strömsbro kraftverk har högsta prioritet. PR Det är mycket viktigt att sprida information om och förankra naturvårdsarbetet i och vid Testeboån. Markägare, boende längs ån, politiker och tjänstemän måste vara uppdaterade om vad som sker. För att nå ut med informationen har under året nyhetsbrevet Å-skådaren spridits, massmedia har använts, informationsmaterial har tryckts upp, guidade turer längs ån arrangerats, skolor besökts och muntlig information har spridits på olika möten och i andra sammanhang. Ett bildspel om Testeboån färdigställdes under Ekonomi Kostnaderna för årets verksamhet har finansierats av Gävle kommun och Fiskeriverket. Total kostnad kronor. Testeboån efter SAP? Testeboån har nu åter en laxpopulation. För oss som lokalt arbetar för laxen i Testeboån är det mycket viktigt att ån framöver faktiskt också betraktas som ett laxvatten. Laxvattenstatusen är kanske rentav den viktigaste grundpelaren för allt arbete med Testeboån. SAP ska utvärderas, och en ny förvaltningsplan för östersjölaxen ska tas fram. Finns Testeboån med i den? Av förarbetena till den nya förvaltningsplanen framgår att SAP i sin helhet varit ett framgångsrikt projekt. Generellt är dock resultatet sämre i de mindre laxvattendragen. Dessa mindre vattendrag bör ägnas särskild uppmärksamhet i den nya förvaltningsplanen står det i EUkommissionens samrådsdokument. Testeboån är ett av de allra minsta vattnen som har ingått i SAP. Testeboån torde därmed vara ett av de vatten som åsyftas för att bli föremål för ytterligare satsning. Å andra sidan har vi fått information från Fiskeriverket att Testeboån inte kommer att finnas med i den nya laxförvaltningsplanen p.g.a. att ån inte svarat tillräckligt bra på de åtgärder som genomförts. Något motsägelsefullt kan tyckas. Att Testeboån inte svarat bra på åtgärderna stämmer visserligen, fram t.o.m En markant ökad uppvandring av lax förväntades redan 2004, men uteblev praktiskt taget helt. Inte förrän 2008 blev det någon större ökning. Förhoppningsvis ska resultatet från 2008 och 2009 ge alla inblandade en ny bild av SAP i Testeboån. Gävle kommun, länsstyrelsen, TesteboLiv och Testeboåns fvof skickade i april 2009 en skrivelse till Fiskeriverket och beskrev vikten av en fortsatt gemensam satsning på lax i Testeboån. Skrivelsen hittar du genom att följa denna länk. 7

8 Kort om övrigt vid Testeboån under 2009 Sik. Testeboån har i alla tider haft ett bestånd av sik som vandrar upp i ån för att leka i slutet av oktober och i början av november. På några få år har detta sikbestånd kraschat observerades inte en enda sik i ån under lekperioden. Även från det lokala yrkesfisket på kusten kommer rapporter om att det praktiskt taget inte finns någon sik längre. Är det dags att starta även ett Whitefish Action Plan? Genetik på öring. Elever som går kursen Populationsgenetik ur ett molekylärbiologiskt perspektiv vid Högskolan i Gävle genomför en genetisk studie på ett antal öringspopulationer i Gästrikland samt Dalälven och Ljusnan, däribland från Testeboån. Resultatet kommer att presenteras under januari Automatisk reglering av vattenföringen vid Oslättfors kraftverk. Det händer ibland att det blir driftstopp i kraftverket. Konsekvensen blir att ån blir utan vatten. Under 2009 har arbetet med att finna en lösning på problemet fortskridit. En automatik som säkrar ett minimiflöde vid driftstopp beräknas bli installerad under FoU i Testeboån. Under det dryga kvartsekel som fiskevård nu bedrivits i Testeboån har många olika metoder använts. Det har med åren även blivit några riktiga forskningsförsök. Lokalt har det vuxit fram ett intresse för att mera målmedvetet marknadsföra Testeboån som ett vatten för forskning och utveckling inom fiskevård. Sällsynta fynd Inom den samverkan som finns för Testeboån har de senaste åren flera intressanta inventeringar gjorts i och vid ån. Några exempel är inventeringar av nattfjärilar, skalbaggar, trollsländor och ek. Vid varje inventering görs ofta mer eller mindre sensationella fynd. Under 2009 års inventeringar sticker fynd av elfenbenslav och raggtaggsvamp ut extra mycket. Tre arter som numera även häckar vid Testeboån. Forsärla, kungsfiskare och strömstare är tre fågelarter som till mångas glädje valt att häcka vid Testeboån de senaste åren. Tidigare har endast enstaka fynd, framförallt under ickehäckningssäsong, av dessa arter gjorts vid ån. Ringmärkt strömstareunge vid Brännsågen

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:...

INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... Projektet laxintroduktion i Testeboån (Salmon Action Plan), och annan naturvård i Testeboån. Årsredovisning 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... 4

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. Laxar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015 2015 installerades en fiskräknare i Testeboån. Årets största lax till vänster och årets största öring till höger. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Elfisken i Emån från Em till Tingebro

Elfisken i Emån från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.

Läs mer

Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro

Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram

Läs mer

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven 2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning

Läs mer

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 2011 12 17 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nr 10: Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder.

Nr 10: Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder. Nr 10: 2014 Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder. VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 2 ÅTGÄRDER I SIDOVATTENDRAG 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SIDOVATTENDRAG... 3 2 SKADOR

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer