Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Transkript

1 Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009

2 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), Testeboåns medverkan i SAP kan kort och gott beskrivas med att Testeboån före projektet inte hade någon lekande population av lax, men att ån nu åter hyser en sådan population. Återetableringen av lax, och parallellt även av havsvandrande öring, har skett framförallt med hjälp av stora utsättningar av s.k. matningsfärdigt yngel. Testeboåns ursprungliga laxbestånd var när arbetet började helt utslaget. De utsatta ynglen härstammar från Dalälven och är kläckta i fiskodlingen i Älvkarleby. Årliga elprovfisken visar att metoden har fungerat bra. Första årens yngelutsättningar resulterade i tätheter på i medeltal lax 0+/100 m 2. Utöver utsättningarna har det under projektiden gjorts en omfattande flottledsåterställning och Forsby kraftverk har rivits för fiskens skull. De goda resultaten från elprovfiskena ingav förhoppningar om märkbara ökningar av antalet lekvandrande laxar och öringar fr.o.m eller Så blev dock inte fallet. De skulle dröja ytterligare några år innan resultatet kom och 2009 har en relativt stor ökning av framförallt antalet lekvandrare laxar skett. Eftersom antalet lekvandrande laxar och öringar inte motsvarat resultatet från elprovfiskena har vi kunnat ringa in att oväntat stora problem för de båda arterna finns från det att de som smolt lämnar sitt uppväxtområde i ån och fram tills att de ska komma tillbaka på sin lekvandring. Bortfall av smolt sker när smolten passerar turbinerna i Strömsbro kraftverk. Att säkra fiskens möjligheter att ta sig såväl ner som upp förbi kraftverket på ett säkert sätt har därför nu högsta prioritet. Telemetriförsök visar att predation i åns nedre delar också står för en betydande förlust av smolt. Försöken är dock gjorda på odlad smolt, som har visat sig ha högre migrationsförluster jämfört med vild smolt. Stora pengar och mycket arbete har lagts ner på att återuppbygga bestånden av lax och havsvandrande öring i Testeboån. Arbetet startade i föreningen Flugfiskarnas regi i början av 80-talet. Från 1999 sker arbetet i under ledning av en koordineringsgrupp för SAP i Testeboån. Gruppen har bestått av Gävle kommun, Fiskeriverket, länsstyrelsen, föreningen TesteboLiv och Testeboåns fvof. Det mer aktiva åtgärderna för laxen i Testeboån såsom biotopvård och yngelutsättningar är enligt plan avslutade. Nu består verksamheten till största delen av uppföljning och av att lösa nämnda problem för fisken vid Strömsbro kraftverk. Såväl lax som öring, (och harr), är tills vidare totalt fredade i Testeboån. SAP går mot sitt slut. Tack vare SAP vandrar lax åter upp för att leka i Testeboån. Vi får dock inte luta oss tillbaka och tro att vi är färdiga med ån. Vänder vi ryggen till kommer bestånden snabbt att gå förlorade igen. En ny laxförvaltning ska tas fram. Det är viktigt att Testeboån även i framtiden finns med, och att ån betraktas som ett laxvatten. Insatserna för bl.a. lax i Testeboån bidrar till att nå miljömålen, bevarandemålen för åns Natura 2000-områden och vattendirektivets mål att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Utöver lax och öring omfattar målen för livet under vattenytan även bl.a. att flodpärlmusslorna ska komma igång med sin reproduktion igen, att flodkräftan ska komma tillbaka till ån, att harren som lever på randen av sitt utbredningsområde i Testeboån ska bli talrikare, att ålen och flodnejonögonen ska få bättre villkor i ån och att sik åter ska ta sig upp i stora mängder för att leka i Testeboån. Tidigare årsredovisningar och mycket annan information om Testeboån finner du på Gävle kommuns hemsida Bernt Moberg 2

