INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:...

Transkript

1 Projektet laxintroduktion i Testeboån (Salmon Action Plan), och annan naturvård i Testeboån. Årsredovisning 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... 4 Först en liten tillbakablick till 1940-talet Planerade åtgärder inom Salmon Action Plan i Testeboån Yngelutsättning... 5 Smoltutvandring... 5 Elprovfisken Uppvandringskontroll Strömsbro kraftverk... 9 Oslättfors kraftverk... 9 Biotopkartering Försök med nosmärkning Ansökan om strukturstöd Ekonomi för Salmon Action Plan i Testeboån ANNAN NATURVÅRD I OCH VID TESTEBOÅN Utvecklingsplan för Testeboån Natura Grävning i Testeboån vid Oslättfors Samverkan och vattendirektivet PR Gransanering Inventeringar Oljeläckage åtgärdat Faunapassage under Oslättforsvägen Huvudman för Salmon Action Plan i Testeboån är Gävle kommun Kontakt: Johan Öholm Kultur & Fritid Gävle Box GÄVLE Tel: Omslaget visar: Laxsmolt på mätbräda vid utvandringsförsöket i Testeboån 2006 Exkursion vid Testeboån med Göran Sjöberg Utter vid Brännsågen januari 2006 Smoltfälla, Rotary smolt wheel, i Testeboån juni

3 Inledning Testeboån är ett av två nationellt utvalda svenska vattendrag som bedöms ha potential att återfå ett livskraftigt bestånd av lax. Därför ingår ån i den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna planen för vildlaxens bevarande, Salmon Action Plan (SAP). Ett projekt har pågått i Testeboån sedan I målsättningen ingår även att återuppbygga ett bestånd av havsöring. En åtgärdsplan blev klar år 2000, Testeboån utredning angående återintroduktion av ett lax- och havsöringbestånd, (Öhman 2000). Projektet omfattar Testeboån från Oslättfors ner till havet. Denna del av ån innehåller stora ytor lämpligt uppväxthabitat för lax- och öringungar. Två kilometer från åns mynning i Bottenhavet finns ett kraftverk vid Strömsbro. Ytterligare tre kilometer uppströms fanns fram till 2005 Forsby kraftverk. Kraftverket revs för att gynna livet i Testeboån. Projektområdets övre gräns utgörs av kraftverket i Oslättfors. OSLÄTTFORS BRÄNNSÅGEN FORSBY STRÖMSBRO Åtgärderna för att återetablera lax och öring har i första hand bestått av årliga utsättningar av matningsfärdigt lax- och öringyngel, biotopvård och uppföljning. Arbetet har letts av en koordineringsgrupp bestående av Fiskeriverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, föreningen TesteboLiv och Testeboåns Fvof. Det praktiska arbetet i projektet för lax och öring har nu pågått i sju år. Förväntningarna på ett ökat antal lekvandrare av såväl lax som öring har inte heller under 2006 infriats. Inte minst för laxen tycks dess livsfas de första åren i ån gå bra. Vid elfiskeundersökningar har goda tätheter, framförallt under de första åren i projektet, konstaterats. De goda tätheterna kan praktiskt taget helt tillskrivas yngelutsättningarna. Före projektstart var Testeboåns eget bestånd av lax helt utslaget. För att få kunskap om laxens och öringens öde från det att de lämnar sin uppväxtlokal i Testeboån genomfördes 2006 ett stort försök med att kontrollera smoltutvandringen och att märka utvandrande smolt. Hydrologin i Testeboån 2006 kan kort beskrivas med att det blev en kraftigare vårflod än på många år. Kulmen inträffade den 7 maj med 57,5 m 3 /s. Det är dock inget extremt högt flöde var det senaste tillfället Testeboån riktigt svämmade över. Då uppgick vattenföringen till 3

