Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
|
|
- Stefan Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008
2 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL... 6 EKONOMI FÖR SALMON ACTION PLAN I TESTEBOÅN ÖVRIG NATURVÅRD I OCH VID TESTEBOÅN MINKJAKT... 9 TESTEBOÅNS NATURRESERVAT... 9 UNDERSÖKNING AV OTOLITER PÅ GÄDDA PR Omslaget visar: Smedsstugorna i Oslättfors. Forsen i Strömsbro. Tre årsungar av harr. Lax, 15 kilo, i fällan vid Strömsbro 2
3 Testeboån är ett av de allra mest värdefulla naturobjekten inom Gävle kommun. Ån är utsedd att vara ett riksintresse för naturvård, Natura 2000-område och större delen av Testeboån inom kommunen är skyddad som naturreservat. Det bedrivs ett omfattande naturvårdsarbete i och vid Testeboån. Sedan 1999 ingår Testeboån i det internationella managementprogrammet för vildlax i Östersjöområdet - Salmon Action Plan. Programperioden pågår t.o.m. år Åren har stora mängder lax- och öringyngel planterats ut i Testeboån. Dessutom har långa sträckor av ån restaurerats efter flottledsrensning inom ramen för laxprojektet består verksamheten av uppföljning och utvärdering av åtgärderna för laxen och öringen. Verksamheten för lax och öring i Testeboån har 2008 bestått av: Driftstopp i Strömsbro kraftverk Elprovfiske Utvandringsförsök Kontroll av lekvandrande lax och öring Driftstopp i Strömsbro kraftverk Naturvårdsavtal stängde Strömsbro kraftverk och öppnade Testeboån Strömsbro kraftverk var under 2008 stoppat från den 1 juni till 31 oktober. Under hela denna period har vattnet runnit i huvudfåran istället för genom kraftverket. Stoppet blev möjlig tack vare att ett s.k. naturvårdsavtal upprättades mellan Länsstyrelsen och kraftverksägaren. Avtalet är det första i sitt slag i länet. Bakgrund: Strömsbro kraftverk utgör ett vandringshinder för flera av Testeboåns fiskarter. För lax och öring innebär kraftverket först ett hinder när arterna som smolt ska lämna ån efter sina två första levnadsår. Stor del av smolten dödas då i kraftverkets Francisturbiner. När laxarna och öringarna sedan kommer tillbaka till Testeboån för att leka hindrar kraftverket denna vandring genom att fisken lockas till kraftverkets utlopp, där större delen av åns vatten normalt kommer. En tredje gång kraftverket hindrar fisken blir när de stora utlekta fiskarna ska lämna ån. Då hamnar lax och öring i intagskanalen till kraftverket. Smolten går samma väg, men de tar sig genom det galler som skyddar turbinerna från skräp. Stor fisk blir istället fast uppströms gallret. Målsättningen var att kraftverket skulle stoppas redan den 1 april, för att rädda även årets kull av smolt som lämnar ån under april och maj. Formella fel i avtalet gjorde dock att stoppet fördröjdes till 1 juni. För att fisken skulle kunna ta sig upp förbi Strömsbro kraftverket stoppades kraftverket så att vattnet fick rinna i den naturliga fåran förbi kraftverket hela sommaren och hösten
4 (För att utvandringsförsöket 2008 skulle kunna genomföras med stoppat kraftverk, som planerat, gjordes en extra uppgörelse med kraftverksägaren så att kraftverket kunde stoppas sju dygn under maj i samband med utsättningen av de sändarförsedda laxsmolten uppströms kraftverket.) Elprovfiske Elva lokaler har elprovfiskats i Testeboån Fiskena utfördes under september månad. Resultatet framgår av Tabell 1. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt Öring 0+ Öring >0+ Öring totalt Avstånd från havet (km) Strömsbro 1 0 2,1 2,1 5,1 9,1 14,2 2,5 Forsby Kvarn ,8 17,8 0 1,4 1,4 5,7 Sågbacken 3 0 3,6 3,6 2,6 6,9 9,5 8,7 Översten ,0 16,0 0,8 1,8 2,6 8,9 Möljen ,6 11,6 0,4 1,1 1,5 9,2 Tegelbruket 6 0 2,1 2,1 0,9 0,3 1,2 11,0 Bomnacken 7 0 0,6 0,6 1,6 0,9 2,5 11,8 Erkkis Bro ,3 Fågelautomaten ,5 0,8 1,3 14,9 Brännsågen ,4 1,4 16,3 G:a Brännsågen ,6 3,6 16,3 Tabell 1. Resultat från elprovfiske i Testeboån Några kommentarer till resultaten från årets elprovfisken: Under det senaste kvartsseklet har så gott som årligen lax och/eller öring i något stadium planterats ut i Testeboån. I mitten på 80-talet planterades mindre mängder smolt ut i ån. Andra hälften av 80-talet och hela 90-talet bestod det utsatta materialet av nybefruktad och ögonpunktad rom av framförallt öring, men även en del