3 Utförda åtgärder 2009 Uppvandringskontroll Elprovfisken Strömsbro kraftverk PR Uppvandringskontroll Kontroll av lekvandrande lax och öring sker med hjälp av en fälla vid dammen tillhörande Strömsbro kraftverk, ca 2 kilometer från havet. Fällan var under 2009 i drift och vittjades dagligen under perioden 1 juni 3 oktober. Fisk som fångas i uppvandringskontrollen art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning kontrolleras. P.g.a. fällans läge och utformning fångas inte några andra arter än lax och öring i fällan. Fångade fiskar i fällan 2009: 18 laxar och 13 öringar. Art Antal Medelvikt Totalvikt Lax 11 hanar 4,4 kilo 48 7 honor 10,9 kilo 76 3 hanar 8 honor 2 blanka 3 kilo 4 kilo 9 32 Tabell 1. Antal laxar och öringar, och dess medelvikt, som fångades i uppvandringskontrollen i Testeboån Årets tre första fiskar, (laxar), fångades i fällan 24, 25 och 26 juni. Det är normal tid för lax, men det är faktiskt första gången sedan arbetet med att återintroducera lax i Testeboån startade som vi fått lax i fällan under juni. Under 2008 fångades 31 laxar och 32 öringar i fällan. (P.g.a. driftstopp i Strömsbro kraftverk under sommaren och hösten 2008 rann allt vatten i den naturliga åfåran, d.v.s. i fiskvägen. Hög vattenföring vid fiskfällan innebär att lax och öring kan ta sig förbi vid sidan om fällan.) Diskussion Uppvandringskontrollen 2009 har tyvärr varit långt ifrån fullständig. Sommaren 2009 går till historien som en av de mer nederbördsrika. Under juni, juli och augusti föll sammanlagt 350 millimeter regn i Gävle. Det är ungefär dubbelt så mycket som medelnederbörden under samma period. Nederbörden kom dessutom relativt jämnt fördelat under hela sommaren. Konsekvensen blev en onormalt hög vattenföring i Testeboån. Allra högst var vattenföringen i slutet av juli, nästan 50 m 3 /sek. Tack vare den höga vattenföringen har det under praktiskt taget hela årets vandringsperiod funnits goda möjligheter för lax och öring att ta sig förbi Strömsbro kraftverk. Vattenföring över ungefär 20 m 3 /sek innebär att laxar och öringar tar sig upp förbi dammen vid sidan av fällan. Med andra ord har vi under 2009 haft kontroll på uppvandringen endast under kortare perioder, då vattenföringen sjunkit mellan regnvädren. Hoppande fiskar har ofta observerat vid dammen i Strömsbro. Hur många laxar och öringar har vandrat upp för lek 2009? 100, 200 eller? Ingen vet. Mönstret att fisk fångats i fällan endast när vattenföringen varit som lägst, då det inte funnits någon möjlighet för fisk att ta sig förbi fällan, och ett förhållandevis stort antal observationer av fisk talar för att det vandrat upp relativt mycket fisk i Testeboån under

4 Av de laxar och öringar som fångats i fällan under 2009 har ingen varit märkt, varken med yttre märken eller med fenklippning. D.v.s. det är inte felvandrande utsatta laxar och öringar som kommer till Testeboån. För att få en bättre kontroll på uppvandringen kompletteras förslagsvis befintlig fälla med ytterligare en fälla under 2010, så att fångst-återfångstmetoden kan tilllämpas. Vid höga flöden hoppar fisken över dammen istället för att ta vägen via fällan. Elprovfisken 2009 Kvantitativa elprovfisken har även under 2009 utförts på elva lokaler i Testeboån. Provfisket kunde på grund av för hög vattenföring genomföras först under slutet av september och början av oktober. Även då var egentligen vattenföringen lite för hög för att fisket skulle vara riktigt effektivt. Lokalerna anpassades därför så att fiske inte skedde där vattenhastigheten var för snabb för ett meningsfullt fiske. Resultatet av elprovfiskena framgår av Tabell 1. Tabell 2 visar resultatet Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet (km) Strömsbro 1 10,9 0 10,9 9,4 12,8 22,2 2,5 Forsby Kvarn 2 17,8 4,1 21,9 3,5 6,2 9,7 5,7 Sågbacken 3 10,6 0,7 11,3 7,7 5,7 13,4 8,7 Översten ,4 17,4 5,8 0 5,8 8,9 Möljen 5 25,5 0 25,5 1,1 0,6 1,7 9,2 Tegelbruket 6 6,6 1,1 7,7 0,5 0,7 1,2 11,0 Bomnacken 7 7,7 0 7,7 1,8 1,3 3,1 11,8 Erkkis Bro 8 0,8 0 0, ,3 Fågelautomaten 9 1,9 0,6 2, ,9 Brännsågen ,3 G:a Brännsågen ,3 Tabell 1. Resultat per 100 m 2 från elprovfiske i Testeboån Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt 0+ >0+ totalt Avstånd från havet (km) Strömsbro 1 0 2,1 2,1 5,1 9,1 14,2 2,5 Forsby Kvarn ,8 17,8 0 1,4 1,4 5,7 Sågbacken 3 0 3,6 3,6 2,6 6,9 9,5 8,7 Översten ,0 16,0 0,8 1,8 2,6 8,9 Möljen ,6 11,6 0,4 1,1 1,5 9,2 Tegelbruket 6 0 2,1 2,1 0,9 0,3 1,2 11,0 Bomnacken 7 0 0,6 0,6 1,6 0,9 2,5 11,8 Erkkis Bro ,3 Fågelautomaten ,5 0,8 1,3 14,9 Brännsågen ,4 1,4 16,3 G:a Brännsågen ,6 3,6 16,3 Tabell 2. Resultat per 100 m 2 från elprovfiske i Testeboån