4 160 m 3 /s, på hösten inträffade en riktigt kraftig översvämning med praktiskt taget lika hög vattenföring, men den gången på våren. Sommaren 2006 visade sig bli mycket torr. En vecka in i augusti understeg vattenföringen 2 m 3 /s, med följd att stora delar av uppväxtområdena blev torrlagda. Därefter följde en ovanligt blöt höst. Det myckna regnandet resulterade i att vårens högsta vattenföring överträffades i slutet av oktober, drygt 60 m 3 /s. Vården av Testeboåns fiskbestånd integreras alltmer med övrig naturvård i och vid Testeboån. Av det skälet omfattar denna årsberättelse inte bara arbetet för lax och öring, utan även annan naturvård i och vid Testeboån. För denna del är dock inte redovisning lika detaljerad, och kanske har någon eller några åtgärder rentav missats. Under 2006 har Länsstyrelsen färdigställt bevarandeplanerna för de tre Natura områdena längs Testeboån. Som prioriterade arter i Natura 2000-arbetet finns bland annat lax, utter och flodpärlmussla. Framtida arbete med flodpärlmussla är ett bra exempel på hur naturvården för olika arter smälter samman. Flodpärlmusslan är beroende av öring i och med att de som larver lever en fas som parasit på öringens gälar. Så för att flodpärlmusslan ska kunna föröka sig i ett vatten så måste det även finnas öring. På adressen finns bevarandeplanerna och mycket annan information om Testeboån samlad. Våra insatser för Testeboån bidrar till att uppnå följande miljömål: 8:e miljömålet - Levande sjöar och vattendrag 10:e miljömålet - Hav i balans samt levande kust och skärgård 11:e miljömålet - Myllrande våtmarker 16:e miljömålet - Ett rikt växt och djurliv. Verksamhet 2006 för lax och öring i Testeboån: Först en liten tillbakablick till 1940-talet. Vid efterforskningar om flydda tiders förhållanden i Testeboån har under 2006 bland annat nedanstående referat ur tidningen Norrlandsposten, 1949, påträffats. Fanns det en Salmon Action Plan även då, kan man undra? I Testeboån, där Gästriklands sportfiskeklubb och Testeboåns fiskevårdsförening sedan några år bedriver en omfattande fiskevårdande verksamhet, har under året utsatts nykläckta och ensomriga laxyngel samt laxrom i ögonpunktstadiet motsvarande minst nykläckta laxyngel. Tidigare har i ån utsatts nykläckta yngel av lax och havslaxöring samt befruktad laxrom motsvarande omkring nykläckta laxyngel. Den 13 november 1948 utsattes också i ån 10 stycken avelslaxar med en vikt av omkring 7 kg vardera. Samtliga dessa laxar, vilka vid utsläppningen var lekmogna, var märkta med kungl. Fiskeristyrelsens märke. Avsikten med utsättningen av dessa avelslaxar, vilka härstammade från Dalälven, var dels att vid sidan av yngel och romutsättningarna få till stånd en naturlig laxlek på av laxen själv utvalda lekplatser, dels att söka utröna, var de bästa lekområdena var belägna, samt slutligen huruvida lax, som överflyttas från födelseälven till annat vattendrag, efter utvandringen återkommer till födelseälven eller föredrager det nya vattendraget. 4

5 Värdet av de utsättningar som redan gjorts uppgår till icke mindre av c:a kr. enbart för yngel och rom. Medräknas även övriga kostnader, som klubben haft för detta projekt av transporter, utredningar angående fiskerätt, vattenundersökningar m.m., stiger värdet av det hittills nedlagda arbetet till mer än kr. Arbetet har sålunda medfört en synnerligen kraftig åderlåtning av klubbens tillgångar, men tack vare frikostiga bidrag från klubbmedlemmarnas sida, har medlen dock räckt till. Klubben har heller ingen tanke på att uppgiva detta projekt utan kommer att fortsätta sitt arbete i den förhoppningen, att Testeboån ännu ska bli det utomordentliga laxvatten det fordon varit, till nytta och nöje för dem, som bygga och bo längs ån och i dess grannskap. Arbetet sker också i intim samverkan med kungl. Fiskeristyrelsen och övriga fiskevårdande myndigheter, vilka på alla sätt understödjer detsamma. De närmaste planerna går nu ut på att genom inrättandet av laxtrappor underlätta laxens uppgång i ån. Planer för anläggningar av dammar för uppfödning av tvåsomriga laxyngel är också långt framskridna, och det är styrelsens förhoppning, att dessa dammar skall kunna tas i bruk redan Planerade åtgärder inom Salmon Action Plan i Testeboån 2006 Utsättning av yngel, lax och öring Effektuppföljning - Smoltutvandring - Elprovfisken - Uppvandringskontroll Köp av stopp vid Strömsbro kraftverk Utredning ang. köp av Strömsbro kraftverk Yngelutsättning I slutet av maj och i början av juni sattes som vanligt ynglen ut, lax och öring. Den använda fisken är av Dalälvsstam och kommer från Fiskeriverkets försöksstation i Älvkarleby. Lax sprids i huvudsak i åns huvudfåra, där vattnet har högre hastighet och därmed består av det som anses vara en lämplig biotop för laxungar. Laxynglen fördelades 2006 ut i ån mellan Storströmmen och Forsby. Öring sprids både ute i huvudfåran och i åns sidofåror där sådana finns spreds öring mellan Oslättfors och Forsby. Smoltutvandring Ett stort försök för att få kunskap om smoltutvandringen i Testeboån genomfördes Här följer sammanfattningen ur försökets rapport. (Hela rapporten finns på ). Sammanfattning av utvandringsförsöket i Testeboån 2006 I Testeboån, som mynnar ut i centrala Gävlebukten i södra Bottenhavet, fanns det tidigare vilda bestånd av lax och havsöring. Det har under en följd av år gjorts försök att återetablera vilda bestånd i ån. Under tiden sedan 1999 har ansträngningarna skett inom ramen för det internationella managementprogrammet för vild lax i Östersjöområdet - Salmon Action Plan. 5