lax. Perioden har stora mängder s.k. matningsfärdigt lax- och öringyngel planterats ut. Dock endast öringyngel däremot har ingen fisk planterats ut i Testeboån, helt enligt den plan som arbetet bedrivits efter sedan Bortsett från enstaka elfiskeundersökningar i fiskeklubben Flugfiskarnas regi i början på 80- talet blev 2008 med andra ord det första året som elfisken utförs i Testeboån, och som det endast fanns naturligt reproducerade årsungar av lax och öring i ån. Resultatet visar på total avsaknad av årsungar av lax och mycket lite årsungar av öring, i medeltal 1.08 öringar 0+/100 m 2. Resultatet är inte förvånande eftersom vi vet att endast 2 laxar och 3 öringar passerade uppvandringskontrollen vid Strömsbro De få öringar 0+ som fångades 2008 kan även vara avkomma från stationär öring, eller från både stationär och vandrande öring. 4
5 Nedanstående två diagram visar hur tätheterna av lax- och öringungar har varit under de år som Salmon Action Plan pågått. Diagram 1. Tätheter av laxungar i Testeboån , antal/100 m 2. Diagram 2. Tätheter av öringungar i Testeboån , antal/100 m 2. Utvandringsförsök Under våren 2008 utfördes ett projekt för att studera utvandrande laxsmolt i Dalälven och Testeboån. Telemetriförsök utfördes med akustiska sändare där smolt följdes från platser i nedre delen av vattendragen, ut till mynningen och vidare till en loggerlinje i yttre delen av Gävlebukten. I Testeboån utfördes dessutom radiotelemetri på smolt för att studera passagen förbi Strömsbro kraftverk i åns nedre del. Projekt med både radiotelemetri och akustisk telemetri har genomförts i Testeboån och ut till Yttre fjärden även under 2006 och
6 Att dessa telemetriförsök utförts i Testeboån beror i första hand på att de satsningarna för en återetablering av lax och havsöring som gjorts i Testeboån inom ramen för Salmon Action Plan inte gett det resultat i form av ett ökat antal lekvandrande fisk som förväntats. Den utvandrande smolten från Testeboån visar i telemetriförsöken på en total högre dödlighet än i Dalälven och en tendens till högre överlevnad för vild fisk än för odlad fisk. En sammanställning av resultat från telemetriförsök i Testeboån under åren visar att smoltdödligheten till följd av Strömsbro kraftverk i åns nedre del varierade med vattenföringen och kraftverkets driftsvillkor. Upp till 75 % av smolten dödas vid passage genom kraftverkets turbiner. Beträffande smoltens beteende när den väl lämnat Testeboån så visade den akustiska telemetrin bland annat att en stor andel av smolten vandrade söderut nära kusten och nära spetsen på Billudden, alldeles utanför Dalälvens mynning. Sammanfattning av de akustiska telemetriförsöken i Testeboån Grå skuggning = vild smolt, IL = inga loggrar installerade i det aktuella området, --- = loggrar ej aktiva. Sammanfattning av radiotelemetriförsöken i Testeboån Ovanstående tabeller är hämtade ur rapporten Utvandring och initial havsvandring av odlad och vild laxsmolt från Dalälven och Testeboån våren Hela rapporten finns som bilaga till denna årsredovisning och på Uppvandringskontroll Kontroll av lekvandrande lax och öring sker med hjälp av en fälla vid dammen i Strömsbro, ca 2 kilometer från havet. Fällan var i drift och vittjades dagligen perioden 31/5 14/10. Uppvandringskontrollen innebär att fiskarna art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning kontrolleras. Inga andra arter än lax och öring fångas i fällan. 6
7 Resultat 2008: 31 laxar och 32 öringar. Art Antal Högsta vikt Lägsta vikt Medelvikt Totalvikt Lax Öring 8 hanar 23 honor 31 totalt 12 hanar 19 honor 1 blank 32 totalt 15,0 12,0 5,0 6,0 0,5 2,0 1,0 1,5 1,0 0,5 7,3 3,8 5,6 2,5 2,5 0,5 2, ,5 174,5 30,5 47,0 0,5 77,5 Tabell 2. Antal laxar och öringar, samt vikt, som fångades i uppvandringskontrollen i Testeboån Årets första fisk i fällan kom den 22 juli augusti var det fisk i fällan varje dag. Årets sista fisk i fällan kom den 8 oktober. Kontrollen inte fullständig 2008 Vid vattenföring över ungefär 20 m 3 /sek kan lax och öring ta sig förbi över dammen vid sidan av fiskvägen och fällan. Detta gäller när kraftverket är i drift. När kraftverket är stoppat, som under 2008, krävs endast ungefär hälften, omkring 10 m 3 /sek, för att fisk ska kunna smita