5 Diskussion 2008 fanns det inte en enda lax 0+ på någon av lokalerna! Orsaken till det var att endast två laxar tog sig förbi Strömsbro kraftverk Den sista av en lång rad årliga stora utsättningar av laxyngel i Testeboån gjordes 2006, och den sista utsättningen av öringsyngel Med hjälp av att även räkna fram hur stor procentuell andel av elfiskelokalerna som det finns lax 0+ på får vi en kompletterad bild av hur åns lekoch uppväxtområden nyttjas. Se diagram 1. överst och lax underst. Diagram 1. Procentuell andel elfiskade provytor med förekomst av lax 0+ fr.o.m. 2007, d.v.s. efter det att årliga utsättningar av laxyngel upphört. Nedanstående två diagram visar medeltätheterna av lax- och öringungar på elfiskelokalerna i Testeboån under de år som SAP pågått. Diagram 2. Medeltätheter av laxungar i Testeboån , antal/100 m 2. (De laxar >0+ som fångats 2009 antas var laxar som valt att stanna i ån längre än två år. Två år är annars den klart dominerande åldern på utvandrande smolt från Testeboån.) 5

6 Diagram 3. Medeltätheter av öringungar i Testeboån , antal/100 m 2. Sammanfattningsvis: Den relativt stora uppvandring av lax 2008 har resulterat i förekomst av lax 0+ på i princip den nedre halvan av den sträcka av Testeboån som är föremål för aktiva insatser för arten. Tätheter på upp till 25 årsungar per 100 m 2 har påträffats, vilket är ett bra resultat. Däremot saknades lax helt på de fina uppväxtområdena i den övre halvan av projektområdet. Dessa ytor har under år med utsättning av såväl lax- som öringsyngel visat sig kunna hysa mycket höga tätheter av båda arterna. Enligt den plan som arbetet sker efter i Testeboån så ska inte några fler utsättningar av yngel göras. Det ställer höga krav på oss som arbetar med ån att vi verkligen skapar optimala förutsättningar för fisken att kara sig på egen hand. Vi måste framförallt säkra fiskens möjligheter att kunna röra sig fritt såväl uppströms och nedströms i ån och skapa goda möjligheter till framgångsrik lek. Strömsbro kraftverk 2008 gjorde ett s.k. naturvårdsavtal det möjligt att stoppa Strömsbro kraftverk hela sommaren och hösten. Praktiskt taget allt vatten rann under perioden i den naturliga åfåran och lekvandrande laxar och öringar kunde därmed ta sig upp förbi kraftverket utan problem. Kraftverksägaren fick genom avtalet ersättning för förlorad intäkt. Resultatet blev att antalet lekvandrande laxar som tog sig förbi Strömsbro kraftverk med all sannolikhet var större 2008 än vad som sammanlagt tagit sig förbi kraftverket under det senaste kvartsseklet! (Uppvandringskontroll, dock inte fullständig, och elfisken startade i Flugfiskarnas regi 1983). Mer än 40 m3/sek i den naturliga åfåran vid Strömsbro i juli