6 Projektet i Testeboån har hittills inte varit helt framgångsrikt. Utsättningar av rom och yngel i ån har givit höga tätheter av lax- och öringungar i åns uppväxtområden, men antalet återvandrande lekfisk har varit lågt. Eftersom det varit oklart vad det låga antalet lekvandrare berott på undersöktes smoltutvandringen från Testeboån under Avsikten var att kvantifiera mängden utvandrande smolt samt genom telemetri undersöka problemområden för utvandringen i åns nedre del. Däri ingick att studera hur smolten kunde passera Strömsbro kraftverk i åns nedre del. En smoltfälla av typen rotary smolt wheel placerades i åns nedre del under perioden 21 april till 12 juni 2006 för att uppskatta totala smoltutvandringen från ån. En gallerförsedd (12 mm spalt) ledarm som ledde fisken in mot fällan ökade fällans fångsteffektivitet. Efter det att vattenföringen kulminerat (57,5 m3/s) och minskat avsevärt kunde en andra ledarm placeras ut i ån. Den bidrog till att fällans effektivitet ökade successivt då vattenföringen minskade. Vid den högsta vattenföringen fångade fällan 5,3 % av fisken, under två senare perioder ökade effektiviteten till 14,4 % och mot slutet till 26,8 %. Enligt fångst-återfångstförsök kunde det uppskattas att 440 öringsmolt (95 % konfidensintervall fiskar) och 2482 laxsmolt ( fiskar) vandrade ut ur ån. Den låga effektiviteten under försökets första del bidrog mest till den relativt stora osäkerheten i antalet utvandrande fiskar. Utsättningar av grupper av odlad laxsmolt vid två tillfällen visade att endast 63 % så många odlade fiskar återfångades som vilda smolt. Denna låga andel låg på gränsen till att vara signifikant lägre (X2-test, p=0,07). Endast 23 % så många odlade öringsmolt som vilda smolt fångades i fällan. Detta var signifikant lägre än den andel vilda märkta smolt som återfångades i fällan (p=0,015). Det tyder på att odlad fisk antingen hade en lägre tendens att vandra ut eller att de var mer utsatt för predation än vild fisk. Radiotelemetriförsök utfördes med 25 radiosändarförsedda odlade laxsmolt som släpptes ut uppströms smoltfällan. Telemetriloggrar var utplacerade längs med ån för att kunna följa fiskens vandring ned till åmynningen. Det visade sig att en stor andel av fisken över huvud taget inte vandrande nedströms på förväntat sätt. Fem av fjorton fiskar passerade genom kraftverket, medan övriga nio gick över spillvattenrännan vid sidan av kraftverket. Två av fem fiskar som passerade kraftverket fortsatte inte vandringen nedströms. Den totala smoltförlusten på grund av kraftverket beräknades till åtta procent. För fisk som passerade kraftverket var förlusten fjorton procent. Akustisk telemetri utfördes med 21 odlade laxsmolt. De sattes ut nedströms Strömsbro kraftverk och kunde sedan följas förbi åmynningen, ut genom den Inre fjärden och genom Yttre fjärden till en kedja av dataloggrar som var placerade i utpassagerna från Yttre fjärden mot det öppna havet. Avståndet från åmynningen till Yttre fjärden var 9 km. Om resultaten från radiotelemetrin kombinerades med resultaten från den akustiska telemetrin erhölls en samlad uppskattning på hur stor andel av fisken som överlevde och passerade olika platser i ån och utanför åmynningen. Enligt denna uppskattning passerade endast cirka 19% av de märkta fiskarna ut från Yttre fjärden. Elprovfisken 2006 Projektets 10 elfiskelokaler har fiskats. I det s.k. bortre flödet vid Gamla Brännsågen, (lokal nr 10), sprids endast öringyngel. 6