förbi har lax och öring kunnat ta sig förbi dammen vid sidan av fällan under ovanligt lång period, från mitten av augusti till mitten på september. Under denna period har ett flertal observationer av fisk gjorts såväl nedströms som uppströms dammen. När det breddar flera kubikmeter i sekunden får lax och öring tydligen mycket svårt att hitta in i fällan. Trots att det är svårare att ta sig över dammen jämfört med att hoppa in i fällan så väljer fisken att kämpa sig över dammen. Samma individer sågs hoppa upp mot dammkrönet ett flertal gånger. Till slut kom de antingen över dammen eller helt enkelt slutade att hoppa. Fiskarna hamnade bevisligen åtminstone inte in i fällan under denna period. När vattenföringen minskade så att det inte gick att ta sig över dammen, i mitten på september, började det åter fångas fisk i fällan. Hur många fiskar passerade då under högvattenperioden? Ingen vet. När kraftverket är stoppat fordras en vattenföring på ungefär 10 m 3 /sek för att lax och öring hoppar över den låga dammen istället för att gå i fällan. Märkta fiskar 2008: En öringhona på två kilo, märkt med ett märke av typ floy-tag och höger bukfena bortklippt, fångades i fällan den 27/9. Den öringen hade tidigare, enl. Fiskeriverket i Älvkarleby, fångats i centralfisket i Älvkarleby den 30/7, försetts med märket och sedan skjutsats ner och släppts i Dalälvens mynning. Den 3/10 fångades en lax på 5 kilo med fettfenan bortklippt, d.v.s. en lax av odlat ursprung. 7
8 2008 blev ett trendbrott när det gäller antalet lekvandrande laxar och öringar i Testeboån. Under perioden har totalt 45 (!) laxar fångats i uppvandringskontrollen i Testeboån, d.v.s. i snitt två laxar per år. Lax släpps vidare från fällan för uppvandringskontrollen vid Strömsbro. Diagram 3. Antalet laxar fångade i fällan för uppvandringskontroll i Testeboån
9 Stora fiskar har även ett stort socialt värde Att antalet laxar i Testeboån ökar glädjer många Gävlebor. Laxarnas återkomst blir som det definitiva kvittot på att det målmedvetna arbete som lagts ner på ån faktiskt börjar ge resultat. Ryktet om lax i fällan spred sig fort. Många kom och tittade när fällan vittjades för att få se de stora laxarna och öringarna. Det stora intresset för laxens återkomst understryker att en levande å inte bara är ett biologiskt värde. Det sociala värdet är också mycket stort. Ekonomi för Salmon Action Plan i Testeboån 2008 Åtgärd Kostnad Telemetriförsök Elfiske Uppvandringskontroll Köp av driftstopp av Strömsbro kraftverk under telemetriförsök Summa Finansiering Gävle kommun Statliga fiskevårdsmedel, telemetri Statliga fiskevårdsmedel, driftstopp av Strömsbro kraftverk Summa Kommentar till den ekonomiska redovisningen: Telemetriförsöket i Testeboån samplanerades med ett försök i Dalälven med likartad inriktning. Den totala kostnaden för hela projektet uppgick till kronor för Fiskeriverkets försöksstation. Av dessa medel kan mycket lågt räknat ca kronor räknas som direkt kostnad för försöket i Testeboån. I posten ingår inte Fiskeriverkets eller Umeå universitets arbetskostnader, inte heller kostnaden för den yttre loggerlinjen mellan Billudden och Utvalnäs som var gemensam för projektet i Dalälven och Testeboån. ÖVRIG NATURVÅRD I OCH VID TESTEBOÅN 2008 Minkjakt Viss minkjakt med fälla har förekommit längs ån under Det är dock inte känt om det fångats några minkar eller inte. Mängden observationer av mink och minkspår längs Testeboån upplevs av många ha minskat de senaste åren. Testeboåns naturreservat Inom Testeboåns naturreservat har en upprustning i form av två nya grillplatser och nya informationstavlor. Dessutom har två stigslingor markerats upp i fält. De granar som fälldes för att gynna eken i området alldeles nedströms Oslättfors har transporterats bort ur reservatet. 9