7 Naturligtvis kopplades den stora ökningen av antalet lekvandrande laxar 2008 samman med driftstoppet i kraftverket. Förbudet mot att fiska med drivgarn i Östersjön har lett till en generell ökad lekvandring av lax. Den successiva utfasningen av drivgarnsfisket som pågick under fyra år, fr.o.m. 2005, gav dock inte någon effekt i Testeboån. Den ökade lekvandringen kom först gick kraftverksägaren inte med på att teckna ett nytt motsvarande avtal. Farhågan blev givetvis att vi skull ramla tillbaka till en uppvandring av endast enstaka laxar och öringar. Den unikt nederbördsrika sommaren 2009 räddade dock situationen. Såväl lax som öring hade goda möjligheter att ta sig upp förbi kraftverket hela sommaren och hösten, trots att kraftverket var i drift. Inför 2010 har länsstyrelsen lyckats förhandla fram att kraftverket åtminstone periodvis kommer att vara stoppat under fiskens vandringssäsong. Lekvandringen upp förbi Strömsbro kraftverk är besvärlig. Ännu värre är det för smoltens och den utlekta fiskens vandring ner förbi kraftverket. Kraftverket består av två små francis-turbiner. Till detta faktum har vi sedan SAP startade haft många år utan någon riktig vårflod. Under smoltens utvandringsperiod på våren har det mesta vattnet gått genom kraftverket, och därmed även smolten. Dödligheten i francis-turbiner är som bekant mycket stor. Att finna långsiktiga lösningar för fisken vid Strömsbro kraftverk har högsta prioritet. PR Det är mycket viktigt att sprida information om och förankra naturvårdsarbetet i och vid Testeboån. Markägare, boende längs ån, politiker och tjänstemän måste vara uppdaterade om vad som sker. För att nå ut med informationen har under året nyhetsbrevet Å-skådaren spridits, massmedia har använts, informationsmaterial har tryckts upp, guidade turer längs ån arrangerats, skolor besökts och muntlig information har spridits på olika möten och i andra sammanhang. Ett bildspel om Testeboån färdigställdes under Ekonomi Kostnaderna för årets verksamhet har finansierats av Gävle kommun och Fiskeriverket. Total kostnad kronor. Testeboån efter SAP? Testeboån har nu åter en laxpopulation. För oss som lokalt arbetar för laxen i Testeboån är det mycket viktigt att ån framöver faktiskt också betraktas som ett laxvatten. Laxvattenstatusen är kanske rentav den viktigaste grundpelaren för allt arbete med Testeboån. SAP ska utvärderas, och en ny förvaltningsplan för östersjölaxen ska tas fram. Finns Testeboån med i den? Av förarbetena till den nya förvaltningsplanen framgår att SAP i sin helhet varit ett framgångsrikt projekt. Generellt är dock resultatet sämre i de mindre laxvattendragen. Dessa mindre vattendrag bör ägnas särskild uppmärksamhet i den nya förvaltningsplanen står det i EUkommissionens samrådsdokument. Testeboån är ett av de allra minsta vattnen som har ingått i SAP. Testeboån torde därmed vara ett av de vatten som åsyftas för att bli föremål för ytterligare satsning. Å andra sidan har vi fått information från Fiskeriverket att Testeboån inte kommer att finnas med i den nya laxförvaltningsplanen p.g.a. att ån inte svarat tillräckligt bra på de åtgärder som genomförts. Något motsägelsefullt kan tyckas. Att Testeboån inte svarat bra på åtgärderna stämmer visserligen, fram t.o.m En markant ökad uppvandring av lax förväntades redan 2004, men uteblev praktiskt taget helt. Inte förrän 2008 blev det någon större ökning. Förhoppningsvis ska resultatet från 2008 och 2009 ge alla inblandade en ny bild av SAP i Testeboån. Gävle kommun, länsstyrelsen, TesteboLiv och Testeboåns fvof skickade i april 2009 en skrivelse till Fiskeriverket och beskrev vikten av en fortsatt gemensam satsning på lax i Testeboån. Skrivelsen hittar du genom att följa denna länk. 7

8 Kort om övrigt vid Testeboån under 2009 Sik. Testeboån har i alla tider haft ett bestånd av sik som vandrar upp i ån för att leka i slutet av oktober och i början av november. På några få år har detta sikbestånd kraschat observerades inte en enda sik i ån under lekperioden. Även från det lokala yrkesfisket på kusten kommer rapporter om att det praktiskt taget inte finns någon sik längre. Är det dags att starta även ett Whitefish Action Plan? Genetik på öring. Elever som går kursen Populationsgenetik ur ett molekylärbiologiskt perspektiv vid Högskolan i Gävle genomför en genetisk studie på ett antal öringspopulationer i Gästrikland samt Dalälven och Ljusnan, däribland från Testeboån. Resultatet kommer att presenteras under januari Automatisk reglering av vattenföringen vid Oslättfors kraftverk. Det händer ibland att det blir driftstopp i kraftverket. Konsekvensen blir att ån blir utan vatten. Under 2009 har arbetet med att finna en lösning på problemet fortskridit. En automatik som säkrar ett minimiflöde vid driftstopp beräknas bli installerad under FoU i Testeboån. Under det dryga kvartsekel som fiskevård nu bedrivits i Testeboån har många olika metoder använts. Det har med åren även blivit några riktiga forskningsförsök. Lokalt har det vuxit fram ett intresse för att mera målmedvetet marknadsföra Testeboån som ett vatten för forskning och utveckling inom fiskevård. Sällsynta fynd Inom den samverkan som finns för Testeboån har de senaste åren flera intressanta inventeringar gjorts i och vid ån. Några exempel är inventeringar av nattfjärilar, skalbaggar, trollsländor och ek. Vid varje inventering görs ofta mer eller mindre sensationella fynd. Under 2009 års inventeringar sticker fynd av elfenbenslav och raggtaggsvamp ut extra mycket. Tre arter som numera även häckar vid Testeboån. Forsärla, kungsfiskare och strömstare är tre fågelarter som till mångas glädje valt att häcka vid Testeboån de senaste åren. Tidigare har endast enstaka fynd, framförallt under ickehäckningssäsong, av dessa arter gjorts vid ån. Ringmärkt strömstareunge vid Brännsågen