7 Tätheter på elfiskestationer i Testeboån 2006 (Antal/100m 2 ) Station Datum Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax tot Öring 0+ Öring >0+ Öring tot Yta m 2 Strömsbro ,5 2,0 21,5 2,4 6,2 8,6 312 Sågbacken ,7 0,4 23,1 25,5 9,9 35,4 230 Övre Sågbacken ,2 18,4 29,6 3,8 2,7 5,6 352 Möljen ,2 14,7 22,9 0 0,4 0,4 500 Tegelbruket ,8 5,6 17, Bomnacken ,2 6,9 14,1 2,3 0,9 3,2 448 Erkkis Bro ,4 0,4 0,8 4,6 4,0 8,6 252 Fågelautomaten ,7 0,5 1,2 0,5 0,5 1,0 440 Brännsågen ,3 2,2 2,5 1,1 1,1 2,2 378 G:la Brännsågen ,0 5,9 33,9 110 Kommentar till resultaten: Vid några av provfisketillfällena var det en något högre vattenföring än vad det varit vid provfisketillfällena tidigare år. Det kan ha påverkat fiskeffektiviteten något. Under sensommaren var vattenföringen extremt låg. Lokalen Erkkis Bro var då helt torrlagd. Det finns ett mönster i resultaten som tyder på ett samband mellan högre tätheter av fisk ju längre ner på ån lokalen ligger. Kan en förklaring vara att den naturliga reproduktionen haft stor betydelse? (Eftersom yngelutsättningar pågått under hela projekttiden har vi ingen uppfattning om resultatet av den naturliga reproduktionen kommer det inte att sättas ut yngel av lax. Med andra ord kommer alla lax 0+ som fångas vid provfisken 2007 vara naturligt reproducerade.) MEDELTÄTHETER AV LAXUNGAR I TESTEBOÅN Antal/100 m Lax 0+ Lax > År 7

8 MEDELTÄTHETER AV ÖRINGUNGAR I TESTEBOÅN Antal/100m Öring 0+ Öring > År (Före 2001 elfiskades betydligt färre lokaler, därav det mycket ojämna resultatet för tätheter av öring.) Uppvandringskontroll 2006 Uppvandringen av lekvandrande lax och öring i Testeboån kontrolleras med hjälp av en fälla i fiskvägen genom dammen vid Strömsbro kraftverk, ca 2 km från havet. Kontroll av fällan 2006 har skett dagligen mellan den 1/6 och den 17/10. I fällan kontrolleras antalet fiskar, art, kön, vikt (uppskattas) och eventuell märkning. Resultat 2006: 14 öringar och 4 laxar. Sommaren detta år dominerades av låg vattenföring fram till mitten av augusti. Därefter kom stora regnmängder. Resultatet blev en rejält hög vattenföring första halvan av september, (se nedanstående bild). Under dessa två veckor kunde de laxar och öringar som sökte sig upp i Testeboån passera över dammen vid sidan av fällan. Ingen fisk fångades i fällan under samma period. Med andra ord har vi inte full kontroll över hur många fiskar som vandrade upp Årets första fisk kom i fällan den 19 juli, en öring på 4 kilo. Ingen av de fiskar som fångats i fällan har varit märkta. Vid några tillfällen under juli och augusti kontrollerades eventuell förekomst av lekfisk de närmaste ungefär 100 metrarna nedströms dammen och fiskfällan med hjälp av elfiske. Ingen lekfisk har observerats vid dessa fisken. Även denna sommar och höst har stor fisk observerats i och nedströms kraftverkets utskovskanal. Kan det tyda på att fisken beter sig i princip på samma sätt här som nedanför Stornorrfors kraftverk i Umeälven? Där förvirras laxarna av det betydligt större flödet från kraftverksutloppet, och efterhand lämnar älven, (Rivinoja 2001). Under lekperioden inventerades kända lekplatser. På endast två platser observerades lek av ett par fiskar på vardera platsen. 8