10 Undersökning av otoliter på gädda Högskolan i Kalmar undersöker hur vanligt det är med homing hos gäddor. Med homing menas fisk som återvänder till samma vattendrag årligen för att leka. Detta förutsätter att de migrerar ut i havet för att födosöka under en del av året, för att sedan tidig vår återvända till vattendraget för reproduktion. Med hjälp av ny teknik, kan man granska otoliterna (öronstenarna). Man kan utskilja saltvattensperioder från sötvattensperioder. Förhoppningsvis kan vi se återkommande mönster av spårämnen i sötvattensperioden, vilket skulle visa på att det är samma vattendrag fisken går upp för att leka, år efter år. Försöket startades 2008, och gäddor från 25 åar och älvar ingår i försöket. Däribland fem gäddor från Testeboån. Det finns i dagsläget inget resultat från försöket. PR För att sprida kunskap om Testeboån och om arbetet med ån har fyra öppna möten med olika teman runt Testeboån hållits under Gävle kommun har producerat en folder över Testeboån. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr för Testeboåns naturreservat. Nyhetsbrevet Å-skådaren, som sprids via e-post, har kommit ut med 21 nummer under På Gävle kommuns hemsida finns såväl samtliga nummer av Å-skådaren som mycket annan information om Testeboån. Adressen är Kontakt: Bernt Moberg
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merProjekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.
Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Läs merÅrsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)
Årsredovisning 25 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan) 1 Inledning Inom ramen för den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna planen för vildlaxens bevarande, Salmon Action
Läs merProjekt laxintroduktion - Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion - Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMVERKAN FÖR TESTEBOÅN... Historiskt låg vattenföring 27... VERKSAMHET 27
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merINLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:...
Projektet laxintroduktion i Testeboån (Salmon Action Plan), och annan naturvård i Testeboån. Årsredovisning 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... 4
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013 Fiskevården i Testeboån tenderar att bli en allt brokigare samling delprojekt. Det gör arbetet ännu mer intressant. Förvisso finns det en tragisk bakgrund till att behovet
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2016
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 216 När allt vatten får rinna i den naturliga åfåran här vid Strömsbro istället för genom kraftverket hittar fisken upp till sina lekområden.. Sammanlagt 229 lekvandrande
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017 Högt upp i ett av Testeboåns källflöden finns denna gamla ålkista fortfarande kvar. Dock inte längre i brukbart skick. Olika typer av fångstanordningar för ål har funnits
Läs merLAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.
LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merFlyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. Laxar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merOptimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt
Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merUndersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merFiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merBranschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merSkiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merRAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merVänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merFiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merUtsättning av lax- och. kraftverk m.fl. i Dalälven. havsöringssmolt avseende Gråda. Mål nr M samt M
Mål nr M 4033-16 samt M 2809-17 Utsättning av lax- och havsöringssmolt avseende Gråda kraftverk m.fl. i Dalälven Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Sverige AB Utsättningsåtaganden av lax- och havsöringssmolt
Läs merRAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merSammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven
2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som
Läs merrapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015 2015 installerades en fiskräknare i Testeboån. Årets största lax till vänster och årets största öring till höger. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merRAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merHAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.
HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs mer