9 Fångst av lekvandrande lax och öring i fällan för uppvandringskontroll i Testeboån, Strömsbro, Art Antal Högsta vikt Lägsta vikt Medelvikt Totalvikt Lax Öring 3 hanar 1 hona 0 blanka 4 totalt 6 hanar 7 honor 1 blanka 14 totalt 6,0 6,0 0 7,0 5,0 0,5 3,0 6,0 0 1,0 2,0 0,5 4,34 6,0 0 4,75 2,17 3,43 0,5 2,68 13,0 6, ,0 24,0 0,5 37,5 Kommentar till resultatet: Föreningen Flugfiskarna startade kontrollen av uppvandrande lax och öring i Testeboån Genom åren har olika fällor använts. Periodvis har fällorna inte fångat all fisk, så vi kan inte påstå att vi har fullständig kontroll på uppvandringen. Av resultaten kan vi dock slå fast att det vandrar upp mycket få laxar och öringar i Testeboån. Vi kan också se att antalet öringar sakta steg från en handfull vid kontrollens början till omkring 100 öringar i slutet av 90-talet. Därefter har antalet öringar tydligt åter minskat kraftigt. Beträffande lax så dröjde det drygt tio år innan den första laxen fångades i uppvandringskontrollen. Både 2000 och 2001 fångades 9 laxar. Därefter har antalet åter sjunkit. Strömsbro kraftverk Strömsbro kraftverk har en negativ inverkan på livet i Testeboån. På initiativ av Flugfiskarna fastställdes på 80- talet vilka åtgärder som skulle vidtas för att eliminera kraftverkets negativa konsekvenser för fisken. Med dagens erfarenheter finns det skäl att anta att åtgärderna inte är tillräckliga. Under 2006 har en dialog inletts med kraftverksägaren om ytterligare åtgärder för fisken. Den utredning om ett eventuellt köp av kraftverket som var planerad kom inte till stånd. Under 2007 kommer denna nyckelfråga att prioriteras. Köp av driftstopp i Strömsbro kraftverk ingick i planen för Något sådant köp gjordes dock inte. Oslättfors kraftverk Kraftverket i Oslättfors utgör den översta punkten för laxprojektet i vattensystemet. Att vattnet regleras på ett bra sätt vid kraftverket är livsavgörande för såväl för laxen som för mycket av Testeboåns övriga liv. Fr.o.m finns en ny miljödom för hur vattenföringen förbi kraftverket ska regleras. Domen kräver att minst 2,5 m 3 /sek ska släppas från Lundbosjön, eller naturlig tillrinning om den är lägre. Av detta vatten ska 0,25 m 3 /sek rinna genom Nyhammardammen, och via Nyhammarsån ner till Testeboån. För att säkerställa en acceptabel vattenföring i ån även vid driftstopp i kraftverket i Oslättfors har under 2006 en tillfällig åtgärd vidtagits. En spärr förhindrar nu att vattenflödet 9

10 genom kraftverket stoppas helt vid driftstopp. Genom kraftverket kommer minst 1 m 3 /sek att rinna. Tillsammans med vattnet i fisktrappan innebär det en vattenföring på 1,5 m 3 /sek i ån nedströms kraftverket. Biotopkartering Ett arbete med att kartera laxens och öringens uppväxtområden har pågått sedan några år tillbaka. Under 2006 övertog Länsstyrelsen arbetet med att kartera områdena av SAPprojektet. Arbetet kommer att fortsätta och planeras bli färdigt under Försök med nosmärkning Som ett kompletterande försök för att få mer kunskap om vandringsmönstret hos lax från Testeboån planerades att 1+ lax skulle nosmärkas under hösten, d.v.s. att ett kodmärkt stift placeras i fiskens nos. Fisk till försöket skulle fångas in med hjälp av elfiske. Insamling av fisk påbörjades efter att höstens ordinarie elprovfisken vara avklarade. 85 laxar märktes vid ett första tillfälle. Därefter kom mycket nederbörd med en kraftigt ökad vattenföring som följd. Den höga vattenföringen gjorde fortsatt elfiske omöjligt och försöket avslutades. Målsättningen var att fånga och märka åtminstone några hundra laxar. Ansökan om strukturstöd En ansökan om strukturstöd inom stödområdet Skydd och utveckling av akvatiska resurser för fiskevårdsåtgärder i Testeboån är inlämnad till Fiskeriverket. Sökande är Fiskeriverket med Gävle kommun och Länsstyrelsen som medsökande. Ansökan omfattar åtgärder för kronor, (fyra miljoner femhundraåttiofemtusen). Vi utgången av 2006 pågick fortfarande behandlingen av ansökan. Ekonomi för Salmon Action Plan i Testeboån 2006 Åtgärd Kostnad Projekteringsarbete och arbetsledning /Rapport Yngel, lax och havsöring Utsättning, lax och havsöring Effektuppföljning smoltutvandring Effektuppföljning, elfiske och uppvandringskontroll Personalkostnader för huvudman (Gävle kommun) i samband med effektuppföljning Summa totalt Finansiering Gävle kommun Fiskeriverket Länsstyrelsen Summa totalt Annan naturvård i och vid Testeboån 2006 Utvecklingsplan för Testeboån Under 2005 antog kommunstyrelsen i Gävle kommun Utvecklingsplan för Testeboån. 10

11 Planen har koppling till kommunens Vision 2010 och de lokala miljömålen. För de närmaste åren innehåller utvecklingsplanen 31 åtgärder med stor spännvidd. Sanering av gamla deponier på Avan och Näringen, bygga fiskebryggor, iordningställa Testeboåns delta och den avvecklade snötippen samt att göra en broschyr är några exempel ur planen. Under 2006 har bland annat ytterligare en stig anlagts i området runt Avasältan. Arbetet med utvecklingsplanen fortsätter under Hela utvecklingsplanen finns på Natura 2000 Hela Testeboån mellan Oslättfors och havet är utpekat som Natura 2000-området. Sträckan är dock uppdelat i tre skilda Natura områden Testeboån, Testeboån-nedre och Testeboåns delta. Totalt omfattar de tre Natura 2000-områdena 735 hektar. I december 2006 färdigställdes bevarandeplanerna för nämnda områden. Planerna finns på Grävning i Testeboån vid Oslättfors I oktober 2006 genomförde den nye ägaren till kraftverket i Oslättfors, Nilsson Kraft AB, en omfattande rensning i en fors 450 meter nedströms kraftverket inom Testeboåns naturreservat. Syftet var att öka fallhöjden vid kraftverket. På samma plats gjordes biotopvårdande arbeten 2001 inom ramen för SAP. Arbetet skedde i samråd med dåvarande kraftverksägaren och Länsstyrelsen. Stenblock som tidigare tagits upp ur forsen lades då åter ner i forsen för att skapa bättre uppväxtmiljö för laxartad fisk. Nuvarande kraftverksägare ansåg att stenarna försämrade fallhöjden på kraftverket och fick därför rätt av Länsstyrelsen att ta bort desamma. Grävning genomfördes den 2 oktober. Varken kraftverksägaren eller handläggaren på Länsstyrelsen visste dock hur mycket sten som lades dit i biotopvårdande syfte Resultatet blev att mängden sten som nu togs bort var mångfalt större än vad som lades dit Vilka konsekvenser av grävningen fått för Testeboåns naturreservat har p.g.a. för hög vattenföring inte kunnat kontrollerats under hösten. Skadan för fisken behöver inte vara stor. Däremot för övriga naturvärden i reservatet, i första hand den unika mosaikliknande miljön med många öar och förgreningar av ån, kan drabbas negativt av grävningen. Vid låg vattenföring befaras allt vatten rinna i huvudfåran och de mindre förgreningarna bli torrlagda. Konsekvenserna kommer att kontrolleras vid nästa period med låg vattenföring. Samverkan och vattendirektivet Miljömål, (inkl. Åtgärdsprogram för hotade arter), Natura 2000 och Salmon Action Plan innebär möjligheter för Testeboån, men också åtagande för flera parter. För att lyckas uppfylla alla ambitioner, mål och åtaganden är en god samverkan nödvändig. Under 2006 har behovet av en ny samverkansform ökat påtagligt. Bland annat enades koordineringsgruppen för Salmon Action Plan i Testeboån vid årets sista möte om att undersöka möjligheterna till att finna en samverkansform med en högre verkningsgrad. Länsstyrelsen tog därför, som ett första steg, i december initiativ till en träff med alla delägare längs Testeboån inom Gävle kommun. Syftet var att informera om aktuella naturvårdsfrågor som berör Testeboån och att inspirera delägarna längs ån till att engagera sig för densamma. Nästa steg blir att i början av 2007 arrangera en träff med intresserade organisationer för att också i praktiken börja samverka för Testeboån. 11

12 EU:s vattendirektiv börjar ta form och kommer att få stor betydelse för framtidens vattenförvaltning. Ett vattenråd för Gästriklands skogsvattendrag och kustvatten är under bildande. Vattenrådet kommer att bestå av arbetsgrupper. Ovan beskrivna samverkansorgan för Testeboån kan vara en sådan arbetsgrupp i det blivande vattenrådet. Mer information om vattendirektivet finns på PR Det är viktigt med kontaktytor mellan projektet och allmänheten. Under 2006 arrangerade Gävle kommun en aktivitetsdag, Möjligheternas å, vid Testeboån. Dessutom har kommunen numera särskilda sidor om Testeboån på dess hemsida på, adressen är Gävle Kommun arrangerade sex guidade exkursioner med olika naturteman längs Testeboån och även en av stadsvandringarna var förlagd till ån. Utvandringsförsöket under våren fick stor uppmärksamhet och medverkade i press, radio och TV. Under årets allra sista dagar tog Göran Sjöberg, Gästriklands Entomologiska Förening, tillsammans med Länsstyrelsen initiativet till att undersöka möjligheterna till att upprätta ett Naturhus längs Testeboån. Om idén kan förverkligas avser Göran Sjöberg att donera delar av sin fantastiska fjärilssamling, den största i landet, till denna inrättning. Ett Naturhus skulle även kunna visa åns övriga djur- och växtliv, allt från mossor och skalbaggar till lax och utter. Gransanering Vid Testeboån finns det som utpekas som världens sannolikt nordligaste bestånd av ek. För att gynna ekarna, (ge dem mera ljus och utrymme), har Skogsstyrelsens projekt Gröna jobb under 2006 huggit gran inom Testeboåns naturreservat. Inventeringar Intresset för att värna om och utveckla Testeboåns naturvärden ökar. En spontan samverkan har börjat ta form de senaste åren. Gästriklands Entomologiska Förening med Göran Sjöberg har genomfört en inventering insektslivet vid ån. Framöver kommer även insektslivet i ån att inventeras. Resultatet från genomförd inventering tillsammans med en omfattande och mycket intressant områdesbeskrivning finns på Oljeläckage åtgärdat Under många år har ett diffust utsläpp av någon form av olja skett via en dagvattenledning till ån strax nedströms Stigs gård. Utsläppet har påtalats tidigare av bl.a. Flugfiskarna. Efter ett initiativ av TesteboLiv åtgärdades utsläppet under Det visade sig vara ett läckage i en spilloljetank hos företaget Bilmetro på Laxgången som var källan till utsläppet. Exkursion med Peter Ståhl vid Testeboån, (2005). 12

13 Faunapassage under Oslättforsvägen Många djur blir överkörda på våra vägar. Det har visat sig att uttrarna föredrar att springa över vägen om den inte kan ta sig fram på land eller på en spång under en bro eller i en vägtrumma. Under vägen till Oslättfors vid Brännsågen har Vägverket under hösten lagt ner en ny vägtrumma i den s.k. Tyllefåran. Parallellt med den nya trumman har även en mindre trumma lagts, i vilken det inte rinner något vatten. Syftet är att uttrar och andra djur ska kunna passera under vägen i denna trumma. Text och foto: Bernt Moberg Januari